Gösta Lidman

Efter Göstas bortgång 2005, fick jag reda på av Malin, att Gösta också varit sjöman och rest "på de sju haven". Han var också en utomordentlig kock, och varje jul som tjocka släkten träffades, så hade Gösta bakat smarriga tårtor och andra läckerheter. Jag minns också de härligt upplyftande diskussioner som Gösta och min morfar hade. Inga ämnen var främmande; religion, samhällsföreteelser, djupa livsfrågor mm mm Ja, det var en skön atmosfär som rådde, och jag insöp varje sekund, och jag tror att det var bl.a. detta som väckte mitt livslånga intresse för böcker, diskussioner, filmintresse, samhällsdebatter samt livsfrågor. Gösta och jag låg faktiskt samtidigt på lasarettet i Umeå 2005. Han älskade nämligen karameller, och Marianne var hans favorit. När jag var nyopererad, kom Gösta och Malin på besök. Och det första Gösta gjorde, var att plocka upp en Marianne ur byxfickan för att bjuda mig. Och det är något som jag aldrig skall glömma.


Gösta Lidman (1927-2005). Ett urklipp hämtat ur Piteå Tidningen
året 1969.


Kommentarer
Postat av: Nonne

Hej Roger!

Jag minns också dessa härliga och intensiva diskussioner och samtal som morfar ofta hade med bl.a Gösta. Även om jag är 8-9 år yngre än dig(vilket var mycket mer då det begav sig, i barnaåren,än vad det ter sig vara nu i vuxen ålder=))Så minns även jag den varma atmosfär som dessa diskussioner rådde i.Däremot så var inte mitt intresse för "ämnena"lika stort som ditt p g a min då, ringa ålder. Men det är ett mycket trevligt minne från förr!Gösta var en mycket varm och "speciell"person som engagerade sig både i det "stora och lilla". Och alltid visade sitt intresse för allt som kom på tal coh sina medmänniskor. Min man Thomas "fattade fort tycke" för Gösta,trots att de tyvärr inte hann ses allt för många gånger. Detsamma gjorde han även för mina andra mostrar´s män. Sune,Elly´s man,fick Thomas också en fin relation med.Också en mycket varm person med intresse för sina medmänniskor och så givmild av sin "egen person". Han hade alltid mycket att berätta både från förr och nu.Och lockade ofta till skratt. För att inte tala om John,din far. Som Thomas också hann träffa.Trots att din far hunnit en bra bit in i sin sjukdom så fann de två också varandra.Även han en varmhjärtad och humoristisk person. Jag och Thomas ska aldrig glömma när John ,under ett samtal han och Thomas hade, säger till honom:-Du är fin innne i huvudet,du.Det var vackert.Tyvärr så är ju ingen av dessa tre fina människor här hos oss på jorden längre.Men så många fina minnen de lämnat efter sig. Och tack för att du "påminner"oss andra genom din blogg./Kusin Nonne

2009-09-08 @ 16:46:05
Postat av: uffe Lindlöf

Snart får jag skicka en lista på artiklar jag skulle vilja se igen till dig.

Jättekul att du hade urklippet om Gösta,

minns att deras hund sprang efter oss så fort vi försöket springa en vallhund mins ej namnet.

Minns även en huna som hette Flay,

minns ej rasen på den.

Nu börjar minnerne komma, vi var ofta hos Moster Elly som vi sa och spelade bordtennis.

Hon bodde på Krangatan på Backen om jag mins rätt

Gösta med familj bodde även längre bort Backen mins jag o på Storgatan 95.

Kommer ihåg att Gösta jobbade i Kiruna under veckan och han började bli less just före han sadlade om.

uffe



2009-09-08 @ 17:43:28
Postat av: Roger

Hej Nonne! Sune var mannen med den där "glimten" i ögonvrån. Han om nån, kunde berätta historier så man vred sig av skratt. En gång gjorde han illa sin hand på sitt jobb. Han åkte till akuten, och där frågade han sköterskan -"Tror du jag kan spela piano när handen blir bra?" Hon tittade på honom och sa: -"Ja, det är klart att du kan!" Då svarar Sune henne blixtsnabbt tillbaks: - "Jamen, så bra. Tänk det har jag inte kunnat tidigare". Det om nåt var väl Sune i ett nötskal.

2009-09-08 @ 19:09:49
Postat av: Roger

Tjena Uffe! Genom de släktforskningar jag gjort, så har jag också samlat på mig en massa foton och urklipp. Materialet har jag samlat i pärmar, familjevis, därav klippet om Gösta. Jo, det stämmer att Elly och Sune hade ett pingisbord i källaren. Och varje gång vi träffades på nåt släktkalas, så gick vi pojkar med respektive farsor ner för att ta oss en fight. Gösta jobbade som verkmästare åt ett byggföretag som hette "Bygg Paul". Jag vill minnas att deras kontor låg på Storgatan här i Piteå. Som sagt, Gösta hade en bred erfarenhet på det mesta./Roger.

2009-09-08 @ 19:26:20
Postat av: Anonym

=)=)=)Vilken underbar historia!Verkligen som man minns Sune!=)Tycktes alltid ha humorn i "beredskap". Håller med dig om att han var en "hejjare"på att berätta historier. Och att man fick skratta massor i hans närvaro./Nonne

2009-09-08 @ 20:31:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0