Därför längtar jag till Bahamas

Längtan till Bahamas - eller varför inte Maldiverna - har aldrig varit lika stark som i just denna stund. Efter en tids pulsande i djup snö, kom den efterlängtande traktorn häromdagen. När alla snöflingor motats bort, och infarten var lika fin som dansgolvet i Let´s Dance, då kommer nästa prövning. Snö-snö-snö och åter ganska mycket-snö. Det myckna söandet inramas även av en kyla som biter sig fast i kinderna, som ibland närmar sig "Antarktisknivå." Trots den norrlänning jag är, så är mitt förhållande till vinter och snö inte den allra bästa. Man kanske tycker att sånt här ska jag vara van vid. Jo, de första 35 åren av livet möjligen, men resten har varit en kamp. Nu får det vara nog med gnällandet. Det finns ju så mycket annat som är positivt och fantastiskt. Som lilla Norah tex. Rena rama vitaminsprutan, där vilar inga ledsamheter inte. Full fart är vad som gäller, när hon upptäcker världen mer och mer för varje dag.

Vad Bahamas beträffar, om jag nu skulle åka, måste naturligtvis Norah vara en självskriven medresenär. Kanske det finns någon Söderhavsö till salu, nån som inte är så där fasligt dyr. Isåfall blir det affär direkt. En egen ö i värmen, inte illa för en Hortlaxbo. Om nu pensionspengarna räcker, förstås. Nä, nu måste jag ut och skotta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0