Dagens sammanfattning!
¤ Regn.
¤ Regn.
¤ Regn.
¤ Norah.
¤ Regn.
¤ Dollar Store.
¤ Regn.
¤ Kaffe.
¤ Ännu mer kaffe.
¤ Regn.
¤ Less på regnet.
¤ Hos Norah.
¤ Regn.
¤ Hämta posten.
¤ Regn.
¤ Sill o potatis hos Ante, Jennie o Norah.
¤ Regn.
¤ Mera regn.
¤ Roger är less på regnet.
¤ Funderingar om emigration till Australien.
¤ Kaffe med kaka.
¤ Regn.
¤ TV.
¤ Kaffe.
¤ Clementin.
¤ Regn.
¤ Dator.
¤ Regn.
------------------------------------------
Sammanfattat av Roger Lindqvist.
¤ PS. Regn.
Kunglig bröllopsdag
Några dagar före bröllopet åkte Piteå Kommunala Musikskola till Jugoslavien för att bl. a. göra ett direktsänt TV-program, samt några konserter. Och jag minns att vi försökte oss på att förklara (mellan tagningarna o spelningarna) att vi ville se på bröllopet. Men som jag minns så fanns inte den möjligheten. Grattis Carl-Gustaf & Silvia på er bröllopsdag. Hoppas att ni fick er en bra start på söndagsmorgonen. Om inte - ja, då beklagar jag djupt!
Lördagen den 19 juni 1976 - stod stora delar av vårt land stilla.
Det var då som Carl-Gustaf och Silvia fick varandra, på riktigt!
Några dagar före det kungliga bröllopet, åkte det här gänget på
turné till Jugoslavien. De två tjejerna som syns i förgrunden, hette
Anette Fors och Irene Gustafsson. Till höger ses musikläraren Curt
Nilsson.
------------------------------------------------------------------
Matte med farsans skivsamling
Mathias gör en noggrann koll på sin fars skivsamling.
- Få se nu, Cool Candys Go´bitar 4, Flamingokvintetten, Jigs,
Vicki Carr och Streaplers...!
Matte skapade som synes en aning huller-om-buller i Hennings skiv-
samling. Foto från 1975.
-------------------------------------------------------------------
Clarence Clemons är död
CLARENCE CLEMONS "The Big Man" har avlidit 69 år gammal.
Clemons var sedan 1971 en av medlemmarna i Bruce Springseens
E Street Band. Clemons saxofon har alltså tystnat. Han avled i
sviterna efter en stroke som han nyligen drabbades av.
-----------------------------------------------------------------------
Bild: www.svt.se
"Nazistprinsessan"
Gudrun Burwitz har vigt sitt liv år att hjälpa och skydda krigsbrottslingar. Hon säger sig eller aldrig sett något fel i sin fars (brottsliga) gärningar. Alla vi som på något sätt tagit del av andra världskrigets tragiska historia, skakar på våra huvuden och hoppas att den 81-åriga damen istället för nazistpropaganda, istället ägnar sitt återstående liv åt bullbak. Ordet Nazism smakar fortfarande väldigt illa i munnen, och man kan väl bara hoppas att det uppväxande släktet inte på något sätt lockas in i den mörka värld av våld och antisemitism som dessa mörka krafter representerar.
---------------------------
Roger.
Den 81-åriga Gudrun Burwitz har fortsatt i sin fars fotspår, att sprida
det illaluktande stöveltrampets och hatets mission.
-----------------------------------------------------------------
Bild: www.aftonbladet.se
En dag som snart är till ända...
Om några få minuter vänder vi blad. Snart är ytterligare en dag skattad åt förgängelsen, snart ligger en alldels ny dag inför oss. I morse började dagen med frukost på bron. Samtidigt som jag satt med min filtallrik och läste min PT, så kom Jehovas på besök. Förra gången de kom så blev det diskussion, emellan oss. Eftersom jag just skulle iväg, så sa jag på skoj, att "om du kommer lite senare så kan vi ta en teologisk diskussion vi två!" Naturligtvis var allt på skämt, men han tog mig på blodigt allvar. För när han återigen dök upp så tog vi den där teologiska diskussionen. Idag hade jag ingen större lust att argumentera. Jag ville bara läsa min PT och äta mitt fil.
