Nils Poppe - "Tre glada tokar"
1971 hade jag som vana (ovana) att skriva små recensioner om svensk- och utländsk film som visades i televisionen. Jag klippte ur, betygsatte och framförallt tittade, som ju var det absolut viktigaste. Nils Poppe förekom i många filmer. Och tur var väl det. Utan Poppe - så hade det inte varit lika roligt. I en urklippsbok, har jag hittat följande:
AHRLE, POPPE OCH BOTTE spelar tre glada tokar.
Här har ni de glada tokarna: Nils Poppe, Elof Ahrle och John Botvid.
Med den svenska filmfarsen "Tre glada tokar" i TV-tvåan debuterade Elof Ahrle som filmförfattare och medregissör. Han siktade av allt att döma på bröderna Marx´ bravader, men det var naturligtvis inte lätt att försöka sej i deras genre, även om Nils Poppe som en av de tre lånade ett och annat av Charlie Chaplin. Varken filmförfattaren eller regissörerna - den andre var Hugo Bolander - ägde Marxarnas fantasifulla infall och sinne för komposition.
Det blev med det tre glada tokarna som med de tre bröderna Marx att somliga skrattade och slog sej på knäna av förtjusning över upptågen, medan andra satt tämligen oförstående. På biograferna fanns en majoritet som fann sej mycket väl tillrätta med de svenske. Man förnekade inte heller att filmen i vissa avsnitt vittnade om fantasi, humor och begåvning. Detta gällde då inte minst Nils Poppe, vars världsfrämmande dammsugaragent trots sin surrealistiska snurrighet ibland fick mänskliga drag.
Ahrle själv hade det inte så lätt som skådespelare. Han måste vara en verklighetstrogen förste älskare (måste han det förresten, undrades det), en fin karl och därtill drullig i slutscenerna. John Botvids prillighet passar bättre in i alla sammanhang. Kvinnorna var söta att se på, och det är ju inte det sämsta. Filmen gjordes 1941-1942.
--------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 9 mars 1971.
Kommentarer
Trackback
