Kom hem igen efter 42 år i Amerika
OSKAR förvånad över hembygdens stora förändring
- Du brorsan, jag tycker det mesta har förändrats här i landet.
Oskar (t.h.) pratar gamla minnen med sin fem år äldre bror Gustav.
- Well, nog har ni gått och fått det bra i detta landet. Helt over taget kan man inte säga att vi har det lika like välordnat hemma i staterna. Om det hade varit lika gott när jag gick over då hade det säkert inte blivit någon resa av...
Men så gott var det inte den 1 juli 1922, då stenarbetare Oskar Berg "gick over". Då for han för att hemlandet inte hade några jobb att bjuda på. På 42 år har han inte sett sitt gamla hemland. Men är nu tillbaka och konstaterar:
- Allting är förändrat. Men förändringen är ju i allt väsentligt till det bättre.
Nog sätter 42 "kontinuerliga" år i samma land spår efter sig hos en människa. Och före detta stenarbetaren, skogshuggaren, bergsprängaren Oskar Berg har i mycket blivit amerikaniserad. Men det tycker han också att det gamla hemlandet blivit.
DÅLIG TRAFIK
- Piteå har ju blivit en ruskig stad. Och jag har aldrig varit så livrädd i trafiken som här. Man går säkrare på och över gatorna i miljonstaden Los Angeles än i Piteå. Oskar Berg har alltså fått uppleva vad många, många fler svensk-amerikanare fått vara med om vid hemkomst efter många år over there: Han han fått uppleva återkomsten till en hembygd som är totalt förändrad och där många av de gamla vännerna gått bort. Och han har fått träffa många släktingar som han aldrig sett. Men framför allt: Han har fått träffa sina syskon - som han som sagt inte sett på 42 år.
Men kontakt har man hållit - brevledes. Oskar har varit flitig brevskrivare genom åren. Men han har inte längtat hem.
- Jag trivs där jag kastar ned hatten, säger han. Och hatten har han kastat ned ordentligt i staterna. Några planer på att flytta tillbaka till Sverige finns inte. En kåk i Los Angeles och en "äkta" amerikanska till fru "drar" tillbaka. Men i två månader skall Oskar se sig runt i sin gamla hembygd. Just nu bor han hos sin bror Gustav Berg i Hortlax. Men vistelsen skall också anslås till besök på andra orter där det finns släktingar och vänner.
INGEN HEMLÄNGTAN
Oskar Berg har som sagt inte haft någon hemlängtan under åren i staterna.
- Jag for för att få mig jobb nr inget fanns i Sverige. Och jag fick min försörjning i Amerika. Därför trivs jag där.
Men genom alla åren har Oskar varit inställd på att "gå över" när han fick pension. Och pension fick han för två år sedan. Men innan han for till Sverige ville han se Världsutställningen och Wasa-kanonen. Men i sommar blev det alltså.
VÄRT SLANTARNA
- Visst kostar det nära tusen dollar att flyga över polen fram och åter, men det är mer än värt slantarna, säger Oskar. Inte har Oskar blivit miljonär under åren i staterna. Men han är nöjd.
- Man har haft så man rett sig. Men visst har det varit hårda år där också. Nog har jag hört att många "gått hem igen" med konsulatskjuts. Men det har aldrig varit aktuellt för min del. Jag tycker man har rett sig gott.
Så säger Oskar som inte tycker att han har något att berätta om.
- Slit och släp är väl allt. Och det har ju de flesta upplevt.
Oskars första år i staterna blev skogsarbete i staten Washington. Sedan blev det några år i skogarna uppe i Alaska innan han kom tillbaka till staten Washington och började som bergsprängare i tunnelbyggen. För precis 30 år sedan flyttade han till Californien och är nu Los Angelesbo helt och hållet. Men på en punkt är och förblir Oskar svensk:
SVENSKA DRAG
Han kan inte förstå avbetalningssystemet. Medan de flesta andra amerikanare handlar på avbetalning går han på i den gammalmodiga stilen och spar till han kan handla kontant.
