- Depression -
Du tänkte ofta tillbaka på dessa omöjliga svarta dagar,
då inget ljus hade orken att ens sippra fram.
Då himlens en gång så vackra ton,
sakta men så brutalt förmörknat,
och dimman, den ogenomträngliga,
kramat ut varje cell ur din avmagrade kropp.
Du brukade berätta, om det svarta som kom
på besök.
Först förstod jag ingenting, men sen när du
anförtrodde mig, så kom kunskapen.
Tack för att du litade på mig.
Tack för att jag fick vara din vän,
under din svarta period.
Roger Lindqvist.
Kommentarer
Trackback
