NORRLÄNDERS - orkester / Örnsköldsvik
Mitt musikerhjärta brinner för alla dessa band som under många år rullade runt i sina orkesterbussar, korsan & tvärsan, land och rike runt. Jag har själv varit delaktig i turnerandet, spelandet, och den intensiva glädje som det faktiskt var åka ut och under ett antal timmar både spela, och dela den gemenskap det var att tillsammans, som grupp, glädja andra människor. Detta kan ingen på den här orden ta ifrån mig. Och alla ni som (tyvärr) aldrig fick tillfälle, oj, vad jag tycker synd om er, ni missade något mycket värdefullt. 1970-80-talet var en enda intensiv resa mellan olika dansställen. Jag fick aldrig möjlighet att spela på heltid, vilket en gång var mitt mål. Men jag är så nöjd ändå över det jag fick uppleva.
Ett band som däremot hade dansmusiken som sitt yrke, var ett gäng grabbar från Örnsköldsvik, Norrländers. Gruppen startade 1968 och hette från början "Knäfelborrarna", vilket har nåt med stiliga mustascher att göra. Från 1988 började bandet att turnera från Kiruna i norr till Ystad i söder. Norrländers gästade ofta Piteå, där Perudden var ett av deras stående nedslag på turnéerna. Även Piteå Folkets hus gästades då och då av Ö-viksgubbarna. I en orkesterkatalog, hittade jag en hel del information om bandet. Och ur den har jag lånat denna text som här nedan följer:
"Orkestern bildades mest på skoj för att kompa "Den sjungande polisen" i Ö-vik 1968. Samma år fick bandet sin första offentliga spelning. Det var på Hallstaberget i Sollefteå, och grabbarna spelade en hel vecka. John Sundelins pappa hade ordnat jobbet. "Knäfelborrarna" var orkesterns allra första namn. 1969 ändrades namnet till "Norrländers".
NORRLÄNDERS - 1969.
Från början spelade bandet mest lokalt runt om i Ö-viks kommun, men med åren utökades orkesterns område till i stort sett hela Norrland. 1988 började Norrländers att spela på heltid, vilket medföljde att man fick spelningar från Kiruna i norr, till Ystad i söder. I starten fick orkestern mycket av sina musikaliska idéer och intryck från Cool Candys. Gruppen blev med åren känd för sitt saxsound, varför de övergick till att spela mycket av Ingmar Nordströms repertoar. Från mitten av 80-talet spelade Norrländers traditionell dansmusik a´la Vikingarna, Sten & Stanley o. dyl.
Orkestern har gjort två skivinspelningar (saxgodingar 1 & 2) i Stockholm hos Great Music Production GMP. Detta skedde åren 1978 och 1979. De har medverkat i Riksradions "I afton dans" tre gånger samt spelat i TV vid ett par tillfällen. 1995 spelade bandet in en CD-singel som testades för Svensktoppen.
NORRLÄNDERS - 1972.
Under sin drygt 30-åriga tillvaro ute på dansbanorna, har det givetvis bytts medlemmar vid några tillfällen. Men originalmedlemmen Douglas Söderlind, som ses längst t.v. på ovanstående bild, har troget kämpat på i alla dessa år som gruppen har existerat. En sann muskersjäl, med ett hjärta som klappar för musik med andra ord. I den tidigare nämnda orkesterkatalogen finns alla medlemmar som en gång medverkat uppräknade. Och vid en närmare titt så är det många namn som susar förbi. Följande musikanter har en gång haft sin plats i orkestern:
Bo Afvander - klaviatur ¤ Stefan Andersson - klaviatur ¤ Åke Arvidsson - bas ¤ Ola Berglund - gitarr ¤ Jan-Erik Berglund - gitarr ¤ Kurt-Göran Bladh - trummor ¤ Kjell Edin - bas ¤ Kenneth Edlund - sång, gitarr ¤ Jan Edlund - klaviatur ¤ Dan Hägglund - klaviatur ¤ Lennart Höglund - gitarr, dragspel ¤ Stefan Kristoffersson - trummor ¤ Roland Nordlund - bas ¤ Fredrik Oskarsson - sax ¤ Kjell-Arne Persson - trummor ¤ Björn Sivertsson - dragspel, fiol, gitarr ¤ Erling Unander - bas ¤ Tommy Sjödin-Ekedahl - trummor ¤ Sture Sjöström - trummor ¤ Sam Sundberg - trummor ¤ Johan Sundelin - sång, gitarr ¤ Douglas Söderlind - sax, sång ¤ Sven-Ove Söderlind - sax ¤ Bosse Tjärnström - bas ¤ Lennart Viklund - trummor ¤ Lars Jonsson - sax, sång ¤
NORRLÄNDERS - 1970.
