Roger Lindqvist

Det snöar lite lätt den här decemberkvällen 1966. Min syster och hennes kille har klätt sig fina för att åka bort. Ute på infarten står den vita Opel Rekorden på tomgång. Inne i vårt stora kök står den nyklädda julgranen och skänker oss sitt ljus. I fönstret har min far hängt upp den obligatoriska adventstjärnan. Min mor förbereder både julbak och julmat, resultatet blir en doft av himmelsk karaktär, som letar sin in i mina näsborrar. Själv så är jag synnerligen uppskruvad inför det som komma skall. Klapparna under granen gör att min väntan stegras till nära 1000%. Varför kommer inte den där tomtegubben nu...är min tanke. Han kan väl skynda sig på litegrann.