Hemsöborna / 1966

 
¤ Han lyckades till slut, Carlsson. Här brölloppsscenen med Carlsson-Allan Edwall
och madame Flod-Sif Ruud.
 
    - Jag är i stort nöjd med jobbet och tror att största delen av tittarna ska trivas.
Så säger regissör Bengt Lagerkvist inför starten på Strindbergs "Hemsöborna" i kväll.
    - Varför valde teateravdelningen just "Hemsöborna"? Den har ju filmats flera gånger och med romanens innehåll är väl ingen obekant.
    - Därför att jag tycker "Hemsöborna" är den idealiska TV-följetongen. Varje kapitel ger spänning inför nästa och romanen är ett enda stort folklustspel med alla klassiska ingredienser. Där har vi flickor, höstackar, drängstuga, hela svenska exotiska skärgårdslandskapet, frodigheten, humorn - allt kombinerat med en underbar naturlyrik. I idyllen finns finns också dramatiska inslag med svartsjuka, död och intriger.
 
    - Inspelningarna av filmen, som förresten motsvarar tre och en halv långfilmer, gick väldigt bra. Vädret var fint. Göra film brukar vara en enda lång prövning, men den här gången klaffade det. Sedan fanns det stimulans i att inget man gjorde var så att säga fusk. Kymmendö är sig häpnadsväckande lik från Strindbergs tid. Där står madame Flods hus, Carlssons undantagsstuga, logar och ladugårdar och allt kvar.
 
    - Och de statister jag använde var folk som bodde där ute och som till och med kände Carlsson, som dog så sent som 1930. Hela Strindbergs roman fanns på plats.
    - Och rollbesättningen, är du nöjd med den?
    - Absolut. Det var just att vi hade Allan Edwall i TV-teatern som vi vågade oss på inspelningen. Sedan hade vi turen kunna få Sif Ruud som madame Flod. Man bör ju inte så här i förväg säga något om skådespelarinsatserna, men de här två har gjort ett underbart arbete.
    - Bo Nilssons musik?
    - Han har tagit mest  fasta på de lyriska stämningarna i filmen och gjort sina visor därefter.
 
Klockan 19.30 är det alltså dags för Allan Edwall och Strindbergs berömda öppningsscen:
Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.
 
 
--------------------------------------------------------------------------
STOCKHOLMS-TIDNINGEN ¤ Lördagen den 19 februari 1966.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0