BLOGGPAUS!!!
På obestämd tid....!
/Roger.
"Nisses Hjärntvätt AB"
Nästan varje hushåll äger idag, 2010, en eller flera TV-apparater. TV-tittandet är en naturlig del i våra liv, och har så gjort alltsedan TV:n blev var mans egendom. På det svunna 60-talet, långt innan de reklamfinansierade kanalerna kommit, var det i huvudsak massmedia som skötte om diverse reklamkampanjer. TV-reklamen i vårt land föddes i början av 1990-talet. Sedan dess har vi som TV-konsumenter slukat åtskilliga reklamtimmar framför den kära dumburken. Reklamen har mer och mer antagit formen av en systematisk "Hjärntvätt". Reklamen har även medfört den skadan, att "trasa sönder" det program som man tittar på. Det värsta exemplet är när en kanal som TV4 sänder en långfilm, låt oss säga en sen söndagskväll. Filmen klipps sönder av alla ovälkomna avbrott, vilket gör att man helt enkelt tappar intresset som tittare.
Begreppet "Hjärntvätt" myntades under Koreakriget i början av 1950-talet. Hjärntvätt förklaras på följande sätt på Wikipedia: "Hjärntvätt är ett sociologiskt begrepp, handling som syftar till att förändra en människas personlighet och beteende, eller genom manipulation framkalla en "alternation" (Byte av verklighetsuppfattning) hos någon. Det finns inget egentligt bevis för att hjärntvätt fungerar".
I USA bedrev man experiment med människor på 1950-talet. Detta genom att studera hur påverkbara vi individer är. Ett trick som man använde var att i biofilmer klippa in en Coca Cola eller en hamburgare för att på så sätt manipulera det undermedvetna. Experimentet visade också klart, att de som utsattes för diverse liknande saker, var mottagliga för "reklamen". Ett ganska avskyvärt sätt att få in oss människor i "rätt fålla". Diktatorer liknande Adolf Hitler, Josef Stalin mfl kunde genom sina karismatiska gåvor manipulera sina länders innevånare.
Reklamen är alltså inte så oskyldig som vi kanske tror. Det hela har som sagt ett bestämt syfte: Manipulation av vårt undermedvetna. Något som talar till oss att "Köp detta!" "Gör detta!" osv....
Kanhända att vi en dag kan se följande skylt när vi vandrar gatan fram i vår stad: "Nisses Hjärntvätt AB".
Bild: www.bastardo.blogg.se
Begreppet "Hjärntvätt" myntades under Koreakriget i början av 1950-talet. Hjärntvätt förklaras på följande sätt på Wikipedia: "Hjärntvätt är ett sociologiskt begrepp, handling som syftar till att förändra en människas personlighet och beteende, eller genom manipulation framkalla en "alternation" (Byte av verklighetsuppfattning) hos någon. Det finns inget egentligt bevis för att hjärntvätt fungerar".
I USA bedrev man experiment med människor på 1950-talet. Detta genom att studera hur påverkbara vi individer är. Ett trick som man använde var att i biofilmer klippa in en Coca Cola eller en hamburgare för att på så sätt manipulera det undermedvetna. Experimentet visade också klart, att de som utsattes för diverse liknande saker, var mottagliga för "reklamen". Ett ganska avskyvärt sätt att få in oss människor i "rätt fålla". Diktatorer liknande Adolf Hitler, Josef Stalin mfl kunde genom sina karismatiska gåvor manipulera sina länders innevånare.
Reklamen är alltså inte så oskyldig som vi kanske tror. Det hela har som sagt ett bestämt syfte: Manipulation av vårt undermedvetna. Något som talar till oss att "Köp detta!" "Gör detta!" osv....
Kanhända att vi en dag kan se följande skylt när vi vandrar gatan fram i vår stad: "Nisses Hjärntvätt AB".
Bild: www.bastardo.blogg.se
"Chevrolet-sexan" 1929
"ANTON JOHANSSON" - alias den käcka unga tävlingsförerskan Fru Eva Dickson - har efter en noggrann inspektion och provkörning av den nya Chevrolet-sexan uttalat sin förtjusning över dess utseende och prestationer. "Det var verkligen ett nöje att köra den", skriver Fru Dickson. "Av gammalt har jag en förkärlek för prydliga exteriörer, och i det avseendet lämnar den nya Chevrolet sannerligen intet övrigt att önska. Vidare tycker jag om att sitta bekvämt, när jag kör, så det justerbara förarsätet frapperade mig naturligtvis som en synnerligen lyckad nyhet. Men ingenting beredde mig ändå en så angenäm överraskning som den nya Chevrolet-motorn, speciellt för den glänsande acceleration den gav vagnen. I den mån den nya accelerationspumpen medverkade härtill, är den ju en lika värdefull som intressant nyhet. I en handvändning fick jag upp vagnen i en riktigt jämn, god fart och fastän den var ovanligt lättstyrd behövde jag inte alls sitta och varva runt på ratten i kurvorna. Det är faktiskt underbart, att en sexcylindrig vagn med så goda egenskaper numera kan fås till ett så billigt pris".
Priser: Coach..................Kr. 3. 700
Sedan.............................Kr. 4. 000
Landaluette Sedan.........Kr. 4. 250
Polismästare Gustaf Hårleman har i egenskap av trafikauktoritet med
intresse tagit den nya Chevrolet i betraktande samt provkört den ute
vid General Motors fabrik. Polismästaren är endast en av de många,
som uttalat sig entusiastiskt om sina erfarenheter från provturen. Var-
för inte unna Er själv nöjet av en sådan - närmaste försäljare ställer
gärna en vagn till förfogande!
"Såsom bilist intresserar det mig naturligtvis att taga del av alla ny-
heter på motorområdet", skriver skådespelaren Lars Hanson efter att
ha provkört Chevrolet-sexan. "Enligt min mening är den en mycket
trevlig vagn att se på och att åka i. Elegans, rymlighet och komfort äro
egenskaper, som jag trodde tillhöra endast de stora lyxvagnarna - men
jag fann dem också hos Chevrolet".
-----------------------------------------------------------------------------------
Vårt Hem den 24 juli 1929.
Stor-Klas & Lill-Klas - 1929
Vårt Hem den 24 juli 1929.
Timo Mäkinen
Norra Västerbotten den 18 februari 1965.
Göran Lundberg berättar...
I en serie artiklar i Piteå Tidningen har redaktören Jan Lundquist berättat om Göran Lundberg från Storfors i Piteå. Göran Lundbergs eftermäle, i form av gamla anteckningar rörande dels Storfors Folkets Hus, men även av lite mer privat karaktär, har fångat mitt intresse. Sven Göran Lundberg föddes den 8 januari 1907 i Storfors, Bergsviken i Hortlax kommun. Han gick ur tiden den 27 juli 1982. Göran Lundberg var min mormor Bedas kusin. Görans föräldrar var Johan Oskar Lundberg f. den 20 januari 1862 i Hemmingsmark, Piteå Landsförsamling, d. den 4 november 1910 i Hortlax församling. Oskar Lundberg ingick äktenskap den 18 november 1900 med Hilda Kristina Nordling f. den 15 september 1867 i Gamla staden, (Öjebyn) d. den 7 maj 1928 i Storfors, Bergsviken i Hortlax församling. Göran mor var alltså syster till min mormors mor Maria Augusta Jonsson f. Nordling (1864-1930). Augusta var gift med mjölnaren Jonas Jonsson (1865-1938) från Storkåge inom Västerbottens län. Om Jonas Jonsson har jag tidigare berättat.
Göran Lundberg (1907-1982). Det är inte första gången
som Göran Lundberg figurerat i lokaltidningen. Redan1969/70
gick en artikelserie där Göran berättade om det gamla Storfors.
Han var en man som intresserade sig både för den tid han lev-
de i, men även ägde ett stort kunnande rörande de historiska
tillbakablickar som han presenterade. Jag tror även att Göran
Lundberg var ordförande inom I.O.G.T. Görans bror Martin Lund-
berg, bosatt i Älvsbyn, var under många år politiskt engagerad
inom Socialdemokratin. Martin Lundberg satt i arbetarkommunens
styrelse.
Martin Lundberg (1910-1989). Yngre bror
till Göran Lundberg. Politiskt engagerad inom
Älvsby arbetarekommun på 70-talet.
-----------------------------------------------------------------
I Piteå Tidningen den 17 februari 1987 fanns Göran Lundberg med. I en artikel skriven av Joel Berglund berättar Göran Lundberg i sällskap med andra Piteåprofiler om bl. a. Lundbergs barndomsby, Storfors.
TRÄETS HISTORIA - KANTAD AV DRAMATIK, SVÄLT OCH NÖD.
Vi lyssnade på sågverkshistoria häromkvällen. Några i tjänsten grånade veteraner med värk i axlar och leder efter tunga år som stabbläggare och med skadad hörsel efter kapsågens ritsch-ratsch satt och studerade några minnesbilder från Pitebygden och mindes. Det var en intressant afton. Den skulle dokumenteras och skrivas flera sidor om, om tiden då "Kasernen var arbetarens hem".
Slaveriarbetsplatser, lika gott att de jämnads med marken, säger en gammal kämpe. Det var vår tids gymnasium påstår någon. Kättingmagasin och plättfabrik är bilder som kommer upp. Man fick börja som tolvåring med att gå en halvmil, vara på plats framför faktorn klockan sex för dagens direktiv. Det var noga med att lägga träläkterna. Stabbläggarna var våra överordnande och blev det blåvirke så blev det ett jäkla liv...
Kasernen var vårt hem och vår borg. Med kackelackorna som damp ner när dom uppe vid imspjället kände värmen, och därmed kryddade vår stekta potatis och lite sovel i kastrull och stekpanna. Och om man då varit ledig på helgerna? Och synd var det om dem som skulle vandra till fots upp mot Norrfjärden och Infjärden. Också åter upp klockan tre på måndagens morgon. Med föringen på ryggen och nypliggade skor som släntade än hit än dit.
På 1900-talets början kom välsignelsen i form av cykel och karbidlampa. Man avundades de som var ungkarlar och hade mer kontanter att röra sig med och något lättare kom över denna eftertraktade lyxartikel. Ibland kunde stämmningen bli uppsluppen tex vid helgerna, och då upplevdes en del amorösa äventyr i något av barackens hörn. Alltmedan kortlapparna dunkade, och en minidel av veckans avlöning klirrade på det grovhuggna bordet där även många av världsgåtorna löstes. Det var inte så underligt att åsyna vittnen till kasernens rivning kom med repliken: "Om dessa väggar kunde tala..."
OBS! Här har PT satt in in två foton på Oskar Lundman. Viktor Lund-
mans bild har tydligen kommit bort.
/Roger.
VIKTOR GRAHN. Inte var det så noga med skolgången. Hade man chans att tjäna några ören fick detta med undervisningen komma i andra hand. Då jag började vid Storfors-sågen var timförtjänsten 5 öre, man jag var ju minderårig. Också fick man se kungen, ofta, för förvaltaren uppträdde med makt och mycket värdighet, ja, som en kung...
OSKAR LINDGREN. När Storfors-sågen lades ner på 30-talet och vi hade tillräckligt med arbetslösa förut, var det inte så värst roligt. En del fick till AK-arbeten, en fick kontantunderstöd, och en del fick lära sig bäst dom kunde...
Interiör af Munksunds sågverk. Försäljningen av vykortet skedde
genom Munksunds Konsumtionsförening.
Fotograffirman Svenska Litografiska AB var ofta uppe i Pitebygden och
plåtade. Här har man fångat in ångsågen i Storfors.
Så här tog sig Bergsvikens Ångsåg ut 1928, nedlagd 1930.
--------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 17 februari 1987.
Stockholms-nöjen: Januari 1966
Expressen den 19 januari 1966.
Parkeringar i Piteå stad 1967
Tempo parkeringen i Piteå.
PARKERING MÅSTE FINNAS - Men ingen ansvarar för privata platser
Vi kör naturligtvis undan snödrivorna så fort vi får markägarens tillstånd, säger Tempo-chefen Sven Zetterblad. Och den driva som åsyftas är förstås den som upptar större delen av vad som sommartid brukar vara parkeringsplats framför Tempo och betjäna de butiker som har sina lokaler i den delen av Piteå stad.
- Naturligtvis vill vi gärna köpa den mark som det här är tal om och jag kan berätta att vi var mycket nära en uppgörelse med framlidne direktören Rudolf Wallstén. På grund av dödsfallet har emellertid förhandlingarna avstannat, säger Zetterblad. Gatuingenjören Einar Öberg omtalar att de som söker tillstånd att uppföra en butik måste ange hur de tänker ordna parkeringsfrågan. Hur de sedan sköter parkeringarna är en annan sak. Piteå stad bryr sig i alla fall inte om hur de privata parkeringarna sköts. Det måste ligga i deras intresse att själva ordna den saken, säger Öberg.
Rudolf Wallstén (1911-1967)
-------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 13 februari 1967.
Lasse Lönndahl porträtteras - 1967
Luleåradions reporter Roland Perlström, till vänster på bilden, har låtit
en rad av våra främsta företrädare för den lätta underhållningen ber-
ätta om karriären. Bland de "porträtterade" är den icke okände sång-
aren på bilden, Lars Lönndahl, men ocksp Sonja Stjernquist, Östen
Warnerbring och Lill-Babs har följt med i svepet. Programmet kommer
i program 1 i kväll klockan 19.00-19.40 och har rubriken "Från talang
till stjärna".
----------------------------------------------------------
Piteå Tidningen februari 1967.
Per Oscarsson i Hylands Hörna - 1966
Skådespelaren Per Oscarsson under en avklädningsscen i Hylands Hör-
na på annandagen.
OSCARSSON SJÄLV CHOCKAD EFTER STRIPTEASE I HÖRNAN
PER OSCARSSON blev själv chockad efter sitt framträdande som modern Don Quijote i Hylands TV-Hörna på annandagen. Han hade inte väntat sig så starka reaktioner från allmänheten efter sin avklädningsscen och småpratet om färgade, judar och hur små barn kommer till.
- Min avsikt var bara att hjälpa människor att vara naturliga, säger han när TT besöker honom i familjens stora hus längst ut på Tyresö.
- Telefonen hit ringde ända till 2 på natten och sedan från 6 på morgonen dagen efter Hörnan bekräftar hans hustru Bärbel.
- Många har varit oförskämda och kallat mig både snuskhummer och annat, fortsätter Per Oscarsson. Men andra har sagt tvärtom. En kvinna tyckte att det var det vackraste hon sett i TV. Flera mammor med barn i tonåldern har tackat mig för denna form av sexualupplysning.
- Jag visste inte vad min man skulle göra i programmet. Ett faktum är att jag först blev lite rädd, säger fru Bärbel. Men sedan förstod jag ju vad han ville uppnå. Ute på gården leker barnen, Maria 8 år, Boman 6 år och Lina 2 år.
- Boman sade till mig att han tyckte jag var lite löjlig som klädde av mig. Jag förklarade för honom att en naken människa inte är något märkvärdigt. När Maria frågade mig varför jag tog av mig svarade jag att det just var för att alla skulle se att det inte är farligt eller fult att visa sin kropp.
- Att framställa mänskliga konflikter är mitt yrke. Åren 1961-62 och 1963 höll jag ofta föredrag i skolor, sjukhus och föreningar om människors sätt att vara. Om ömhet, varsamhet, hänsynstagande och sådant.
Mitt framträdande i Hylands Hörna var inte en önskan att spekulera i sensation utan ett led just i den sortens verksamhet som intresserar mig mycket. Jag har ett behov att kämpa och göra något av detta liv, det enda vi känner till. De ämnen jag tog upp - människans tillblivelse och rasfrågor - är fundamentala för alla. Jag tror att man bör tala om dem. - Ämnet för Hörnan - där man bett mig vara en modern Don Quijote - var givet men utformningen föddes medan jag stod på scenen, berättar skådespelaren vidare. Det är möjligt att jag kunde gjort en mera nyanserad framställning i ett annat sammanhang. Men jag tror samtidigt att det var bra att det skedde just här, i en familjehörna med brett forum.
Nästa generation människor i vårt land kommer kanske att bli mycket förvånade över att sådana här naturliga saker kunde bli en sådan chock för många människor. Per Oscarsson tillägger att han gärna skulle vilja få tillfälle att diskutera de här frågorna i en TV-debatt med deltagande av föräldrar, skolfolk, psykologer, läkare och andra. En kvinna som ringde familjen Oscarsson ansåg att hans framträdande var mycket farligt genom att det kunde locka små barn till att vilja leka föräldrar.
- Jag tror inte att det kan bli skadeverkningar av mina avslöjanden, säger han. Riktigt små barn förstår inte vad det rör sig om. De andra har en naturlig nyfikenhet på dessa saker. Öppna förklaringar skadar säkert mindre än smussel.
