Roger Lindqvist

Så var den magiska stunden kommen. Dagen då Norah skulle döpas i Hortlax kyrka. I vit dopklänning, med tillhörande rosa band, låg hon i sin pappas famn under den finstämda cermonin. När prästen Anna Andersson så småningom utförde dopritualen, verkade Norah mer förvånad än rädd. Ja, hon till och med stämde i med lite höga ljud under den psalm vi sjöng. Kanhända hon tyckte att de övriga i församlingen inte sjöng tillräckligt? Nåväl, det hela var en väldigt vacker och minnesvärd stund, inte minst när man tänker på lilla Norah i sin vackra klänning. Under den ca halvtimmes långa stunden, blev vi även bjudna på vacker sång med gitarrackompanjemang som verkligen gick raka vägen in i hjärtat och berörde. På den efterföljande tillställningen i Malmgården, fick vi en stunds samvaro i trevligt sällskap, med smarrig smörgåstårta, gräddtårta samt kaffe och fikabröd. Vad smörgåstårtan beträffar, så var det en av de allra godaste som jag har smakat på väldigt väldigt länge. Sen gör det ju inte saken sämre, när man får tillfälle att ännu en gång få hålla om sitt lilla barnbarn. Och för varje gång jag ser in i hennes blå ögon, blir jag varse om vilket stort mirakel hon i själva verket är, vår egen lilla Norah Maria.