Två små kära lintottar

Först kom Max med sin pappa. Efter några timmar kom Norah med sin pappa. Norah är just nu inne i en "Madicken-period". Så fort hon kommer vill hon se Madicken - på min dator. Ibland när vi tillsammans skall försöka bestämma dagens film, brukar jag ge förslag. Vilket är följande; Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga, Saltkråkan, Karlsson på taket m.m. Och när man tittar på det filmutbud som farfar presenterar, så kan ni själva se, idel Astrid Lindgren-figurer. Varför det då? Jo, p.g.a. att Astrid är bäst!

Max han ville springa på gräsmattan när han kom. Max först - farfar efteråt. Inne stod farmor och lagade till en lunch, som vi alla skulle äta. Max har alltmer börjat presentera fler ord. Det kommer några då och då. Det som sker i utvecklingen är både fantastiskt som otroligt. Tänk att den här lilla krabaten som nyss knappt kunde gå, nu är en frisk västanvind som det blåser om (och stormar) när han springer förbi. Likadant med Norah som liksom sin kusin alltid är på bettet.


En dag i förra veckan åt barnbarnen glass ute på våran bro. När Max´
glass tagit slut, så satte han sig nära kusinen Norah, kanske i hopp om
att få en extra smakbit...


...Flytta på dig Max, du sitter så nära, säger Norah med ett stadigt tag
om sin glass...


...mmmmm, säger Norah, som nästan håller på att äta upp både
glass och sked...


...när Max misslyckades med sitt glasstiggeri med Norah, går det
bättre med farmor. Farmor kan man minsann lita på...


Efter glassstunden väntar nya äventyr ute hos farmor och farfar...


...näpp, nu hittar vi på nåt, säger Max till Norah...


...så springer de båda skrattande ut på tomten.

--------------------------------------------------------
Foto: Farfar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0