Roger Lindqvist

Pysselstund med barnbarnet

När barnbarnet Norah hälsade på häromsistens, ville hon (som alltid) ta fram ritblocket för att måla en stund. Hennes farfar var inte nödbedd. Om det var något jag gillade helskarpt under barndomen  så var det just detta - att rita teckningar. Och som ni kan se på de bilder som illustrerar detta inlägg, så blev det ett litet konstverk, signerat Norah och farfar.


Att teckna är ju också ett sätt att uttrycka sig. Att kunna uttrycka sina olika
sinnesstämningar, är ju ett klart måste, för att överhuvudtaget kunna bli
förstådd. Jag vet inte direkt vad dessa farbröder uttrycker för något, möjligen
lite besvikelse och allmän frustration.

Teckning: Norahs farfar.


Norahs teckning. Men som syns så har även hennes farfar lyckats klämma in
en liten gubbe uppe i ena hörnet.

När jag såg dina teckningar, drar jag till minnes att din pappa, John, lärde mig hur man ritar båtar. Dom ritades framifrån i en speciell vinkel,som jag fortfarande kan någorlunda återge.
Läser din blogg varje dag
M.v.h.

Hej Lars! Mina pappa var väldigt intresserad av båtar och sjöfart i största allmänhet. Möjligen kan detta bero på att han mellan 1943-1945 låg inkallad vid flottan. Varje gång han skulle rita med oss barn, så blev det nästan alltid en båt. Jag kommer också ihåg precis hur båten såg ut. Roligt att du läser min blogg. Som du ser så har bloggen blivit något av en tidsmaskin, den reser bakåt i tid och rum, och stannar upp ibland vid stora som små saker i tillvaron. Precis som livet låter sig gestalta, för oss människor.
Mvh Roger.