Dagen fortsatte i värmens tecken. Min mor har varit här på besök. Vi hann även med en tur med "den blå faran" (Volvon). Nu skall jag hämta en av sönerna och hans flickvän. Ha en fortsatt trevlig afton - önskar ROGER!
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sommaren tar sig en paus
Min käre morfar hade även sin filosofi klar. Enligt honom så skulle man inte ta på sig alltför tunna kläder förrän varje tendens till is var borta på Piteälvens vatten. Om än man bodde en bra bit från vattnet ifråga, så skulle man ändå inte klä av sig för fort. Inte heller så länge det fanns någon uns av snö kvar i naturen. "Det drar", brukade han ofta säga. Och det där med att dra, det var i hans ögon något som kunde vara skadligt för hälsan.
Att få uppleva en äkta svensk sommar med allt vad det nu innebär, är en stor fantastisk och dyrbar gåva. Jag gillar att cykla. Jag tycker om alla dofterna som bjuds mig när jag åker iväg på min Crescent. Än så länge är naturens dofter gratis. Men man vet ju aldrig vad EU kan hitta på. Så därför är jag ute så fort det bara går för att vara en del av naturens underverk.
------------------------------------------
Roger.
Bloggaren som förolämpar sina läsare...
Att skriva blogg innebär även ett ansvar. Att bli känd som en uppblåst typ är väl ingen större framtidsdröm kan jag tänka. En blogg är ungefär som när man besöker en affär. Blev jag bemött på ett arrogant sätt skulle jag aldrig sätta min fot där igen. Detsamma gäller bloggaren med sin blogg. Att skaffa sig miljoner läsare kan ju vara bra, man kan även bli rik på sitt bloggande. Men, de tankar som jag har för stunden, kommer ju att finnas kvar ute i cyberrymden för all framtid. Hur tänker "Kissie" när hon sitter med tre ungar i en förortslägenhet på cirka 25 år? Hur ska hon förklara för sina små varför mamma var så bitsk och kaxig i tonen när hon var ung?
Bloggen blir ett slags testamente över den person som driver den. Hur vill jag då bli ihågkommen? Inte som en person som ideligen berättar "sanningar". I ett avsnitt tog jag del av en bandad telefon intervju som en reporter gjort. Hennes språk var klart olämpligt, men när hon i hotfulla ordalag sagt "Bögjävel" till intervjuaren ett antal gånger, så ville jag bara dra därifrån. Är då Kissie en förebild på något vis? Kanske snarare ett praktiskt dåligt exempel om hur man INTE ska handskas med sin omgivning som kallas läsare. Jag kan inte fatta att en sån person blir så ofattbart framgångsrik på att vräka ur sig saker som bara har ett syfte; att nedvärdera och förolämpa.
-----------------------------------------
Roger Lindqvist
Alexandra Nilsson driver en framgångsrik blogg under namnet
"Kissie". Hennes framgångsrecept är kort och gott att förolämpa
och skälla så högt som möjligt. En miljon läsare följer henne varje
vecka. Varför?
--------------------------------------------------------------------------
Bild: www.expressen.se
Grattis Robert!
ROBERT fyller 27 idag. Grattis Robban! Vi kommer imorgon.
---------------------------------------------------------------------
En stund under pilträdets krona
Upprinnelsen till vår bekantskap tog sin början omkring 1989. Det var då som Naser anlände till Sverige och Piteå. Om detta har jag tidigare berättat. Naser kom att börja på Furunäsets sjukhus på Transportcentralen där jag jobbade. Jag tror vi fann varandra ganska så omgående. Han gick på svenskundervisning, och ibland tog han sina läxböcker på jobbet för att fråga bl. a. mig om vissa problem som han stött på. Vi samtalade även om den politiska situation som fanns i Iran just vid detta tillfälle. Det föranledde många intressanta diskussioner oss emellan.
