Roger Lindqvist

Det här är berättelsen om ett dansband som kom till, långt innan ordet "dansband" ens hade uppfunnits. Danskapell - dansorkester, var väl det ord som figurerade den tiden.

 

Nu skall jag inte berätta den historien här och nu - den finns redan nedskriven till viss mån, på min blogg. Men tankarna om att eventuellt göra en TV-dokumentär, har funnits i mina tankar under lång tid. I dag fick jag belägg för att det inte är bara undertecknad, som tänker i de banorna. Michael Ellgren, föddes in i en familj med mycket sång, teater och framförallt musik. Michaels mor och far, Einar och Lillan Svensson, satte sina respektive avtryck, både på revy- och dansbandsestraderna.

 

Michaels pappa, grundade Cool Candys i december 1950, som i sin tidiga linda, spelade swing och den tidens populära schlagermelodier. Det var först i början av 60-talet som det slog till på fullaste allvar. Michael har vandrat vidare i sin pappas fotspår. Både vad gäller val av instrument, trummor naturligtvis, men han har även gott rykte som låtskrivare och kompositör, med eget bolag Lido Music. Han berättar att han under 20 år jobbade i London, framförallt med inriktning på TV- och filmmusik. I dag heter adressen Lidköping, den stad som Michael en gång föddes i.

 

Tankarna om en TV-dokumentär, föddes hos en god vän, P-O Nylén, som i ca tio års tid jobbade hos Stikkan Andersson på Polar. Varför inte göra en typ K-Special, frågade sig hans vän en dag. Vilket fick Michael att börja fundera. Frågan skickades vidare till mig, i den telefonlur som vi pratade i under en timmes tid. "Visst", sa jag, "Självklart, absolut". Hur ser kulturklimatet ut i Lidköping, var en av mina frågor. Man kanske skulle förankra detta inom kommunen, var mitt förslag, dom kommer ju i såfall att få sin del av PR-kakan.

 

Det är onekligen en delikat sorts fråga. Vore jag TV-filmare, skulle jag knacka på någons dörr redan i morgon. Men det brådskar. Av originalmedlemmarna finns idag ingen kvar. Den äldste är förre basisten Göte Johansson, sedan följer i tur och ordning Arne Nathasohn, gitarrist i bandet under många år. Saxofonisten Håkan Ljungkvist kom med 1968/69, Sven-Eric Gissbol började 1968 fram till 1977, samt trummisen Arne Hallin som efterträdde Einar Svensson, kom in i gänget 1972. Keyboardisten Tillbjörn Persson spelade i gruppen omkring 1973 fram till 75-76. Av de "goa" gubbarna är dessa idag avlidna: Einar Svensson, Karl-Arne Andersson, Carl-Ivar Ivarsson, Gunnar Wahlgren.

 

"Tänk dig en öppningscen med låten Abra Kadabra, det är lite psykadeliskt över det hela, säger Michael och fortätter: "Det finns några gamla smalfilmer av pappa och bandet. Bl. a. en gång när dom skulle iväg på en spelning. Kontrabasen lades på biltaket, när dom skulle åka". "Det är kult, säger jag, Cool Candys är kult".

Att Einar Svensson var en av våra första dansbandspionjärer, kan vi bestämt slå fast.

"Pappa kände alla, säger Michael; Sten & Stanley, Stikkan Andersson, Sven-Ingvars, ja, alla".

Men som sagt det brådskar!

Tack Michael för ett trevligt samtal.

 

Roger Lindqvist.