Nils Poppe & Annalisa Ericson

En liten (pytteliten) bild av detta rara par:
Nils Poppe och Annalisa Ericson. De två
legenderna spelade i Lorden från gränden.

Nils Poppe 1977

Tillsammans igen efter flera år, Nils Poppe och Maj Lindström.     
 
Sextusen biljetter var sålda redan när första repetitionen på uppsättningen av Vita Hästen på Nyan i Malmö började. Och det är klart - med Nils Poppe i sadeln... Sextioåtta år ung och med årets kritikerpris i bakfickan sjuder Poppe av arbetslust och vitalitet. Något vilande i gungstolen hemma i Domsten är det inte tal om. Hustru Gunilla gör rollen som hans dotter Klärchen.  
-----------------------------------------------------------------
SVENSK DAMTIDNING ¤ Den 25 januari 1977.

NILS POPPE /1978

 
¤ NILS EINAR POPPE, född Jönsson, snart 70 behåller envetet sitt grepp om publik och kritiker efter 48 år som skådespelare, dansör och komiker i den svenska nöjsebranschen. Hade ifjol en av årets högsta tittarsiffror när TV2 visade Fars lille påg i trettonhelgen. Och säkert kommer han att ligga bra till även i år. I kväll är det dags för lustspelet "Fantastiska pappa" i TV-rutan efter en succéartad sommar på den egna teatern Fredriksdal i Helsingborg.
 
¤ FÖR FULLSATT, rekord och enastående framgångar är han van vid numera. Men efter 10 år som sin egen teaterdirektör med utmärkelser på väggen, pengar på banken, familj och en stor gård i Skåne glömmer han ändå inte hur det var att slita ont under barndomen och ungdomen i arbetarkvarteren i Malmö. Nils Poppe föddes nämligen som oäkta son till en ung hushållerska i Harlösa i Skåne år 1908 och lämnades bort bara 11 dagar gammal.
 
¤ SÅLDES 1,5 ÅR GAMMAL för 40 kr till en fattig men barnlös arbetarfamilj och har sedan dess röstat på socialdemokraterna i hela sitt liv. Var ändå lycklig i det enkla hemmet hos cementarbetaren Anders Jönsson och hans Amanda på Claesgatan 2 i Malmö.
 
¤ REDAN SOM 13-ÅRING började han jobba som springpojke och 17 år fyllda hade han blivit grovarbetare på cementfabriken i Limhamn. Hade vid 18-årsålder ändå bestämt sig för att bli skådespelare och skrapade ihop till en biljett till Stockholm för att få tala med Gösta Ekman själv om sina planer. Kom emellertid aldrig längre än till dörrspringan i Den Stores korridor. För när det kom till kritan vågade han inte och for hem igen fast besluten att aldrig i livet bli skådespelare.
 
¤ - KLASSKILLNADERNA kändes alltför stora, förklarade han senare. Studiestipendiet från Grovarbetarnas fackförbund blev vändpunkten. På Svalövs Folkhögskola spelade han skolteater med sådan bravur att självaste rektorn rekommenderade honom till Hippodromen i Malmö. Och Nils fick jobbet sedan han sjungit O sole mio två oktaver över sitt naturliga röstläge samt lovat att anta sitt smeknamn Poppe som artist för att kunna göra karriär utan hinder.
 
¤ DEBUTEN KOM 1939 och genombrottet strax därpå. Fyra år senare befann sig Poppe på Folkan i Stockholm och sedan var han revyernas och operetternas man i huvudstaden under mer än 20 år. "Pengar", Lorden från Gränden, Soldaten Bom i alla hans skepnader, bidrog också till framgångarna under den här perioden. Poppe gjorde 35 filmer fram till 1960.
 