Han visade bilder, och berättade sin historia, jag var idel öra över att få ta del av allt det intressanta. Vi åkte buss tillsammans till jobbet på morgnarna, ibland åkte vi bil, ibland cyklade vi. Rekordet att cykla sträckan Hortlax-Öjeby sjukhem är 16 minuter blankt. Men det ligger åtskilliga år tillbaka i tiden. Naser och hans hustru har liksom oss tre barn. Nasers äldsta dotter och vår yngste son gick skolan tillsammans. Idag satt vi alltså åter tillsammans för att under en stund under pilträdets krona dela våra erfarenheter återigen.
-------------------------------------------------------------
Roger.
Promenad med livet som insats
Vaknar upp till ännu en strålande sommarmorgon. Utanför vårt fönster håller fåglarna en häftig ljudekvillibristisk konsert. Strax före klockslaget åtta, vill min hustru gå på promenad. Jag samtycker, trots mina stela ben och leder. Men just därför är det ett måste att röra på sig. Vi går den vanliga välkända vägen, förbi de gårdar och öppna fält som jag sett sedan barnsben. Vid den gamla rödmålade bagarstugan på Inimarksvägen står en bänk som vi sätter oss på. Klockan är då i det närmaste åtta denna onsdagsmorgon den 8 juni 2011. Skolan skall snart börja, därav de många cyklister som kör förbi. Snart stundar även den efterlängtade examen med alla de förväntningar som finns av drömmar inför sommaren.
Efter en stund kommer vi in på den motionsrunda som byggdes för flera år sedan. Denna slinga används flitigt av alla de närboende, men även massvis av skolelever som nästan sprutar fram i sommarhettan, glada och lagomt uppfyllda av vad som komma skall. Fågelsången tilltar i intensitet, och vi bara njuter. Det verkar som om de små liven utför sin konsert enkomt för oss. Snart är vi framme vid hästhagen. Där står tre-fyra vackra hästar i sin hage och betar. Kan det bli bättre? När vi passerat hagen möts vi av en pratglad katt, väldigt lik vår egen Pelle. Han pratar och pratar så vi får inte en endaste syl i vädret. Han pratar om sin senaste misslyckade råttjakt bl. a. Till slut sjunker han ner bland blad och blommor i den skugga som en stor yvig björk skänker.
När vi gått ytterligare en stund är vi så äntligen framme på gång- och cykelvägen som löper paralellt med den stora vägen. Bakom oss kommer en annan hortlaxbo, Ing-Marie, som vi känner sedan tidigare när ungarna var små. Just då befinner vi oss tre stycken på den lugna gångvägen. Sen händer det! Plösligt kommer en mopedist med våldsam fart bakom oss. Jag går på vägens vänstar sida, Bettan i mitten och Ing-Marie snett bakom oss till höger. Utan att blinka försöker han passera oss på "Stenmarksvis". D.v.s. han kör med våldsam fart i en slags slalomåkning. Istället för att anpassa farten, darar han ytterligare fart på gashandtaget. Det hela resulterar i att Elisabeth träffas på sin högra sida och håller nästan på att ramla till marken.
Det går så fort att vi nästan inte hinner blinka. Det enda vi ser är en ung skolelev med gul hjälm sticka från platsen utan att blinka. Inom loppet av nån sekund sväller Bettans arm upp, och ett stort skrapsår syns tydligt och väl efter marodören. Efter cirka en halvtimme syns ett stort blåmärke ta form. Och inom mig växer ilskan över grabben med den gröna hjälmen. Tur i oturen så verkar inget vara brutet. Men detta föranleder oss att i fortsättningen ta på oss varsin hockeyutrustning när promenadlusten kommer. Kanske det enda sättet att skydda sig mot ilskna 15-åriga moppeförare med gångvägen som racerbana. Synd att den skyldige inte blev ordentligt igenkänd, för isåfall hade jag nog velat ha en bra förklaring till det inträffade.
