Mitt i julstöket
- Måste du ta en bild när jag ligger på soffan? Min mor tar sig en
5-minuters paus, mitt i julstöket. Att ligga på soffan var nära på
tabu.
C som i Cool, C som i Candys...
Arne och Göte med ett förflutet i Cool Candys, är ute och lirar
och berättar om sina år i ett av landets populäraste dansband.
"Utsålt" /1965
Här är ensemblen som ger "Utsålt" på Scalateatern i Stockholm: textförfattarna Allan Edwall och Björn Gustafsson flankerar Monica Zetterlund och Monica Nielsen. Längst fram Carl-Axel Dominique, han som skrivit musiken.
-------------------------------------------------------------------------------
VI ¤ 30 oktober 1965.
Hortlax´ historia
En liten del av alla de urklipp som finns i min samling som handlar
om Hortlax´ historia. Håller på att sammanställa bilder, annonser
och urklipp till en kommande utställning i februari 2017. Så här
såg det ut på vårt köksbord i morse. Jag har även en stor samling
urklippspärmar som jag också kommer att gå igenom.
- ÅK TILL SVERIGE!
- Jag vill leva som giraff.
- ÅK TILL SVERIGE!
- Jag vill gifta mig med min katt, Polly.
- ÅK TILL SVERIGE!
- Jag känner mig som en emaljerad potta.
- ÅK TILL SVERIGE!
- Jag vill operera om mig till Donald Trump.
- ÅK TILL SVERIGE OCH KAROLINSKA!
- Jag vill leva som en banan.
- ÅK TILL SVERIGE!
- Jag vill rekrytera terrorister.
- ÅK TILL SVERIGE!
SVERIGE, LANDET SOM ÄR ÖPPEN FÖR ALLA INRIKTNINGAR, GÖR ETT BESÖK.
VÄLKOMNA!
Efter lång och varaktig söndring
I nära på alla länder (med undantag för Sverige) så hyllar man sin egen kultur. Man är på många sätt sina egna PR-ambassadörer, precis på samma sätt som när svensken hyllar sitt kära hockeylag. Detta att vara euforisk när ens lag vinner, det är mycket väl accepterat Men icke någon eufori värd namnet när man kommer in på sitt eget land. Det verkar som om vi skäms och tycker det är något fult och skamligt, att älska och värna om sitt fosterland. Oj, ordet fosterland väcker kanske anstöt hos djupt känsliga personer. Till och med att man känner sig en smula kränkt? Hur har det då kommit att bli så här? Jag skulle vilja säga; efter lång och varaktig söndring. Det finns även hjärntvätt med i spelet.
SVT:s utrikeskorrespondent, Kristina Kappelin, sa så här i sitt program där hon gjorde ett porträtt av påven: - Religion är ett mycket känsligt ämne förr oss i Sverige.
Håller med! Bevisen är många. Ni som följt med i de olika turerna, vet att det under en period var tabu att ha examen i våra kyrkor. När man sedan lättade på förlåten (ett politsikt beslut) och gav tillstånd att ha avslutningarna där, så kom nästa bannbulla: - Prästerna får inte nämna namnet GUD!
Religiösa symboler får eller inte användas. Rätt så komiskt, när man betänker att många av de utlandsfödda kvinnliga eleverna, bär slöjan som ett tecken på sin religiösa tro. Då är ju lagen uddlös, kan man tycka.
Såja, detta var en liten undran över sakers tillstånd i det land som kallas Sverige. Törs man säga "mitt Sverige?" Nä, tänkte väl det.
Go´natt!
Roger.
Den som söker sanningen
Den som söker sanningen med ljus och lykta, har större chans,
än dem som söker med en tändsticka.
ROGER LINDQVIST
Kamouflerade tårar
Du kamouflerade dina ledsna tårar, genom att ställa dig ute
i det kalla höstregnet.
Och medan löven så sakta sökte den dyblöta marken.
kände jag en sådan kärlek till dig.
ROGER LINDQVIST
FARSAN
PT 2008.
Vem hade i ungdomen dansat jitterbugg på Nalen?
FARSAN!
PITEÅ
Skomakargatan Luleå - 1965
Foto: Nils Ahlstrand, Luleå kommuns bildarkiv.
LUDWIG
VOLVO PV 444 1952-53
Öjeby kyrka /1955
Yngve Forssélls orkester - Skellefteå
Peter Sellers & Britt Ekland /1964
Äkta makarna, Peter Sellers och Britt Ekland, 1964.
Camping i Haparanda sommaren 1965
THE STREAPLERS /1964
Dan Blocker "Hoss"
CLABBE
CLAES AF GEIJERSTAM
Hemma i Blåsmark /1944
Min mormor och mina två mostrar vid hemmet i Blåsmark.
Edvard Persson
Edvard Perssons grav i Jonstorp, 1961.
Robban Broberg /1967
Mona Wessman /1967
Badhusparkens scen
Under en följd av år under 1960-talet och framåt, bjöds Pitebor- och
andra intresserade på parkkvällar varje sommar. Den byggnad som
ses på bilden stod klar 1966.