1970-TAL.
Två skivinspelningar har Norrländers producerat. "Sax-Godingar 1 & 2" -
kom 1978 resp. 1979. Detta på skivetiketten GMP, Great Music Production.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Den 31 december 1986 fanns följande intervju med grabbarna i Norrländers:
ATT SPELA ÄR ETT GIFT - En miljon har dansat till Norrländers
Norrländers: Douglas Söderlind, Roland Nordlund, Jan Edlund, Kenneth Edlund,
Kjell-Åke Eriksson, Fredrik Oskarsson.
För 25 år sedan plockade Douglas Söderlind ihop ett gäng musiker. Då började historien om Norrländers. Sedan dess har en miljon människor dansat till deras musik, 24 medlemmar har passerat revy och fem turnébussar har slitits ut på landsvägarna. Det är siffror som talar för att ett av Norrlands mest engagerade dansband inte har legat på sofflocket och bara ägnat sig åt finlir och det finns fler räkneexempel:
KVARTSSEKEL
Varje månad spelar de 28 timmar. I ett kvarts sekel har de turnerat i stort sett varje helg. Kuskat i åtskilliga mil till spelningar överallt mellan Kiruna och Motala närmare bestämt 6.000 mil per år.
- Att spela är ett gift, konstaterar Douglas Söderlind, som är den medlem som varit med ända från starten för 25 år sedan och vet vad det innebär att ha begär av att spela dansmusik.
- Varje år säger jag till min familj att nästa säsong ska jag lägga av, men det är omöjligt, försäkrar Douglas.
SEX MUSIKER
Dagens uppsättning av Norrländers från Örnsköldsvik består av sex musiker mellan 19 och 42 år. Det är Douglas Söderlind på saxofon och sång, Roland Nordlund bas, Jan Edlund klaviatur, Kenneth Edlund gitarr och sång, Kjell-Åke Eriksson trummor och Fredrik Oskarsson på sax. Gemensamt är att de har dansbandet som sitt stora intresse och Norrländers får ta i stort sett hur mycket som helst av deras fritid.
"Det är roligt". "En spelning förgyller tillvaron både för oss och publiken". "Vi träffar mycket folk under turnéerna". "Vi får stort självförtroende". Det är bara några av de många svar vi får på frågan varför de spelar i ett dansband.
SOCIAL FUNKTION
- Många ser ner på den musik vi spelar. Men det är fel att rynka på näsan. Vi har en viktig social funktion. Att få komma ut och dansa är nödvändigt för många, menar Fredrik Oskarsson. Som så många andra dansband har bandet stiliga spelkostymer bestående av svarta byxor och skjorta vit kavajjacka och fluga i satäng. Ett ytterligare, mer orubbligt kännetecken är musikstilen, profilen. Där är det de två saxofonisterna som sätter prägeln.
- Vi har hört folk kalla oss för gänget med saxofonerna, och det är naturligtvis enbart positivt att folk känner igen oss. Det är ett erkännande, tycker Kjell-Åke Eriksson. Att bli ihågkommen och erkänd av dagens danspublik är nämligen inte det lättaste.
- Publiken är oerhört kräsen och nöjer sig inte med något halvdant. Repertoaren ska vara den rätta och det ska också låta bra. Annars håller man sig inte flytande, förklarar Kenneth Edlund och berättar att det är ett lagarbete att välja ut de rätta låtarna. Ett rent lagarbete är det också att spela tillsammans i ett dansband. Det är många sociala delar som måste fungera för att själva spelandet ska fungera.
- Egentligen är det lättast att stå på scenen, säger Jan Edlund på skämt och allvar.
De två saxofonisterna, Douglas och Sven-Ove Söderlind skapar det typiska
Norrländers-soundet.
Uppmärksammade i lokalpressen hemma i Ö-vik.
Norrländers spelplan för den första halvan av 1991.
1992.
Douglas Söderlind med bandets affisch - jubileumsåret 1998.
Jubileumsdans i Moliden.
---------------------------------------------------------------------------------------
Tack till Douglas Söderlind för bilderna till denna berättelse.
/Roger Lindqvist.
Kommentarer
Postat av: Ann Britt
Hej
det skulle vara kul att höra av Stefan Kristoffersson i norrländers, var alltid på deras danser i norr/västerbotten. Har tappat kontakten med Stefan K
Hälsningar AnnB Skoog (FD Gustafsson)
Trackback