----------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 28 december 1966.
PS. Själv minns jag detta program väldigt väl, som sändes annandagjul 1966.
När Oscarsson började klä av sig förstod man att det var utanför den roll
som han var utsedd att spela. Stora krigsrubriker i massmedia dagarna efteråt.
Klagomuren på TV blev nerringd av mest upprörda människor. Men hade detta
hänt idag så hade allt passerat utan några som helst klagomål. Oscarsson var
nog bara lite före sin tid.
/Roger.
Shanes öppnar luckor i julkalendern - 1966
Nu kan här avslöjas en ny kupp av de oförbätterliga grabbarna i
Shanes. Efter sitt eget avslöjande om Tio-i-topp-kuppen för en tid
sedan har det ännu en gång gjort sig skyldiga till fusk: Lennart Grahn
och Tor-Erik Rautio har tjuvtittat i adventskalendern. De har redan öpp-
nat lucka nummer 24. Vad som finns där vill vi däremot inte offentliggöra.
-----------------------------------------------------------
Aftonbladet den 17 december 1966.
PS. Den adventskalender som gubbarna i Shanes tittar på, hette julen 1966
"En småstad vid seklets början". I en av rollerna - Sven - sågS en liten knatte
som med tiden skulle bli en av våra största kändisar: TED GÄRDESTAD.
/Roger.
På jakt efter jultomten...
Norah fortsätter sin jakt efter jultomten.....
Igår när vi tände adventsljuset, så var Norah på besök. Ja, ni kan
själva se den söta lilla tjejen som tittar fram i höger bildkant. Norahs
stora passion är pyssel av olika slag. Hon gör jättefina halsband/armband.
Kan det kanske tänkas att det blir julklappar till vissa kvinnliga släktingar?
En annan sak som Norah pratar mycket om, är den där skäggige farbrorn
som kommer varje julafton. Och som ni ser så finns det en härlig glimt i
hennes ögon. Men snart kommer han.....
Dagen till ära så fick Norah "jultomtsgodis". Den där glasburken an-
vände nämligen hennes pappa en gång när han också var liten, där
han samlade alla godisar han fick under juletid. Nu är det Norah som
har sitt godis där.
Så äntligen var det dags att tända det första adventsljuset. Norah
följer intresserat med.
Norahs röda märke under ögat är ett minne från de nya färgpennorna
som farmor köpt. Norah ville även prova farmors läsglasögon - och
vips ser hon ut som en skolfröken. Norahs jakt efter tomten fortsätter...
....han dröjer än ett tag, så just därför ritade hennes farfar denna tomte,
som kanhända blev mer lik Idoljuryns Anders Bagge än den vanliga jul-
tomten som bor i..........Tingsholmen?
-------------------------------------------------------------------------------
Igår när vi tände adventsljuset, så var Norah på besök. Ja, ni kan
själva se den söta lilla tjejen som tittar fram i höger bildkant. Norahs
stora passion är pyssel av olika slag. Hon gör jättefina halsband/armband.
Kan det kanske tänkas att det blir julklappar till vissa kvinnliga släktingar?
En annan sak som Norah pratar mycket om, är den där skäggige farbrorn
som kommer varje julafton. Och som ni ser så finns det en härlig glimt i
hennes ögon. Men snart kommer han.....
Dagen till ära så fick Norah "jultomtsgodis". Den där glasburken an-
vände nämligen hennes pappa en gång när han också var liten, där
han samlade alla godisar han fick under juletid. Nu är det Norah som
har sitt godis där.
Så äntligen var det dags att tända det första adventsljuset. Norah
följer intresserat med.
Norahs röda märke under ögat är ett minne från de nya färgpennorna
som farmor köpt. Norah ville även prova farmors läsglasögon - och
vips ser hon ut som en skolfröken. Norahs jakt efter tomten fortsätter...
....han dröjer än ett tag, så just därför ritade hennes farfar denna tomte,
som kanhända blev mer lik Idoljuryns Anders Bagge än den vanliga jul-
tomten som bor i..........Tingsholmen?
-------------------------------------------------------------------------------
Leslie Nielsen död
Leslie Nielsen har avlidit, 84 år gammal. Mest minnesvärd är nog
Nielsen som den något fumlige poliskommissarien Frank Drebin i
"Naken-Pistolen" filmerna. Leslie Nielsen hamnade i komedifacket så
sent som i början av 1980-talet. Dessförinnan medverkade han i betyd-
ligt seriösare sammanhang. "Jag har hittat hem", var de ord han själv
använde apropå de galna roller han valde att spela.
------------------------------------------------------------
Bild: www.aceshowbiz.com
Efterlysning!! Ang. inf. om Ola Hermanssons orkester
För ett bra tag sedan publicerade jag ett inlägg som handlade om OLA HERMANSSONS orkester från Sollefteå. Folk har hört av sig, däribland Marcus Engelin-Engström, Stockholm, samt även hans syster Susanne. Deras far, Bo Engström var trummis i Ola Hermanssons band. Bo Engström gick bort för cirka 5 år sedan. Marcus och Susanne är intresserade att få veta lite mera om det band där deras far var medlem. Susanne berättar att hon i sin ägo har originalplattan med Ola Hermanssons stora svensktoppssuccé "Vägen hem". Susanne vill även veta om det finns någon som har fler skivor i sin ägo med Sollefteåbandet. Sångaren Towe Widerberg har också hört av sig. Han berättar för mig följande: "Jag träffade Ola i Nord-Norge 1971. Ola var en mycket trevlig man. Han sjöng och spelade piano som en Gud". Även en gammal medlem i bandet Tommy Elmqvist har tittat in på min blogg angående Ola Hermanssons, också Tommy bekräftar att Ola var en jättesnäll människa, precis som Towe Widerberg också antydde.
OBS! Om någon av en händelse äger mer information angående OLA HERMANSSONS orkester, ta då kontkt med mig via bloggen eller skicka ett E-mail: [email protected]. Har ni historier, information om skivinspelningar, foton eller tidningsurklipp skicka dessa till mig. Så skall jag vidarebefodra informationen till Marcus och Susanne. Tack på förhand.
OLA HERMANSSONS med MONA WESSMAN.
En platta av och med OLA HERMANSSONS som jag hittade på
Tradera.
Den 13 augusti 1966 kom Ola Hermanssons orkester in på Svensktoppen med låten "Vägen Hem". Kompositör och textförfattare var Karl-Gerhard Lundkvist (Little-Gerhard). I 17 veckor stannade man på listan. Låten låg som bäst på en 3:dje plats.
-------------------------------------------------------------------
OBS! Om någon av en händelse äger mer information angående OLA HERMANSSONS orkester, ta då kontkt med mig via bloggen eller skicka ett E-mail: [email protected]. Har ni historier, information om skivinspelningar, foton eller tidningsurklipp skicka dessa till mig. Så skall jag vidarebefodra informationen till Marcus och Susanne. Tack på förhand.
OLA HERMANSSONS med MONA WESSMAN.
En platta av och med OLA HERMANSSONS som jag hittade på
Tradera.
Den 13 augusti 1966 kom Ola Hermanssons orkester in på Svensktoppen med låten "Vägen Hem". Kompositör och textförfattare var Karl-Gerhard Lundkvist (Little-Gerhard). I 17 veckor stannade man på listan. Låten låg som bäst på en 3:dje plats.
-------------------------------------------------------------------
"I morgon är en annan dag...!"
Så hände det igen det som ibland tycks hända alltför ofta. Ljusslingan tas fram, allt ordnas på bästa tänkbara sätt. Till sist så hänger den där på vår minigran som jag förberett. Det enda som återstår är att ansluta den skarvkabel som jag hängt upp på väggen. Då händer det!!! POFF!!! Jaha, det var den slingan det, tänker jag medan jag kliar huvudet. För vilken gång i ordningen??? Utan något som helst förbarmande sliter jag ner slingan. Går raka vägen till den där gröna soptunnan som står vid infarten. "Jojo, där kan du ligga och skämmas", tänker jag och går med raska steg in i stugvärmen. Efter en kopp kaffe känns humöret något bättre. Men ändå inte på topp. När "julslingsinspirationen" infinner sig, skall jag ta itu med det hela. Men, absolut inte nu.....ja, på ren svenska så skiter jag fullständigt i allt som har med glittrande ljus och slingor att göra. Eller som Christer Björkman en gång sjöng: "I morgon är en annan dag..."
/Roger. "Julslingsinstallatör".
/Roger. "Julslingsinstallatör".
Yngve Stoors Hawaiiorkester - Gumboda Hed 1954
Norra Västerbotten den 20 augusti 1954.
Yngve Stoor (1912-1985). En av mina minnen av Yngve Stoor är
"Sjömansjul på Hawaii", låten som Yngve komponerade i mitten av 40-
talet och med text av Helge Roundquist.
-----------------------------------------------------------------------------
Bild: www.hd.se
Annonser - 1953
Piteå Tidningen den 30 december 1953.
Fredag
Nu har jag parkerat mig framför datorn igen! Siw ringde idag! En ny revytext är beställd, den 5:e i ordningen, så nu håller jag som bäst att mobilisera mina grå hjärnceller för att fästa orden på pränt. Om man skriver direkt ur fantasin är det inga större problem. Man har fritt spelrum s.a.s. När man skall göra en historia om t.e.x. hur våra politiker skött sig i vissa frågor, måste man vara en hel del påläst. Att ha vetskap, om ett specifikt ämne utgör själva grunden i berättelsen. Sedan är det bara att låta fantasin flöda. Då kan det bli hur tokigt som helst. Hoppas jag! Inspirationen är det centrala när man skriver, för utan inspiration, ingen berättelse. Den 5 januari 2011 går premiären av stapeln ör revyn som denna gång fått namnet "DET SPÅRAR UR!". Och det är väl det som det förhoppningsvis skall göra på en revyscen - att spåra ur, ordentligt!!!
Ha en bra helg!
/Roger.
Ha en bra helg!
/Roger.
Studioinspelning 1996
Februari 1996 tillbringade vi i OPUS två dagar i en inspelningsstudio i Sävast i Boden. Åke "Donken" Karlsson studions ägare tillika tekniker var den som rattade och ställde in ljudet när vi spelade. Resultatet blev en kassett: "RAKT UPP OCH NER" där vi gjorde 12 stycken låtar. Kassetten såldes sedan under våra danskvällar men även ute i vissa butiker i Piteå med omnejd.
I februari 1996 åkte vi till Sävast i Boden i D & D Studio för en inspel-
ning.
Åke "Donken" Karlsson, studiotekniker.
Rogge spelar trummor!
Rogge sjunger "Börja om från början", "Vid din sida", "But I Do" och
"Rosegarden".
Steffe spelade gitarr och sjöng.
Även Sture spelade och sjöng en trudelutt. Håkan och Sune fanns också
med i studion.
Licensavgift "Nordisk Copyright Bureau", "NCB".
Låtarna som så småningom hamnade på kassett.
Karlstad-ÖRJANS
Lennart Jansson - sång, kompgitarr, ack. gitarr. Mats Kristoffersson -
orgel, dragspel, sång. Stig Sandberg - bas, sång. Leif Andersson -
sologitarr, ack. gitarr, sång. Per-Erik Asp - trummor, sång.
Den 21 juli 1974 debuterade bandet på Svensktoppen med låten "Evelyn", i hela 11 veckor varade besöket. Den 4 december 1977 var det dags för Svensktoppsbesök nummer två. Låten hette "Älskling Förlåt Mig" och låg även den i 11 veckor på listan. Orkestern bildades 1971 de blev heltidsmusiker 1974 fram till 1989. Året därpå, 1990 valde man att lägga ner bandet.
Gösta blir bonde - 1969
Gösta var gift med min mammas syster Malin. Gösta var en man med många strängar på sin lyra. En mångkunnig person med andra ord. 16-år gammal åkte Gösta iväg på ett lastfartyg som tog honom till olika världsdelar. Ombord jobbade han som kock, vilket bevisades senare i livet när vi bjöds på middagar hos familjen Lidman. Gösta hade även ett förflutet som typograf på NSD. Vid ASSI:s uppförande var Gösta med, han var också en av dem som byggde Sporthallen i Kiruna. Gösta hade ett brinnande intresse för litteratur, det fanns alltid en ny bok på bordet därhemma. Han skrev också noveller som publicerats. Gösta blev senare i livet ombudsman för Verdandi. En man med stort allmänbildande alltså, som gjorde honom intressant som diskussionspartner. Gösta var mannen "som visste allt". För mig som nyfiken liten grabb var det en guldgruva att komma på besök. Jag satt i Göstas stora bibliotek och fullkomligt slukade alla intressanta böcker. Där fanns allt från andliga frågor, till reseskildringar samt enormt mycket mer. Gösta bestämde sig 1969 för att bli bonde. Även detta klarade han med bravur, med stor hjälp av Malin förstås. Gösta var sannerligen en spännande person, värd att beundras.
F.d. byggverkmästaren, Gösta Lidman, blir länets förste KR-farmare
med får. Ännu har han dock bara mellankalvar. Fåravel av så stort
format är mer eller mindre ett experiment från lantbruksnämndens
sida.
Nu skall Norrbotten få sitt första KR-jordbruk byggt på fåravel. Och den som är pionjär på området är en f.d. byggverkmästare, Gösta Lidman, 42 år, som köpt ett hemman i Blåsmark. Lantbruksnämnden har tillstyrkt lån och allt är klart. Byggnationerna startar kommande vecka. Fullt utbyggt skall farmen ha cirka 400 tackor och 100 mellankalvar. Gösta Lidman har ingen jordbrukarbakgrund att tala om. - Jag har lekt med idén att skaffa mig ett jordbruk i många år men när den byggnadsfirma, jag jobbade åt, rationaliserade och det blev fråga om att flytta till Västerås. Då blev idén en verklighet, säger Lidman som förberett sig med en KR-kurs på tio veckor vid Grans lantbruksskola.
Det finns dryga 40-talet fårbesättningar om cirka 700 djur i Norrbotten, men man har aldrig gått in riktigt helhjärtat för fåravel. Däremot har rätt stora satsningar gjorts i södra Norrland och mellan-Sverige.
Stor marknad
Vi i Sverige är också ganska dåliga fårköttätare. Konsumtionen är bara 3 hg per person och år. I Norge äter man däremot 4,2 kg och i Australien vräker man i sig hela 44 kg per person och år. Dessa siffror visar emellertid att det bör finnas en marknad för fårkött. F.d. byggverkmästaren Gösta Lidman startar givetvis inte fåravel och gör investeringar på kanske en halv miljon kronor utan att noggranna kalkyler ligger bakom.
Noggrann planering
- Planeringen har pågått ett år och flera experter har suttit och kalkylerat. Men man får väl räkna på att farmen inte skall vara riktigt klar förrän om 3-4 år innan man fått fram en erforderlig fårstam.
Gösta Lidman köpte hemmanet i år och flyttade in i juni månad. Tidigare bodde han i Piteå och var byggverkmästare åt en stor byggnadsfirma.
Stoppa flykten från länet
- Det här med jordbruk för min del är inte något nytt. Jag har grunnat på det i många år. Men byggnadsfirman rationaliserade och då det blev aktuellt att få förflyttning till Västerås så backade jag ur. Alla kan ju inte flytta ut från Norrbotten, någon måste ju vara kvar också, säger Gösta som räknar med att komma från en mer stressad tillvaro.
- Fast det kan ju hända att det här jobbet också kan bli stressigt. Man vet inte.
Markfrågor
Det hemman, som Lidman köpt, omfattar 20 hektar jord och 180 hektar skog. Men för att driva fåravel av större omfattning erfordras minst 80 hektar jord. Lantbruksnämnden har 50 hektar i närheten som kommer att köpas av Lidman. Enligt vad Lantbruksnämnden uppger så måste grundunderlaget för ett KR byggt på fåravel vara cirka 400 tackor. Man räknar med 4-8 timmars arbete per tacka och år. Och då skall man komma upp i en normal jordbrukares vardag.
Även kalvuppfödning
Nu kommer inte Lidman att bara ha får på farmen utan även ett hundratal mellankalvar. F.n. har han 24 i ladugården. Kommande lördag får han en första grundplåt till fåravelsfarmen, ett 50-tal djur från Västernorrland. Rasen är en korsning mellan texel och finull, som ger en bra avkastning i köttproduktion. Sedan skall besättningen byggas ut successivt. Hela farmen är byggd på köttproduktion. Ullen har idag litet värde. Man kan eventuellt få tillbaka kostnaderna för klippningen. Farmen blir ett enmansföretag men fru Lidman genomgår f.n. kameral kurs i Öjebyn för att bl. a. lära sig bokföring, en sak som är nödvändig för ett KR-jordbruk även av detta slag.