Eliten av svenska artister har stått på scenen.
I dag så uppträder mest lokala förmågor.
Som t. ex. den här mannen från Hortlax som besökte parkens scen
med sin kamera häromdagen. På exakt samma plats där jag står,
stod Anni-frid Lyngstad 1971.
Artister som jag kommer ihåg som gjort bejublade nedslag på den här scenen:
Robban Broberg, Lill-Babs, Bengt Sändh, Ted Gärdestad, Laila Westersund, Sten & Stanley, Anna-Lena Löfgren, Gunnar Wiklund, Ewa Roos, Lil och Siw Malmkvist, Eva Rydberg, Sten Ardenstam, Martin Ljung, Rolf Bengtsson, Lasse Lönndahl, Towa Carson, Emile Ford, Sven-Gösta Jonsson (den rockande samen), Mats Olin, Kikki Danielsson, Hasse Tellemar, Bernt Dahlbäck & Gåruntshow, Bosse Parnevik, Lasse Berghagen, Anni-Frid Lyngstad, Sune Mangs, Agneta Lindén, Stefan Rüden, Marianne Kock, Roffe Berg, Jan Sparring, Carl-Erik Thörn och många fler...
Jo, det var så sant, jag har också spelat på parkens scen. Det hände bl a 1972. Vi brukade i kommunala musikskolan spela när högt uppsatta politiker och annat löst folk gästade Piteå. Torbjörn Fälldin, Olof Palme, Bengt Norling, Kjell-Olof Feldt m. fl. Göran Persson har också stått på scenen och talat till massan.
VANJA
Min syster.
Öholma-final med jättebrasa!
En gång var festplatsen på Öholma en av piteortens populäraste nöjesplatser, och hit kom mänger av människor när det var midsommarfestligheter eller andra tillställningar. Arrangörerna satsade mycket hårt för att få upp publikdragande artister och på det viset lyckades man göra Öholma till ett välkänt festplatsnamn. I år är det 20 år sedan invigningen ägde rum och jubileet kommer ägaren, Storfors AIK, att fira mycket festligt. Man gör en jättestor majbrasa av hela Öholma, som tidigare varit lummig och grön, men som nu är kalhuggen och inte alls så gästvänlig längre. Och det här gör man för att lämna rum åt den nya trafikplats som skall ansluta arvidsjaurvägen till E4 just på Öholma.
På valborgsmässoafton kommer hela Öholma att vara en enda stor majbrasa.
Det är då 20 år sedan man invigde festplatsen och jubileet firar Storfors AIK
genom att bränna allt som finns kvar av anläggningen.
Arbetena på den nya Bergsviksbron vid Storfors är nu i full gång, men
ännu får trafikanterna nöja sig med den gamla trånga bron i nåt år till.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ april 1968.
PS. Av en bekant som jobbade på Öholma, fick jag veta att när Zarah Leander var där, så var hon rätt så rund under fötterna. Av en kvinnlig bekant som också jobbade på Öholma, fick jag veta att hon höll på att svimma av lycka den gången som Svend Asmussen kom på besök. Hon sa: "Svend var den snyggaste karl jag någonsin mött".
Roger.
Erik Fernström, rörmokare
JERRY WILLIAMS.
Sven-Eric Gissbol /1977
Carro och Ante
Caroline och Andreas.
Svenne & Lotta /1968
Luleåpolisen på uppdrag /1962
Bild: Luleå kommuns bildarkiv.
"Orkesterfest"
Medldemmarna i OPUS, på middag hos Sune och Eivor, sommaren 1992.
Våra respektive var också med, samt våra barn. Till höger om mig ses
vår fina sångare och gitarrist, Stefan Engman med hustrun Maria. Stefan
gick bort den 28 november 2013. En fin kille som vi saknar. Med ryggen
mot kameran sitter Elisabeth (min hustru) och Håkan Norberg, också med
i bandet. Till höger i bild Håkans fru Irené.
Inte som Batman
När barnbarnet Malte åkte i min bil igår, och jag skulle ta på honom hans säkerhetsbälte, tittade han med stora uttrycksfulla ögon på mig och sa: - Farfar, så där skulle Batman inte ha gjort!
Batman gör det rätta - inte farfar.
Kulturkrock
Jag säger som det är; jag har väldigt svårt att förstå detta...
För att kunna mötas på stan, arbetsplatsen osv måste man
nog kunna visa sitt ansikte. Integrationen kan var nog så svår
ändå. Att kunna det nya landets språk är A & O. Jag kan inte
tänka mig att det går att gömma sig bakom slöjor och niqab,
om man har ett jobb som kräver kontakt. I sjukhusmiljö,
offentliga inrättningar m.m. I det fallet sätter Sverige alltför
små krav, tycker jag. Ju förr man kommer in, desto bättre
blir det för både samhället, som för den enskilda personen.
Piteå, lördag den 22 oktober 2016
Foto: Roger Lindqvist.