Hade det hänt en äldre herre eller dam, hade nog det hela utmynnat i en allvarligare olycka. Promenaderna fortsätter vi med. Det skall ingen mopedist ta ifrån oss. Men som sagt hockeyutrustningen (dock inte skridskorna) åker på vid nästa tillfälle...
----------------------------------------
Roger.
"CARL-GUSTAF HAR ÖGON BARA FÖR EN"
En dag med innehåll...
- Farfar, vill du sitta bredvid mej? Och vem kan motstå en sådan inbjudan? Timmarna flög iväg, ett säkert tecken på att man känner sig lycklig och tillfreds. Att livet just då känns i total balans!!
Flaggan har naturligtvis varit hissad till högsta topp en dag som denna. Vädrets makter har visat sig från sin allra bästa sida, vad kan man då mer begära? Svar: ingenting!! Fortsätter den svenska sommaren på det här sättet, då kan Franska Rivieran slänga sig i väggen!!
------------------------------------------------
Roger.
Stormen har bedarrat
En tromb drog in över Norr- och Västerbotten igår. De hårda vindbyarna orsakade en hel del skada, när träd slets upp ur marken och vräktes över hus och bilar. Tack och lov så skadades inga människor, men nära var det. Personligen så blev jag vittne när ett träd som stod i vår närliggande skog knäcktes som en tändsticka och föll. I centrala Hortlax slets träd upp med rötterna. I dag vid lunchtid ringde Elisabeths syster Solbritt. Hon bor med maken Kjell i byn Muskus, ovanför Älvsbyn. De hade ingen ström, men när jag ringde en stund senare så hade den kommit tillbaka. Idag har det varit betydligt lugnare, inga tromber i sikte, än så länge. På andra håll i vår värld är detta vardagsmat. Medan vi i lugna Svedala är förskonade från naturkatastrofer av olika slag.
Världen är inte vad den borde vara
Vi läser i dagarna om vår svenske monarks hemliga liv. Vad som är sant eller falskt, vet ingen just för tillfället. Hemliga bilder påstås finnas som inom kort kommer att publiceras. Tragiskt för alla de inblandade, men mest tragiskt är att se vår egen statschef figurera i dessa tvivelaktiga sammanhang. Jag kommer osökt att tänka på den så kallade "Haijby-affären". Gustaf V hade ett homosexuellt förhållande med Kurt Haijby under några år. Den som såg till att den gamle kungens privatliv inte kom till allmänhetens kännedeom var bl. a. överståthållaren Torsten Nothin, som med många fula knep höll media långt borta från händelsernas centrum.
Jag vet inte om vår kung har någon "Nothinare" i sin stab, det verkar tack och lov inte så, men i sin bekantskapskrets ingår en drös av Ja- sägare, som inget hellre vill än att sola sig i den kungliga strålglansen. Ja-sägarna, polarna, utgör en stor del av kungens privatliv. Däribland finns bl. a. Anders Lettström, som i ett försök att stoppa "känsliga uppgifter" tagit kontakt med kriminellt belastade personer. Kungen skakar på huvudet när samtalet kommer in på om hans eventuella kännedom om detta. I TV förnekade han häromkvällen allt som sagts i den här dystra affären. Men man behöver inte vara utbildad beteendevetare/psykolog för att fastslå att vår kungs beteende under intervjun snarare ökar frågorna istället för att minska dem. Det luktar surt om hela den här affären, som sagt. Och skulle det visa sig senare att kungen står och ljuger hela det svenska folket rakt upp i ansiktet, ja, då återstår inget annat än att flytta ut från det kungliga slottet i huvudstaden, för att på så sätt lindra den skada som här uppkommit.
------------------------------------
Roger Lindqvist.
De forna vännerna Anders Lettström och Carl XVI Gustaf.
