Guldskivor till Cool Candys /1970

Utdelning av guldskivor till gubbarna i Cool Candys: fr v Arne Nathansohn,
Sven-Eric Gissbol, Gunnar Wahlgren, Einar Svenson, Håkan Ljungkvist,
och Karl-Arne Andersson.
 
Grattis, så här 46 år efteråt.
 
 

COOL CANDYS HUCKLE BUCK! - 1970

Tack, Arne Nathansohn för vänligheten.

C som i Cool, C som i Candys...

Arne och Göte med ett förflutet i Cool Candys, är ute och lirar
och berättar om sina år i ett av landets populäraste dansband.

Sven-Eric Gissbol /1977

 

Logen, Långträsk juli 1974

Fr v Håkan Ljungkvist, Gunnar Wahlgren, Sven-Eric Gissbol, Arne Hallin (skymd)
och Tillbjörn Persson med ryggen vänd mot min kamera. Utanför bild, Arne
Nathansohn.
 
Gunnar Wahlgren, saxofonist i vanliga fall, med dragspelet på sin mage.
Bredvid honom, Arne Nathansohn med sin röda gitarr. Är det en Levin, Arne?
 
Cool Candys turnébuss, parkerad utanför Logen i Långträsk.
 
 Vi var spellediga den här sommarkvällen. Jag hade ännu inget körkort, så jag åkte
med min syster Gerd och hennes kille, Henning. Jag tror att min kusin Sune var
där också.
 
 

- Nu är du bakom glas och ram, Arne!

Affischen med Cool Candys har nu hamnat bakom glas och ram.
Det är Arne, mannen i bakre raden t.h. som gav mig den.

Cool Candys-affisch

Gissa om jag blev förvånad, när den här kult-affischen hamnade
i min brevlåda i dag. Arne från Cool Candys var mannen bakom
presenten. Tack än en gång, Arne! Bilden togs 1970, och var
även LP-omslag till Sound 1.

COOL CANDYS - 1954

Tack för bilden, Arne.

Cool Candys

 

Dansbandshistoria

 

VILLA & COOL CANDYS

 

Cool Candys - 1973-04-11

Bosse Larsson presenterar Cool Candys i TV-programmet Nygammalt,
söndagen den 4 november 1973. Till höger står bandets sångare,
Sven-Eric Gissbol (som då hette Carlsson i efternamn).
 
- Låten som vi ska framföra passar bra en sån här kväll. Det är en
nygammal låt som heter Hälften så kär. Påannonserar sångaren
Sven-Eric.
 
De två saxofonisterna, Håkan Ljungqvist och Gunnar Wahlgren
in action.
 
Hälften så kär, låg på Cool Candys Go´bitar 4 som utkom 1973.
 
Cool Candys på Cirkus i Stockholm. TV-utsändningen gick av
stapeln klockan 20.10 den här novemberkvällen -73. Enkomt
för den här inspelningen så hade man hyrt in en annan basist.
Sven-Eric, som i vanliga fall också spelade bas, ville den här
aftonen fokusera sig enbart på sin sång.
 
Två låtar framfördes den här kvällen. Hälften så kär, var den första,
Krylbo central den andra. Den sistnämnda låten gick upp på
Svensktoppslistan den 27 januari 1974, där den stannade i tre
veckor. Den låg som bäst på en nionde plats.
 
Arne Hallin spelade trummor i gruppen, 1971-1977. Han spelar i dag
med Roger Lindbloms orkester, där Arne Nathansohns son Jens
också är medlem.
 
Tillbjörn Persson, organist i bandet, efterträdde originalmedlemmen
Karl-Arne Andersson samma år som deras TV-framträdande. Tillbjörn
har efter sin tid i Cool Candys också spelat med Säwes.
 
Sven-Eric Gissbol, tog avsked från bandet 1977 då han startade
egna gruppen Gissbols. 1981 tackade han ja till ett anbud från
Curt Haagers där han blev kvar fram till och med i början av
2000-talet. I dag är han en glad pensionär.
 
Håkan Ljungqvist kom med i bandet 1969. Efter åren med Cool Candys
så spelade han med i Lidköpingsbandet Linderz.
 
Gunnar Wahlgren, var den sista originalmedlemmen i gruppen.
Han var med från starten i december 1950 t.o.m. 1979. Gunnars
tenorsax utgjorde en del av Cool Candys berömda sound. Han
avled 1992.   
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En gång musiker, alltid musiker...

Fr v Arne Nathansohn, Carl-Ivar Ivarsson och Gunnar Wahlgren.
Tre Skaraborgsmusikanter som en gång spelade i populära
Cool Candys. 1980 hade gruppen ett tillfälligt sammanträffande,
bilden togs vid det tillfället.
 
