Roger Lindqvist

 

Det finns ett talesätt som säger: SKJUT INTE BUDBÄRAREN!

Det är en orolig värld och tidsålder vi alla lever i. Det har väl inte gått nån förbi vid det här laget. Många väljer att inte se eller höra om de ohyggligheter som händer varje dag. Året runt. År ut och år in. Men hur än vi vill värja oss, så slipper vi inte undan. Man kan ju i och för sig välja "stoppa-huvudet-i-sanden-alternativet". Men det går inte leva så hur länge som helst, man måste ju andas också.

 

Jag skulle också stoppa huvudet i sanden, hur många timmar och dagar som helst. Men jag vet att det alternativet funkar inte. I alla fall inte på mig. Jag har i stället valt att möta det onda öga mot öga. Fast även här finns det gränser för det jag tål. Jag tycker inte om halshuggna små tjejer i åldern 1-15 år. Jag tycker inte eller om att oskyldiga män och kvinnor begravs levande. Jag tycker inte alls om att man våldför sig på småbarn. Jag läste att de små barnen stod högst i kurs som sexslavar. Det är nu jag börjar få äckel-känslor.

 

Men blundar man för länge så kan ju dessa monster få fortsätta hur länge som helst. Tro nu inte att jag ensam kan vända världsopinionen. Ånej, då måste vi vara betydligt fler som höjer våra röster. Men jag tycker att det är varje persons skyldighet att ta del i det hemska som händer. Inte bara då i Syrien och Libyen, utan även de mörka krafter som har slagit rot inte bara i vårt land, utan i hela Europa.

 

Härhemma i mellanmjölkens förlovade land, registreras vårt ordval. Vi må icke gå utanför den inslagna korrekta vägen. I så fall få vi bannor av halva befolkningen. Naturligtvis kan vi fortsätta med vår humanitära syn på IS krigare och andra huliganer. I mitt fall känns det ibland som jag vore ett lamm på väg till slaktbänken.

 

Som intresserad samhällsmedborgare, försöker jag följa med i det som händer och sker, runt omkring oss. När jag för nån månad sedan yttrade mig om Mona Sahlins "hjälparbete" med att återanpassa hemvändande IS-soldater, så yttrade sig en person på fb på följande sätt: "Roger, du har börjat sprida sånt hat". Först trodde jag att han skojade. Men när jag senare klart förstod att det var allvar, då tryckte jag på katapultstolen. Att kalla detta hat, när man endast referar det som händer ute i samhället, var ju att ta i så byxorna nära på sprack! Det är just här som talesättet: SKJUT INTE PÅ BUDBÄRAREN! passar in så bra. Samtidigt blir jag rädd att veta att det finns så mycken okunnighet. På pitemål finns ett ord som heter "hörrväs". Det var precis det jag gjorde: "I HÖRRVÄSE!" (Hörrväss= skaka).

 

ROGER LINDQVIST. Bild: Aftonbladet.