Roger Lindqvist

I ett fotoalbum där står tiden stilla, var det nån som sjöng. I ett fotoalbum hittade jag denna något suddiga bild av min farfar, Amandus. Bilden togs sommaren 1964, den som skulle bli hans allra sista här i livet. Jag kan inte direkt påstå att jag kände honom, jag var endast sju år när han gick bort en januaridag 1965. Trots att jag aldrig fick den riktiga kontakten, vilket berodde på en långt framskriden demens, så finns i alla fall hans gener i min kropp. Något som i mina ögon känns så otroligt fantastiskt.