-------------------------------------------------------------------
Bild: www.expressen.se
Vinylälskare
Några av de vinyler som hamnade i min ägo igår:
¤ GILBERT O´SULLIVAN ¤ CREEDENCE CLEARWATER REVIVAL ¤ ANITA LINDBLOM ¤ ART BLAKEY ¤ MIDDLE OF THE ROAD ¤ THE JACKSON 5 ¤ LITTLE RICHARD ¤ THE TORNADOS ¤ ELVIS PRESLEY ¤ GEORGE HARRISON ¤ LENA MARIA SWEET WINE ¤ CHUCK BERRY ¤ JERRY WILLIAMS ¤ THE HEP STARS ¤ MICHAEL COX ¤ TERRY JACKS ¤ LIMMERICKS ¤ JOHN MAYALL ¤ MARTIN LJUNG ¤ CLIFF RICHARD ¤ TAGES ¤ BERNT DAHLBÄCK ¤ THE BEACH BOYS ¤ NEIL DIAMOND ¤ DAVE CLARK & FRIENDS ¤ BERTH IDOFFS ¤ WHITNEY HOUSTON m. fl.
CCR med JOHN FOGARTY och...
ANITA LINDBLOM var två av de många vinyler som ingick i
köpet.
------------------------------------------------------------
Ingen sommar i sikte - än så länge...
Att vara frusen är ett dilemma som även min far hade. Han frös ibland när alla andra svettades. När jag gjorde min släktforskning i början av 90-talet, så fick jag information om min farmorsfar, Erik Anton Eriksson. Han lär också ha varit frusen, så pass att han på dödsbädden var klädd i vantar pga av sin frossa. Men så var han ju ganska tunn och mager också, samma med min pappa som var smal ända in i det sista. Inga onödiga bilringar där alltså.
--------------------------
Varma hälsningar ROGER.
Lördag
Jag har suttit med en karta över det aktuella området, för att exakt rita in så att behörig person på Piteå Kommun skall veta vad det handlar om. Sedan så skall det skrivas avtal m.m. Den ansvarige från kommunen gjorde ett besök för en vecka sedan. Jag fick en liten pratstund med honom, för att förklara vissa saker. Jodå, det var grönt ljus, inga problem!
Så nu återstår lite andra saker innan stängningen blir av. Skyltar som skall bytas, två stenbumlingar som skall läggas på vägen, som gränsar mot Skatanvägen (f.d. E 4:an) samt att anlägga den vändskiva som renhållningen måste ha, sen så, ja, då är det finito! Inga mer bilar på vägen, skönt, men för gående och cyklister går det bra att passera även i fortsättningen. Jag får inte glömma att säga att vi har alla som bor på vägen dragit varsitt strå till stacken, alla har varit behjälpliga med uppgiften.
Grilltajm...
Ett tydligt vårtecken är att ta fram sin grill. Vi har hunnit grilla ett antal gånger sedan snön gav vika. Förr om åren tyckte jag det var himmelskt med karrékotletter. Men det var då det. Sen kom flintasteken, mmmmm så ljuvligt den smakade. Och jag kände mig faktiskt ungefär som Fred Flinta själv när läckerheterna serverades. Efter nåt år så smakade inte flintasteken lika bra som tidigare. Jag provade andra saker på vår grill, men aha-känslan var som bortblåst. Ikväll ska vi åter lägga en köttbit på grillgallret, men mina tidigare smakupplevelser är tyvärr borta med vinden, det smakar inte längre. Tur är i alla fall att Danne och Mia dyker upp, det är alltid lika trevligt att umgås. Sen så får jag väl hoppas att just ikväll så infinner sig den där aha-känslan igen...?
----HA EN TREVLIG HELG!-------
Jennie, Norahs mamma...
Jennie, Norahs mamma, agerar modell i dagens upplaga av Piteå-
Tidningen. En reklamannons för lokaltidningen "världsbladet" PT.
--------------------------------------------------------------------------