Roger Lindqvist

Mest var det serietidningarna som han läste. Men då och då kom en bok i hans väg. Efter några trevande försök att ta sig an böckerna i familjens spartanska bokhylla, fylldes hans inre undan för undan av en nyfiken sorts lust att veta och förstå mer av det som skildrades. I och med böckernas intåg öppnades en helt ny värld på vid gavel. Lusten växte, och berättelserna började leva sina egna små liv i hans tankar. De fantastiska historierna färgades i alla de färger som överhuvudtaget fanns tillgängligt. De starka färgerna gjorde honom både glad och uppsluppen. Det fanns något oförlöst djupt inne i honom. Och han visste att genom att skriva och berätta, skulle hans steg bli betydligt lättare att gå. Åtminstone kändes det så. En dag stod en nyinköpt skrivmaskin hemma poå köksbordet.

    - Den är till dig, sa hans mamma och log.

    - Jag och pappa vet att du tycker om att leka med ord, varsågod, skriva om allt min son. Allt!

 

Genom skrivmaskinens intåg föddes författardrömmar. Och skrivmaskinen var entréporten in i den världen. Sent om nätterna hördes ljudet av maskinens febrila knattrande mot de vita arken. I bland kom hans pappa in och beordrade honom i säng.

    - Det är ju skola i morron, så var nu så snäll och lägg dig.

    - Skrivandet kan du fortsätta med i morron.

    - Go´natt min son. Sov gott!

 

Och när nattmörkret omfamnade honom, låg han kvar i sin säng och tänkte på allt han skulle åstadkomma. Det fanns ju en hel värld därute som bara väntade på att få upptäckas.

 

Roger.