Max dop i Hortlax kyrka

Söndag den 17 januari 2010. Hela släkten församlad när barnbarnet Max döps i Hortlax kyrka. Så vad väntar vi på? Här kommer bilderna - varsågod!


Släkten församlad, i spänd förväntan.


I väntan på Max......


Så äntligen står dom där framme. Dopakten kan börja.


Tillsammans med pappa, mamma och präst, sjöng Max och alla vi
andra bl.a. psalmen "Tryggare kan ingen vara......"


Sedan fick Max ett dopljus, som mamma och pappa tog hand om.


Med i församlingen satt en förväntansfull kusin - Norah. För ett år
sedan, döptes Norah på exakt samma plats, d.v.s. Hortlax kyrka.
På den här bilden ses Norah med sin pappa Andreas.


Då alla psalmer var sjungna, och prästen stänkt vatten på Max
huvud, så var det dags för småkusinerna att hälsa på varandra.
-"Är du jätteblöt i håret Max? tycks Norah tänka.


-"Max John, var det så prästen sa jag skulle heta, farsan!"


Max tillsammans med pappa Robert och mamma Jannice. Efter
avslutad dopcermoni.


Efteråt vankades smörgåstårta, kakor, bullar, té, kaffe och grädd-
tårta i Malmgården. Vid bordet sitter Elisabeth, Solbritt och Kjell.


Huvudpersonen denna dag, Max, struntade bestämt i kakorna och
bullarna. Han tog sig en välbehövlig tupplur istället.


Två sköna damer, My och Norah, satt vid ett av honnörsborden
denna speciella dag.


Att tårtorna var smaskens, tyckte vi alla.


Syskonen Ida och Erik Öhlund. Kusiner till Andreas, Robert och
Daniel. Den 30 maj är det Ida och pojkvännen Jons tur, att bli
föräldrar. Vi väntar med spänning!


Presentbordet, döljde många intressanta saker.


Robert och Jannice bland alla presenter.


Rena rama julafton!


Max piggnade plötsligt till, tack vare den där tuppluren. Sen så
satte han sig hos gammelmormor, för att bevaka paketöppningen.


Intresserat följde vi vad som hände däruppe på estraden.


Solbritt, Kjell och Erik.


Norah får avsluta denna bildkavalkad, av kusinen Max dop denna
söndag i Hortlax kyrka.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0