- Det fick man väl med sig hemifrån. Och det har varit bra att kunna leva så.
Språket och dialekten har Oskar också behållit levande genom åren. Visst rullar det något när han talar och visst inflikar han många well i språket. Men han talar obehindrat. Och säger:
- Språket glömmer man aldrig. Jag fyllde 25 år den dag jag gick over. Och träffar många svenskar som man pratar med. Och så har Gustav sänt mig Piteå-Tidningen under många år. Engelskan däremot håller jag fortfarande på och lär mig. Så greppet om hembygden har inte Oskar Berg släppt under sina fyra decennier i Amerika.
- Men inte kunde jag tänka mig sådan väldig förändring som här skett. Det enda hus jag till det yttre känner igen i Piteå är gamla lasarettet. I övrigt är allt nytt. Men det nya tycker Oskar om att se. Däremot tyckte han inte om det Sverige han lämnade på 20-talet.
- Gott att se hur det utvecklats till det bättre. Ett bra minne att ta med sig när man "går över tillbaka".
Säger Oskar Berg som om några månader återvänder till Staterna och frun i Los Angeles.
- Hon kunde inte följa på grund av sjukdom. Men det blir nog flera resor. Det blir inga 42 år till nästa besök.
HEM IGEN
Nu gläds Oskar så länge han får vara hos sina släktingar.
- Jag har ingen hemlängtan åt andra hållet heller. Jag trivs som sagt där jag slänger ned hatten.
Men trots att Oskar tycker att vi på många sätt har det bättre här så återvände han ändock "hem". Hem till sitt stora hemland med fattigdom och rikedom och raslagar och business och TV-reklam och 150 dollar i pension. Oskars hatt ligger fast förankrad i Amerika...
--------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Sommaren 1964.
PS. Det hus som Oskar Berg besökte, ligger bredvid Hortlaxvägen. Det var där som brodern Gustav bodde med sin hustru Agnes och med sin familj. Det rödmålade huset står fortfarande kvar. Gustav o Agnes bodde mittemot mina farföräldrar Amandus o Hanna Lindqvist.
-----------------
Roger.
- Du brorsan, jag tycker det mesta har förändrats här i landet.
Oskar (t.h.) pratar gamla minnen med sin fem år äldre bror Gustav.
- Well, nog har ni gått och fått det bra i detta landet. Helt over taget kan man inte säga att vi har det lika like välordnat hemma i staterna. Om det hade varit lika gott när jag gick over då hade det säkert inte blivit någon resa av...
Men så gott var det inte den 1 juli 1922, då stenarbetare Oskar Berg "gick over". Då for han för att hemlandet inte hade några jobb att bjuda på. På 42 år har han inte sett sitt gamla hemland. Men är nu tillbaka och konstaterar:
- Allting är förändrat. Men förändringen är ju i allt väsentligt till det bättre.
Nog sätter 42 "kontinuerliga" år i samma land spår efter sig hos en människa. Och före detta stenarbetaren, skogshuggaren, bergsprängaren Oskar Berg har i mycket blivit amerikaniserad. Men det tycker han också att det gamla hemlandet blivit.
DÅLIG TRAFIK
- Piteå har ju blivit en ruskig stad. Och jag har aldrig varit så livrädd i trafiken som här. Man går säkrare på och över gatorna i miljonstaden Los Angeles än i Piteå. Oskar Berg har alltså fått uppleva vad många, många fler svensk-amerikanare fått vara med om vid hemkomst efter många år over there: Han han fått uppleva återkomsten till en hembygd som är totalt förändrad och där många av de gamla vännerna gått bort. Och han har fått träffa många släktingar som han aldrig sett. Men framför allt: Han har fått träffa sina syskon - som han som sagt inte sett på 42 år.
Men kontakt har man hållit - brevledes. Oskar har varit flitig brevskrivare genom åren. Men han har inte längtat hem.
