Roger Lindqvist

Landsantikvarie Harald Hvarfner talade om den viktiga länk i kyrk-
stadskedjan som kyrkstaden i Hortlax utgör. - Det är ett riksintresse
att den räddas åt framtiden, sa han bl. a.

En av landets yngsta kyrkstäder kommer att restaureras om finansieringsfrågan kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Det beslutade på söndagen kyrkstugeägarna i Hortlax som visade ett mycket stort intresse för att deras nio kyrkstugor i Hortlax ska räddas åt framtiden. Efter högmässan samlades ett 50-tal till rådslag i församlingsgården där landsantikvarie Harald Hvarfner samt förste antikvarie Kjell Lundholm, båda från Luleå, lämnade informationer om vilka möjligheter det finns att få hjälp med att upprusta den värdefulla kyrkstaden. För kyrkstaden i Hortlax är i behov av upprustning och genom att den är en viktig länk i den kedja av kyrkstäder som finns i Norrbotten, är det av riksintresse att en sådan upprustning kommer till stånd.

En mera genomgripande upprustning och översyn av kyrkstaden i Hortlax har varit på tapeten tidigare. Senast man diskuterade frågan var strax före den stora kommunsammanslagningen 1967. Men planerna föll den gången. Nu har kyrkorådet återigen aktualiserat frågan och vid en rundfråga bland de nio kyrkstugeägarna visade sig intresset vara stort. Därför beslöt man att anordna ett rådslag där stugägarna fick möta bl. a. landsantikvarie Harald Hvarfner som naturligtvis är mycket angelägen om att en restaurering kommer till stånd snarast möjligt.

Inte för att stugorna är i katastrofalt dåligt skick, utan därför att det finns goda möjligheter till att lösa den ekonomiska sidan av saken på ett tillfredsställande sätt. Dessutom är det ett riksintresse att de nio stugorna rustas upp - de utgör nämligen en mycket viktig länk i den "kyrkostadskedja" som finns i Norrbotten.

EN AV DE YNGSTA
    - Kyrkstaden i Hortlax är unik på så sätt att den är en av de yngsta kyrkstäder vi har i landet, sade landsantikvarien bland annat, vid en kort genomgång. De byggdes så sent som 1921-26, alltså under den tid som man höll på att döma ut kyrkstugorna. Man menade att i och med bilismens genombrott skulle kyrkstugorna mista sin betydelse.
Den farhågan har inte besannats.

Landsantikvarien pekade på den omfattande upprustning som kyrkstäderna i bl. a. Gammelstad och Öjebyn genomgått. För närvarande genomgår kyrkstaden i Älvsbyn en sådan upprustning. Där täcker AMS nästan samtliga kostnader då man anser dessa arbeten lämpliga ur arbetsberedskapssynpunkt.

ANGELÄGET OBJEKT
    - Kyrkstäderna är mycket angelägna objekt för oss som arbetar med kulturvården, menade landsantikvarien. Med kulturvård menar vi då inte enbart upprustning av kyrkstugeområden, utan att traditionerna och sederna i kyrkstäderna bibehålls och hålls levande. Det är inte tillfredsställande att många kyrkstäder har förvandlats till turistcentraler. Vi vill att kyrkstäderna ska behålla sin ursprungliga funktion och karaktär.

MITT I EN KULTURBYGD
Landsantikvarie Harald Hvarfner visade bilder från bl. a. Pitebygden och pekade på de många fynd som gjorts och vilken stor betydelse som bygden spelar i den norrbottniska historian.
    - Inom denna församling har vi gjort många arkeologiska fynd och vi vet av dessa att här har människor bott sedan långt tillbaka, menade hr Hvarfner och framhöll att dagens människor har ett kulturarv att föra vidare.

ALLA ENIGA
Efter landsantikvariens genomgång var ordet fritt och en del frågor ställdes vilka möjligheter det finns att få hjälp med en upprustning av kyrkstaden. Svaret blev att den ekonomiska sidan av saken borde bli lätt att lösa och hr Hvarfner pekade just på de satsningar som AMS gjort och gör när det gäller kyrkstäderna. Han ville ha besked om kyrstugeägarna i Hortlax var intresserade av en upprustning.

Det var man när kyrkorådets ordförande Ernst Nilsson ställde en direkt fråga. Nilsson deklarerade att kyrkorådet var klart positiv och att man nu ska föra frågan vidare. Närmast blir det en inspektion av kyrkstugorna. Det är riksantikvariets vårdsektion som tillsammans med berörda myndigheter och nämnder ska utföra inspektionen. Sektionen framlägger sedan ett upprustningsförslag som stugägarna får ta ställning till. I sista hand blir det kyrkorådet som formellt ansöker hos AMS om bidrag.

--------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 1 februari 1971

Text: IVAR JOHANSSON Foto: HANS G. PETTERSSON



En av de nio kyrkstugor som finns i Hortlax. Foto från hösten 2011.

-------------------------------------------------------------------------------
Foto: ROGER LINDQVIST