Norah regisserar farfar...

I dag har Norah varit här nästan hela dagen. Innan hennes pappa kom, frågade hon om hon skulle få sova  här i natt. Och det fick hon. Norah och farmor har hjälpts åt i köket under dagen. Det har både bakats och gjorts Pitepalt. Mitt på dagen gick Norah och farfar ut på promenad. Hon ville så gärna se hur mycket snö det var i lekparken, så vi styrde därför stegen dit. Det blev karusellåkande och bus i snön. Hon ville att jag skulle vara Emils pappa, och att jag skulle be henne gå in i snickarboda. Hon regisserade och jag lydde. Hon pekade åt vilket håll jag skulle gå, hon var bestämd på den punkten. Kanke en ny kvinnlig demonregissör på gång? Strax före middagen skickade farmor Bettan, Norah och farfar till ICA-Matmix för att hämta ett paket. I paketet låg bl a en sagobok med sånger, en CD följde också med. Just nu så sitter farmor och Norah och läser ur boken. Norahs säng är bäddad och klar. Så nu får vi vänta och se när John Blund kommer och kastar sömnpulver i hennes ögon. I dag var det meningen att vårt andra barnbarn Max skulle hämtas från dagiset och vara här under kvällen. Men si det gick inte. Max har varit förkyld, och haft lite oroligt i sin mage. Men det kommer fler chanser. Vi brukar hämta honom någongång då och då. Och det gör vi ju så gärna. Likadant gjorde mina föräldrar då pojkarna var små. Och jag vet inte hur vi skulle klarat oss utan grabbarnas farföräldrar. Deras morföräldrar var avlidna, så vi hade ju endast dem. De var guld värda. Men de sa vi till dem då och då hur mycket de betydde.
 
Norah i köket tillsammans med farmor Elisabeth. När damerna hade hållit på
en lång stund så frågade jag vad de gjort: MOROTSKAKA! blev svaret. Norah var lite lurig.
Hon kom till mig och ville jag skulle smaka citron i en tesked. Å det är klart jag gjorde!
 
Norah bakar.
 
Norah gör Pitepalt.
 
Norah och farfar på väg till den snöiga lekparken.
 
Så plötslig la sig Norah ner och gjorde snöänglar.
 
Efter snöängeln blev det karusell. Och när farfar satte sig ner, så hördes ett knak.
Vi trodde båda att ställningen skulle rasa ner. Vilket den inte gjorde. Tur! Så än står
den kvar, när Norah nästa gång blir så där ofantligt leksugen.
 
----------------------------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0