Roger Lindqvist

Svensken är i grund och botten en person som hatar alla typer av konflikter. Svensken vill allra helst ha det lugnt och ordnat omkring sig. Svensken vill gärna följa med strömmen, det är bäst så tycker hon eller han. Att uttala sig i samhällsfrågor tycker svensken är både obekvämt och nervöst. Det enda påtagliga känsloyttring svensken kostar på sig, är när bensinpriset gått upp några få ören. Då biter svensken ihop käken, får något mörkt i blicken och kör ner knytnävarna tills de vitnar i byxfickan. Under tiden som han eller hon svär oavbrutet i ca 12 sekunder. När knytnävarna sedan lämnar byxfickan, så är svensken åter sitt vanliga jag.

 

Svensken är i grunden vänlig, timid och högst beskedlig i sitt möte med andra svenskar. De som kommer hit från andra länder, tror kanske att alla vi svenskar går på Valium. Och det finns en viss poäng i detta. Svensken har för vana att linda in alla problem i bomull. Svensken vill "tala ut" när han eller hon har en viss alkoholmängd i kroppen. Det är först då som svensken antar smått sydländska tendenser. En vanlig svensk kan uppfattas som tråkig. Något som utlänningar gärna skriver under på. Skulle det vara så, att någon eller några svenskar blir yviga i sina gester, (OBS! i nyktert tillstånd) och börjar orera och ha åsikter, då anses de eller de personerna som "lustiga och konstiga". Man drar helt enkelt den drastiska slutsatsen, att det måste vara något allvarligt fel. En svensk skall helst icke vara på detta sätt. Då är man inte svensk!

 

ROGER LINDQVIST (ibland INTE svensk).