Roger Lindqvist

Efter en god middag (som jag, hör o häpna, har åstadkommit) så satte vi oss ner i den sköna  soffan i vardagsrummet med en kopp kaffe, jag och Elisabeth. Så skönt det känns att få varva ner efter dessa hektiska och problematiska veckor. Igår var Robert, Jannice och lille Max på besök hos oss. Och medan Max sov sig genom kvällen, satt vi övriga tillsammans med varandra och bara umgicks. Även  Daniel tittade förbi på kvällskvisten. Hanna var fortfarande kvar i Kalix, men skulle senare på kvällen bege sig till Haparanda för en konsert med övriga elever på skolan. Andreas ringde för en stund sedan, han ville höra hur morsan mådde, strax därpå ringer Robert, som också ville ha en "lägesrapport". Daniel har också hört av sig, och alla tycker att det är skönt när saker och ting har börjat att stabilisera sig. Tack även till Thomas och My, som hört av sig under eftermiddagen.

Lite småpyssel inför 1:a advent. De obligatoriska ljusstakarna på plats. Men adventstjärnana får vänta tills imorgon, för nu ska vi bara slappa i lugn och ro. Bettan måste ha rullator än så länge. Hon blir fort ganska så darrig i sina ben, och inte undra på. Hon orkar inte så värst mycket, så det är ju tur att hon har betjänten Lindqvist vid sin sida. Lindqvist ja,  han är en historia för sig,han springer som en "tätting" fram och tillbaks. Lindqvist är en riktig "passuppare" - om jag nu får säga det själv - han om nån skulle ha en lysande framtid som butler i någon fin och rik aristokratisk överklassfamilj, kanske därborta i England?