Helt sadla om
För familjen Lidman blir det emellertid att helt sadla om från stads- till lantmiljö och från ett helt annat arbete. Men farmaren Gösta Lidman har försökt sätta sig in i alla problem det vittnar bl. a. den litteratur om fårskötsel, som han har i sin bokhylla.
Förr satt Gösta Lidman och kalylerade med husbyggen men nu är det
fråga om får och kalvar.
-------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 22 oktober 1969.
F.d. byggverkmästaren, Gösta Lidman, blir länets förste KR-farmare
med får. Ännu har han dock bara mellankalvar. Fåravel av så stort
format är mer eller mindre ett experiment från lantbruksnämndens
sida.
Nu skall Norrbotten få sitt första KR-jordbruk byggt på fåravel. Och den som är pionjär på området är en f.d. byggverkmästare, Gösta Lidman, 42 år, som köpt ett hemman i Blåsmark. Lantbruksnämnden har tillstyrkt lån och allt är klart. Byggnationerna startar kommande vecka. Fullt utbyggt skall farmen ha cirka 400 tackor och 100 mellankalvar. Gösta Lidman har ingen jordbrukarbakgrund att tala om. - Jag har lekt med idén att skaffa mig ett jordbruk i många år men när den byggnadsfirma, jag jobbade åt, rationaliserade och det blev fråga om att flytta till Västerås. Då blev idén en verklighet, säger Lidman som förberett sig med en KR-kurs på tio veckor vid Grans lantbruksskola.
Det finns dryga 40-talet fårbesättningar om cirka 700 djur i Norrbotten, men man har aldrig gått in riktigt helhjärtat för fåravel. Däremot har rätt stora satsningar gjorts i södra Norrland och mellan-Sverige.
Stor marknad
Vi i Sverige är också ganska dåliga fårköttätare. Konsumtionen är bara 3 hg per person och år. I Norge äter man däremot 4,2 kg och i Australien vräker man i sig hela 44 kg per person och år. Dessa siffror visar emellertid att det bör finnas en marknad för fårkött. F.d. byggverkmästaren Gösta Lidman startar givetvis inte fåravel och gör investeringar på kanske en halv miljon kronor utan att noggranna kalkyler ligger bakom.
Noggrann planering
- Planeringen har pågått ett år och flera experter har suttit och kalkylerat. Men man får väl räkna på att farmen inte skall vara riktigt klar förrän om 3-4 år innan man fått fram en erforderlig fårstam.
Gösta Lidman köpte hemmanet i år och flyttade in i juni månad. Tidigare bodde han i Piteå och var byggverkmästare åt en stor byggnadsfirma.
Stoppa flykten från länet
- Det här med jordbruk för min del är inte något nytt. Jag har grunnat på det i många år. Men byggnadsfirman rationaliserade och då det blev aktuellt att få förflyttning till Västerås så backade jag ur. Alla kan ju inte flytta ut från Norrbotten, någon måste ju vara kvar också, säger Gösta som räknar med att komma från en mer stressad tillvaro.
- Fast det kan ju hända att det här jobbet också kan bli stressigt. Man vet inte.
Markfrågor
Det hemman, som Lidman köpt, omfattar 20 hektar jord och 180 hektar skog. Men för att driva fåravel av större omfattning erfordras minst 80 hektar jord. Lantbruksnämnden har 50 hektar i närheten som kommer att köpas av Lidman. Enligt vad Lantbruksnämnden uppger så måste grundunderlaget för ett KR byggt på fåravel vara cirka 400 tackor. Man räknar med 4-8 timmars arbete per tacka och år. Och då skall man komma upp i en normal jordbrukares vardag.
Även kalvuppfödning
Nu kommer inte Lidman att bara ha får på farmen utan även ett hundratal mellankalvar. F.n. har han 24 i ladugården. Kommande lördag får han en första grundplåt till fåravelsfarmen, ett 50-tal djur från Västernorrland. Rasen är en korsning mellan texel och finull, som ger en bra avkastning i köttproduktion. Sedan skall besättningen byggas ut successivt. Hela farmen är byggd på köttproduktion. Ullen har idag litet värde. Man kan eventuellt få tillbaka kostnaderna för klippningen. Farmen blir ett enmansföretag men fru Lidman genomgår f.n. kameral kurs i Öjebyn för att bl. a. lära sig bokföring, en sak som är nödvändig för ett KR-jordbruk även av detta slag.
Helt sadla om
För familjen Lidman blir det emellertid att helt sadla om från stads- till lantmiljö och från ett helt annat arbete. Men farmaren Gösta Lidman har försökt sätta sig in i alla problem det vittnar bl. a. den litteratur om fårskötsel, som han har i sin bokhylla.
Förr satt Gösta Lidman och kalylerade med husbyggen men nu är det
fråga om får och kalvar.
-------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 22 oktober 1969.
PiteRevyn 2011: "Det spårar ur!"
PiteRevyn i startgropen inför den
nya Nyårsrevyn: "Det spårar ur!"
SIW ÖHMAN.
PETRA GRANSTRÖM.
HANNAH ÖHMAN.
SIXTEN RENQVIST.
KNUT MARKLUND.
STEFAN SVENSSON.
STEFAN ALENIUS.
----------------------------------
Foto: Maria Fäldt.
PREMIÄR - Onsdag den 5 januari 2011 klockan 19.00 i Christinasalen, Piteå.
Till sommarens minne...
Vad passar bättre än att en dag som denna (-16 gr.) blicka tillbaka på den sommar som var? Kanske att bilderna hjälper till att värma både undertecknad samt den som behagar läsa detta. Så fram med solparasollen, badbollen, solhatten, saftglaset, bullarna, solglasögonen och glöm inte radions "Sommar, sommar, sommar" där ni ligger i hängmattan, för nu kör vi:
Pelle visar här hur han tillbringade den sommar som var....
Ljuvliga skogspromenader....
Maskrosäng i full blommning...
Kossor på rad...
Höträsket i Hortlax, den gamla badplatsen...
Maskrosor dessa underskattade blomster. För tänk vad vore vår
sommar utan maskrosornas närvaro...?
Norah med sin farfar och farmor på skogspromenad. Ständigt med
en massa blåbär i sin hand...
Max sitter på sin filt och skiner ikapp med solen...
På besök i Malå med "AB Napptransport" från Piteå. Max tappade
sin favoritnapp, farfar ringde då till den enda firman i Sverige som
sysslar med sådana transporter. Bilen med Max napp kördes därför
i ilfart till sommarstugan i Lappland.
Frukost i det gröna...
På en cykeltur en somrig dag, fångade jag denna vy i min kamera.
-------------------------------------------------------------------------------
Sommarfotografen J. R. Lindqvist ses här med sin dyrbara kamera
utrustning i sin fotostudio hemmavid - i toaletten! Boka gärna tid för
fotografering. OBS! Vid större sällskap 3-15 personer, används det nå-
got större badrummet i samma fastighet. Priser: Barn: 12 kr. besvärliga
barn: 14.50 kr. Vuxna: 23.75 kr. Djur, såsom katter och hundar: 100 kr.
OBS! Ingen fotografering av alligatorer och andra läskiga reptiler.
Telefontider: Må.-tisd. 0900-0912. Ons.-tors. 10.00-10.04. Övriga dagar
ledig. Välkomna!
--------------------------------------------------------------------------------
Carl XVI Gustaf & Jimmie Åkesson i "Stjärnorna på slottet"
Så har det alltså hänt. SD:s partiledare Jimmie Åkesson har gjort
sin debut på Stockholms slott. Kung Carl XVI Gustaf inbjöd till supé
tillsammans med övriga regeringsledamöter. Det välkända ordspråk-
et; "Om blickar kunde döda", har väl aldrig tidigare passat så bra in
som nu. Så föds en idé! Varför inte bjuda in Carl-Gustaf och Jimmie
till TV 3:ans program "24 timmar" så kunde de två kanhända bjuda oss
TV-tittare på riktigt bra TV? Kanske vi vanliga medborgare kunde få
höra lite skvaller, både om den där Henemark eller annat smått och gott
från den politiska världen? Om nu inte detta passar, finns ju ett kanhända
bättre uppslag: "Stjärnorna på slottet".
------------------------------------------------------------------------------------
Bild: www.expressen.se
RAY ADAMS - Norges mesta folkparksartist
Norra Västerbotten den 28 juli 1967.
Siw Malmkvist överbetald?
1964.
JFK
18 vittnen är döda - här är ett nytt, okänt !
-----------------------------------------------
Den 22 november 1963, en fredag, mördades John F. Kennedy. USA:s hjältepresident blev 46 år gammal. En hel värld satt fängslad inför TV-bilder och nyhetsrapporter om skotten i Dallas, Texas och det fortsatta drama som mordet utlöste. Händelserna kom slag i slag under de fyra dygn som följde.
24-årige Lee Harvey Oswald, greps för mordet. Mindre än två dygn efteråt mördades han av Jack Ruby (Rubenstein), 52 år, en nattklubbsägare från Dallas. Motivet är ännu okänt, liksom varför Oswald själv strax efter mordet på Kennedy sköt ihjäl polismannen J.D. Tippet och varför denne överhuvudtaget försökte stoppa Oswald på gatan.
En grupp mördare
Den allt överskuggande frågan under senare år har blivit vem som egentligen mördade John F. Kennedy, hur många skott som avlossades och varifrån de kom. Warren-kommissionens slutrapport är på 888 sidor plus 26 volymer vittnesförhör och bilder men utredningen har starkt ifrågasatts. Kommissionen hävdar:
- En man, Lee Harvey Oswald, sköt med gevär president Kennedy från fönstret på sjätte våningen i Texas skolförlags byggnad. Oswald var ensam mördare. Många nya utredningar har gjorts sedan dess, den mest omfattande av ett speciellt utskott i amerikanska kongressen. Några av de experter som då anlitades hävdar att Lee Harvey Oswald tillhörde en grupp lejda mördare men att han inte var ensam om dådet.
Sex vittnen mördades
Oswald är död, polismannen Tippet mördades, Jack Ruby dog i cancer 1967, Abraham Zapruder som tog den berömda filmen är också död. 18 huvudvittnen var borta inom tre år efter morddagen och i mars 1977 hittades George de Mohrenschildt, 65 år, död i Palm Beach bara några timmar efter det han kallats till förhör av kongressutskottet. Av de 18 övriga vittnena förolyckades tre i trafiken, sex mördades, tre begick självmord, tre dog i hjärtattacker, en dog av skador efter ett karate-överfall, två dog av ålder och sjukdom.
Aftonbladet har hittat ett unikt vittne till Dallas-mordet för 17 år sedan; Gordon L Arnold, 42 år, stod på grässlänten 20 meter ifrån Kennedys bil då mördarens kulor träffade presidenten. Gordon har aldrig förhörts vare sig av Dallas-polisen, FBI, Warren-kommissionen, utredningsutskottet eller av andra myndigheter. Tusentals personer har utfrågats men inte Gordon L Arnold trots att han är ett av de bästa ögonvittnena till Kennedymordet. I dagens nummer av Aftonbladet berättar vi nu för första gången om dramat den 22 november 1963.
-----------------------------------------------------------------------------------
Aftonbladet den 3 februari 1981.
Här stod jag när skotten föll den 22 november 1963, säger Gordon
L Arnold. Han var 25 år då och hade permission från armén för att
träffa sin fästmö i Dallas, Texas. Jag filmade mordet, men en polis
slet av mig kameran och tog filmen. Jag vet inte vad som hänt med
min film. Men jag vet att det var två som sköt....
Gordon L Arnold
(1941-1997) vidhöll
livet ut att två skyttar
var inblandade i mor-
det på JFK.
Gordon L Arnold:
Jag hade min filmkamera med mig för att filma kortegen med president Kennedy. Jag gick uppför den gröna grässlänten när en Secret Service man kom emot mig.- Vi vill inte ha nån däruppe! sa han och bad mig att gå därifrån. Efter skjutningen kom en polisman och tog min kamera. Kameran har jag inte sett sedan dess, säger Gordon Arnold.
Dealey Plaza den 22 november 1963. JFK har precis blivit träffad. Enligt
vittnet Gordon L Arnold avlossades det första skottet bakom honom på
"Grassy Knoll" den gröna gräsplätten där Gordon tänkte filma bilkortegen.
Mordplatsen Dealey Plaza i Dallas, Texas. Amerikas 35:e president
John Fitzgerald Kennedy 46 år, dör i den Lincoln där han samt hustrun
Jaqueline och guvenörsparet Connally sitter. Guvenören John Connally
skadas också svårt.
Den sista färden påbörjas för president Kennedy.
Lee Harvey Oswald den förmodade mördaren. Oswald hävdar att han
ingenting vet, heller som han själv yttrar: "Jag är bara en lockfågel!".
Enligt Warren-kommissionen var Oswald den som från skolbokslagret,
sköt presidenten. Många hävdar - däribland Gordon Arnold - att det fanns
två skyttar vid tillfället.
Lee Harvey Oswald mördas den 24 november av nattklubbsägaren
Jack Ruby. Enligt Ruby för att "bespara mrs. Kennedy ännu fler tråkig-
heter". Jack Ruby visade sig ha kontakter med den undre världen, d.v.s.
maffian.
Jack Ruby på ett så kallt "mugshot". Ruby avled
i häktet av cancer 1967 utan att ha gett någon håll-
bar förklaring.
Tre män som tros varit inblandade i Kennedymordet. En bild som togs
efter att skotten föll. Fr.v. Charles Harrelson, yrkesmördare, med sina
kumpaner Frank Sturgis och Howard Hunt.
JFK:s sista vilorum på Arlington kyrkogården i
Washington. Här ligger även hustrun Jaqueline samt
brodern Bobby Kennedy.
Lee Harvey Oswalds grav på Rose Hill Memoarial Burial Park.
Jack Rubys gravvård på Westlawn Cemetery Norridge Cook County
i staten Illinois.
--------------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.americanheritage.com / www.spartacus.schoolnet.com /
www.jfkmurderphotos.bravehost.com / www.formaementis.files.wordpress.com /
En gammal almanacka berättar
Efter att ha bott 50-år i sitt hus, var det 2002 dags för pappas bror Sven att flytta vidare till ett äldreboende. Vi var tre kusiner som hjäptes åt att städa ut hans fastighet. Bland alla de saker som Sven samlat på sig, fanns en hög med gamla almanackor, som ingen annan än jag ville ha. I vissa fanns inget skrivet, medan han i några andra fört noggrann statistik över vardagliga händelser. Det handlade om sådana triviala saker som väder, inköp av kläder heller matchresultat i en hockeymatch. Trivialt? Jo, men ändå en slags historik över de liv som Sven och hans fru Elma en gång levde. Här kommer ett bevis på hur det kunde se ut, när Sven satte sig ner vid köksbordet hemkommen från Sulfatfabriken i Skuthamn, och satte sitt avtryck åt eftervärlden.
1. Lördag, Nyårsdagen: Kallt, ca -30 gr.
2. Söndag: Kallt, 30 gr.
3. Måndag: Ledig i dag. Kallt, 30 gr. AB Svensk Bilprovning.
4. Tisdag: Ledig i dag. Kallt, 30 gr.
5. Onsdag: Fast FM. 30 gr. kallt.
6. Torsdag, Trett.-dag Jul: Fast, FM 100 pr.
7. Fredag: Fast FM.
8. Lördag: Fast, FM (Bra väder - 5 gr.)
9. Söndag: Ledig i dag. (Bra väder - 5 gr.)
10. Måndag: EM
11. Tisdag: EM (- 15 gr.) Tvätt i dag.
12. Onsdag: Ledig. (Vackert väder - 10 gr.)
13. Torsdag: Ledig. Var med John å Emmy i Sjulnäs. (- 15 gr.)
14. Fredag: Natt. Löningen i dag. (- 25 gr.)
15. Lördag: Natt. (- 35 gr.)
16. Söndag: Natt. (kl. 8-15) kl. 2 (- 3 gr.)
17. Måndag: Natt. (Klart 15-20 gr.)
18. Tisdag: Natt. Klart (- 15 gr.)
19. Onsdag: EM. Kallt - 25 gr.
20. Torsdag: EM. Kallt 25-30 gr.
21. Fredag: Ledig. (Elma sjuk) (- 15 gr.)
22. Lördag: Ledig. (Elma sjuk gallsten)) - 10 gr.
23. Söndag: Hos Emmy på middag. - 15 gr.
24. Måndag: FM. Elma sjuk.
25. Tisdag: FM. (- 20 gr.)
26. Onsdag: Natt. (Elma kryar till sig) (- 28 gr.)
27. Torsdag: Natt. (- 20-30 gr.)
28. Fredag: EM. Kallt - 15 gr.
29. Lördag: EM. Kallt - 20 gr.)
30. Söndag: Dagskift ute i dag. Kallt - 20-30 gr.
31. Måndag: Ledig. Rundsmörjning. Snö å kallt. (Var på Bir.)
------------------------------------------------------------------------
Svens anteckningar som gjordes den 1-31 januari 1966.