¤ EFTER ETT ÄKTENSKAP med skådespelerskan Inga Landgré 1949-1956 och två barn hade Nils Poppe några svåra år. Men 1962 mötte han sin hustru nummer 2, skådespelerskan Gunilla Sundberg. Tillsammans med henne beslöt han sig vid 60 års ålder för att bryta upp och flyttade från Danderyd i Stockholm och ner till Skåne igen. 1968 tog han över sommarteatern Fredriksdal i Helsningborg och det har han aldrig behövt ångra.
 
¤ BOR TILLSAMMANS med Tomas 14, Anna-Maria 8 och Gunilla på en gammal gård i Domsten några mil norr om Helsingborg. Där läser han memoarer, fiskar i Öresund och odlar sitt intresse för heminredning och arkitektur när han inte jobbar. Men det gör han för det mesta. Säger själv att arbete är grunden till all komik. 1976 fick han kritikerpriset för sina insatser som komiker.
 
¤ I FJOL FICK HAN metallarbetareförbundets kulturstipendium på 7 000 kr. Men det skänkte han tillbaks.
    - Använd pengarna för att ge oss den gamla regeringen tillbaka, skrev han till förbundet.
 
-------------------------------------------------------------------------------------------
AFTONBLADET ¤ Den 6 januari 1978.    

Nils Poppe & Berit Carlberg

Bild: okänd fotograf.

NILS POPPE - 1953

 

Nils Poppe om "BEREDSKAPSPOJKAR".

- Vi hade oerhört roligt när vi spelade in "Beredskapspojkar",
säger Nils Poppe. Efter kriget var det hausse på beredskapsfilmer.
Till sist sa jag stopp. Inga fler beredskapare, fortsätter han.      
 
Det är en vansinnigt rolig film. Det TROR i alla fall Nils Poppe, 73, om sin egen "Beredskapspojkar" från 1941.
    - Den borde vara rolig, fastslår Poppe. Jag minns visserligen inte ett smack av filmen, men vi hade oerhört roligt när vi gjorde den.   
    - Utom några få gånger när regissören Sigurd Wallén ilsknade till på skarpen. Och det var inga dåliga grejor när han blev på det humöret.
    - I en av scenerna skulle jag klippa till min egen militära fångvaktare, varpå denne skulle stupa på en matta av det där slaget som blixtens snabbt rullar ihop sig själv. Det var rätt komplicerat att få alltihop att klaffa. Men det gick perfekt redan första gången och alla jublade av lycka. Alla utom Wallén. Det hade blivit någon ljusfläck på filmen rapporterade fotografen.
 
¤ Femtioelva omtagningar  
    - Wallén nästan sprack av ilska. Omtagning! Och nu var allting som förgjort. Antingen hängde mattjäkeln upp sig, eller kom jag fel i steget, eller var det något annat helsicke. Vi tog om och vi tog om och vi tog om.
    - Det värsta av allt var att vi just den kvällen skulle hava ett litet partaj. Maten var klar och vi fick bara ta om och ta om samma förbannade scen. Vi tappade räkningen till slut när mörkret föll omkring oss. Ingen vet hur många gånger det blev omtagning. Femtioelva som man brukar säga stämde nog ovanligt väl.
 
¤ Har t o m spelat björn    
35 långfilmer har Nils Poppe gjort i sitt liv och i 28 av dem har han haft den ledande rollen.
    - Då räknar jag in "Adolf Armstarke" också. Jag var nämligen med där och spelade en viktig roll, fast ingen någonsin har trott mig. Fast det är sant.
    - Jag spelade en björn som Adolf släpade i ett koppel. Björnen skulle hoppa och åbäka sig och det var bara jag i sällskapet som klarade av det. Jag fick björnskinn och huvud på. Synd bara att ingen kan se att det är jag i den rollen.
    - Det var alltid lika roligt att göra filmer. Vi hade vansinnigt kul och jag tror faktiskt det märktes i filmerna också, förhoppningsvis. Man längtade ner till ateljéerna. Själv var jag där alltid klockan sju på morgonen och var färdigsminkad klockan åtta.
    - På den tiden Adolf Jahr gjorde huvudrollerna blev det mycket spilltid för oss andra också.
    - Adolf den store anlände först klockan elva. Klockan tolv var han färdigsminkad, lagom till den rejäla lunchen, som pågick till tre. Halvannan timme brukade vi hinna filma innan det blev kväll.
 