Häromdagen damp det här urklippet ner hos mig. Arne Nathansohn, är fortfarande ute
och spelar på sin gitarr.
 

Cool Candys på Valhall i Skövde

Tack, Kaj, för bilden!

Cool Candys, i mångdubbel upplaga

 

Cool Candys årgång 2015/2016

 

Göte Johansson, berättar om åren i Cool Candys

Göte Johansson, fd medlem i Cool Candys.        
 
Vi individer som har kommit upp lite till åren har kanske någon gång besökt en danstillställning, där man virvlade ut i en dans till det då så populära dansbandet Cool Candys toner. Bandet med det speciella soundet fick en särskild plats i mångas hjärtan. Vem minns inte låtar som Muckartwist, Jämtgubben och deras kännemärke och stora hit Silvermåne över bergen. Därför har jag bestämt ett möte med med en av orkestermedlemmarna från det gamla gänget nämligen, Göte Johansson. Jag träffar honom i hans lägenhet i centrala Lidköping där han bor tillsammans med hustrun Rigmor.
 
Göte spelade i Cool Candys mellan åren 1953-1967 och fick uppleva bandets storhetstid. Göte tillbringade de första tolv åren i födelsestaden Eskilstuna men kom till Lidköping då pappa Valdemar "handplockats" ner till Wallins nysilverfabrik i Råda (därav namnet Silverbyn). Pappan Valdemar hade eget musikkapell på 20-talet i Eskilstuna och på hans nya arbetsplats i Råda jobbade samtidigt Sixten Svensson, som spelade gitarr i Cool Candys. Denne Sixten blev början till Götes intåg i Cool Candys som jag senare ska berätta om.
 
Kontrabasen Alma och Göte, två riktiga musikvänner genom åren.   
 
Göte Johansson och hans föräldrar flyttade in i HSB-husen på Stenportsgatan mittemot realskolan. Den unge Göte blev på ett tidigt stadium intresserad av sång och musik och hans första musiklärare Stig Schersten ordnade så att Göte på grund av sin utmärkta sångröst fick vara med i en kör - en kör med de lite extra bra sångrösterna. Samtidigt inhandlade föräldrarna ett svart och tungt piano till Göte. Han skulle lära sig spela piano och som lärare blev det Henry Johansson i grannhuset som var mera känd som Henry Swingers. Hos Henry fick Göte börja öva på skalor och etyder samt rätt fingersättning ur pianospelats ABC.
 
Minnet från spelningen i Frukostklubben den 27 oktober 1962.
Med den berömda frukost-klubbsnålen som alla medverkande
fick. I mitten syns Sigge Fürst tillsammans med medlemmarna
i Cool Candys.        
 
Det blev mycket övande med skalor m.m. och för att behålla intresset för musiken börja Göte lära sig schlagernoter. Det är nu Götes fars arbetskamrat Sixten Svensson kommer in i bilden. Året 1953 när bandmedlemmarna och basisten Sixten i Cool Candys ringde och bad Göte komma ner till Folkets Hus källare där några grabbar ville tala med honom. Basisten Sigge Hjelte hade då avlidit och nu gick frågan till Göte om han ville börja lira med Cool Candys. Eskilstunasonen tackade ja och blev därmed bandets nye kontrabasist. En månad kvar till den första spelningen och hut skulle då detta avlöpa, eftersom Göte aldrig hade sett en kontrabas och allra minst spelat på detta stora stråkinstrument. Johansson inhandlade själv en splitterny kontrabas för 835 kronor (en Bjärton) som han döpte till Alma, som under hela hans liv har varit en kär vän för Göte som står centralt placerad i Johanssons lägenhet.
 
Elbasen som Göte Johansson håller i är av märket Höfner.
En likadan hade Paul McCartney i The Beatles.    
 
Nu fick han snabbt lära sig hur man spelar på en kontrabas och till sin hjälp hade han först "Ankan" Pettersson som lärde Göte bl a boogie-kompet och hur tonerna låg på greppbrädan. Efter en intensiv träningsperiod kom då första offentliga spelandet i Cool Candys, och det blev på ett ställe som hette Tyska torp - en inomhuslokal som låg i Jungsskola. Det hör till saken att Göte har ett bra gehör och när han hört låten så kunde han snabbt lära sig hur bastonerna skulle passa till melodierna. Nu var det något annat, som satte sina spår efter några timmars spelande på basen. Det var Götes högerfingrar som såg ut som spruckna fläskkorvar. Blåsorna kom redan efter en timmes spelande och det gjorde ont. Göte försökte sätta plåster på blåsorna som uppstod med det hjälpte inte - då fastnade man istället så det var bara att hålla god min och fortsätta någon timme ytterligare efter pausen, berättar Göte.
 
