Erikssons Plåtslageri, Hortlax - 1965

Innehavaren hette Uno Eriksson och var kusin till min pappa John Lindqvist. Unos far Ernst, var bror till Hanna, min farmor.

Jenny och Viktor /1974

 
Det har gått 60 år sedan Hortlaxmakarna Jenny och Viktor Jonsson vigdes. Luciadagen kan de fira diamantbröllop.
 
-------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1974-12-10
 
Viktor och Jenny bodde på samma gata i Övremarken där vi bodde. Viktor var född 1892 och avled 1977. Jenny föddes 1891 och gick ur tiden 1984. Makarna Jonsson vigdes alltså året 1914.

"Mode-Inga" - Hortlax /1967

Vid Hortlaxvägen i centrala Hortlax låg en modeaffär vars innehavarinna hette Inga Olsson, mest känd som "Mode-Inga". En affär som min mor ofta besökte.
 
Foto: Rolf Flodin

Vy över Hortlax sommaren 2018

 
Bild: Håkan Johansson

Hortlax

Foto: Roger Lindqvist 2012-10-24

Hortlax, onsdag 7.11 2012 kl 13:48

Foto: Roger Lindqvist

Valters bageri & speceri - Höglandsnäs /1959

 

Sörbyn, Hortlax /1968 & 1976

I förgrunden ses Magnusgården där familjen Wennberg bor i dag. I bakgrunden Sörbyskolan där jag gick årkurserna 1, 2, 3.
 
Magnusgården, sedd ur en annan vinkel, 1968.
 
Det vita huset i förgrunden; familjen Henning Lindberg. I bakgrunden Sörbyskolan, året 1976.
 
Henning Lindbergs hus på Sörbyvägen, Hortlax, 1968.
 
-----------------------------------------------
Bilderna har jag lånat via Jonas Berglund.
 
 
 
 
 

Ernst väntar "påskinvasion" /1976

Ernst Nilsson, kyrkorådets ordförande, har haft ett par lugna decennier på kyrkbacken. Men nu väntar han en "påskinvasion".
 
Port efter port slås upp. Gardiner skuffas åt sidan. Farstutrappan sops ren. Mitt i stughavet står Ernst Nilsson, kyrkorådets ordförande i Hortlax, och njuter:
    - Det blir fullt i kyrkstugorna under påskhelgen. Så har det minsann inte alltid varit...
 
Några år efter invigningen (1917) av den vackra kyrkan, kunde man höra de första hammarslagen på sydsluttningen nedanför helgedomen. Kyrkstaden började ta form och omkring mitten av 20-talet var stugorna definitivt färdiga.  I dag finns nio stugor utspridda på den trädbevuxna sluttningen; en del med tre rum, andra med fyra. Varje stuga har så att säga tre eller fyra ägare.
 
¤ Sveriges yngsta
    - Det här är Sveriges yngsta kyrkstad, berättar Ernst Nilsson när vi gör en liten rundvandring bland de rödmålade stugorna. I samband med kyrkrenoveringen 1972 fick alla stugor en utvändig ansiktslyftning. Fasaderna gavs nytt lyster, vissa hus fick bro. Kalaset betalades av AMS, dvs Arbetsmarknadsstyrelsen.
 
¤ Renässans
Uppfräschningen utgjorde också startskottet till en flitigare användning av kyrkstugorna. Kalla det gärna en renässans.
Ernst Nilsson igen:
    - Under 50- och 60-talen var det sämre ställt med besöken. Därför är det glädjande att vi nu kan notera ett ökat intresse. Inte minst ungdomarna söker sig till kyrkstugorna. Och då gärna i samband med påskfirandet.
 
¤ Nya stugor
Just den ungdomliga offensiven kan på sikt innebära att kyrkstaden i Hortlax växer. Det är nämligen ingen hemlighet att folk hört av sig, om en stugplats. Öster om kyrkan finns ett markområde som rymmer tio stugor. Här kan nya hammarslag eka inom en icke alltför avlägsen framtid.
 
¤ Plåttak
Men innan dess skall nuvarande stugbestånd återigen bli föremål för en uppsnyggning. Taken, som i dag är klädda med eternitplattor, kommer att skyddas av plåt - gråsvart plåt.
Varför då inte tegel?
    - Takkonstruktionen är för svag, svarar Ernst Nilsson. Och eftersom Malmgården (den byggnad som ligger strax intill) även har plåttak i samma färg fick vi klartecken.
 
Den nya takbeklädnanden får ägarna själva stå för. Och det åvilar dessutom ägarna att ha klarat av takbytet före 1984.
 
---------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 8 april 1982 - foto Nils Ögren

"Lindgrenschskåogen"

 
 
 
 
 
Foto: Roger Lindqvist 2018-09-28
 

Sörbyvägen, Hortlax /1968

Familjen Henning Lindbergs hus på Sörbyvägen i Hortlax.

Prästgården, Hortlax /1976

Prästgården i Hortlax, som byggdes 1915-16. Fastigheten revs sommaren 1985. I dag finns en lekplats där prästgården en gång stod. Bilden togs 1976.

Stenbergs speceriaffär /1968

Stenbergs speceriaffär, Övremarken, Hortlax, 1968. Innehavare, Nils och Ingrid Stenberg. Barn: Tord, Nils-Erik ("Nille") och Karin. Icke att förglömma hunden Björn, som faktiskt bet mig i höger pekfinger sommaren 1964.
 