Mamma
Min mor, Maj-Gerd Lindqvist. Bilden togs den 4 augusti 2009 hemma i hennes
lägenhet i Bergsviken. Den 14 maj samma år fyllde hon 80 år.
- Måste du spela trumma jämt, farfar...?
- Farfar, måste du spela trumma jämt...
... det låter ju så högt...
Norah var drygt två år när den här bilden togs. 2010-11-16
MAX FENDERS
MATS LÅNGSTRÖM: - Bandet statade vi 1964-65 i Hörnefors. Jag spelade fram till 1983, fast hängde kvar som delägare fram till 1985.
- Jag minns söndagarna då vi spelade på Universum hemma i Umeå. Det var smockfullt varje gång. 1975 är nog det år som jag tycker var en slags höjdpunkt. Vi medverkade i Nygammalt. Vi kom upp Svensktoppen med Vindens melodi. Vi låg 1:a hela den sommaren. Tre år i förväg var vi bokade. 1975 var även det året då vi spelade 263 spelningar, vilket var rekord för våran del.
- Sen så ville nån av grabbarna pröva nåt nytt. Man skaffade sig ett annat civilt jobb, man började i ett annat band osv. Det sk kärngänget splittrades. Jag slutade 1983, som sagt.
Mats Långström, var sångare och saxofonist i Max Fenders under de mest framgångsrika åren.
Roger Lindqvist.
Tingsholmen - 1997
Tingsholmen sommaren 1997. Gerd, Elisabeth och Roger. Stig-Arne tog
bilden. Daniel var också med.
Daniel fiskade.
Ingen rök utan eld.
Hmmm, Bettan har nåt i kikaren.
Här förklarar hon vad hon hade i kikaren.
Stig-Arne avled hastigt den 23 november 2011 nyss fyllda 69 år.
Gerd och Stig-Arne var särbo.
Hur många gånger...
Hur många gånger jag burit dessa trunkar har jag ingen aning om...
1975 inhandlade jag den här. Låt mig då se, var det Ramus eller Tangenten i Piteå
som jag köpte den hos? Kanhända Ramus?
Arvidsjaur - 1964
Fr v John och Emmy Risberg, min mamma, Maj-Gerd, jag, pappa John
och min pappas bror Åke i bakgrunden. Emmy var min pappas syster,
gift med John som var skomakare i Hortlax. Dagmar Lamberth-Karlén,
hette Åkes särbo som även tog bilden. Platsen var Arvidsjaur sommaren
1964. Det är min pappas blå WV som ses bakom oss. Campingbordet
finns i dag i min ägo.
Camping -66
Min syster, Gerd och hennes kille på camping sommaren 1966.
Henning, med brylcreem i håret och myggjagare på fötterna.
Hennings favoritobjekt som fotograf var utan tvivel Gerd.
Henning vid Kirunaskylten.
Hennings vita Opel Rekord, parkerad vid en för mig okänd kyrka.
I dagens PT
En liten historia om sångerskan AnnaLena Kanon,
som jag lärde känna för några år sedan. En glad och
sprudlande människa, med en positiv livssyn.
Hemma hos oss /1967
Samlade vid köksbordet, Pappa, Valle, Astrid, Torbjörn, Ingrid, mamma, Gerd
och Henning, bakom kameran.
Min systers svärmor, Astrid, hoppar rep, under överinseende av sitt barnbarn Roger E.
Axel Bengtsson, värmlänningen som blev Pitebo
Axel Bengtsson, med sin bordsdam, under Nattivalen sommaren 1966.
AXEL BENGTSSON, f. 1900 i värmländska Mölnbacka. Hamnade så småningom i Piteå, där han blev en av stadens mest färgstarka profiler. Axel Bengtsson, har en imponerande meritlista. Chefredaktör för Piteå-Tidningen 1929. Drätseldirektör, 1936-1944, 1956-1965. Chef för Lastbilscentralen i Piteå och mycket mer.
S-politikern Axel Bengtsson avled 1977.
------------------------------------------------------------------------
Hans G. Pettersson tog bilden.
Lantbrukspersonal med morrhår och svans
Den här kattpojken jobbar heltid vid Avans Lantbruk AB i Hortlax.
Tillsammans med sin kvinnliga partner, så håller han ordning på
eventuella möss som finns på området. Man har alltså gratis frukost,
lunch och middag. Även gratis vickning varje kväll.
HORTLAX
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdagen den 3 juli 1947
Holgers Café - Ängesviken, Storfors
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdagen den 3 juli 1947
Svartudden, Piteå
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Lördagen den 5 juli 1947
EFTERLYST
MUGSHOT AV DEN EFTERLYSTE, LINDQVIST, ROGER.
En annons från 1967 med stripteasedansösen Tartara Wong, väckte Facebooks ilska
häromdagen. Tartara visade sina bröst, på en suddiga bild, detta skulle hon icke ha gjort.
