Roger Lindqvist

Kritiken mot "Svensktoppen" återkommer med jämna mellanrum. Inte minst i pressen, där Sveriges Radio beskylls för hemlighetsmakeri och för att dirigera och styra urvalet av de melodier som presenteras i vårt kanske populäraste radioprogram (lyssnarundersökningar har visat att var tredje svensk lyssnar på Svensktoppen på söndagsförmiddagarna). Även skivproducenter, musiker och andra med anknytning till branschen har haft - och har - kritiska synpunkter på denna topplista. Nu har det också från officiellt radiohåll bekräftats vad många länge misstänkt. "De kritiska rösternas påstående att vi i viss mån styr eller påverkar topplistorna är korrekt beträffande Svensktoppen", skriver chefen för radiounderhållningen Georg Eliasson, i Sveriges Radios årsbok 1966.


¤ Ulf Elfving presenterar Svensktoppen.

I och för sig saknar ju detta erkännande fullständigt betydelse. Att Svensktoppen är styrd är ett ofrånkomligt faktum. Som programmet är uppbyggt ligger det ju i sakens natur. Styrningen ligger i inmatningssystemet. Så här går det till:
20 nya melodier kan varje månad matas in på Svensktoppen. Svenska eller utländska melodier spelar ingen roll - förutsättningen är bara att melodierna är försedda med svensk text.

Bara en fjärdedel
Eftersom grammofonindustrin producerar ett 80-tal sådana melodier per månad betyder det att endast en fjärdedel av dessa kan komma på Svensktoppen. De cirka 60 melodier som inte får den chansen blir - kanske med ett eller annat undantag - stora förluster för de producerande bolagen. Vad som en gång var tänkt som underhållande lek (vi förutsätter att det var den ursprungliga tanken) har blivit blodigt allvar. Svensktoppen har suverän bestämmanderätt över vilka produktioner som ska bli storsäljare eller vilka som ska betyda bortkastade pengar pengar för producenten (en singel - och det är sådana skivor som säljs mest - måste säljas i 1.000-1.500 exemplar för att löna sig ekonomiskt. Det är bara singlar med en melodi som hamnar på Svensktoppen eller andra topplistor som säljs i de upplagorna).

Allsmäktig jury
Vilka av de 80 tänkbara melodierna som ska få chansen att hamna på Svensktoppen bestäms av en speciell jury på 20 personer. Denna jury brukar ofta kallas för Svensktoppens expertjury, vilket inte är en fullt adekvat beteckning. Bara 12 av dessa medlemmar är nämligen experter med musikalisk-teknisk kunnighet - samtliga naturligtvis hämtade utanför radion och grammofonbranschen, hävdar Sveriges Radio och det får man kanske inte betvivla - medan de åtta övriga är slumpvis utvalda "vanliga människor".

Femton spolningar
Det är alltså denna jury som enväldigt bestämmer vilka melodier som ska presenteras i "Kanske på Svensktoppen" och få en chans att avancera till listan. Vilka av melodierna i Kanske på Svensktoppen som ska få gå vidare till Svensktoppen bestämmer den stora så kallade folkjuryn, bestående av 200 Sifoutvalda personer över 20 år (programmet som sådant vänder sig i motsats till exempelvis Tio i Topp till lyssnare över 20 år). Men  - och det är just det som så många opponerar sig emot - folkjuryn får alltså inte lyssna på alla tänkbara produktioner utan bara på en specialutvald fjärdedel. Den anonyma "spolarjuryn" - 15 spolningar per vecka - är den som svarar för styrningen och den som alltså har den egentliga makten.

Varför så hemlig?
Georg Eliasson berättar på ett lättsamt och ibland också givande sätt om radions olika "toppar". Och när han dessutom avslöjar att det bara är lyssnarnas intressen och ansvaret för den enklare musikens utveckling man haft för ögonen i den utövade styrningen beträffande Svensktoppen, så borde man kanske inte ha så mycket att invända. Men det har man förstås ändå. Varför vill exempelvis Sveriges Radio inte öppet redovisa vilka 15 nya skivor som varje vecka testas för Svensktoppen men som inte kommer med bland de fem nya (det hade ju också varit lämpligt att Georg Eliasson besvarat denna så ofta återkommande fråga i sin artikel). En motsvarande redovisning görs ju när det gäller Tio i Topp genom 30 i Test. Varför inte också när det gäller Svensktoppen? Det är möjligt att Sveriges Radio bara har sina mellan två och tre miljoner svensktoppslyssnares bästa i tankarna. Det är kanske rent av möjligt av vi förskonas från en massa pekoral, som skulle kunna hamna på Svensktoppen om det inte hade varit för expertjuryn, som alltså inte är någon expertjury. Men det är inte det saken gäller. Den gäller hemlighetsmakeriet kring programmet. Vill Sveriges Radio inte spela med fullständigt öppna kort - ja, då får man också ta konsekvenserna av detta handlande och finna sig i kritiken och misstänksamheten om att allt kanske inte går riktigt rätt till.

--------------------------------------------------------------------
NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ Den 29 juli 1968