I det vita huset i bakgrunden bodde Viktor och Jenny Jonsson f. Danielsson. Barn: Folke, Gunvor och Naima? Affären fanns mellan 1945-46 - 1968. Mitt föräldrahem fanns på andra sidan av Markvägen. Vi hade med andra ord nära till affären.
 
Tack, Jonas Berglund för bilden.

ICA-Lundmans, Hortlax /1976

 

Läkarstationen, Hortlax - 1976

I förgrunden Hortlax läkarstation. Byggnaden t.v. EFS som stod inflyttningsklart i december 1973. Då den nya vårdcentralen stod klar 1980, flyttades verksamheten dit. I den fd läkarstationen blev det sedan ett dagis som fick namnet Axet.

Norrbyskolan, Hortlax under uppbyggnad -1976

Det vita huset i förgrunden tillhörde polismannen Stig Berggren med familj. Ovan i bild ses Centralskolans ishockeybana. Där står idag sporthallen.

Konsum, Hortlax - 1959

 

Kyrkoherde Elof Wiklund, Hortlax /1970

 
När kyrkoherde Elof Wiklund, Hortlax, den 22 maj fyller 65 år kan han se tillbaka på en nästan 30-årig tjänst inom Hortlax församling, en tjänst som han lämnar i höst då han går i pension.
 
Kyrkoherde Wiklund är född i Burträsk församling i Västerbotten och växte upp i ett jordbrukarhem. 1929 började han studera. Studentexamen avlade han vid Fjellstedska skolan 1934 och 1939 var han färdig med sin teol kand. examen. Den 4 juni 1939 blev han prästvigd.
 
Innan Wiklund 1941 kom till Hortlax som vice komminister hade han hunnit att vara pastorsadjunkt i Umeå landsförsamling och Bureå samt vice kyrkoadjunkt i Kåge. 1942 blev han komminister i Hortlax och 1961 kyrkoherde. Wiklund har även i åtta månader tjänstgjort som fältpräst i Boden. Under kriget tjänstgjorde han som internatföreståndare för de 700 finländare vilka som flyktingar var förlagda i Hortlax kommun.
 
Kyrkoherde Wiklund är gift med Anna (Annie) Linnéa född Ragnar. Makarna har fostrat fem barn.
 
Det är inte bara som präst han är verksam. Ordförandeskapet i kyrkofullmäktige och kyrkoråd tar sin tid. Han har även under många år suttit som ordförande i hemhjälpsnämnden.
 
När Elof Wiklund, som kan betraktas som en trotjänare inom Hortlax församling går att fira sin 65-årsdag, möts han av varma välgångsönskningar inte bara från de egna församlingsborna utan även av en stor bekantskapskrets utanför den egna församlingens gränser.
 
----------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredag den 22 maj 1970
 
ELOF WIKLUND f. 1905-05-22 d. 1994-03-17
 
Hans hustru:
 
ANNIE WIKLUND f. Ragnar 1907-07-01 d. 1995-09-24
 
I årskurs 3 i Sörbyskolan i Hortlax, året 1967 hade jag
Elof Wiklunds hustru Annie Wiklund som lärarinna.
Det är jag som sitter i bänken t.v.
 
 
 

Författaren Birgitta Thunqvist /2000

 
Författaren och socialarbetaren Birgitta Thunqvist, Norrköping, har efter en tids sjukdom avlidit. Hon blev 75 år.
 
Närmast sörjande är make och barn med familjer.
Hon var född Lundmark i Finnträsk, någon mil från Jävrebyn och växte upp i Grundvik, Hortlax.
 
Som 13-åring fick hon arbete som piga i Hortlax och Piteå för att senare flytta till arbete i Stockholm. Därefter studerade hon i Göteborg.
 
I många år ägnade Birgitta Thunqvist sig åt socialt arbete, bland annat som kurator. Hon hade länge skrivandet som hobby, och debuterade 1979 med boken "Min barnatro blev mitt gissel".
 
I slutet av 1990-talet gav Birgitta Thunqvist ut en triologi böcker "Jorden hon älskade", "Piga utan betyg" och "Ljuset kommer" baserade på hennes mors och hennes eget liv.
 
Nyligen kom hon ut med "Julias kvinnor" som bygger på människoöden vilka Birgitta Thunqvist hört berättas om eller mött genom sitt mångåriga sociala arbete. Berättelser som placerats i Norrbotten, och där delar av handlingen förlagst till Pitebygden.
 
Thunqvist hade genom åren långa tider av sjukdom. I sin ungdom drabbades hon av tuberkulos och fick sedan reumatisk värk för att 1994 drabbas av cancer, vilken kom att ända hennes liv.
 
---------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ December 2000.
 
 
Birgitta Thunqvist, som var född 1925, var en barndomsvän till min mamma, Maj-Gerd. Jag minns att när jag kom hem från biblioteket med Birgittas första bok "Min barnatro blev mitt gissel", så läste min mor boken från pärm till pärm. Hon kände nämligen igen beskrivningarna om både platser som de män och kvinnor som beskrevs i boken.
 
Roger 

Hortlaxbor protesterar /2011

 
På bilden ses affärsbiträdet Inga-Lill Roslin.
 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 2011-02-10
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0