Elma och Sven Lindkvist, Storfors, Piteå.
"13 minus...vad är väl det?"
Idag heter dagen onsdag, och därute råder vinterkyla. 13 minusgrader, visar våran tempmätare. 13 kalla grader som kryper in genom märg och ben. Då kanske någon frågar sig; 13 grader är väl ingenting att sjåpa sig över för en infödd norrlänning? Nää, just det. Men det är just där som min sydländska personlighet tittar fram, och kolliderar med mitt norrländska jag. Visst har jag varit med när kvicksilvret krypit ner en bra bit över 40 grader. Ja, t.o.m. för drygt tio år sedan, då jag en morgon skulle iväg till mitt jobb och tempen visade -43. Min bil vägrade starta, så jag var tvungen ringa min far som kom till undsättning med sin Nissan Stanza. Elisabeth skulle på föreläsning i Öjebyn, jag skulle till sjukhemmet. Snäll som min far var så lånade han ut sin Nissan till oss. Väl framme på Transportcentralen fick jag ställa in den i vårt varma bussgarage. Samma kväll vi kom hem pratade jag i telefon med min svåger i Muskus. Där var det så kallt att temperaturmätaren inte räckte till. Den visade "bara" ner till ynka 47 minus. Det kallar jag äkta norrländsk kyla, och ingenting annat. Så vad är då 13 minus? Jo, alltför kallt i mitt tycke - trots min norrbottniska härkomst. Ha en bra dag!
/Roger.
/Roger.
Einar Svensson / Cool Candys del 4
Efter Cool Candys genombrott med "Jämtgubben" 1962 kom efterföljaren "Muckartwist" året därpå. Kapellmästaren Einar Svensson hade sin åsikt klar när det var dags för val av låtar till den nya plattan:
- Tänk er alla som muckar från lumpen på alla Sveriges regementen, även repgubbar likaså. De spelar då givetvis låten på markan och köper skivan!
Som i de flesta fall så fick Einar Svensson helt rätt. Låtvalet var som Einar önskat, och trott på. Basisten Göte Johansson sammanfattar det på följande sätt:
- Einar hade en fantastisk näsa för vad som skulle slå! Och visst var det så. Denna känsla för vad folk ville ha, var en smått unik gåva som så småningom Einar skulle få full valuta för, när han ledde sitt band mot nya fantastiska framgångar.
1963 kom "Muckartwist". Låtens upphovsman hette Helge Eriksson och
var i sitt original en polka. Men i Cool Candys version blev det alltså twist
som var den stora modedansen just då.
Topp 10 1963. En lista som bl. a. innehöll Anita Lindblom, Ray Adams,
Cool Candys, Carli Tornehave, Dave Brubeck och Sven-Ingvars.
"De kalla karamellerna" från Lidköping bevisade än en gång att man
tillhörde eliten av dansorkestrar här i landet.
Massmedia visade nu sitt intresse för Lidköpingsbandet. Expressen skrev många artiklar om de olika orkesterna i Västergötaland och Värmland som man kallade för "Popland". Förutom Cool Candys fanns även Öjvinds, Sten & Stanley och The Vikings med. Vikings var en tidig förlaga till det kommande Vikingarna. I pressen jämfördes banden sinsemellan. Cool Candys hade då figurerat ute på dansbanorna i 12 år, Sven-Ingvars i 5, medan de andra mellan 1-2 år. Värdet på utrustningen låg från 20.000 till 50.000 kronor. Cool Candys instrument- och högtalarutrustning hade då ett värde på 24.000 kronor. Gällande gaget så låg tre band i topp: Cool Candys, Sten & Stanley och Sven-Ingvars tog 1.800 kronor för en vanlig lördagskväll. 1963 var Cools inbokade två år i förväg. I Augusti samma år gjordes deras första TV-framträdande på "Fåfängan" på Söder i kungliga huvudstaden. Lena Fürst, Sigges dotter, var programledare, Anders Linder var en av de övriga artisterna. Även den amerikanske tenoristen Sonny Stitt fanns med. Arne Weise hette programmets producent. Nya skivinspelningar följde. Däribland bandets första LP; "Twist party".
Cool Candys framgångar fortsatte med nya skivinspelningar. Man fortsatte
i viss mån på twisttemat: "Axevalla twisten" där Einar Svensson och Per
Lewin gjort bearbetningen. "Who´s chicken", upphovsmannen hette Michael
Hill. "Lycklige Henrik", i bearbetning av Einar Svensson samt "Skördevisa",
upptecknad av William Lind.
Musikanterna från Skaraborg levererade även denna EP-platta.
"Slå på trumman bror", Ulf-Peder Olrogs schottis, "Anne-Marie",
kompositör Harald Mortensen, "Shine On Rocky Mountain Moonlight",
som i den svenska översättningen kom att heta "Silvermåne över
bergen", samt "Chattanoogie Shoe Shine Boy", kompositörer; Stone &
Stapp.
Cool Candys-medlemmen Arne Nathansohn har haft den stora vänligheten att skicka mig material om orkestern. Däribland fanns denna berättelse med, skriven av Bernt Blomgren:
COOL CANDYS I VÅRA HJÄRTAN
Cool Candys har för alltid skrivit in sig i Lidköpings historia. Bland stans fyrtiotalister lever minnet kvar från danserna i Parken. Det kunde vara mycket folk när, som man sa,: COOL CANDYS SPELADE - UPPEMOT 3.000! sedan bör det tilläggas att Cool, vilket nog många inte är medvetna om, inledde en orkesterstil och dansmusik för hela Sveriges vidkommande. Det är Cool Candys som inledde dansbandseran!!!
En av hemligheterna med dansvänligheten, förutom den som basisten Göte Johansson nämner om låtval och samspelet mellan saxarna är kompet. Einar Svensson och Karl-Arne Andersson, trummor och piano, tog sig för att flytta över det så kallade shufflekompet på trummor tillsammans med boogie-piano på låtar som annars inte kompades så, exempelvis gamla schlagers som "Slow Boat to China", "Sail Along Silvery Moon", "Grönmålad Båt" - vilket blev som nya på detta sätt. En musikalisk och dansant innovation sålunda. Många trummisar på 60-talet i stan (Lidköping) och härikring fick säkert höra av mer rutinerade medmusikanter:
- Kompa som Einar!
- Hurdå?
- Ompa-ompa!
-----------------------------------------------------------------------------------
Fortsättning följer....
- Tänk er alla som muckar från lumpen på alla Sveriges regementen, även repgubbar likaså. De spelar då givetvis låten på markan och köper skivan!
Som i de flesta fall så fick Einar Svensson helt rätt. Låtvalet var som Einar önskat, och trott på. Basisten Göte Johansson sammanfattar det på följande sätt:
- Einar hade en fantastisk näsa för vad som skulle slå! Och visst var det så. Denna känsla för vad folk ville ha, var en smått unik gåva som så småningom Einar skulle få full valuta för, när han ledde sitt band mot nya fantastiska framgångar.
1963 kom "Muckartwist". Låtens upphovsman hette Helge Eriksson och
var i sitt original en polka. Men i Cool Candys version blev det alltså twist
som var den stora modedansen just då.
Topp 10 1963. En lista som bl. a. innehöll Anita Lindblom, Ray Adams,
Cool Candys, Carli Tornehave, Dave Brubeck och Sven-Ingvars.
"De kalla karamellerna" från Lidköping bevisade än en gång att man
tillhörde eliten av dansorkestrar här i landet.
Massmedia visade nu sitt intresse för Lidköpingsbandet. Expressen skrev många artiklar om de olika orkesterna i Västergötaland och Värmland som man kallade för "Popland". Förutom Cool Candys fanns även Öjvinds, Sten & Stanley och The Vikings med. Vikings var en tidig förlaga till det kommande Vikingarna. I pressen jämfördes banden sinsemellan. Cool Candys hade då figurerat ute på dansbanorna i 12 år, Sven-Ingvars i 5, medan de andra mellan 1-2 år. Värdet på utrustningen låg från 20.000 till 50.000 kronor. Cool Candys instrument- och högtalarutrustning hade då ett värde på 24.000 kronor. Gällande gaget så låg tre band i topp: Cool Candys, Sten & Stanley och Sven-Ingvars tog 1.800 kronor för en vanlig lördagskväll. 1963 var Cools inbokade två år i förväg. I Augusti samma år gjordes deras första TV-framträdande på "Fåfängan" på Söder i kungliga huvudstaden. Lena Fürst, Sigges dotter, var programledare, Anders Linder var en av de övriga artisterna. Även den amerikanske tenoristen Sonny Stitt fanns med. Arne Weise hette programmets producent. Nya skivinspelningar följde. Däribland bandets första LP; "Twist party".
Cool Candys framgångar fortsatte med nya skivinspelningar. Man fortsatte
i viss mån på twisttemat: "Axevalla twisten" där Einar Svensson och Per
Lewin gjort bearbetningen. "Who´s chicken", upphovsmannen hette Michael
Hill. "Lycklige Henrik", i bearbetning av Einar Svensson samt "Skördevisa",
upptecknad av William Lind.
Musikanterna från Skaraborg levererade även denna EP-platta.
"Slå på trumman bror", Ulf-Peder Olrogs schottis, "Anne-Marie",
kompositör Harald Mortensen, "Shine On Rocky Mountain Moonlight",
som i den svenska översättningen kom att heta "Silvermåne över
bergen", samt "Chattanoogie Shoe Shine Boy", kompositörer; Stone &
Stapp.
Cool Candys-medlemmen Arne Nathansohn har haft den stora vänligheten att skicka mig material om orkestern. Däribland fanns denna berättelse med, skriven av Bernt Blomgren:
COOL CANDYS I VÅRA HJÄRTAN
Cool Candys har för alltid skrivit in sig i Lidköpings historia. Bland stans fyrtiotalister lever minnet kvar från danserna i Parken. Det kunde vara mycket folk när, som man sa,: COOL CANDYS SPELADE - UPPEMOT 3.000! sedan bör det tilläggas att Cool, vilket nog många inte är medvetna om, inledde en orkesterstil och dansmusik för hela Sveriges vidkommande. Det är Cool Candys som inledde dansbandseran!!!
En av hemligheterna med dansvänligheten, förutom den som basisten Göte Johansson nämner om låtval och samspelet mellan saxarna är kompet. Einar Svensson och Karl-Arne Andersson, trummor och piano, tog sig för att flytta över det så kallade shufflekompet på trummor tillsammans med boogie-piano på låtar som annars inte kompades så, exempelvis gamla schlagers som "Slow Boat to China", "Sail Along Silvery Moon", "Grönmålad Båt" - vilket blev som nya på detta sätt. En musikalisk och dansant innovation sålunda. Många trummisar på 60-talet i stan (Lidköping) och härikring fick säkert höra av mer rutinerade medmusikanter:
- Kompa som Einar!
- Hurdå?
- Ompa-ompa!
-----------------------------------------------------------------------------------
Fortsättning följer....
Kaféer i Piteå
NU ÄR DE FLESTA ETT MINNE BLOTT....
Det var en gång....
För en hel del år sedan fanns det ett kafé i snart sagt varje kvarter i centrala Piteå, från Strömsundskanalen till korsningen Bryggargatan-Storgatan. Idag är de allra flesta ett minne blott.
Mobilkafeterian, vid Industrivägen, är ett av de kaféer som fortfarande
håller öppet.
Här, efter Storgatan, huserade Ernst konditori vilket sedan döptes om
till Savoy.
Konditori Aveny, en trappa upp i den här hörnfastigheten, försvann
för en del år sedan.
Där Vinica-bygget nu är placerat låg en gång i tiden Bryggmans kafé.
Hjalmar Johanssons, nej inte längre. Här finns nu fastigheten Kyrkbro-
gatan 12.
Degermarks konditori, en gång stamställe för bönderna, har ersatts av
modernare bebyggelse.
Välkända Rönnbergs hörna, har nu ersatts av hyreshus.
Götas kafékiosk samlade många kunder. Nu står här ett parkerings-
däck.
Rejesens, ett ställe där gräddan i samhället höll till, har ersatts med
en skoaffär.
Röda Lyktan är också borta ur stadsbilden. Nu ersatt med en hotell-
byggnad.
--------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 10 oktober 1979.
Det var en gång....
För en hel del år sedan fanns det ett kafé i snart sagt varje kvarter i centrala Piteå, från Strömsundskanalen till korsningen Bryggargatan-Storgatan. Idag är de allra flesta ett minne blott.
Mobilkafeterian, vid Industrivägen, är ett av de kaféer som fortfarande
håller öppet.
Här, efter Storgatan, huserade Ernst konditori vilket sedan döptes om
till Savoy.
Konditori Aveny, en trappa upp i den här hörnfastigheten, försvann
för en del år sedan.
Där Vinica-bygget nu är placerat låg en gång i tiden Bryggmans kafé.
Hjalmar Johanssons, nej inte längre. Här finns nu fastigheten Kyrkbro-
gatan 12.
Degermarks konditori, en gång stamställe för bönderna, har ersatts av
modernare bebyggelse.
Välkända Rönnbergs hörna, har nu ersatts av hyreshus.
Götas kafékiosk samlade många kunder. Nu står här ett parkerings-
däck.
Rejesens, ett ställe där gräddan i samhället höll till, har ersatts med
en skoaffär.
Röda Lyktan är också borta ur stadsbilden. Nu ersatt med en hotell-
byggnad.
--------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 10 oktober 1979.
Blåsten stängde Pitegata - 1979
Medan byggfirman firade taklagsfest fick polis och brandkår rycka ut för att fånga in takplattorna som flög omkring och hotade människors hälsa och egendom. Det inträffade i Piteå i gårkväll, där den kraftiga vinden tog fatt i lösa plywood-plattor som lämnats kvar på bygget "Vinica-huset" på Storgatan. Plattorna flög omkring i luften och dunsade ned på gatan där både människor och bilar var illa ute. En del av plattorna flög från husbygget över Storgatan och landade på Värdshuset Annorlundas tak där de låg och vickade. För att ingen skulle skadas ryckte brandkåren ut med stegbilen och plockade ned plattorna. Polisen lyckades så småningom spåra upp de ansvariga i byggfirman. De satt på Pite Havsbad och firade taklagsfest.
--------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 10 mars 1979.
CURT HAAGERS; "När du går över floden" - 1988
HIMMEL VILKEN TRYCKARE - Så hamnade Pelle Karlsson på dansgolvet
CURT HAAGERS - ett 20-årsjubilerande dansband. I vår har de haft
stora framgångar med Pelle Karlssons andliga sång "När du går över
floden".
Pelle Karlsson skrev låten. En gång på 70-talet. Den blev populär. Mycket. Inte lika älskad som "Han är min sång...". Men nästan. Knappast anade Pelle Karlsson att den skulle hamna på dansgolvet. Men det har den gjort. Med originaltext och allt. Helt i ursprungligt skick. Med sitt otvedtydiga kristna budskap.
De korta åren går så snabbt,
snart lider det mot höst
Med din stund på jorden
ville du så väl
Men vad hjälper det en
människa
om hon vinner världen först
men ändå till sist förlorar sin själ
När du går över floden
går du ensam
När du går över floden
lämnas allt
Inga vänner följer dig,
rikedomen räknas ej
När du går över floden
lämnas allt
Dansbandet som tagit upp sången heter Curt Haagers. Ett rutinerat och populärt gäng från Göteborg med omnejd. De skivdebuterade 1969, och tog sig redan då upp på Svensktoppen. Curt Haagers hitills största framgång kom 1981. Med "Fågelsången". Till den kvackade och dansade en betydande del av svenska folket. Dansbandets senaste - och trettonde - LP-skiva släpptes i januari i år. Där finns "När du går över floden" med. I slutet av februari gick sången upp på Svensktoppen och låg kvar på listan en rad veckor under våren. Gud på dansgolvet. Varför? Svenska Journalen frågar Sven-Eric Gissbol, sångare och basist i Curt Haagers.
- Vi valde sången för att den har en bra melodi, men kanske framför allt för dess fina text. Jag är personligen starkt förtjust i sången och säkert har den mycket att ge den publik vi spelar för.
Särskilt den lite äldre och mognare publiken. Det är också de som brukar önska den på dansgolvet. Jag tycker inte man behöver vara troende för att ställa upp på innehållet. För hur man än ser det, så är det precis så som sången beskriver.
Syndens lokaler
Sven-Eric Gissbol tycker inte det är fel att sjunga "När du går över floden" för en dansande publik. Han kan förstå att somliga kristna reagerar och tycker det är förskräckligt att den hamnat i syndens lokaler. Själv har han inte samvetsnöd över detta. Det finns flera exempel på hur vanliga artister sjungit sånger med andligt innehåll. Sven-Eric Gissbol nämner Lill Lindfors insjungning av "Du är den ende". När Bo Setterlind skrev texten avsåg han - helt klart - ett högre väsen. Men i Lill Lindfors version gick associationerna till en man, trots att hon höll sig ordagrant till originalet.
