Ett rulltårts-leende

 
I dag bakade Elisabeth en rulltårta. Det dröjde dock inte länge, innan fikagrisen var framme. Fikagrisen... jo, det är jag det! Så gav hon mig två rejäla bitar, och jag flög genast upp till den blå himmelen. Där stannade jag kvar ca 10 minuter, innan det var dags för återresa. Väl tillbaka på jorden, så togs den här bilden av en småleende fikagris. Tja, det är klart, jag hade väl kunnat le lite till. Men nu blev det ju som det blev.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0