Jag fick meddelande om att jag bröt mot fb:s policy att visa bilder med sexuell
anknytning. Fb tog helt resolut bort bilden, medan de tog mig i öronsnibben och sa:
No, Roger, no, no, no! Några dagar före, fanns en förfärligt blodig bild på en halalaslakt
i Kristianstad. För inte så länge sedan såg jag en video på fb, där män från ett muslimskt
land stenade en kvinna till döds. Jag har även sett avhuggna människohuvuden på fb.
Detta har passerat utan några som helst åtgärder av fb. Tartaras små bröst fick däremot inte
förekomma. Tyvärr, Tartara, far i frid!
Lindqvist, Roger. Efterlyst.
Starka kvinnor behöver inga män?
Nu har en del av feministkåren dammat av historien, varför män inte jobbade på fäbodarna förr i världen. Den här historien har jag hört några gånger den senaste tiden. Två kvinnliga folkmusiker, sitter i direktsänd TV och berättar hur det kunde se ut. Så långt allt väl. Så kommer passagen där dessa två berättar varför det var kvinnor som jobbade med skötsel av kreatur på fäbodar.
- Männen ville man inte ha i det här arbetet. Man var helt enkelt rädd för att de skulle begå tidelag.
Det låter ju förfärligt. Men som det så vackert heter i dag, man kan inte dra alla över samma kam. Tyvärr så kammar feministerna alla män åt samma håll, även de män som aldrig varit i kontakt med rättvisan. Lyssna på Zara Larsson. /Roger.
--------------------------------------------------------------------------------------------------
FAKTA. "Tidelag, könsumgänge mellan människor och djur, oavsett de inblandades läggning. Detta har i Sverige varit en juridisk term tillhörande otukt. År 1944 avkriminaliserades tidelagsbrottet i Sverige. Men 2014 återinfördes det i strafflagstiftningen".
Wikipedia
Sanningen
Vi har alla ett ansvar inför sanningen.
Roger Lindqvist.
Svensk pophistoria på väg...
the SHANES på väg...
I verklighetens rätta eller orätta perspektiv
Tidningskrönikörer finns det gott om i vårt land. Deras innersta uppgift, är att tala fritt ur hjärtat om de mest olika ting. På senare år har jag upplevt att många av dessa självutnämnda "världsförbättrare", börjat tävla inbördes med varandra. Om den ena tar ut svängarna ordentligt, vill ju inte de andra vara sämre. Följden blir att svängarna tas ut så pass mycket, att de glömmer den verklighet de skall skriva om. Huvudsaken för alla dessa skrivande personer, är att vinna läsekretsens gunst.
Fredrik Virtanen, Lars Lindström och Alex Schulman, heter tre herrar som uttalar sig ofta - och gärna. Men jag har märkt att vad verkligheten beträffar, så lämnar de mycket att önska. Deras kontakt med den vardagliga verklighet som råder ibland vanliga människor, upplever jag som väldigt konstlad. Deras respektive verklighet, består i att någongång då och då, blicka ner från sitt redaktionsfönster på 7:e våningen. I bland tittar de ut, sen så skriver de sin krönika baserat på sina upplevelser från tidningsskyskrapan i huvudstaden.
När krönikan är avlämnad för morgondagens publicering, så ringer de och beställer bord på sin favoritrestaurang. Sedan så umgås de med sin egen verklighet, med ett eller två glas bubbel med sina meningsfränder natten lång. Och när deras krönikor sedan luktar nytryckt tidningssvärta, så tittar de sig i spegeln och säger: "Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som bästa kröniker i landet är?"
Ofta får det inget svar. För (oss emellan) speglar kan inte prata. Men om fantasin står på topp, så kan de kanske låtsas att spegeln svarar: "Det är du Virtanen!" eller "Lindström!" eller varför inte: "Schulman!". Efter speglarnas svar, så är deras ego i topp. Och i kraft av detta så sätter de sig och skriver en ny krönika, på sin 7:e våning, rätt så långt ifrån vanliga människors verkliga verklighet.
ROGER LINDQVIST.
Logen, Långträsk juli 1974
Fr v Håkan Ljungkvist, Gunnar Wahlgren, Sven-Eric Gissbol, Arne Hallin (skymd)
och Tillbjörn Persson med ryggen vänd mot min kamera. Utanför bild, Arne
Nathansohn.
Gunnar Wahlgren, saxofonist i vanliga fall, med dragspelet på sin mage.
Bredvid honom, Arne Nathansohn med sin röda gitarr. Är det en Levin, Arne?
Cool Candys turnébuss, parkerad utanför Logen i Långträsk.
Vi var spellediga den här sommarkvällen. Jag hade ännu inget körkort, så jag åkte
med min syster Gerd och hennes kille, Henning. Jag tror att min kusin Sune var
där också.
Påfågelöga
Denna vackra fjäril med namnet Påfågelöga, satt på bron hemma hos
Andreas idag när vi skulle trava ved. Den satt och flaxade med sina vingar.
Jag försökte hjälpa den på vägen, men det gick inte så bra.
Foto: Roger Lindqvist.