- Det beror alltså helt på vem som sjunger, säger Sven-Eric. Det avgör hur andra människor uppfattar sången. Cornelis Vreeswijk sjöng "Du kan ingenting ta med dig dit du går..." men det var ingen som klassade den texten som kristen. Så hade säkert skett om den tagits upp av en artist med uttalad tro.
- Och detsamma gäller Pelle Karlssons låt. När han sjunger den får texten ett klart kristet innehåll, men om någon annan framför den så blir den mera allmän - dock utan att förlora sitt djup, sitt budskap.
Kristen och kyrksam
Men trots allt är Pelle Karlssons avsikt med sången solklar. Går den att sjunga utan att på något sätt bli berörd eller träffad?
- Jag är en mycket funderande människa när det gäller de eviga frågorna, säger Sven-Eric Gissbol. Jag kan inte säga att jag kommit fram till något svar, men jag tänker ofta på det. Min mamma har varit kristen och kyrksam i hela sitt liv. Så helt främmande för de här sakerna är jag inte.
Sven-Eric Gissbol tror att Curt Haagers framgångar med Pelle Karlssons låt kan betyda en del för bandets fortsatta karriär. Det är inte alltid Svensktoppsplaceringar ger så stor effekt.
- Men den här sången tror jag folk kommer ihåg. Just därför att den går lite på djupet, griper folk. Och då känns det också bra och roligt att som band bli förknippad med den.
-------------------------------------------------------------------------
Svenska Journalen den 13 maj 1988.
CURT HAAGERS - ett 20-årsjubilerande dansband. I vår har de haft
stora framgångar med Pelle Karlssons andliga sång "När du går över
floden".
Pelle Karlsson skrev låten. En gång på 70-talet. Den blev populär. Mycket. Inte lika älskad som "Han är min sång...". Men nästan. Knappast anade Pelle Karlsson att den skulle hamna på dansgolvet. Men det har den gjort. Med originaltext och allt. Helt i ursprungligt skick. Med sitt otvedtydiga kristna budskap.
De korta åren går så snabbt,
snart lider det mot höst
Med din stund på jorden
ville du så väl
Men vad hjälper det en
människa
om hon vinner världen först
men ändå till sist förlorar sin själ
När du går över floden
går du ensam
När du går över floden
lämnas allt
Inga vänner följer dig,
rikedomen räknas ej
När du går över floden
lämnas allt
Dansbandet som tagit upp sången heter Curt Haagers. Ett rutinerat och populärt gäng från Göteborg med omnejd. De skivdebuterade 1969, och tog sig redan då upp på Svensktoppen. Curt Haagers hitills största framgång kom 1981. Med "Fågelsången". Till den kvackade och dansade en betydande del av svenska folket. Dansbandets senaste - och trettonde - LP-skiva släpptes i januari i år. Där finns "När du går över floden" med. I slutet av februari gick sången upp på Svensktoppen och låg kvar på listan en rad veckor under våren. Gud på dansgolvet. Varför? Svenska Journalen frågar Sven-Eric Gissbol, sångare och basist i Curt Haagers.
- Vi valde sången för att den har en bra melodi, men kanske framför allt för dess fina text. Jag är personligen starkt förtjust i sången och säkert har den mycket att ge den publik vi spelar för.
Särskilt den lite äldre och mognare publiken. Det är också de som brukar önska den på dansgolvet. Jag tycker inte man behöver vara troende för att ställa upp på innehållet. För hur man än ser det, så är det precis så som sången beskriver.
Syndens lokaler
Sven-Eric Gissbol tycker inte det är fel att sjunga "När du går över floden" för en dansande publik. Han kan förstå att somliga kristna reagerar och tycker det är förskräckligt att den hamnat i syndens lokaler. Själv har han inte samvetsnöd över detta. Det finns flera exempel på hur vanliga artister sjungit sånger med andligt innehåll. Sven-Eric Gissbol nämner Lill Lindfors insjungning av "Du är den ende". När Bo Setterlind skrev texten avsåg han - helt klart - ett högre väsen. Men i Lill Lindfors version gick associationerna till en man, trots att hon höll sig ordagrant till originalet.
- Det beror alltså helt på vem som sjunger, säger Sven-Eric. Det avgör hur andra människor uppfattar sången. Cornelis Vreeswijk sjöng "Du kan ingenting ta med dig dit du går..." men det var ingen som klassade den texten som kristen. Så hade säkert skett om den tagits upp av en artist med uttalad tro.
- Och detsamma gäller Pelle Karlssons låt. När han sjunger den får texten ett klart kristet innehåll, men om någon annan framför den så blir den mera allmän - dock utan att förlora sitt djup, sitt budskap.
Kristen och kyrksam
Men trots allt är Pelle Karlssons avsikt med sången solklar. Går den att sjunga utan att på något sätt bli berörd eller träffad?
- Jag är en mycket funderande människa när det gäller de eviga frågorna, säger Sven-Eric Gissbol. Jag kan inte säga att jag kommit fram till något svar, men jag tänker ofta på det. Min mamma har varit kristen och kyrksam i hela sitt liv. Så helt främmande för de här sakerna är jag inte.
Sven-Eric Gissbol tror att Curt Haagers framgångar med Pelle Karlssons låt kan betyda en del för bandets fortsatta karriär. Det är inte alltid Svensktoppsplaceringar ger så stor effekt.
- Men den här sången tror jag folk kommer ihåg. Just därför att den går lite på djupet, griper folk. Och då känns det också bra och roligt att som band bli förknippad med den.
-------------------------------------------------------------------------
Svenska Journalen den 13 maj 1988.
TV-nörden Pelle!
Det hela började sent i gårkväll.......Pelle låg som vanligt i soffan och
drog rejäla timmerstockar!
Den ena serien efter den andra flimrade förbi på TV-rutan. Det var då
som jag bestämde mig för att se en film om vilda polisjakter......
Plötsligt vaknade Pelle ur sin dvala. Han hade som han sa: "Andra
sorts TV-planer!". Han tog fjärrkontrollen zappade i cirka 10 minuter
då han plöstligt föll för ett program om tre vackra systrar från Ame-
rika. Sedan gick han tillbaks till sitt vanliga horisontella läge....
Väl tillbaka i skön soffan och med sin favoritleksak mellan sina tassar -
somande han åter. Då ruskade jag till honom, och påminde honom om
den där gången som han blev inburad.....
....året 2004. Detta p.g.a. otillåtet handhavande och grovt missbruk
av fjärrkontroll. Lite rädd blev han nog. För därefter gav han mig fjärr-
kontrollen och somnade om.
"Gör om mig!"
Gör om mig - heter en populär programpunkt i TV:s "Go´kväll". Vardagliga människor vill ändra sin trista look, för att kanhända bli någonting helt nytt och fräscht. Om vi leker med tanken, och tänker oss in i att detta redan skulle funnits för en så så där 60-70 år sedan. Så hade två kandidater varit i mina ögon självskrivna: ADOLF HITLER samt hans diktatorskollega: JOSEF STALIN. Dessa två trista typer såg båda rent ut sagt förfärliga ut. Och vi skall inte ens snacka om de här herrarnas outfit. Tänk att gå omkring i en trist ful uniform dagarna i ända. Till råga på allt så hade en av dem - ni kan gissa vilken - en slags symbol på ena armen. Ånej, det var inte logon för Hennes & Mauritz, det var värre än så. En av herrarna skrek sig jämt hes. Kan det möjligen berott på att hans närmaste hade för mycket vax i sina öron? Nåväl! Hur skulle då det här våldsamma psykopatiska mördarna tett sig ut i en annan stil? Så här kanske.....?
ADOLF - Före......
Adolf - Efter...nja......
JOSEF - Före....
JOSEF - Efter....nja, samma här. Uniformen förstör liksom alltsammans.
Annars så har Jean-Paul Barda lyckats bra med frisyren.
OBS! Jean-Paul Barda jobbar ju på fyrans "Förkväll" där man också
gör om människor. Josef hade önskemålet att besöka Förkväll och Jean-
Paul istället för SVT:s program.
- Det ryms inte två diktatorer i ett och samma program, serru! sa Josef
och syftade på Adolf från Tyskland. Adolf valde dock att inte kommentera.
---------------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.news.spreadit.com / www.adrants.com / www.media.comicvine.com / www.theinspirationsroom.com /
Text: "Gör om mig" - analytiker R. Lindqvist.
ADOLF - Före......
Adolf - Efter...nja......
JOSEF - Före....
JOSEF - Efter....nja, samma här. Uniformen förstör liksom alltsammans.
Annars så har Jean-Paul Barda lyckats bra med frisyren.
OBS! Jean-Paul Barda jobbar ju på fyrans "Förkväll" där man också
gör om människor. Josef hade önskemålet att besöka Förkväll och Jean-
Paul istället för SVT:s program.
- Det ryms inte två diktatorer i ett och samma program, serru! sa Josef
och syftade på Adolf från Tyskland. Adolf valde dock att inte kommentera.
---------------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.news.spreadit.com / www.adrants.com / www.media.comicvine.com / www.theinspirationsroom.com /
Text: "Gör om mig" - analytiker R. Lindqvist.
Dallas, Texas den 22 november 1963
Detta är den sista bild som togs av presidenten under bilfärden genom
Dallas. Bara någon minut senare föll de dödande skotten.
JOHN FITZGERALD KENNEDY (1917-1963). Amerikas Förenta Staters
35:e president. Vid attentatet skadades också Texas-guvenören John
Connally (1917-1993).
24-årige Lee Harvey Oswald (1939-1963). Som arresterades på en bio-
graf som misstänkt för mordet. Han var beväpnad och när polisen grep
honom uppges han ha ropat: "Då är allt slut nu!".
Oswald grips vid Texas Theater efter mordet på Dealey Plaza fredagen
den 22 november 1963.
Den 24 november 1963 mördas Lee Harvey
Oswald av nattklubbsägaren Jack Ruby.
Ruby avlider i fängelset 1967.
John Connally (1917-1993). Texas-guvenören åkte i samma fordon
som presidenten John F. Kennedy morddagen den 22 november. Conn-
ally skadades svårt, men överlevde attacken.
-------------------------------------------------------------------------
Tidningsurklipp: Norra Västerbotten den 23 november 1963.
Bilder: www.wikimedia.org.com
PS. Ikväll sänds en dokumentär i SVT 2 om JFK-mordet. "De försvunna
JFK-filmerna". 47 år har alltså gått sedan förra århundradets mest upp-
märksammaste politiska mord. En mordhistoria som kittlat fantasin hos
både författare som filmmakare. Om Lee Oswald var den egentlige mörd-
aren, har många tvivlat på. Enligt den omfattande utredning som tillsattes
efter mordet - Warrenkommissionen - så slog man där fast att Oswald hand-
lade på eget bevåg. Vilket många idag starkt ifrågasätter. Det finns alltför
många outredda bevis som aldrig kom i dagen. Vissa vittnen dog under o-
klara omständigheter. På den s.k. Zapruder-filmen visas att JFK-kortegen
hamnade i korseld. Detta vittnar om att Oswald inte var ensam om attentatet.
/Roger.
Max och John Wayne....
Den här lilla söta personen heter MAX. Fastän Max endast är 1-år fyllda
så har han i viss mån antagit samma slags grej som cowboyhjälten
John Wayne en gång hade. Jag menar den lilla "haklapp" som Max har
runt sin hals. Kanske bra att ha när tänderna ploppar upp lite då och då.
Men frågan är.....
....om John Waynes haklapp fyllde samma slags funktion?
Hade även han tänder som "ploppade" upp då och då, vilket
gjorde att hans bröst och mage jämt var våt p.g.a. kommande
gaddar? Hur som helst så finns en viss likhet. Men Max är natur-
ligtvis den sötaste av de två!!!!
--------------------------------------------------------------------
Bild John Wayne: www.celebrityinsightsblog.com
"Will, Micke och Vicke" - nytt popband i Skellefteå - 1967
Ett nytt popband har börjat i Skellefteå. De kallar sig Will, Micke
och Vicke. Det är alltså bara tre grabbar i bandet. Will spelar
sologitarr och sjunger och Vicke spelar bas, Micke är trummis.
De har inte spelat alltför länge, bara ett par veckor, men ändå
har de fått bra kritik. De spelade bl. a. på en danstillställning på
Sörböle och fick fina lovord, men en sånganläggning gjorde allt
för att "sabba". I lördags spelade de i pausen på UG. De lånade
grejorna av Boots och spelade riktigt bra. Stilen de representerar
är Spencer Davis & Co. "Civilt" heter grabbarna: Vicke Wiking
Söderström, Micke Mikael Sävenstedt och Jan-Åke Willborg.
Grabbarna är mer än välkomna bland de alltför fåtaliga popbanden.
-----------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 24 november 1967.
PS. Mikael Sävenstedt, var under 1970-talet en av medlemmarna i dans-
bandet Alexander från Umeå. Han har också spelat med Max Fenders från
samma stad. Mikael sjöng och spelade gitarr.
/Roger.
Larry Finnegan - Gumboda Hed 1967
Norra Västerbotten den 28 juli 1967.
Larry Finnegan eg. John Lawrence Finneran (1938-1973).
Största hit: "Dear One" från 1962. Flyttade till Sverige 1965.
Grundade skivbolaget "Svensk-American" där förutom Finn-
egan själv, även Sven-Ingvars fanns. 1967 låg Larry på Svensk-
toppen med "Maria min vän". Dog i hjärntumör den 22 juli 1973
i Indiana.
Bengt-Erics showtett - Skellefteå
BENGT-ERICS STARTAR PÅSKTURNÉ:
I dag, lördag, far Bengt-Erics på påskturné. Fr. v. orkesterledaren
Torsten Nilsson, trummor, Bosse Larsson, gitarr, Monica Linder, voka-
list, Roger Källmark, saxofon, Ove Lundström, bas och showtettens
månadsgamle vokalist Christer Wikberg.
"TOPPEN MED TVÅ VOKALISTER"
I en månad och några dagar har nu Bengt-Erics showtett kört med två vokalister. Och det har gått alldeles utmärkt. Nu hoppas sextetten på ytterligare framgångar. I dag, lördag, packar de sina trunkar och far på sin traditionella påskturné.
Själva orkestern har existerat i sju år och den turné den i dag startar är den sjätte.
- För en månad sedan fick vi ju tillökning. Det var Christer Wikberg, Missenträsk. Han är vår vokalist nummer två. Erfarenheterna från att ha två vokalister, Christer och Monica Linder, Jörn, är enbart goda, säger orkesterledaren Torsten Nilsson, Skellefteå.
Många mil för träning
- Det är ju klart att det är lite svårt att hålla ihop orkestern eftersom vi bor på så vitt skilda håll. En bor i Jörn, en i Missenträsk, några i Skellefteå och vår gode gitarrist Bosse Larsson studerar i Umeå. Det blir alltså ganska många mil som musikerna avverkar varje vecka för att komma till träningsaftnarna (torsdagar) i Skellefteå.
Tar fjorton dagar ledigt
Både vokalissan och grabbarna jobbar i vanliga fall. För att klara påskturnén har de tagit ledigt. I fjorton dagar ska de kuska omkring och bjuda norrbottningarna på musik á la Bengt-Erics. Redan i kväll spelar de i Kiruna och sedan styr de kosan mot Malmberget, Överkalix m. fl. orter i norr.
Planerar skivinspelning
Ni har väl hört talas om att orkesterns nye vokalist Christer Wikberg skriver låtar? Han har ett antal bitar på lager och Bengt-Erics hoppas få göra en skiva med en av hans kompositioner inom den närmaste framtiden.
- Och vi har en del andra överraskningar på gång. Men de kommer inte förrän i slutet av april eller i början av maj, säger orkesterledaren.
-------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 6 april 1968.
I dag, lördag, far Bengt-Erics på påskturné. Fr. v. orkesterledaren
Torsten Nilsson, trummor, Bosse Larsson, gitarr, Monica Linder, voka-
list, Roger Källmark, saxofon, Ove Lundström, bas och showtettens
månadsgamle vokalist Christer Wikberg.
"TOPPEN MED TVÅ VOKALISTER"
I en månad och några dagar har nu Bengt-Erics showtett kört med två vokalister. Och det har gått alldeles utmärkt. Nu hoppas sextetten på ytterligare framgångar. I dag, lördag, packar de sina trunkar och far på sin traditionella påskturné.
Själva orkestern har existerat i sju år och den turné den i dag startar är den sjätte.
- För en månad sedan fick vi ju tillökning. Det var Christer Wikberg, Missenträsk. Han är vår vokalist nummer två. Erfarenheterna från att ha två vokalister, Christer och Monica Linder, Jörn, är enbart goda, säger orkesterledaren Torsten Nilsson, Skellefteå.