¤ Skrattar själv åt Bom-filmerna  
Poppe lutar sig tillbaka i skrivbordsstolen hemma i Domsten och gapskrattar.
    - Just så skrattade jag när jag såg de gamla Bom-filmerna häromveckan på TV. Två gånger till och med. Annars blir man ju kritisk mot sig själv i de gamla filmerna. När vi sitter några och tittar så talar jag inte om mig som "jag" för säkerhets skull. Jag kallar mig för "HAN". Jag tycker HAN skulle gjort si eller sådär.
    - En del av filmerna, till exempel Sten Stensson och flera Bom-filmer tog in gräsligt med pengar. Men det var först efter några år som jag lärde mig att jag skulle ha provisioner och inte bara ett litet gage.
Efter kriget var det hausse på beredskapsfilmer minns Poppe med viss förtvivlan.
    - De var gräsliga många av dem. Till sist sade jag stopp. Inga fler beredskapare.
 
¤ Filmat med Bergman 
Allra helst talar Poppe om "Pengar" och Ingmar Bergmans "Sjunde inseglet". När Bergman valde Poppe för en stor roll i sin film trodde folk i branschen att han fått spader. Men Bergman stod på sig och när filmen var klar fick Poppe brev med ursäkter för de fördomar som uttalats och massvis med beröm för sin insats.
    - Med "Pengar" var det ju lite speciellt. Det var den första filmen jag gjorde alldeles på egen hand med eget manus och mig själv i huvudrollen. Den blev censurstoppad förresten. Vi fick klippa bort 300 meter av ett storslaget slagsmål, som ansågs rått och dumt. Oerhört dumt! Av censorerna alltså. Jag undrar om de meterna finns kvar i SF:s arkiv. De borde visas nu när man ändå ska visa tolv av mina filmer.
 
Just nu repeterar Nils Poppe på Helsingborgs Stadsteater. Han ska spela en 80-årig man i "Sista sommaren".
    - Men som jag redan sagt i Aftonbladet, det är ett missförstånd som uppstått genom den pjästiteln att jag gjort min sista sommar på Fredriksdal. Inte alls! I sommar kör vi operetten "Blomman från Hawaii".
Vi går ut i den skånska snöyran och titar på Poppes vasstak, som blåste ner i höststormarna.
    - Hela kupan och hela ryggningen fick läggas om. Okej, det är ett svårt jobb och de som gör ett jobb ska ha rejält betalt. Det har jag fått - på senare år i alla fall.
    - För resten går taktäckarens räkning på försäkringen, gastar Poppe som avskedshälsning.
 
--------------------------------------------------------------------------------------------------
AFTONBLADET ¤ Söndagen den 31 januari 1982.
 
PS. Artikeln om Nils Poppe gjordes inför de tolv filmer som SVT sände i början av 1982.
Samma dag artikeln publicerades, sände TV2 "Beredskapspojkar".
 
Roger.

POPPE-hälsningar!

 

Nils Poppe & Inga Landgré - 1957

 

Fantastiske NILS POPPE

 

Hemma hos Poppe

 
SVENSK DAMTIDNING ¤ 1976.

Greven från gränden /1949

 

"Me´Poppe tapp man aldri´hoppe"

1955.

Det spökar - det spökar... /1943

 

Poppe, Nils Einar (1908-2000)

Nils Poppe, en av de stora!
 