Vedtrave
Nu har bonden fått sin ved nära sin Nora-panna. Men det återstår mera
ved att hämta. Det får bli en annan dag.
"Vedtravare"
I dag har vi hjälpt sonen Andreas med att trava ved, jag och Elisabeth.
Svensken...
Svensken är i grund och botten en person som hatar alla typer av konflikter. Svensken vill allra helst ha det lugnt och ordnat omkring sig. Svensken vill gärna följa med strömmen, det är bäst så tycker hon eller han. Att uttala sig i samhällsfrågor tycker svensken är både obekvämt och nervöst. Det enda påtagliga känsloyttring svensken kostar på sig, är när bensinpriset gått upp några få ören. Då biter svensken ihop käken, får något mörkt i blicken och kör ner knytnävarna tills de vitnar i byxfickan. Under tiden som han eller hon svär oavbrutet i ca 12 sekunder. När knytnävarna sedan lämnar byxfickan, så är svensken åter sitt vanliga jag.
Svensken är i grunden vänlig, timid och högst beskedlig i sitt möte med andra svenskar. De som kommer hit från andra länder, tror kanske att alla vi svenskar går på Valium. Och det finns en viss poäng i detta. Svensken har för vana att linda in alla problem i bomull. Svensken vill "tala ut" när han eller hon har en viss alkoholmängd i kroppen. Det är först då som svensken antar smått sydländska tendenser. En vanlig svensk kan uppfattas som tråkig. Något som utlänningar gärna skriver under på. Skulle det vara så, att någon eller några svenskar blir yviga i sina gester, (OBS! i nyktert tillstånd) och börjar orera och ha åsikter, då anses de eller de personerna som "lustiga och konstiga". Man drar helt enkelt den drastiska slutsatsen, att det måste vara något allvarligt fel. En svensk skall helst icke vara på detta sätt. Då är man inte svensk!
ROGER LINDQVIST (ibland INTE svensk).
Pite Havsbad, sommaren 1977
PARKKVÄLL
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 24 juli 1973.
Parkvärden, Birger Ericsson, var min musiklärare i Hortlax Centralskola.
PITE HAVSBAD - 1983
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1983-07-18
KVÄLLSTOPPEN - lördagen den 24 augusti 1974
Rådhustorget, Piteå /1974
Bild: Piteå-Tidningen.
Busstationen, Piteå /1974
Bild: Piteå-Tidningen.
LILL & ANDERS
Lill Lindfors och Anders Linder, på Hamburger Börs i januari 1967.
GULF
1959.
VW -59
The Steelmen, i 2016-års upplaga
Fr v Sune Andersson, Sune Karlsson, Jan Öqvist och Sven-Åke Andersson.
Sune A. och Sven-Åke är bröder. Sven-Åke och Jan var med i Steelmens
originalupplaga 1963.
Svenne och Sune.
Sven-Åke spelade under 70-talet med Leffes från Älvsbyn. Svenne har även haft
en egen inspelningsstudio i Älvsbyn. Året 1983 gjorde jag en Jul-LP med Folke
Antonsson och Norrmalmsskolans kör, i Sven-Åkes studio. Sven-Åke har även
varit basist i Rolf Åhmans orkester, 1978-1982.
Bröderna Andersson, lillebror Sune t.v. storebrorsan Sven-Åke t.h.
Sune spelade gitarr och sax i Rolf Åhmans, 1975-1982.
Idag på förmiddagen klockan 10.00 repade Steelmen i Gotis i Lillpite.
Vad fanns då på repertoaren 1963? - Mycket instrumentalt, säger herrarna som var med,
Öqvist & Andersson.
- En gammal dröm gick i uppfyllelse, berättar min kusin Sune K. när jag
köpte den här gitarren av märket Burns. Sune har också ett förflutet i
Rolf Åhmans. Han spelade mellan 1969-1977.
Trumslagaren Jan Öqvist, har nyligen investerat i dessa trummor. Men 1963
när han lirade i Steelmen, då spelade han på märket Gretsch. Mina första
trummor var Jans gamla. Köpte dem på Ramus i Piteå 1972. På bastrummsskinnet
stod namnet Leffes. Jan, hade som sagt haft dem.
Jan Öqvist.
PS! Det var så sant. Jag hann även sjunga en låt med gubbarna idag. Kändes lite ovant att inte sitta och spela trummor samtidigt. Men det gick så bra, att nu skall jag ut på julturné med Christer Sjögren.
Bob Dylan, nobelpristagare
Som en bomb slog nyheten ner...
...att Bob Dylan tilldelas 2016-års nobelpris i litteratur. Vem kunde
tro det? Inte jag, i alla fall.
Volkswagen /1959
Svenska skivklubben - april 1959
MUSKUS
Elisabeths föräldrahem i Vistträsk. Hennes pappa byggde huset i mitten
av 60-talet.
Minnen från förr
Ytterligare några foton från tiden som dansmusiker. Dessa hade jag nära på
glömt bort. Omfattar tiden: 1974-1983.