Många mil för träning
- Det är ju klart att det är lite svårt att hålla ihop orkestern eftersom vi bor på så vitt skilda håll. En bor i Jörn, en i Missenträsk, några i Skellefteå och vår gode gitarrist Bosse Larsson studerar i Umeå. Det blir alltså ganska många mil som musikerna avverkar varje vecka för att komma till träningsaftnarna (torsdagar) i Skellefteå.
Tar fjorton dagar ledigt
Både vokalissan och grabbarna jobbar i vanliga fall. För att klara påskturnén har de tagit ledigt. I fjorton dagar ska de kuska omkring och bjuda norrbottningarna på musik á la Bengt-Erics. Redan i kväll spelar de i Kiruna och sedan styr de kosan mot Malmberget, Överkalix m. fl. orter i norr.
Planerar skivinspelning
Ni har väl hört talas om att orkesterns nye vokalist Christer Wikberg skriver låtar? Han har ett antal bitar på lager och Bengt-Erics hoppas få göra en skiva med en av hans kompositioner inom den närmaste framtiden.
- Och vi har en del andra överraskningar på gång. Men de kommer inte förrän i slutet av april eller i början av maj, säger orkesterledaren.
-------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 6 april 1968.
Choklad reklam från 1929
När Furunäset var hospital...
KARL-GUSTAV HÖGMODIGS ANLÄGGNING var en sevärdhet som
många studiebesök missade. Han gick aldrig i grupp, bröt sig ur flocken,
fann den arbetsterapi som sjukhuset bjöd på stelbent, och byggde därför
sin egen mekaniska verkstad. 1986 lämnade han den för alltid, och gräv-
skopan tog över...
Hans minne lever icke minst genom att han fick sitt namn på området som
i dag kallas Modigs Gränd.
BOSTADSHUS för ogift kvinnlig personal ingick i de planer som klubb-
ades 1927. Det var sträng regim av övervakande karaktär de första
åren. Ambitiösa föreståndarinnor nosade om det "luktade karl".
En uppsyningsman fruktade det värsta, och nöjde sig med att under
cykelställets plåttak fraternisera med en översköterska. 1990 var "pull-
husets" saga all...
I KÄLLARPLANET till vänster hade maskinpersonalen fram till 1930 sitt
tunga och mörka arbetsområde. Elcentralen fanns här och ångpannorna
alstrade värme, för hela komplexet. Här fanns ångkök, maskintvätt, ba-
geri med vedeldning, matsalar för funktionärer, och ekonomipersonal.
Även personalbostäder. I vindskuporna bodde även en del av sjukvårds-
personalen fram till den dag då man började lyfta det gamla sjukhustaket
med domkrafter för att mura upp den tredje våningen, med pimpstens-
tegel från Holland. Nu planerades en ny maskinbyggnad med vidhäng-
ande tvättinrättning. Bostadshus för ogift personal. Omfattande tillbygg-
nader alltså. Överläkaren Velander hade haft ett styft jobb i planläggnin-
gen. Byggnadskontrollanten J. P. Pettersson var synnerligen nitisk, och
gav entreprenörerna goda vitsord för raskhet, liksom arbetarna fick lov-
ord för sitt stora intresse de visade i sitt slit.
SJUKSTUGAN avsedd för epidemiska sjukdomar och även i bruk ett
par gånger för dessa åkommor. Färdig 1893. Öppendörr-principen prö-
vades redan 1901 i denna byggnad med positivt resultat. På senare år
rivningshotad; idag i bruk som föräldrakooperativt daghem.
MAN SÅG aldrig några mastiga lyftkranar och dånande caterpillrar
under 30-talets om- och tillbyggnad. Men hästkrafterna fick slita...
EN VY FRÅN SJUKHUSET med överläkarens bostad, 1965 övergav
sjukhuscheferna denna byggnad och den socioterapeutiska funkti-
onen fick ta den i bruk.
DEN HÄR BYGGNADEN står kvar än i dag och är ibland öppen för
konstnärliga anlag i glaskonstens fjärilslätta materia. Bryggeriet som
producerat drycker för sjukhusets eget behov kom igång 1933 och
1952 drogs de sista korkarna ur de stora tappningskaren. Malt- och
kolsyrade drycker förfärdigades här och här fanns en bryggpanna på
30 hektoliter.
I 94 ÅR - från invigningen 1894 fram till en marssöndag 1988 hade man
från sjukhuskyrkans sida försökt bära fram budskapet om "han som helar
sår och skingrar dimmor..."
Söndagen den 20 mars 1988 måste kyrkoherden i Piteå landsförsamling
inför fullsatt kyrka åse hur representanter för Handelsbolaget Furunäsets
fastigheter trädde fram och på guden Mammons vägnar ta över det verk
som då ansågs fullbordat...
UNDER MÅNGA ÅR saknade sjukhuset egen kyrkogård och de döda
fingo därför begravas å Piteå stads begravningsplats. Likaledes sak-
nades gravkapell och obduktionsbod; den senare tillkom först efter
flera år såsom en fristående byggnad invid bensin- och oljekällaren
utanför kvinnosidans B-gård, och till dess måste obduktionerna, som
då voro obligatoriska, ske å ett särskilt rum å en av avdelningarna på
manssidan. I anslutning till sjukhusets om- och tillbyggnad 1930 revs
den gamla obduktionsboden, och sjukhusets vackra gravkapell, även
innehållande obduktionsrum, byggdes då upp på sin nuvarande plats
invid klockstapeln, som först blev rest under 1920, tack vare i huvud-
sak frivilliga bidrag.
-----------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 9 mars 1992.
Det Piteå som går
Piteå Tidningen den 19 januari 1956.
Husqvarna Tvättmaskin - 1955
Piteå Tidningen den 3 december 1955.
"Swing it, magistern!"
Alice Babs höjer sitt pekfinger när hon brister ut i: Swing it, magistern,
swing it!
-------------------------------------------------------------------------------
Filmen kom 1940, och "den där Babs" ansågs av moralens väktare som en syndfull förförerska för 40-talets ungdomar. I rollerna:
ALICE BABS - ADOLF JAHR - THOR MODÉEN - JOHN BOTVID - JULIA CAESAR - NILS HALLBERG - GEORG FUNKQUIST - VIRAN RYDKVIST - SOLVEIG HEDENGRAN - CARL HAGMAN.
Regi/manus: Schamyl Bauman, Hasse Ekman manus. "Swing it, magistern", kompositör: Kai Gullmar, text: Hasse Ekman.
Söndagsgubbar
Man med Bill Haley lock.
Rektor! Nyligen pensionerad.
F.d. överläkare på Piteå lasarett.
MC-knutte, med en äkta HD i garaget.
------------------------------------------------------
Teckningar: Roger Lindqvist.
På jakt efter jultomten...
Igår, innan Norah skulle somna, kom vi överens om att hela söndagen
skulle ägnas åt att leta rätt på jultomten. Vi gjorde upp planerna - att
farmor, farfar och Norah skulle bege sig ut i den tidiga timman för att
på nåt sätt försöka lokalisera jultomtens hem; TOMTEBO. Jag berättade
då att den röda stugan nere vid Tingsholmen var misstänkt likt det som
vi länge sökt.
Norah bestämde att farmor skulle vara "sparkchaufför", farfar var ut-
sedd till 1:e tomtespejare, själv så var hon organisatör för hela det
planlagda projektet: "På jakt efter jultomten!".
Tidig söndagsmorgon var jakten i full gång. Norah satt på sparken för
att dirigera sin farmor så hon skulle köra rätt. Medan damerna åkte på
spark - flåsade farfar runt och spejade efter den beskrivningen som
Norah gett: "Rundnätt farbror, klädd i röda kläder, vitt långt skägg,
kanhända med ett par önskelistor i handen. Om du ser honom farfar,
skriker du - Tomte i sikte!".
Farfar, det är viktigt att du gör som jag säger, fattar du?"
Plötsligt får vi syn på ett mystiskt fenomen på himlen. Det är då som
Norah tar till orda:
- Farmor och farfar - ser ni! Det verkar som om du har rätt, farfar. Det
ser ut som om den där röken kommer från Tingsholmen. Tomten är ute
och provåker sitt nya fordon!".
- Men, men, säger farfar stammande, tomten har ju renar när han åker
på julklappsturné, heller hur Norah? Dom är väl "rökfria"? Säger farfar
något konfunderad.
- Farfar, hur pass insnöad är du egentligen? Vi lever ju på 2000-talet.
Tomtens renar är vid det här laget så gamla och utslitna, att de numera
har gått i pension. Rudolf med den röda mulen avgick redan 2001. Idag
så använder tomtefar och hans nissar motordrivna "himlabilar". Säger
Norah och kastar ytterligare en blick upp mot den kalla novemberhimlen.
- Det är ju därför det kommer ut så mycket rök, vetja....
Norah blir besviken när spaningen inte ger något resultat. Helt sonika
tar hon kommandot över sparkstöttingen.
- Farmor, du kan gå in och vila, jag tar över. Jag har sparkkörkort,
så det är lugnt!
- Allt ska man då göra själv, suckar Norah.
När Norahs farmor gått in, för att fixa lite mat, fortsätter Norah och
hennes farfar (spejaren) in i den djupa mörka skogen.
- Vi måste finkamma hela skogsområdet, efter varje liten tillstymmelse
efter tomtar och tomtenissar. Haru förstått, farfar?
- Självklart Norah!
- När man är på ett sånt här viktigt uppdrag, blir man sugen så klart.
Snön i den här skogen är faktiskt riktigt god. Prova farfar!
- Tomteeeeeeeen......! Det är Norah som ropaaaaaaar! Om du hör mig,
kan du väl svara?
- Äsch! Han kommer när han kommer. Vi går in till farmor och äter
oss en bit, heller hur farfar? Han lär ju hur som helst dyka upp på
julafton med sin "himlabil". Så lutar Norah sitt huvud på sned, tittar på
sin farfar och säger; Bära! Vilket på Norah-språk betyder att hon vill bli
buren ända hem till farmor och farfars hus. Vid köksbordet i stugvärmen
bestämmer vi oss för att nästa gång vi beger oss ut på tomtejakt, måste
vi naturligtvis anlita Max. Eller som Norah säger:
- Sex ögon ser bättre än fyra!
-------------------------------------------------------------------
Lill-Babs & Thore Skogman - 1966
Expressen den 19 januari 1966.
"Hårde Hardy" - Skellefteå AIK:s härförare 1977/1978
"Hårde Hardy" så har han kallats åtminstone i folkmun. Egentliga namnet är Hardy Nilsson född 1947 i Skellefteå. Säsongen 1977/1978 var Hardy en av guldgossarna i SAIK. Han var en av lagets verkliga härförrare i sammanhanget och tog på så sätt sitt SAIK upp till finalplats vilket man också vann. Hardy har även figurerat i landslaget, som en nyttig och välspelande forward. Någonting annat som Hardy var bra på, var att sitta i utvisningsbåset. Han var elitseriens mest utvisade spelare 1977/1978. Är det måhända därifrån Nilssonspojken fått sitt öknamn? Den här säsongen står Hardy som tränare i Djurgårdens tränarbås. Lika gravallvarlig som tidigare. Lika sparsam med orden också. Men heter man "Hårde Hardy" och är sprungen ur ett granitberg, så förstår man kanske varför. /Roger Lindqvist.
Skellefteå AIK. Övre raden fr. v. Jan-Ulf Mitchell (sektionsordförande), Hardy Nilsson, Lennart Lindström (lagledare), Pekka Rampa, Roland Stoltz, Johnny Forsman, Jan-Erik Sandberg (framåtböjd), Mats Ögren (massör), skymda bakom de två läkarna Gilbert Brännström och Ulf Hedman, Lasse Nyström, Christer Johansson, framför dem Håkan Eriksson (tv) och Per Johansson, Tolle Larsson (materialförvaltare), Anders Rönnblom (tränare).
Främre raden fr. v. Hannu Palmu, Göran Lindblom, Martin Johansson, Mats Landerstedt, Roger Rosén, Martin Karlsson, Peter Helander och Jan Lindholm.
Foto: Rolle Rygin, Stockholm.
----------------------------------
Hardy Nilsson - Årets center - i närkamp med AIK-backen Mats Rasmuss-
on och målvakten Bosse Karlsson. Det här är det spel Hardy gillar och be-
härskar - den tunga närstridshockeyn.
Foto: Rolle Rygin, Stockholm.
MÄSTARNAS NYTTIGASTE SPELARE
Hardy Nilsson, 30, ingenting för VM-truppen......
"Virus" Lindberg, förbundskapten i Tre Kronor, hade (som han tyckte) ingen användning för Skellefteå AIK:s lagkapten Hardy Nilsson i årets VM-lag. Han hade det inte heller 1977.
Hardy Nilsson har satt sin prägel på "det nya Skellefteå", det lag som kom till Elitserien för att stanna där. Hänsynslöst - inte minst sagt mot sig själv - har han drivit på sitt manskap och skapat en agressiv, tuff och i hög grad segerrik spelstil. Denna stil har inte alltid slagit an hos motståndarna, som beskyllt Skellefteå för att spela orent och opolerat. Tommy Sandlin, ny förbundskapten efter "Virus" Lindberg och en tränare med enorm ambition och förmåga att analysera saker och ting, har dock i flera år oförblommerat uttalat sitt erkännande av Skellefteå:
- Inget svenskt klubblag spelar så internationellt som Skellefteå, har Tommy Sandlin sagt gång på gång. Agressivt, hårt - och riktigt!
Sandlin förutsåg under ett tidigt skede av SM-slutspelet att Skellefteå hade stora chanser att bli svenska mästare. Han fick rätt. Och Skellefteås SM-vinnande spelstil bar i högsta grad Hardy Nilssons anda och prägel.
Lång väg
Hardy Nilsson har gått en lång väg, men så småningom nådde han toppen, fick lön för slitet. Han kom in i A-laget i mitten av 60-talet, när Skellefteås första storhetstid definitivt tog slut sedan alla stjärnorna slutat eller åkt med på flyttningsvågen söderut. Hardy nötte ofta filten i utvisningsbåset. Han hade redan då en enorm vilja, men skickligheten stos inte i paritet med viljan och följden blev täta utvisningar. Hardy hörde till de mest utvisade i allsvenskan. Men hans bana bar uppåt, och den dag Hardy avancerade till lagkapten var detta en milstolpe på många sätt. Hardy tänkte på sitt ansvar som lagkapten - som sådan kunde han ju inte sitta i utvisningsbåset titt och tätt! - och han utvecklades följaktligen i rätt riktning. Han blev ledaren, kämpen som alltid fanns i främsta stridslinjen.
Hardy Nilsson är lika tuff i sitt snack som i spelet på och utanför (!) banan. Utanför banan - ja, han är otroligt "offensiv" även när han för någon minut sitter i avbytarbåset. Inte ens där tröttnar han i sitt nit att driva på kompisarna på banan. I alla situationer är han lagkaptenen. Ett par veckor efter SM-triumfen fick och tog Hardy Nilsson den chans han så hett eftertraktat jämsides med SM-segern. Han skrev på proffskontrakt för västtyska Köln, därmed efterlämnade han en stor lucka i Skellefteås mästarlag. Hardy Nilsson är förvisso inte en av de elegantaste lirarna anrika Skellefteå haft i sitt lag sedan den allsvenska upphöjelsen 1955, men han är absolut en av de nyttigaste. Utan Hardy Nilsson hade Skellefteå aldrig blivit svenska mästare 1978, den saken är absolut klar!
--------------------------------------------------------------
Text: Allan Laisfeldt, Norra Västerbotten.
Skellefteå AIK. Övre raden fr. v. Jan-Ulf Mitchell (sektionsordförande), Hardy Nilsson, Lennart Lindström (lagledare), Pekka Rampa, Roland Stoltz, Johnny Forsman, Jan-Erik Sandberg (framåtböjd), Mats Ögren (massör), skymda bakom de två läkarna Gilbert Brännström och Ulf Hedman, Lasse Nyström, Christer Johansson, framför dem Håkan Eriksson (tv) och Per Johansson, Tolle Larsson (materialförvaltare), Anders Rönnblom (tränare).
Främre raden fr. v. Hannu Palmu, Göran Lindblom, Martin Johansson, Mats Landerstedt, Roger Rosén, Martin Karlsson, Peter Helander och Jan Lindholm.
Foto: Rolle Rygin, Stockholm.
----------------------------------
Hardy Nilsson - Årets center - i närkamp med AIK-backen Mats Rasmuss-
on och målvakten Bosse Karlsson. Det här är det spel Hardy gillar och be-
härskar - den tunga närstridshockeyn.
Foto: Rolle Rygin, Stockholm.
MÄSTARNAS NYTTIGASTE SPELARE
Hardy Nilsson, 30, ingenting för VM-truppen......