Ett annonsklipp från 1962 då Cool Candys spelade i
Göteneparken och det stora dragplåstret var Cartwright-
sonen Mike Landon.        
 
Bandets kapellmästare Einar Svensson tittade på Götes fingrar och sa följande:
    - Bry dig inte - titta på noterna istället!
Efter första lördagskvällens fingerlidande fick Göte nytt förtroende redan på söndagen med en ny spelning i biograflokalen i Järpås. Sedan snurrade spelningarna på och Götes fingrar blev mer och mer smärtfria och vana med basens strängar. År 1954 åkte bandet till Erdmans musikstudio för att göra sin första egna grammofonskiva. Resultatet blev en 78-varvare så kallad stenkakamodell och pressad i endast sex exemplar. Det två låtarna var "Taking a chance on love" och "I´m beginning to see the light". De sex exemplaren finns inte kvar som annars troligtvis hade tingat ett högt värde på samlarmarknaden. Under denna tid fortsatte Göte att träna målmedvetet på sin kontrabas, nu för Jonas Jonsson mera känd som "Tofta-Jonas". Det blev många cykelturer ut till Tofta med den stora kontrabasen Alma under armen och ett övande med etyder och stråke.
 
Året 1959 kom nog det som sedan präglade bandet och det lite unika nya soundet som sedan blev stilbildande stil för Cool Candys. Det var när bandet fick den nye tenoristen från Laxå, Carl-Ivar Ivarsson, som även spelade klarinett och barytonsaxofon. Tillsammans med Gunnar "Stuffe" Wahlgren med sin saxofon uppkom det soundet som blev så kännetecknande för Lidköpingsbandet. Nyheten låg i samspelet mellan saxofonerna och sättet att ackompanjera. Bandets producent, trumslagare och kapellmästare Einar Svenssons fru Lillan Ellgren, spelade revy under ett antal år i Skövde och året 1962 medverkade hon i Skövderevyn tillsammans med Lilly Berglund. Denna Lilly Berglund var gift med Göte Wilhelmsson som var producent på Philips. Lillan tog med sig ett rullband med Cool Candys-låtar och överlämnade det till Lilly Berglund. Efter några veckor fick Einar ett telefonsamtal från Wilhelmsson som ville att Cool Candys skulle komma upp till Stockholm för en skivinspelning som dessutom då skulle bli det första för Lidköpingsbandet på skiva.
 
Alla skivomslag som tillkom under Götes tid i Cool Candys.     
 
Nu blev det lite svårt att bestämma vilka låtar som skulle spelas in. Det blev livliga diskussioner inom bandet. Einar Svensson föreslog Jämtgubben som nummer ett medan resten av bandmedlemmarna ville ha I en grönmålad båt. Vid resan upp till Stockholm körde Einar Svensson utmattningsmetoden och när gänget nådde Södertälje gav de övriga sig och accepterade Einars låtval Jämtgubben (text: Thore Skogman och som kompositör Gnesta-Kalle). EP:n som innehöll fyra låtar kom att ligga 2:a i Pekka Langers Sommartoppen efter Ray Charles I can´t stop loving you. Einar Svensson som var trummis och idéspruta hade en stark känsla för vad publiken ville ha och kunde förutse vilka låtar som gick hem hos allmänheten, och även i detta fall visade sig att han hade alldeles rätt, förklarar Göte succén med Jämtgubben.  
 
 
Reportaget i Bildjournalen från 1962.     
 
Efter hitlåten Jämtgubben började Cool Candys bli kända över hela Sverige med exempelvis besök hos Sigge Fürst i det populära radioprogrammet Frukostklubben som gick på lördagsmorgnarna. TV-framträdandet i programmet Fåfängan, reportage i Bildjournalen m.m. Ja det rullade på förLidköpingsbandet och spelningarna blev fler och fler - ett snitt på 165 spelningar per år. Alla i bandet hade civila jobb bredvid spelningarna och Göte började sin privata arbetarbana på Handelsbanken och sedan Volvo för att därefter jobba på Skandia i 30 år. Göte Johansson har inte bara varit en duktig musiker och sångare utan även bra på något helt annat nämligen simhopp. Flytten till Lidköping med närheten till vatten och anläggningen Framnäsbandet blev inkörsporten till simsporten. Han blev medlem i LGSS (föreningen fyller 100 år 2016) och eftersom Göte tyckte att han inte skulle skörda några större framgångar inom simningen blev det i stället simhopp.
 