ACRILAN /1959
NYNÄS /1959
JOWA - 1960-tal
JOWA, Storgatan, Piteå.
Olof och Frida Winnerstrand
Först en populär radioserie. Sen en filmversion som handlade om
familjen Björck.
I rollerna:
¤ Olof Winnerstrand (1875-1956) - "Gösta Björck".
¤ Frida Winnerstrand (1906-1943) - "Fru Karin "Kajsa" Björck".
¤ Lisbeth Bodin (1922-2007) - "Greta Björck, dotter".
¤ Bill Jansson - "Ville Björck, son".
Om jag blir nittiofem...
Jag dricker inte längre alkohol. Det är länge sen jag slutade. Nåja, en lättöl till maten ibland. Men om jag blir nittiofem, då ska jag ha en konjak varje morgon och kväll. Då ska gubben Lindqvist dansa fram på sina bruna tofflor på hemmet. Och vill det sig riktigt väl, så tar jag fram min virveltrumma ur linnegarderoben. Då ska jag spela, så alla på hemmet får känna på rytmen från det lindqvistiska hjärtat.
Men om nu detta ska gå i lås, måste jag ju först fylla nittiofem, som sagt.
Väl mött!
Roger.
För varje andetag
Livet, är så pass nyckfullt och oförutsägbart,
att man borde vara djupt tacksam,
för varje andtag.
ROGER LINDQVIST.
Rapport, med väder och sport /1979
Claes Elfsberg.
Arne Hegerfors.
Helgonet (The Saint)
Roger Moore. i TV-serien Helgonet.
Tuttan Renholm
I lördags var vi bjudna på middag, hos Margareta och Mats Bäckström
i Skellefteå. En intressant afton med musiken i högsätet. Här intervjuas
Margareta (Tuttan Renholm) Bäckström av Bosse Löfbom, i TV Skellefteå.
Bosse Löfbom, är själv en gammal underhållare. Han var en gång medlem
i Aveny Singers från Skellefteå. Bosse spelade in flera plattor på skivbolaget
Cupol, han jobbade där också. En av hans medarbetare var Thore Skogman.
Sommaren 1977 var han parkvärd i Badhusparken i Piteå. De två värdinnorna
hette Jeanette Holmgren och Maria Frohm. Jeanette är gift med min kusin.
Hon är skådespelerska till yrket, och kommer snart i en serie på TV4.
Margareta berättade för mig, att efternamnet Renholm, kommer från en
plats som heter just Renholmen några mil norr om Skellefteå.
Margareta föddes 1947 i Skelleftehamn. Vid middagen i lördags, så frågade jag
vilkan typ av studio som BFB använde vid sina inspelningar. Hon sa att studion
låg på Kungsgatan i Stockholm. Kan det möjligen då vara på Kungsgatan 8?
Det var på den adressen som Radiotjänst hade sina lokaler. En dag ringde det
på telefonen i föräldrahemmet. Hennes mamma svarade. Man ville att hennes dotter
skulle sjunga in ledmotivet till en barnfilm. Margaretas mor sa nej. Hon tyckte att
dottern var så hårt uppbokad med spelningar. Det var inte förrän många år därpå,
som Margareta fick veta detta. - Min mamma ville bara väl, men jag kan inte låta
bli att fundera på den där missade chansen, säger Margareta till mig.
------------------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ
SAGA, RÖDA KVARN, METROPOL.
Det bästa som hänt mig: Elisabeth! Idag tog vi oss en räkmacka på
Café Piteå. Elisabeth är lugnet, jag är stormen! Ni vet väl att det är
lugnet som dämpar stormen?
Foto: ROGER LINDQVIST sept./okt. 2016.
Bonanza
POLARHYDDAN, MISSENTRÄSK
Den här bilden skickade Hasse Eriksson mig idag. Vi spelade tillsammans
i Rolf Åhmans orkester. Varje sommar från 1975 och framåt, spelade vi i
"Polarhyddan" i Missenträsk. Sara Lidmans hemby. Logen på bilden är med
andra ord, Polarhyddan.
Arrangören hette Göran Forssell.
Lördagen den 2 augusti 1975 spelade vi upp till dans.
Tack för bilden, Hasse.
MAX, en nybliven 7-åring
Igår fyllde Max 7 år. Mamma Jannice hade bakat en jättegod tårta.
Till kalaset kom farmor, farfar, Andreas, Carro, Norah, Malte, Loke,
morfar samt två kompisar och deras mamma.
"Så Gick Det Till När Farfar Var Ung..."
TILL MINA BARNBARN: NORAH, MALTE, LOKE och MAX. Hmmm, det kanske kommer någon fler, men det beror på Daniel och Linda.
Farfar har också varit ung. En gång. Då farfar var ung, spelade han trummor i olika band. Ja, om sanningen skall fram, så började farfar redan i 5-6-årsåldern att spela på sin mammas kastruller. Sen så blev det som det blev.