"Virus" Lindberg, förbundskapten i Tre Kronor, hade (som han tyckte) ingen användning för Skellefteå AIK:s lagkapten Hardy Nilsson i årets VM-lag. Han hade det inte heller 1977.
Hardy Nilsson har satt sin prägel på "det nya Skellefteå", det lag som kom till Elitserien för att stanna där. Hänsynslöst - inte minst sagt mot sig själv - har han drivit på sitt manskap och skapat en agressiv, tuff och i hög grad segerrik spelstil. Denna stil har inte alltid slagit an hos motståndarna, som beskyllt Skellefteå för att spela orent och opolerat. Tommy Sandlin, ny förbundskapten efter "Virus" Lindberg och en tränare med enorm ambition och förmåga att analysera saker och ting, har dock i flera år oförblommerat uttalat sitt erkännande av Skellefteå:
- Inget svenskt klubblag spelar så internationellt som Skellefteå, har Tommy Sandlin sagt gång på gång. Agressivt, hårt - och riktigt!
Sandlin förutsåg under ett tidigt skede av SM-slutspelet att Skellefteå hade stora chanser att bli svenska mästare. Han fick rätt. Och Skellefteås SM-vinnande spelstil bar i högsta grad Hardy Nilssons anda och prägel.
Lång väg
Hardy Nilsson har gått en lång väg, men så småningom nådde han toppen, fick lön för slitet. Han kom in i A-laget i mitten av 60-talet, när Skellefteås första storhetstid definitivt tog slut sedan alla stjärnorna slutat eller åkt med på flyttningsvågen söderut. Hardy nötte ofta filten i utvisningsbåset. Han hade redan då en enorm vilja, men skickligheten stos inte i paritet med viljan och följden blev täta utvisningar. Hardy hörde till de mest utvisade i allsvenskan. Men hans bana bar uppåt, och den dag Hardy avancerade till lagkapten var detta en milstolpe på många sätt. Hardy tänkte på sitt ansvar som lagkapten - som sådan kunde han ju inte sitta i utvisningsbåset titt och tätt! - och han utvecklades följaktligen i rätt riktning. Han blev ledaren, kämpen som alltid fanns i främsta stridslinjen.
Hardy Nilsson är lika tuff i sitt snack som i spelet på och utanför (!) banan. Utanför banan - ja, han är otroligt "offensiv" även när han för någon minut sitter i avbytarbåset. Inte ens där tröttnar han i sitt nit att driva på kompisarna på banan. I alla situationer är han lagkaptenen. Ett par veckor efter SM-triumfen fick och tog Hardy Nilsson den chans han så hett eftertraktat jämsides med SM-segern. Han skrev på proffskontrakt för västtyska Köln, därmed efterlämnade han en stor lucka i Skellefteås mästarlag. Hardy Nilsson är förvisso inte en av de elegantaste lirarna anrika Skellefteå haft i sitt lag sedan den allsvenska upphöjelsen 1955, men han är absolut en av de nyttigaste. Utan Hardy Nilsson hade Skellefteå aldrig blivit svenska mästare 1978, den saken är absolut klar!
--------------------------------------------------------------
Text: Allan Laisfeldt, Norra Västerbotten.
Dansbandskampen
Tänk så fel det kan bli! En tanke som slår mig precis efter kvällens föreställning av Dansbandskampen. CC & Lee blev det band som inte fick förnyat förtroende av TV-tittarna. Jag har tidigare uttalat mig i positiva ord om bandet, som jag tycker i viss mån "äger" varje gång som de intar dansbandsscenen i Norrköping. Tyvärr så tyckte inte alla detsamma. De band som återstår; Patrik´s Combo, Elisa´s, Donnez och Willez får alltså fortsätta att exponeras framför TV-kamerorna en vecka till. Som jag tidigare nämnt, och som jag fortfarande står fast vid, är Willez i mina ögon sett inget finalband. Det låter måhända rätt så tajt musikerna emellan, men när vi kommer till sången så kan det på vissa ställen låta rent sagt bedrövligt. Jag ser heller inte Patrik´s Combo som nåt renodlat klassiskt dansband. Showgrupp, skulle jag vilja säga. Man utför sina låtar med glimten i ögat, man utsrålar en präktig charmfullhet som i viss mån räcker ganska långt, men sedan är det stopp. Totalt stopp! Elisa´s ligger på någon slags "mellannivå" banden emellan. Charmigt, välspelat men någonting fattas. Donnez har ett dansbandstajt komp, med fin sång, som är ett måste för att stå som segrare. Men tro mig! Jag kan redan nu tipsa om att det band som så småningom står som slutliga segrare heter Willez. Trots upprepad falsksång helg efter helg, så har grabbarna lyckat charma danspubliken så pass att det räcker till en finalplats. Och det lutar faktiskt också åt seger. Finge jag bestämma så blev det inte så. Men med vita Pepsodentleenden, och ett snyggt yttre, kommer man långt här i livet. Så långt att man också kan vinna en guldpokal i Dansbandskampen.
IDOLER!
Ja, tänk vad dessa idoler förgyllde våran tillvaro. Varje idol hade så att säga sin speciella tid. Barndomens idoler har alla blivt gamla nu. En del är borta för alltid. Men en lyser fortfarande med ett visst "idolskimmer": Lill-Babs! Även Little Gerhard finns kvar. Annars så har det börjar bli en aningen tunnsått numera i idoldjungeln.
Rolf Åhmans / Chinox m. Danne Stråhed i Långträsk - 1977
Den 12:e februari 1977 spelade vi i Logen Långträsk. Vi spelade i storstugan, medan Chinox från Malmö spelade upp till dans i den lilla logen under samma tak. Det bestående intrycket var, kommer jag ihåg, att hela bandet hade en sådan kolossal feminin utstrålning. Vad jag inte visste då, men vet idag, är att sångaren i bandet var Danne Stråhed. I bandet fanns även Dannes bror Bosse Stråhed. Bakom trumsetet satt en långhårig kille - Allan Dittrich - som 31 år senare skulle bli medlem i Wizex. Allan Dittrich såg vi senast i Dansbandskampen där han trummade bakom sångarna Anna Sköld och Thomas Lindberg i nämnda orkester. Danne Stråhed slutade i Chinox 1981 och tillsammans med bl. a. Allan Dittrich bildade han gruppen Änglabarn. Vad Allan beträffar så har han också spelat med i dansbandet Dannys från Helsingborg. 2008 antog han erbjudandet att börja med Wizex där han alltså spelar nu idag.
ROLF ÅHMANS spelade i Storstugan. CHINOX spelade i lilla logen.
På bilden t.h. syns Danne Stråhed som andra man fr. v. Bredvid
honom ses trumslagaren Allan Dittrich.
CHINOX från Malmö. Bildades 1972 av Danne Stråhed och hans bror
Bo. Upplöstes 1980/81. Spelade i Logen Långträsk den 12 februari -77.
Danne Stråhed i Wizex som sångare och kompsitör.
Sångerskan Lena Pålsson fanns även med under samma
period.
WIZEX. Fr. v. Thomas Lindberg, Eric Iversen, Anna Sköld, Allan Ditt-
rich, Tommy Karlsson och Dan Andersson. Det var den här konstella-
tionen som vi såg i Dansbandskampen senast.
-----------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.budera.se / www.kristiandsbladet.se / www.svenskadansband.se
ROLF ÅHMANS spelade i Storstugan. CHINOX spelade i lilla logen.
På bilden t.h. syns Danne Stråhed som andra man fr. v. Bredvid
honom ses trumslagaren Allan Dittrich.
CHINOX från Malmö. Bildades 1972 av Danne Stråhed och hans bror
Bo. Upplöstes 1980/81. Spelade i Logen Långträsk den 12 februari -77.
Danne Stråhed i Wizex som sångare och kompsitör.
Sångerskan Lena Pålsson fanns även med under samma
period.
WIZEX. Fr. v. Thomas Lindberg, Eric Iversen, Anna Sköld, Allan Ditt-
rich, Tommy Karlsson och Dan Andersson. Det var den här konstella-
tionen som vi såg i Dansbandskampen senast.
-----------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.budera.se / www.kristiandsbladet.se / www.svenskadansband.se
Claes af Geijerstam 1969
Clabbe - programledare för "Oppopoppa" som i år sänds från
Liseberg i Göteborg.
----------------------------------------------------------------------
Allers den 25 maj 1969.
Allsångssommaren på Skansen 1982
Sommaren 1982. Långt innan den där långe Berghagen med sin blå kavaj gjorde sitt bejublade intåg, hette allsångsledaren Bosse Larsson. I veckotidningen Hänt i Veckan den 19 juli -82 fanns detta lilla reportage om vad publiken skulle bjudas på från Sollidens scen på Skansen.
Avgående Skansenchefen Nils Erik Baehrendtz och hans fru
Maj-Britt.
Fr. v. Annalisa Ericson och Thore Skogman underhöll från Sollidens
scen. Här bakom kulisserna övar de på en duett. T.h. Gnesta Kalle
med en av sina gäster Kjell Kraghe.
Siw Malmkvist/Fredrik Ohlsson - 1973
Siw Malmkvist och Fredrik Ohlsson fick en son.
Aftonbladet mars/april 1973.
PS. Sonen döptes så småningom till Henrik.
Kenneth Staags orkester Stockholm
Kenneth Staag, Manuel Mercedes, Jim Leopardo, Jan Lande-
gren, Knut Frodesen.
-----------------------------------------------------------------
PS. Janne Landegren har även varit medlem i Telstars och
Ingmar Nordströms.
NV 22 Super Sport - 1954
Frihet den 17 mars 1954.
Vespa - 1954-årsmodell
Frihet den 17 februari 1954.
Lena, blivande kommunalråd i Älvsbyn
Nytt kommunalråd i Älvsbyn blir Helena Öhlund, Hällan i Älvsbyn. S-medlemmarna har föreslagit Lena som Bill Nilssons efterträdare. Själv så säger hon att det är med viss vånda som hon antar uppdraget, men att det även skall bli spännande. Ett uppdrag som jag tror och vet att hon skall klara med bravur. Grattis Lena!
Piteå Tidningen den 19 november 2010.
Foto: Therese Hedman.
Piteå Tidningen den 19 november 2010.
Foto: Therese Hedman.
"Hej, mitt vinterland...!"
Mitt vinterland!
De storslagna furorna kantar Inimarksvägens islagda väg.
Efter samma väg står denna något trötta skylt. Kanske snart dags
för pension?
Tingsholmen idag på förmiddagen.
Sommarparadiset Tingsholmen - har förbytts till en rätt så bortglömd
plats för tillfället.
Mitt i det bistra vinterlandskapet dyker plötsligt solen upp för att
sprida sin guldgula glans över vikens snöklädda talltoppar.
Inte ett spår av mänskliga avtryck. Enbart en och annan skata eller
hungrig liten mus har lämnat sina spår i den vita snön.
Mitt i idyllen - står detta röda lilla torp. Kanhända att det är här som
jultomten bor? Kanske det är hit som Norah och Max önskelistor ham-
nar? Kanske att tomtens alla renar bor i den röda bodan till höger?
Kanske átt detta är centrum för världens julindustri? Nåja, jag måste
"leka" Janne Josefsson och göra en djupare koll på detta! Återkommer
med svar, dagen före julafton! PS. Såg faktiskt en rödklädd gubbe med
vitt yvigt skägg smyga över gårdsplanen. I ena handen hade han en
lång lång lista. Men vänta....det är väl aldrig.......? Svaret kommer även
att presenteras i "Uppdrag granskning".
----------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.
Thor Modéens okände bror
ÅKE MODÉEN - plötsligt har hans gamla bror blivit idol igen.
Thor Modéen. Han var troligen Sveriges genom tiderna största komiker. Mycket större för sin publik än Hasse Alfredsson och Tage Danielsson - eller vem ni vill - är i dag. Vem var egentligen Thor Modéen? Aftonbladet åkte till Hässleholm för att fråga den som borde veta bäst - hans bror Åke.
- Visst var han på många sätt den store lycklige brum-brum-björn som sägs. Oftast var han dock tyst och sluten. Utom när vi var tillsammans. Då hade vi alltid trevligt. Vi brukade laga mat. Jag är utlärd kock, så det blev alltid gott.
- Det var dock inte så ofta vi hade tillfälle att vara tillsammans. Vi bodde på så skilda håll. Därför var det ju så mycket trevligare när det blev.
- Thor var flärdfri och naturlig och var så förskräckligt rolig.
Åke Modéen är van att berätta om sin berömde bror. Många tidningar har hälsat på sedan TV började visa Thors gamla filmer. Han är trots sina 82 år fortfarande aktiv försäljare för Skånska Lantmännen.
- Vad tusan skall jag göra. Jag är ju aldrig sjuk, säger han och ser inte särskilt ledsen ut för det.
- Än så länge kan jag äta, supa och spela vira - det är jag förresten ganska slängd i. Och så måste jag tjäna 150 kronor om dagen. Bilen är dyr.
Född till skådespelare
- Thor Modéen var född till skådespelare. Det var hans stora dröm ända sen han var liten. Allt annat han företog sig misslyckades han med. Skolan tog han sig med nöd och näppe igenom. Efter realexamen fick han jobb på svenska konsulatet i Lübeck. Det tröttnade han snart på och tog hyra på en båt till Sverige. Han gjorde också ett kortare inhopp i bankvärlden. Det tog häftigt slut när kamreren en dag befann sig sittande på ett antal häftstift, ditlagda av Thor.
- Då insåg han att det var lönlöst att försöka göra karriär utanför scenen. Pappa var en stor humorist, säger Åke. Det var väl egentligen han som myntade uttrycket "härliga tider, strålande tider".
Thor Modéens debut på film skedde 1926. Han gestaltade då general Sandels i Fänrik Ståls sägner. Således inte i någon fars av det märke som senare skulle föra honom till skyarna i dubbel bemärkelse.
Dominerade filmmarknaden
Under 30-talet dominerade han totalt den svenska filmmarknaden. De flesta filmer som gjordes hade Thor Modéen i någon roll. Han var inte alltid så förtjust i det ensidiga arbetet. Till sin bror Åke sa han en gång:
- Dom där pilsnerfilmerna vill jag inte göra, men jag får ju bra betalt.
En av Thor Modéens stora fasor var att bli gammal och sjuk. Han ville aldrig tänka på sådant. Han blev heller inte gammal. Vid endast 52 års ålder gick han bort 1950. För Thor Modéen hade det aldrig varit tal om att spara sig. Det hårda livet tog ut sin rätt. Hos alla var saknaden stor efter honom - inte minst hos Buttericks. Rut Holm lär ju en gång ha sagt:
- Med Thor Modéen förlorade Buttericks en av sina största kunder.
-----------------------------------------------------------------------------
Aftonbladet april 1973.
"Margot det är dig som vi vill ha....!"
Efter Mona Sahlins beslut att avgå som partiledare så höjs nu många röster för att få Margot Wallström som hennes efterträdare. Margot Wallström avvisar bestämt alla sådana frågor; "Det finns inte ens på kartan", säger den f.d. EU-kommissionären till massmedia. Wallström är numera FN:s särskilda representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter. Jakten går alltså vidare på lämpliga partiledarkandidater. Men visst vore Margot ett strålande alternativ.
MARGOT WALLSTRÖM född i Kåge i Västerbottens län. En tjej som
jag alltid gillat helskarpt. Hon har en utstrålning som skulle passa bra
i en eventuell partiledarroll. Och inte bara det....hon är väldigt vacker
att se på också.
-----------------------------------------------
Bild: www.dn.se
MARGOT WALLSTRÖM född i Kåge i Västerbottens län. En tjej som
jag alltid gillat helskarpt. Hon har en utstrålning som skulle passa bra
i en eventuell partiledarroll. Och inte bara det....hon är väldigt vacker
att se på också.
-----------------------------------------------
Bild: www.dn.se
Lasses - Renkronan i Vidsel 1973
Året 1973 spelade jag med två orkestrar, Lasses och John Harrys. Dock inte samtidigt. Första halvan av -73 med Lasses från Piteå, den återstående halvan med John Harrys från Älvsbyn. Samtidigt höll jag på med storbandet Pite Havsband, och Blåsorkestern inom kommunala musikskolan i Piteå. Mycket musik, så mycket att jag också drömde om musik på nätterna. Året därpå, i januari 1974, spelade jag för första gången med Rolf Åhmans. Jag blev ordinarie den 8 februari samma år.
Dans på restaurangen Renkronan Vidsel. Den 24 februari 1973.
Vid det här tillfället hade jag endast tre månader kvar av grundskolan.
Och drömde om att bli yrkesmusiker......
Medlemmar: Stig Wikström - dragspel. Lars-Erik Wikström -
sång, gitarr. Roland Wikström - bas. Roger Lindqvist - trummor.
