Danne tar sig ett vårdopp

Daniel lägger sina kläder på stenarna. Nu är det dags för årets andra dopp.
 
Medan jag står och huttrar, så har Daniel tagit på sig sommarskor och badshorts.
 
Så var det dags...
 
Vi befinner oss på Tingsholmens udde.
 
Såja, nu var det klart, upp på stranden...
 
Han verkade inte ha nån större brådska eller...
 
Är det kallt, frågar jag? Nä, inte så farligt, blir svaret.
 
När han så frågar om inte jag också skall ta mig ett vårbad så blir mitt
svar ett rungande NEJ!
 
 
 
 
 
 
 
 

Hattudden

 
 
 
 
 
 
foto ROGER LINDQVIST /2017-05-13

Spöktimmen

När fredagen blivit en minut gammal klockan 24.01.
 

Ett fika på Hanséns i Öjebyn

Igår, onsdag, tog vi oss ett fika på Hanséns i Öjebyn. För min del blev det
en kopp kaffe och en potatisbakelse. Elisabeth föredrog en macka.

Svensbyån

Min syster Gerd, står fortfarande troget kvar vid Svensbyån på vägen mellan
Blåsmark-Svensbyn. Bilden på informationstavlan togs sommaren 1966
av syrrans kille Henning Höglund. På den svartvita bilden står Gerd vid
den gamla tvättstugan som nu är borta sedan länge. På den här platsen
gjorde jag ofta utflykter som barn med mina föräldrar och släkten.

Skolplanscher

I min skola fanns en diger samling av planscher som min fröken visade
upp under vissa lektioner. Den här planschen finns på Piteå museum.

Middag de nära och kära

Middag på Golden Dragon i kväll med Jannice och Max...
 
... samt våra tre söner Andreas, Robert och Daniel. Mor och far var också med.
Tyvärr blev det inte fullt manskap. Caroline, Norah, Malte, Loke och Linda kunde
inte vara med.
 

Solexplosion i köket

Fredag morgon den 5 maj 2017 kl. 4.01 inträffade en solexplosion i köket.
 

Middag med grimaser

Middag med bröderna Andreas och Daniel. Men så fort deras pappa tar
fram kameran, så kan inte Danne låta bli att grimasera. Jag vet inte
hur många foton han har förstört genom åren.
 
Såja, lite hyfs måste man ha Danne när pappa vill vara seriös fotograf.
Till vänster storebror Ante och lillebror Danne. Mellanbrodern Robert
kunde inte komma. Deras farsa är också en lillebror. Jag och Daniel
är nog mest lika varandra. Älskar dem alla... jo barnen och barnbarnen
är det bästa som hänt - någonsin.
 

Picko Troberg

 
 

ZARA LARSSON - människa eller gudaväsen?

Zara Larsson tycker si och Zara Larsson tycker så. Massmedia tävlar om det senaste Zara-citatet. Hon har blivit upphöjd till en slags guru, en allvetare som har svar på livets största frågor. Vid 18-årsålder så har hon mer mognad och livserfarenhet än alla svenska medborgare tillsammans. Åtminstone är det så man behandlar henne. Det räcker inte med att hon är en sångerska, hon är nära på även smått helgonförklarad i somligas ögon.
 
Att det blivit så vittnar om en stor svart tomhet i mångas själsliv. Det är något som saknas, och då fyller man den där svarta tomheten inombords med flera doser Zara Larsson. Det pratas om en massflykt från svenska kyrkan. "Den är förlegad, den är hopplöst ute". I stället så söker man med ljus och lykta efter meningen med livet. Det är där sådana som Zara Larsson kommer in i bilden. Hon blir nåt av ett substitut för den guden som man tar avstånd ifrån.
 
Jag har hört människor som är helsålda på program som Det okända. Man talar sig varm och med eftertryck  om andar och spöken som finns i deras hus. Man tar dit andeutdrivare, siare, som hjälper de osaliga gastarna in i en annan värld. Man hjälper dem "över tröskeln" så att säga. Sedan står man och berättar in i kameran hur befriad man känner sig.
 
Jag har själv blivit utfrågad om de spöken som fanns på min gamla arbetsplats vid Furunäsets sjukhus. "Det sägs att det hördes skrik inifrån väggarna". "Jag har hört att det fanns hemliga rum där ingen hade tillträde".
 
Några exempel på det jag blivit utfrågad om.
 
Det okända ville jag skulle vara med i ett av deras program i Kanal 5. Jag tackade nej.
 
