Nya Bergsviksbron påbörjas 1967




¤ Den här riskabla kurvan kommer bort när den nya Bergsviksbron
blir klar. Enligt planerna från Väg- och vatten ska arbetet på nya bron
sättas igång redan nästa år. Byggkostnad: Tio miljoner.

¤ Väg- och vattenbyggsstyrelsen har till kmt överlämnat förslag till flerårsplan för byggande av storbroar under perioden 1967-71. Den sammanlagda byggnadskostnaden uppgåt till 293 miljoner kronor. Det i särklass största projektet är Ölandsbron, som beräknas kosta 100 miljoner kronor och vara klar för trafik 1971. Arbetet föreslås igångsatt nästa år med en medeltilldelning av 15 miljoner kronor för det första byggåret.

Planen upptar tre broar som redan håller på att byggas, nämligen Stäketbron, som blir färdig nästa år, bron över Indalsälven vid Krokom (1968) och bron över Nordre älv (1969). Bron över Mälaren vid Nockeby och Drottningholm, kostnadsberäknad till 37 miljoner kronor och bron över Magelungen vid Ågesta (6 milj.) finns också med i flerårsplanen. Båda broarna beräknas färdiga för trafik 1970.

Övriga broar som tagits med i flerårplanen är bron över Mälaren vid Kvicksund, kostnadsberäknad till 12 miljoner kronor, färdig 1970, bron över Österdalälven vid Morastrand (6 milj. - 1969), bron över Vindelälven vid Spöland (7 milj. - 1968), bron över Pite älv vid Bergsviken (10 miljoner - 1969), bron Frösön - Östersund (20 milj. - 1971) och bron Smögen - fastlandet (6 milj. - 1971).

Fem storbroprojekt som avses bli färdiga först efter ifrågavarande femårsperiod har tagits med i planen. Det är bron över Dalälven vid Avesta (12 milj.), bron över järnvägen vid Älmhult (6 milj.), bron över Indalsälven vid Lit (10 milj.), broar inom Öckerö skärgård (20 milj.) och bron över Indalsälven vid Skeppsholmen (15 milj.).

¤ TIDIGARELÄGGNING
Att Bergsviksbron beräknas bli färdig redan 1969 betyder en tidigareläggning. Enligt vad vägdirektör Börje Åström i Luleå upplyser har man i yttrande från länsstyrelsen framhållit att med hänsyn till att Bergsviksbron ligger på E 4 och därmed begränsar denna vägs användning, så borde brobygget få mycket hög prioritet. Det förefaller som om Väg- och Vatten resonerat på samma sätt, eftersom man medgett medelstilldelning redan 1967, ett år tidigare än vad man beräknat.

Vägdirektören omtalar vidare att planeringen för bron ännu inte är helt färdig, men att man nu kommer att forcera arbetet för att så snart som möjligt kunna lägga fram en fullständig plan.
    - När vi nu fått en tidigareläggning av brobygget måste vi se till att denna utnyttjas, säger vägdirektören...

¤ OFULLSTÄNDIG
Beträffande planeringen av bron över Pitsundet har Väg- och Vatten ansett att denna är allt för ofullständig för att denna bro skall kunna tagas med i planeringen. Frågan bör anstå till kommande revidering av planen, och utredningsarbetet i avvaktan härpå slutföres. Pitebygdens vägnämnd har i remiss inför den nya strobroplanen yrkat att även Pitsundsbron skulle tagas med, på grund av den stora betydelse som en bro över Pitsundet måste komma att få både ur trafik- och lokaliseringssynpunkt. Länsstyrelsen har i sitt yttrande sagt att en utredning i detta fall är mycket komplicerad och beräknas ta minst tre år, varför man inte kunnat räkna med att Pitsundsbron skulle kunna komma att påbörjas inom denna femårsplan. Med anledning av detta har man ansett att Bergsviksbron måsre anses vara den som skall prioriteras.


Bergsviksbron
stod klar 1936.


Bergsviksbron 1968. / Foto: Henning Höglund.
------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 9 juli 1967.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0