Det var nära att vi inte hade fått ta del av Nils Poppes komiska kullerbyttor på vita duken, TV och teaterscenen. En s k änglamakerska i Malmö förberedde den lille pågen Nils Einar Jönsson för sin kommande resa upp till de himmelska sfärerna. Men ödet ville annorlunda. Vid två årsålder adopterades han av ett par med efternamnet Jönsson. Lille Nils Einar var en pojke som hade en dröm; att spela teater, att framträda med sång och dans i syfte att roa andra människor. Det skulle bli mycket av den varan. Så pass mycket att jag inte kan ta in allt på detta inlägg. Men alla vi som har en kännedom om Poppe, vet att han var artist och konstnär längst ut i fingerspetsarna. Och som han gladde oss. Tack för det herr Poppe. Du är och förblir helt outstanding.
 
Roger.    

Nils Poppe - "Ljuset från Lund"

Nils Poppe som Sten Stensson Steen.
 
En gammal Poppe-film vill TV 1 glädja oss med på söndag. Det är som Sten Stensson Steen han visar sig för oss i farsen "Ljuset från Lund" från 1955. Här är han ledare för en experimentskola, som får de traditionella pedagogerna att förfäras men eleverna trivs desto bättre. På bilden ser vi dock herr Stensson i någon annan miljö än skolans.
----------------------------------------------------------
HÄNT I VECKAN ¤ Januari 1971.
 
FAKTA-------------------------------------------------------------------
Filmen hade sin premiär den 26 december 1955 på biografen Spegeln i Stockholm.
Rollista:
¤ NILS POPPE - Sten Stensson Steen
¤ LUDDE JUBERG - Stens far
¤ JULLAN KINDAHL - Stens mor
¤ ANN-MARIE GYLLENSPETZ - Anna
¤ KARL-ARNE HOLMSTEN - Bengt Lundberg
¤ CARL STRÖM - Dekanus
¤ HELGE HAGERMAN - Josua Carlander
¤ NAEMI BRIESE - Signe
 
Regi: HANS LAGERKVIST

Nils Poppe - "Tre glada tokar"

1971 hade jag som vana (ovana) att skriva små recensioner om svensk- och utländsk film som visades i televisionen. Jag klippte ur, betygsatte och framförallt tittade, som ju var det absolut viktigaste. Nils Poppe förekom i många filmer. Och tur var väl det. Utan Poppe - så hade det inte varit lika roligt. I en urklippsbok, har jag hittat följande:
 
AHRLE, POPPE OCH BOTTE spelar tre glada tokar.
 
Här har ni de glada tokarna: Nils Poppe, Elof Ahrle och John Botvid.
 
Med den svenska filmfarsen "Tre glada tokar" i TV-tvåan debuterade Elof Ahrle som filmförfattare och medregissör. Han siktade av allt att döma på bröderna Marx´ bravader, men det var naturligtvis inte lätt att försöka sej i deras genre, även om Nils Poppe som en av de tre lånade ett och annat av Charlie Chaplin. Varken filmförfattaren eller regissörerna - den andre var Hugo Bolander - ägde Marxarnas fantasifulla infall och sinne för komposition.
 
Det blev med det tre glada tokarna som med de tre bröderna Marx att somliga skrattade och slog sej på knäna av förtjusning över upptågen, medan andra satt tämligen oförstående. På biograferna fanns en majoritet som fann sej mycket väl tillrätta med de svenske. Man förnekade inte heller att filmen i vissa avsnitt vittnade om fantasi, humor och begåvning. Detta gällde då inte minst Nils Poppe, vars världsfrämmande dammsugaragent trots sin surrealistiska snurrighet ibland fick mänskliga drag.
 
Ahrle själv hade det inte så lätt som skådespelare. Han måste vara en verklighetstrogen förste älskare (måste han det förresten, undrades det), en fin karl och därtill drullig i slutscenerna. John Botvids prillighet passar bättre in i alla sammanhang. Kvinnorna var söta att se på, och det är ju inte det sämsta. Filmen gjordes 1941-1942.
--------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 9 mars 1971.
 
 

Nils Poppe - 1942

 
 
 

NILS POPPE - 1942

 

Flyg-Bom / 1952

 
 

Nils Poppe

 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0