"När behovet av en Gud flyttat ut, måste det där tomma svarta hålet fyllas med nåt". Det hörde jag sägas av en person för väldigt länge sedan. Gud (om han nu finns) måste då ersättas. Det är där Zara Larsson kommer in i bilden. För mig är hon en helt vanlig tjej på 18 år. En människa som du och jag. Men det är nåt som inte stämmer när man hyllar henne på ett gudalikt sätt. Det är en sak att vara förtjust i hennes musik. En helt annan att tillbe henne. Låt oss skilja på dessa två saker snälla fans och massmedia. Zara har INTE svar på livets största gåtor. Men genom livets gång och mötet mellan sorg, glädje och motgångar, så kommer den mänskliga insikten som ett brev på posten. Med det i bagaget så får även Zara Larsson - som vi alla andra - vissa svar på frågan VARFÖR? Alla de andra varför-frågorna får vi inget svar på. Det är så livet fungerar. På gott och ont.
 
ROGER LINDQVIST

Alicia Lundberg

 
Hänt i Veckan 1977.
 
Alicia Lundberg tillsammans med sina kolleger på TV.
 
 Julhelgen 1967.
 
TV-hallåorna, Alicia Lundberg, Inger Egler, Annika Kihlbom
och Anita Lindman i Ulf Thoréns Hvar fjortonde dag, 1967.
 
ALICIA LUNDBERG f. 1933-09-29 d. 2017-04-22
 
 
 
 

Grattis Elisabeth!

Elisabeth, 1978.
 
I dag på valborgsmässoafton fyller Elisabeth år. Bilden ovan togs samma år vi träffades. Med andra ord snart 40 år sedan. Huvva vad tden går.

På besök i Vistträsk och Muskus

Hos Elisabeths syster Ulla-Mai. Rocky vaktar...
 
Rocky solade sig också.
 
I Roger och Ulla-Mais hus inrymdes en gång en affär.
 
Affärentrén fanns här...
 
Vi besökte även Elisabeths andra syster Solbritt och hennes man Kjell. Där åt vi lunch, och gjorde därefter ett besök i deras loppis i deras röda stuga på gården.Solbritt och Kjell hjälper behövande i Kenya. Alla pengar från deras loppis och deras andra verksamheter, går oavkortat till Afrika genom deras organisation SKAID. Hjälpen har pågått sedan 1986 då de bodde i Kenya i tolv år.
 
 
 
 
 

"Pappa åkte till himlen..."

En liten kille vars pappa hade dött, skrev dessa rörande ord på ett papper:
 
"Pappa åkte till himlen och lämnade mig kvar".
 
Vackert och djupt berörande i all sin tragiska enkelhet.
 
Roger.

"Pengar har aldrig varit det primära i livet"

- Jag tror inte du bryr dig så mycket om pengar, Roger. Har jag rätt?
 
Så sa en bekant till mig för många år sedan. Och på den frågan kunde jag inte annat än att endast hålla med. På ett sätt är och var pengar ett måste, för att familjen och  barnen skulle ha det bra. För att ha en trygg tillvaro så måste man tjäna pengar. Så långt håller jag med. Men att leva för pengar är ljusår från min livsfilosofi. Jag är nöjd så länge de nära och kära har det bra. Att bli mångmiljonär är inte min högsta dröm i livet.
 
Min morfar hade samma sorts inställning. Kanske har jag ärvt hans sätt att se på livet. Det finns de som ständigt och jämt berättar om vilka klipp som gjorts, och hur mycket man tjänat. I sådana diskussioner hänger jag inte med. Det är då ena hjärnhalvan faller i sömn. Vad den andra halvan gör, är att tänka på något helt annat än just pengar.
 
För mycket ekonomi-snack gör att jag drabbas av huvudvärk. Min morfar gav hellre bort saker än tog betalt för dem. Om det var någon som visade intresse för någon pryl och frågade vad han ville ha, så sa han: - Du får det!
 
 
 

Nej, det är inte jag...

Det är inte jag som skrivit den insändare som finns i dagens Piteå-Tidning, som undertecknats med "Roger".
 
När jag skriver så använder jag alltid hela mitt namn samt även byn där jag bor: Hortlax.
 
 

Hemma hos Bettan

Idag har vi firat Elisabeth Granberg i efterskott. Daniel, vår son, har umgåtts
och umgås fortfarande med Jocke, Bettans son. Grabbarna har känt varandra
sedan skoltiden.

DENNIS

För ca ett år sedan omkom Dennis i en skoterolycka. Han var en av vår yngste sons kompisar. Vi mötte honom i bland när han kom hem till oss för att hälsa på Daniel. Det finns inga lämpliga ord att beskriva den här tråkiga händelsen. Man önskar bara att det vore ogjort och att klockan kunde dras tillbaka. Alla tankar hos Dennis familj och hans bekanta.

Gubbe i keps!

Gubbe i keps!
 
När jag hade fått mitt körkort i december 1975, och det var dags att bege sig ut på gatorna, så brukade man skämta om "gubbar i keps" som man tyckte körde alldeles stelt och konstigt i trafiken. Ja, det gick så långt att den där kepsförsedda gubben blev ett slags skällsord. I dag är jag själv en gubbe med keps. Men om jag kör "stelt och konstigt" det får någon annan bedöma.
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0