- Hej, Roger, det är Raymond Burr...!

Plötsligt ringer telefonen:
    - Roger...
    - Hello, Roger this is Raymond Burr speaking...
     ROGER... VAKNA...!   
 
Min hustru försöker få liv i mig. Och när jag kvicknat till så pass att jag vet vem jag är och vart jag befinner mig, så är det första jag säger till Bettan:
    - Å jag som pratade med Raymond Burr!
    - Varför väckte du mig...?
Bettan tittar mycket förvånat på mig, precis som hon sett en grön marsmänniska i sängen och säger:
    - Vad pratar du om egentligen, Raymond... vem sa du att det var...?
    - RAYMOND BURR! skådisen... och du väcker mig...!
    - Nu får jag ju inte veta vad han ville.
 
Hur i hela friden kan jag drömma om Raymond Burr? Skådisen som jag minns från 60-talet, då som advokaten Perry Mason, som gick i svensk TV 1957-1966. Senare som den rullstolsbunden polischefen Robert T. Ironside, i serien Brottsplats San Francisco, som hade svensk TV-premiär i januari 1968 och som gick fram till 1975. Men vad hade han i mina drömmar att göra? Han bara fanns där. Burr spelade en otäck hustrumördare i Alfred Hitchcoks "Fönstret åt gården" 1954. James Stewart och Grace Kelly var filmens två huvudpersoner. Men frågan kvarstår dock: Vad ville Raymond Burr mig?
 
Om inte min hustru hade väckt mig, så hade jag kanske fått svar på den frågan. Nu kan jag bara hoppas (innerligt) att mr. Burr återkommer i natt. Till dess får jag leva i total ovisshet. Och jag kan ju inte ringa karl´n i värdslig mening - han dog för 21 år sedan.
 
- Hello, Roger. This is Raymond Burr speaking.
 
Det enda beviset på att drömmen inte var en dröm, utan sanning,
är att Raymond efterlämnade ett meddelande. Men vad  detta
är för nåt, kommer jag att hemlighålla än så länge...
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0