En händelse som fyller femtio...

Det var onsdagen den 24 april 1963. Min mor och jag åkte på varsin cykel till Storfors, där min mor skulle köpa lite syattiraljer hos en dam som hette Linnéa. I en uthuslänga hade "Garn-Linnéa" sin lilla sytillbehörs affär. Och det var dit till denna plats som jag och min mor anlände för de nödvändighter som så väl skulle komma till pass, när morsan kom på "sy-humör". På vägen hem, fick jag plötsligt syn på Jan som bodde med sin syster och föräldrar bredvid hortlaxvägen. Jan hade fått en alldeles ny cykel - med stång. En sån där cykel som de stora grabbarna använde. Själv hade jag fortfarande kvar min lilla rödvita Rex, som jag visserligen behärskade till fullo, men den var i mina ögon en riktig barncykel. Den liksom gillades inte. Jag ville ju gärna ha en likadan som Jan hade, men tyvärr, mina föräldrar tyckte att cykelköpet skulle läggas på is ännu ett tag.
 
    - Jag stannar hos Jan, sa jag till min mamma och bromsade tvärt in min Rex vid vägrenen.
    - Stanna inte för länge, jag börjar med maten när jag kommer hem, sa min mamma, och cyklade hemåt.
Jo, jag var nog rätt så nyfiken på Jans nya cykel. Tänk om jag också hade en så´n, tänkte jag.
Ute på deras gårdsplan fanns en sandlåda, där satt Jans lillasyster Maria och lekte. Jan ville visa mig sin cykel. Han slängde ena benet över stången och styrde ut mot den då gruslagda vägen. Jag var inte sen att följa efter. Men något ben behövdes inte slängas över min mini-Rex, å det var ju inte så konstigt - den var ju av barn-modell. En gång inköpt hos cykelhandlare Algot Holmqvist vid Kullbacken i Maran.
 
Jan åkte vidare ut på vägen, cyklandet var lite svajigt där han i sakta mak styrde fram. 1963 hade vi fortfarande vänstertrafik, hur konstigt det än nu låter för den som inte var med vid deta tillfälle. Det kan tyckas som om jag beskriver en händelse från stenåldern, men detta utspelades faktikst i modern tid: 1.963 år efter Kristus.
Plötsligt hörs ett ljud bakom oss. Jan tittar sig över axeln, och cykeln med stången svajar till. Den blå Opeln - eller var den svart? - kör in i Jan och hans cykel. Jag minns att han ramlade ned i diket bredvid vägens vänstra sida. Det blir tyst - så börjar han jämra sig. Bilens chaufför rusar nervöst ut. Så kommer Jans mamma och mormor springande. Det slutar med at chauffören och Jans mamma lägger in Jan i bilen, och med hög fart sätter iväg mot lasarettet i Piteå. Jag tror även att mormodern också följer med.
 
I det tumult som råder, glömmer alla Jans lillasyster Maria. Hon sitter fortfarande kvar i sin sandlåda och leker. När Opeln försvunnit i rivfart, går jag mot Maria tar hennes hand och säger att hon skall följa mig hem. Hon är en söt liten tjej, med långt mörkt hår, och hon verkar inte nämnvärt berörd av det drama som för en stund sedan utspelades endast några meter ifrån henne. Men är man tre-fyra år, så går leken i sandlådan i första hand. Flera timmar därefter, kommer Marias mormor över till oss och ser Maria sitta vid vårt matbord.
    - Oj, så hemskt! På lasarettet kom vi ju ihåg att Maria var alldeles ensam hemma. Vi var så fokuserade på Jan när vi åkte, att vi glömde allt annat.
 
Mormor Agnes tackar mig för att jag varit så omtänksam trots mina fem år fyllda. Hon tackar min mamma för att vi tagit hand om henne under de timmar de tillbringat på lasarettet. Jan bröt ena lårbenet, när han kom hem så var han gipsad och hade kryckor. I den lilla notisen som här publiceras, står at det fanns inga vittnen. Då hade de glömt den 5-årige John Roger Lindqvist med sin Rex, som såg och hörde allt det som hände. Trots att händelsen snart fyller 50-år, så minns jag allt rätt så knivskarpt. Tänk att det gått en hel mansålder sedan den där dagen. Jo, jag fick så småningom min cykel med stång. Men det dröjde några år. Men när den så småningom kom, var det i mina ögon ett klart bevis på att lilleman äntligen blivit stor.
 
Roger
 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdag den 25 april 1963.   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0