Musikaliska gränser

Att spränga sina musikaliska gränser. Detta är nåt som jag under några år arbetat på. Hela tiden söker man sig tillbaks till sina rötter - även det som omfattar det rent musikaliska. Men ibland kan det kanske vara nyttigt att låna sitt öra till annan slags musik också, till en annan genre. Jag och en kompis var fullt på det klara med detta, när vi en gång i mitten av 70-talet, bestämde oss för att gå på konsert i Christinasalen i Piteå. Den aftonen lyssnade vi med stor inlevelse på Jerusalems symfoniorkester. Och efter konsertens slut, var vi båda överens om att det var en liten annorlunda upplevelse - sett ur två 17 åringars perspektiv. Men det var med en stark känsla av upprymdhet, som senare följde oss på hemvägen. Norrfjärdens kyrka i mitten av 1970-talet. Samma kompis (Anders) och jag, tillsammans med ett större sällskap, njöt av trion; Svend Assmussen violin, Putte Wickman klarinett och Ivan Renliden på piano. Gränslös musik i en underbar sommarkväll, med tre av landets förnämsta musiker.

Sommarhagen på Frösön. Det var musikkritikern och kompositören Wilhelm Peterson-Bergers hem. Hans kompositioner bl.a. "Intåg i sommarhagen" "Vid Frösö kyrka" "Gratulation" och "Lawn Tennis", är också sån musik som jag "upptäckt" det senare åren. Klassisk musik behöver inte alltid vara så tråkig. Man måste bara vänja sitt musikaliska öra. Povel Ramel är en annan favorit, liksom pianisten Jan Johansson. Hans inspelning av "Jazz på svenska" är helt underbar. Arne Domnérus sax hör också till "det gudomliga" musikaliska upplevelserna. Så finstämt, så underbart ljuvligt, att man nästan rörs till tårar. Så är musik, när den är som allra bäst.


Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942)


Svend Assmussen dansk violinist, f.1916.


Putte Wickman klarinettist i världsklass (1924-2006).


Ivan Renliden piano, f.1936. Trion Assmussen-Wickman-Renliden,
spelade i Norrfjärdens kyrka en ljuvlig sommarkväll i mitten av
70-talet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0