Rospiggen Engström d.ä. & Jag.

I en röd stuga med vita knutar bor Rospiggen Engström d.ä.
I dag gjorde jag ett porträtt av honom, han blev förtjust och
ville bjuda på lite starkt. - Jag dricker inte starkt, sa jag.
Då kisade han med ögonen och sa: - Jaså, är Lindqvist en så´n!
- Tål Lindqvist en mycket, mycket lätt lättöl, månne?
- Jovars, det går väl bra.
Det var då han ville bjuda på gröna mint-cigarrer.
 
Rospiggen Engström tog fram ett cigarretui och sa att jag skulle ta för mig.
Så satte vi oss i skuggan och drack lättöl och bolmade mint-cigarrer.
- Jo, du Lindqvist, han skulle vart me´-42 ute på Östersjön...
- Vi fiska å höll uppsikt efter tysken...
- Seså, Lindqvist du var mig en rackare å vara talträngd...
- Du får ursäkta mig, men det är den här cigarren...
- Tål han icke cigarrer heller...?
- Va e´de´för´n barnrumpa som sitter på min altan?
- Men han ska i alla fall ha tack för di där porträttet han måla´...
 
Jag med Engström d.ä. bakom min ena axel.     
 
Foto: Engströms fru Tilda Engström.   
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0