Tre affischer (det finns några till) där farfar finns med. Första affischen gjordes 1974. Då var farfar 17 år. Det trycktes även små vykort där jag också var med. 1976 kom den gula affischen. 1981 kom den där affischen med Rolf Åhmans i röd text. Så kom affischen med Kjell-Bertils 1983, där jag hade en röd kavaj, den finns inte med på bilden. 1994 kom OPUS-affischen, där vi står i lila kavajer.
Naturligtvis så finns det hur många minnen som helst. Fast de ligger och skvalpar i mitt huvud.
Så här gick det alltså till när eran farfar var ung! Hoppas att ni också en dag kan visa era barn- och barnbarn det just ni har gjort. Något som gör er till just er. Jag hoppas att jag och farmor får vara med en bra bit på vägen.
Älskar er alla!
/Farfar.
Fotograferade i dag, onsdag, den 12 oktober 2016. Men som sagt,
det saknas 2-3 affischer.
Affischgömma på vinden.
Sven-Olof Sandberg (SOS)
Sven-Olof Sandberg, (1905-1974).
Volvo Duett PV 445 1953-årsmodell
Christina Schollin /1961
Brandkåren, Luleå /1960
Brandkåren i Luleå bränner ned fd rådhuset i stadsparken under en övning.
Bild: Luleå Kommuns Bildarkiv
Yvonne Norrman & Jörgen Edman
1963-64.
The Beatles
Uddmansgatan, Piteå /1959
Hemma hos Walton
Igår eftermiddag styrde hela ABF-gruppen sina bilar mot Walton Öhlunds hem. Walton, jobbade vid Bölebom i många år. 1975 slutade han sin anställning och blev sin egen. Hans sätt att berätta var helt enkelt intressant, så till den milda grad att vi glömde tid och rum. Berättelsen handlade icke enbart om Flottningsföreningen, han visade oss även sin samlning av veteranbilar och gamla mopeder. På sina 10,5 hektar har han samlat på sig både det ena och det andra. Besöket avslutades med kaffe och fika och fler berättelser vid köksbordet. Tack, Walton och Elisabeth Öhlund.
Walton Öhlund, har en vurm för bilar och motorer. Detta är bara en i raden av
fina veteranbilar som finns i hans samling.
Gamla veteranmoppar fanns i parti och minut.
Det finns många som skulle ge bort sin högra arm, för en Puch Dakota.
Visst var väl bilarna finare förr? Rena konstverken.
Det var då de´!
Ett skyddsrum finns på tomten, som en gång tillhörde Flottningsföreningen.
Vi gjorde ett besök därnere...
... där jag hittade årtalet 1940.
Walton Öhlund, jobbade i den här verkstaden som nu finns på hans tomt.
I ett av sina hus på på sina 10,5 hektar så finns en utställning om flottningen vid Bölebom.
Min egen far var skeppare på Munksund 10 i slutet av 40- början på 50-talet.
Så här såg det en gång ut med timmerflottningen i Böle. Huset som ses
längst till vänster, är det hus som vi besökte och där jag tog detta foto.
Walton har sparat vissa saker som fanns vid Flottningen vid Bölebom.
Det här skrivbordet är ett av många prylar.
Räknemaskin...
Här huserade de anställda. En del låg på madrasser i de sovalkover som fanns
i byggnaden.
Undrar hur den personen som sov i den här sängen mådde dagen därpå.
Waltons samling av moppar var imponerande.
Moppar från barndomen.
Precis när jag trodde att det inte fanns mer, så öppnade Walton ytterligare
ett av sina garage till beskådande.
Vem kan motstå en Messerschmitt?
Min mosters man Olle, hade en Messerschmitt.
Rätt så trång om utrymme.
Kloka ögon!
Avslöjad av Leif Lidmans vaksamma kamera. Här sitter jag med
tidningen Top Hat (av oskyldig modell) ur Walton Öhlunds samling.
Grattis, Max!
I dag fyller Max 7 år! Grattis! Mot eftermiddan vankas det tårta hemma hos honom.
Musikalisk middag i Skellefteå
Lördagskvällen tillbringade vi i Skellefteå. Tillsammans med
Margareta och Mats Bäckström. Elisabeth Granberg och Sture
Lundkvist var också med. På bilden står jag och Margareta
och blickar in i kameran. Hon har ett förflutet som sångerska
i Yngve Forssélls orkester.
Margareta och hennes man Mats bjöd oss på middag.
Fr v Margareta, Mats, Sture och Elisabeth.
Mats, Elisabeth L. Elisabeth G. Roger och Margareta. Sture tog bilden.
Vi lyssnade på några av Margaretas plattor. Sture hjälper till.
Två av vinylplattorna som Margareta gjorde, men då under
namnet Tuttan Renholm. Omslaget till plattan längt ned,
togs vid almarna i Kungsträdgården i Stockholm.
Skellefteå museum har sammanställt och dokumenterat Margaretas
sångargärning.
Margareta var även barnstjärna.
Margareta (Tuttan) tillsammans med Hagge Geigert.
Margareta, här med Bertil Perrolf.
Margareta med Sven-Olof Sandberg och Hagge Geigert.