- Jag trivs där jag kastar ned hatten, säger han. Och hatten har han kastat ned ordentligt i staterna. Några planer på att flytta tillbaka till Sverige finns inte. En kåk i Los Angeles och en "äkta" amerikanska till fru "drar" tillbaka. Men i två månader skall Oskar se sig runt i sin gamla hembygd. Just nu bor han hos sin bror Gustav Berg i Hortlax. Men vistelsen skall också anslås till besök på andra orter där det finns släktingar och vänner.
INGEN HEMLÄNGTAN
Oskar Berg har som sagt inte haft någon hemlängtan under åren i staterna.
- Jag for för att få mig jobb nr inget fanns i Sverige. Och jag fick min försörjning i Amerika. Därför trivs jag där.
Men genom alla åren har Oskar varit inställd på att "gå över" när han fick pension. Och pension fick han för två år sedan. Men innan han for till Sverige ville han se Världsutställningen och Wasa-kanonen. Men i sommar blev det alltså.
VÄRT SLANTARNA
- Visst kostar det nära tusen dollar att flyga över polen fram och åter, men det är mer än värt slantarna, säger Oskar. Inte har Oskar blivit miljonär under åren i staterna. Men han är nöjd.
- Man har haft så man rett sig. Men visst har det varit hårda år där också. Nog har jag hört att många "gått hem igen" med konsulatskjuts. Men det har aldrig varit aktuellt för min del. Jag tycker man har rett sig gott.
Så säger Oskar som inte tycker att han har något att berätta om.
- Slit och släp är väl allt. Och det har ju de flesta upplevt.
Oskars första år i staterna blev skogsarbete i staten Washington. Sedan blev det några år i skogarna uppe i Alaska innan han kom tillbaka till staten Washington och började som bergsprängare i tunnelbyggen. För precis 30 år sedan flyttade han till Californien och är nu Los Angelesbo helt och hållet. Men på en punkt är och förblir Oskar svensk:
SVENSKA DRAG
Han kan inte förstå avbetalningssystemet. Medan de flesta andra amerikanare handlar på avbetalning går han på i den gammalmodiga stilen och spar till han kan handla kontant.
- Det fick man väl med sig hemifrån. Och det har varit bra att kunna leva så.
Språket och dialekten har Oskar också behållit levande genom åren. Visst rullar det något när han talar och visst inflikar han många well i språket. Men han talar obehindrat. Och säger:
- Språket glömmer man aldrig. Jag fyllde 25 år den dag jag gick over. Och träffar många svenskar som man pratar med. Och så har Gustav sänt mig Piteå-Tidningen under många år. Engelskan däremot håller jag fortfarande på och lär mig. Så greppet om hembygden har inte Oskar Berg släppt under sina fyra decennier i Amerika.
- Men inte kunde jag tänka mig sådan väldig förändring som här skett. Det enda hus jag till det yttre känner igen i Piteå är gamla lasarettet. I övrigt är allt nytt. Men det nya tycker Oskar om att se. Däremot tyckte han inte om det Sverige han lämnade på 20-talet.
- Gott att se hur det utvecklats till det bättre. Ett bra minne att ta med sig när man "går över tillbaka".
Säger Oskar Berg som om några månader återvänder till Staterna och frun i Los Angeles.
- Hon kunde inte följa på grund av sjukdom. Men det blir nog flera resor. Det blir inga 42 år till nästa besök.
HEM IGEN
Nu gläds Oskar så länge han får vara hos sina släktingar.
- Jag har ingen hemlängtan åt andra hållet heller. Jag trivs som sagt där jag slänger ned hatten.
Men trots att Oskar tycker att vi på många sätt har det bättre här så återvände han ändock "hem". Hem till sitt stora hemland med fattigdom och rikedom och raslagar och business och TV-reklam och 150 dollar i pension. Oskars hatt ligger fast förankrad i Amerika...
--------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Sommaren 1964.
PS. Det hus som Oskar Berg besökte, ligger bredvid Hortlaxvägen. Det var där som brodern Gustav bodde med sin hustru Agnes och med sin familj. Det rödmålade huset står fortfarande kvar. Gustav o Agnes bodde mittemot mina farföräldrar Amandus o Hanna Lindqvist.
-----------------
Roger.
Kommentarer
Trackback