Göte erövrade massor med distrikts- och Skaraborgsmästerskap. När SM arrangerades i Lidköping 1953 vann Toivo Öhman simhoppet medan Göte hamnade lite längre ner i resultatslistan. I Lidköping fanns på 50-60-talet en grupp som kallade sig "Vågar Allt" där Göte var en av medlemmarna. Några andra dåtida kända Lidköpingsbor var Carl-Henry Stålhane, Ulf Hasselblad, "Krullen" Johansson, Olle Lindberg, Ove Sköld och Ulf "Bullen" Johansson med flera. En skämthoppargrupp som gjorde lite hiskeliga "stunts" vid badplatser runt omkring bygden. Det stora framträdandet med upp till fyratusen åskådare var Eldfesten som hölls vid Framnäsbadet. Vid den sista Eldfesten som anordnades hände en fadäs som kunde gått illa men slutade väl.
 
Ett urklipp med simhopparen Göte Johansson i ett
hopp från tio meter.      
 
Den våghalsige Göte skulle hoppa från 10 meters avsatsen och ner i en uppgjord fyrkantig ram på 3 X 3 meter som brann. Ulf Hasselblad stod på femman och skulle fixa elden. När det inte brann med en gång kastade Ulf ut hela hinken med bensin och därpå en brinnande trasselsudd. Plötsligt brann det inte bara inom den avgränsade fyrkanten utan hela bassängen stod i lågor. - Inte ens uppe från tian såg jag något. Lågorna slog ändå upp till mig och jag väntade länge men till slut bestämde jag för att hoppa ner i eldhavet.
    - På vägen ner försvann det lilla hår man hade på bröstet och väl i vattnet gällde det att simma så långt som möjligt från eldhavet och hoppas att det inte brann där. Jag irrade omkring ett bra tag innan jag hittade en plats där jag vågade ta mig upp, berättar den våghalsige Johansson, och fortsätter:
    - Det sved till som sjutton och efter showen åkte jag till lasarettet för lite översyn av kroppen och det konstaterades att jag hade klarat hoppet utan några kommande men, avslutar Göte sitt eldäventyr i Framnäsbassängen.
 
Cool Candys, uppvaktade efter succén med Jämtgubben 1962.    
 
Tro nu inte att Göte Johansson har lagt av spelandet och sina framträdanden. Numera åker han och en annan Cool Candys-medlem, nämligen Arne Nathansohn (medlem ibandet 1964-1976), runt om i bygderna och berättar om sin tid i dansorkestern. De båda som nu passerat 80-årsstrecket är nu inne på sin andra karriär och är verkligen fortfarande still going strong. Göte och Arne spelade tillsammans i Cool Candys under tre år. Det kan vara pensionärsföreningar men även andra slags föreningar som vill boka dessa två pånyttfödda "ynglingar" för att höra och lyssna på Cool Candys karriär. Göte berättar om den första tiden och Arne talar om den senare epoken i bandet.
 
Arne med sin gitarr, Göte med sin kontrabas Alma, är still going strong.    
 
Publiken som oftast är pensionärer var just den publik som en gång dansade till Cool Candys låtar och får nu uppleva en nostalgiträff samt lyssna till balnd annat den stora hitlåten Silvermåne över bergen som var bandets signaturmelodi.
    - Det blir ena publikrekordet efter det andra. I Vedum för ett tag sedan hade man dukat för 50 personer det kom 150 personer för att lyssna på oss. Det är jättekul, tycker Göte om sin andra karriär.
 
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Text o foto: Tore Sahlström /www.lidköpingsnytt.nu

Goa gubbar

Härligt att se, att dem gamla goa gubbarna fortfarande musicerar.
I det här fallet så är det en fd medlem i Cool Candys, saxofonisten
Håkan Ljungkvist som är ute med sin saxofon.
 
Det är inte enbart Håkan Ljungkvist, här ses hans gamla
kollegor, Arne Nathansohn, med gitarren, och Göte
Johansson med sin ståbas som också är handelsresande
i musik. Alla samtliga med ett förflutet i Cool Candys.
 

Arne och Göte i Cool Candys

De två musikanterna från Skaraborg, Arne Nathansohn
och Göte Johansson fortsätter med sin kulturgärning,
att sprida både musik och historier om dansbandet Cool
Candys som de båda herrarna var medlemmar i en gång.
Jag tycker det är beundransvärt.      
 
Tack Arne för urklippet.
 
Roger.

COOL CANDYS Party Time /1968

 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0