En sk bildskiva med Tuttan.
PR från Margaretas skivbolag, BFB (Bonniers Folk Bibliotek).
Samma bolag som Gunnar Wiklund.
Margareta på topplistan, 1963.
Tuttan Renholm, från Skelleftehamn.
Tuttan, 11 år.
Margareta och Owe Thörnqvist.
Yngve Forssélls orkester med Margareta (Tuttan) Renholm-Bäckström.
Margareta i sånggruppen Four Funny, som ingick i Yngves.
Bakre: fr v Rolf Pettersson, Harry Stenlund, Gösta Pettersson
och Margareta Bäckström.
När Margareta var 15 år gammal, kom Yngve Forsséll
en dag hem till hennes föräldrahem i Skelleftehamn.
- Det var ungefär som att nån bett mig följa till månen,
berättade Margareta för mig i kväll.
Yngve, frågade då om Margaretas föräldrar gav sitt tillstånd att
hon kunde börja i orkestern. De svarade ja.
För nåt år sedan gjorde Norran i Skellefteå ett stort reportage
om Margaretas sångkarriär.
Margareta med sin efterträdare, AnnaLena Kanon, som övertog
sångmicken i Yngve Forssélls 1964. AnnaLena som jag också
var bekant med, avled tyvärr under hösten 2015.
------------------------------------------------------------------------------------------------
ROGER LINDQVIST.
Förlåt, men jag är svensk...?
Jag lever i ett land som håller på att avvecklas. Detta är en känsla som jag haft rätt så länge. Sverige, det underbara landet i nord, har undan för undan blivit till något som jag knappt kan sätta ord på. Jag känner inte alls igen mig längre. Och skulle man vid något tillfälle säga att man är svensk, då får man tusen ord och bevis på att man inte är det. Nästan så att man blir utskrattad. Allt som jag varit van med sedan barndomen har kommit på skam. Så nu börjar jag känna mig rätt så kluven. Om jag inte är svensk, vad i hela friden är jag då? Är det tillåtet att benämna sig som norrlänning? Pitebo? Hortlaxbo? Jaså, inte ens det! Inte då undra på att min känsla om avveckling är helt rätt.
Roger Lindqvist, jordbo.
Trumslagaren Max
I dag fick barnbarnet Max sin 7-års present. Några dagar för tidigt.
Farmor och farfar levererade ett trumset till honom.
Detta kan vara början på en enastående trumkarriär.
Det sitter en massa tanter och farbröder...
Det sitter en massa tanter och farbröder i TV-rutan, som låtsas vara både förståndiga och djupt kloka. Sorry, er verklighet är inte min verklighet. Undrar vilket typ av fönster ni tittar ut genom varje morgon vid frukosten? Inte är det mitt fönster i alla fall.
Roger
Din dova tystnad
Din dova tystnad, låter lika högt som en ilsken larmsignal.
Roger Lindqvist.
Anpassning!
Den här kloka mannen sågs i en TV nära mig denna onsdagskväll. Han berättade om sitt jobb, som innebär att han lotsar in nyanlända in i vårt svenska samhälle. Han berättar för sina nyanlända åhörare att: "man kan INTE gå på ett badhus och tafsa på lättklädda kvinnor. Det strider helt mot den svenska kulturen". Han predikar anpassning för våra nya medborgare, med andra ord. Han förtäljde även att han hade konverterat från islam till kristendom.
I Anderssons studio
I dag har jag tagit ton i kollegan Sunde Anderssons studio.
Det blev en låt som jag sjöng i Rolf Åhmans i den yngre stenåldern.
Tystnad tagning...!
Det var länge sedan jag stod i en studio.
En tagning inte mer...
Sune och jag har spelat tillsammans i många år. Vi gör det fortfarande.
Föräldrahemmet
Undrar hur många timmar min pappa la ner på allt jobb på hus och hem?
Samma med min mamma. Trettio år bodde jag, Elisabeth och barnen
på den här tomten. Våren 1987 byggde vi nytt. Sammanlagt bodde
jag här i 52 år.
Shell Bensinstation, Kolmilavägen 17, Piteå
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1958-04-30
Korvgrillning
I söndags var det korv- och hamburgergrillning hos Daniel och Linda.
Max var också med.
Bilden som jag glömde...
Bilden av "mina" mattanter i Hortlax Centralskola som jag glömde. Huset som syns
i det högra fönstret tillhörde Gunnar Wikman och hans hustru Elsy. Bilden togs
1974 året efter att jag "avgått" efter nio år i skolan.
Bilden har jag lånat av Lennart Lundqvist.
TAGES /1966
The Shanes i London /1967
Brynäs IF /1968
Claes-Göran Hederström /1968
Grabbarna från Tuolluvaara... SHANES!
SVANTE ELFGREN, TOMMY WÅHLBERG, LENNART GRAHN,
TOR-ERIK "TORRA" RAUTIO och KIT SUNDQVIST, 1967.
HEP STARS /1968
HOUNDS /1967
Sven-Erik Magnusson /1967