Jo, ni har gissat alldeles rätt! De tre Wikströmmarna var släkt, t.o.m.
bröder!
Dans på restaurangen Renkronan Vidsel. Den 24 februari 1973.
Vid det här tillfället hade jag endast tre månader kvar av grundskolan.
Och drömde om att bli yrkesmusiker......
Medlemmar: Stig Wikström - dragspel. Lars-Erik Wikström -
sång, gitarr. Roland Wikström - bas. Roger Lindqvist - trummor.
Jo, ni har gissat alldeles rätt! De tre Wikströmmarna var släkt, t.o.m.
bröder!
Parfym SILVERMOON - 1937
Husmodern 1937.
Thor-Erics
THOR-ERICS - en presentation: Fr. v. Helge Johansson, Jan-Eric
Levin, Sören Salomonsson, Lasse Högberg och Thore Olofsson.
THOR-ERICS från Hyssna i Västergötland bildades 1963, och spelade på den tiden mestadels instrumentalt. Allteftersom antalet engagemang ökade, ökade också andelen sånglåtar på repertoaren. Fram till 1966 hände mindre än inget, men 1966 på våren gjorde Thor-Erics sin första skiva, vilken gick direkt upp på Svensk- och Kvällstoppen - "Sju ensamma kvällar".
Sedan 1967 är man yrkesmusiker och ser mycket ljust på framtiden. Man är sommarsäsongen 1970 ett av landets flitigast bokade band med spelningar minst 5-6 kvällar per vecka. Thor-Erics kan numera inte sägas ha någon hemmamarknad, utan man spelar lika ofta i norra Norrland som i södra Skåne.
------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 1 augusti 1970.
THOR-ERICS 1967.
Thor-Erics placerade sig på Svensktoppen den 1 augusti 1966 med "Sju ensamma kvällar". Bandet låg på listan i fyra veckor. Som bäst nådde de en femte placering.
Den 12 juli 1970 återvände man på listan med "Vit som en orkidé". I hela sju veckor stannade bandet på listan. Som bäst placerade man sig på en andra plats.
THOR-ERICS 1975.
THOR-ERICS 1978. Thore Olofsson - sång, gitarr. Lasse Högberg -
piano, orgel, sång. Sören Salomonsson - trummor. Jan-Eric Levin -
gitarr. Helge Johansson - bas. Nick Borgen - sång.
--------------------------------------------------------------------------------
Vorrsjö infriade förväntningarna....
SVANTE VORRSJÖ SEGRADE KLART PÅ HEMMABANAN!
SVANTE VORRSJÖ - toppman i andra SM-tävlingen för klass 3.
SVANTE VORRSJÖ infriade förväntningarna till fullo när det bjöds på SM-tävlingar för bilar i Piteå söndag middag. Svante inledde inte loppet särskilt löftesrikt, men innan de tio varven var avklarade hade fjolårsmästaren Erik Berger tvingats släppa norrbottningen före, och dennes slutseger blev stor. Med detta knappade Svante in ett par poäng på Bergers SM-ledning från förra helgen. Trots det miserabla vädret var det mer än 2.000 som betalade entré och frös nere på Norra Stadsfjärden.
----------------------------------------------------------
Piteå Tidningen februari 1965.
Dagens gubbe
Teckning: Roger Lindqvist.
"Kapellmästar´n"
Här följer en artikel som handlar om ROLF ÅHMAN kapellmästare i "Rolf Åhmans" orkester. Rolf var - fick jag veta senare - engagerad politiskt inom Centerpartiet i Älvsbyn. Rolf satt i kommunalfullmäktige, något som faktiskt gått mig helt förbi. Jag visste inget om det här. Det var inte förrän en f.d. bandkollega flera år senare förde det på tal som jag fick nys om det. Rolf var en klippa. När jag som 16-åring började i orkestern, redogjorde han för mina föräldrar att alkohol var strängt förbjudet i orkestern. Något som min far och mor tyckte kändes skönt. Fastän jag inte själv drack så kändes det ändå skönt att "veta vad som gällde". Rolf skötte under sina år i bandet all typ av pappersexercis. Han tog hand om nästan allt det praktiska som kretsade runt Rolf Åhmans orkester. Det kändes både tryggt och förtroendeingivande att ha med Rolf att göra. Jag litade fullständigt till 100% på honom. Sprit förekom aldrig. Det var absolut strängt förbjudet. Jag kom alltid tryggt dit jag skulle (hade inget körkort då jag började) jag kom alltid lika tryggt tillbaka hem. Både Rolf och de andra i bandet turades om att ge mig skjuts hem på nätterna. Ibland låg jag över hos nån av spelkompisarna utifall vi skulle åka norrut även nästa dag. Allt funkade som det skulle, och det är jag väldigt glad och tacksam över. Jag hade även turen att ha trevliga och skötsamma killar omkring mig i gruppen. I "Roffes" trivdes jag väldigt bra.
------------------Roger.-------------
"GRÄVMASKINISTERNA - en minoritetsgrupp inom fackföreningen".
När Statsanställdas förbunds avdelning 5107, tidigare Sv. Vägarbetareförbundets avdelning, hade sitt årsmöte fick Älvsbyn ytterligare en representant i dess styrelse, nämligen grävmaskinisten Rolf Åhman, Älvsbyn. Han tillhör den minoritetsgrupp av medlemmar, som är knutna till det så kallade "Sveabunds"-avtalet - ett av storavdelningens medlemsområde, som man dels vill medlemsmässigt fastare knyta till sin fackliga verksamhet och dels satsa på att så långt det är möjligt skapa bättre löne- och arbetsförhållanden för. De har för närvarande ett minimiavtal som i och för sig strikt tillämpats av arbetsgivare, men anses inte tillfredsställande jämfört med övriga grupper inom avdelningens avtalsområde.
Ökat fackligt inflytande för SVEABUNDS-grupperna är välkommet,
säger nyvalde styrelseledamoten Rolf Åhman, som här ses tillsammans
med avdelningens mätningsman Isak Fors, Boden.
I sällskap med avdelningens mätningsman Isak Fors, har PT varit ut till den nya styrelseledamotens arbetsplats i Maitum, där Rolf Åhman för dagen var sysselsatt med gruskrossning. Han har sedan september 1964 varit anställd hos AB Planbetong, Älvsbyn, och blivit en av företagets allroundanställda. Det är till fördel för både företag och den anställde, tycker han, för på det sättet har han garanterat arbete året om. Det eliminerar en annars mera säsongsbetonad sysselsättning.
- Eftersom grävmaskinisterna alltjämt har tre olika organisationstillhörigheter - vägarbetarna, byggnads- och transport - har vi kommit att förbliva en minoritetsgrupp inom facket, där ingen riktigt har velat satsa på att förbättra våra förhållanden, säger Rolf Åhman. Gemensamt har man försökt följa ett likartat avtalsmönster, men trots det har grupperna släpat efter i många avseenden. En annan orsak till eftersläpningen är att vi inte haft ett tillräckligt inflytande i den fackliga verksamheten, särskilt vår grupp, knuten till Sveabunds avtalsområde, som är utspritt över så vitt skilda arbetsområden.
Det har inneburit minimala kommunikationer mellan arbetsgrupperna, avdelningen och förbundet. Att jag nu kommit med i avdelningsstyrelsen får tas som uttryck för en önskan att komma fram till bättre kommunikationer och större hörsamhet för våra krav och önskemål. Rolf Åhman har inte något att invända mot det företag han arbetet åt. Det har uppfyllt de avtalspliktelser och överenskommelser som träffats. Men därför saknas inte problem, som kan vara svårlösta, både arbetsmässigt och lönemässigt, för att komma bort från känslan att utgöra en låglönegrupp inom en annars normal lönegrupp. När vi sitter och pratar en stund inne i kojan erinrar Isak Fors om de speciella arbetsplatsproblem gruppen har.
- Exempelvis har buller och dammproblem ökat, till följd av allt större och effektivare maskiner - krossar och borrmaskiner - tagits i bruk på arbetsplatserna och inte åtföljts av tillräckligt effektiva skyddsåtgärder.
ROLF ÅHMAN som han såg ut när han kastat sin arbetsoverall
och stod bakom sitt dragspel på dansbandsscenerna runt om
i Norr- och Västerbotten, mellan åren 1967-1976.
Vattenspolning som anses vara den effektivaste mot damm elimineras helt vintertid på grund av kylan. Inbyggda fläktanordningar har provats men ger än så länge inte tillräckligt effektivt resultat. Decibeltalet har väsentligt ökat genom dessa större anläggningar.
- På fackligt håll anser vi, säger Isak Fors, att en hel del av nu befintliga maskiner borde kunna utrustas bättre och anvisningar är under utarbetande. De ligger för närvarande på remiss hos förbundet. Det som helt glömts bort är asfaltsverken och tilläggsanvisningar är under bearbetning. Med de åtgärderna kan man hoppas på att få fram klarare linjer om hur dessa problem bör tacklas. Det har även framförts önskemålet att förbundet redan i ett mycket tidigt skede får vara med när nykonstruktioner skapas, påpekar Fors. Önskvärt är att vi får komma in redan när maskinerna befinner sig på ritblocksstadiet för att få ge våra synpunkter. Från förbundet har också uttalats bekymmer över den knappa medelstilldelningen till vägunderhåll. Exempelvis har maskinfonden fått minskade anslag, samtidigt som man går på den privata sidan med subventioner. Detta är inte konkurrens på lika villkor.
- Många andra problem finns också att brottas med, säger Isak Fors och berättar att avdelningen nu velat satsa lite hårdare på den medlemskår som är knuten till Sveabunds-avtalet. Därför utökades styrelsen med två ledamöter, Rolf Åhman, Älvsbyn, på maskinsidan och Roland Svensson, Öjebyn, på asfaltarbetarsidan. Avtalsläget är att dessa grupper utgör en låglönegrupp i vad man skulle kunna kalla ett "höglöneområde". Vi har också traktaments- och reseersättningen, som inte kan anses tillfredsställande. Grupperna har ett minimiavtal, som strikt tillämpas av arbetsgivarna, och naturligtvis fungerar efter principen tillgång och efterfrågan. Det har inneburit att de som varit verksamma i Norrland inte haft samma lön som de som arbetat i södra och mellersta Sverige. För att komma till rätta med detta har man på den fackliga sidan diskuterat ett speciellt Norrlands-tillägg som en framkomlig väg att klara ut problemet.
Jag och kapellmästar´n, i Kusmark Folkets Hus
1975. Rolf t.v. Roger t.h.
Andra problem som är svåra att komma tillrätta med är förknippade med arbetsplatserna. Exempelvis får reparationer ibland göras i arktisk vintekyla. Det är dyrbara maskiner och stillestånd är varken företagare eller anställda betjänta av. Bra förarsitsar kan vålla svårigheter liksom buller och damm och många andra saker, som är intimt förknippade med arbetsgruppens hälsoproblem. Om en maskinist blir lite krasslig en dag går han i alla fall oftast ut i arbete, därför att hans arbetsplats ligger så illa till att en ersättare inte kan anskaffas, påpekar Fors som exempel på de besvärligheter som kan möta ute på arbetsplatserna. Isak Fors och Rolf Åhman är överens om nödvändigheten av att denna arbetsgrupp får ett större medinflytande i det fackliga arbetet. Det är över avtalsförhandlingar man menar sig kunna komma tillrätta med många av de problem man brottas med. Det är en fråga om att få ut bättre lön och berättigade rese- och traktamentsersättningar. De stora avstånden underlättar inte men en gemensam facklig satsning, är en god väg att aktualisera och komma fram till acceptabla lösningar.
- Fackföreningens åtgärd med representation i styrelsen från vår grupp tolkar vi som ett gott tecken på att de problem som vi brottas med skall få ett större utrymme vid avtalsförhandlingarna, säger Rolf Åhman. Det är det vi har eftersträvat. Vi, som utgör en minoritetsgrupp, har hitills inte haft möjlighet att hävda våra synpunkter i detta sammanhang. Känslan av ökad information och inflytande stimulerar till aktiviteter i det fackliga arbetet.
------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 6 april 1971.
ROLF ÅHMAN F. 13.10 1935 D. 30.5 2006.
------------------Roger.-------------
"GRÄVMASKINISTERNA - en minoritetsgrupp inom fackföreningen".
När Statsanställdas förbunds avdelning 5107, tidigare Sv. Vägarbetareförbundets avdelning, hade sitt årsmöte fick Älvsbyn ytterligare en representant i dess styrelse, nämligen grävmaskinisten Rolf Åhman, Älvsbyn. Han tillhör den minoritetsgrupp av medlemmar, som är knutna till det så kallade "Sveabunds"-avtalet - ett av storavdelningens medlemsområde, som man dels vill medlemsmässigt fastare knyta till sin fackliga verksamhet och dels satsa på att så långt det är möjligt skapa bättre löne- och arbetsförhållanden för. De har för närvarande ett minimiavtal som i och för sig strikt tillämpats av arbetsgivare, men anses inte tillfredsställande jämfört med övriga grupper inom avdelningens avtalsområde.
Ökat fackligt inflytande för SVEABUNDS-grupperna är välkommet,
säger nyvalde styrelseledamoten Rolf Åhman, som här ses tillsammans
med avdelningens mätningsman Isak Fors, Boden.
I sällskap med avdelningens mätningsman Isak Fors, har PT varit ut till den nya styrelseledamotens arbetsplats i Maitum, där Rolf Åhman för dagen var sysselsatt med gruskrossning. Han har sedan september 1964 varit anställd hos AB Planbetong, Älvsbyn, och blivit en av företagets allroundanställda. Det är till fördel för både företag och den anställde, tycker han, för på det sättet har han garanterat arbete året om. Det eliminerar en annars mera säsongsbetonad sysselsättning.
- Eftersom grävmaskinisterna alltjämt har tre olika organisationstillhörigheter - vägarbetarna, byggnads- och transport - har vi kommit att förbliva en minoritetsgrupp inom facket, där ingen riktigt har velat satsa på att förbättra våra förhållanden, säger Rolf Åhman. Gemensamt har man försökt följa ett likartat avtalsmönster, men trots det har grupperna släpat efter i många avseenden. En annan orsak till eftersläpningen är att vi inte haft ett tillräckligt inflytande i den fackliga verksamheten, särskilt vår grupp, knuten till Sveabunds avtalsområde, som är utspritt över så vitt skilda arbetsområden.
Det har inneburit minimala kommunikationer mellan arbetsgrupperna, avdelningen och förbundet. Att jag nu kommit med i avdelningsstyrelsen får tas som uttryck för en önskan att komma fram till bättre kommunikationer och större hörsamhet för våra krav och önskemål. Rolf Åhman har inte något att invända mot det företag han arbetet åt. Det har uppfyllt de avtalspliktelser och överenskommelser som träffats. Men därför saknas inte problem, som kan vara svårlösta, både arbetsmässigt och lönemässigt, för att komma bort från känslan att utgöra en låglönegrupp inom en annars normal lönegrupp. När vi sitter och pratar en stund inne i kojan erinrar Isak Fors om de speciella arbetsplatsproblem gruppen har.
- Exempelvis har buller och dammproblem ökat, till följd av allt större och effektivare maskiner - krossar och borrmaskiner - tagits i bruk på arbetsplatserna och inte åtföljts av tillräckligt effektiva skyddsåtgärder.
ROLF ÅHMAN som han såg ut när han kastat sin arbetsoverall
och stod bakom sitt dragspel på dansbandsscenerna runt om
i Norr- och Västerbotten, mellan åren 1967-1976.
Vattenspolning som anses vara den effektivaste mot damm elimineras helt vintertid på grund av kylan. Inbyggda fläktanordningar har provats men ger än så länge inte tillräckligt effektivt resultat. Decibeltalet har väsentligt ökat genom dessa större anläggningar.
- På fackligt håll anser vi, säger Isak Fors, att en hel del av nu befintliga maskiner borde kunna utrustas bättre och anvisningar är under utarbetande. De ligger för närvarande på remiss hos förbundet. Det som helt glömts bort är asfaltsverken och tilläggsanvisningar är under bearbetning. Med de åtgärderna kan man hoppas på att få fram klarare linjer om hur dessa problem bör tacklas. Det har även framförts önskemålet att förbundet redan i ett mycket tidigt skede får vara med när nykonstruktioner skapas, påpekar Fors. Önskvärt är att vi får komma in redan när maskinerna befinner sig på ritblocksstadiet för att få ge våra synpunkter. Från förbundet har också uttalats bekymmer över den knappa medelstilldelningen till vägunderhåll. Exempelvis har maskinfonden fått minskade anslag, samtidigt som man går på den privata sidan med subventioner. Detta är inte konkurrens på lika villkor.
- Många andra problem finns också att brottas med, säger Isak Fors och berättar att avdelningen nu velat satsa lite hårdare på den medlemskår som är knuten till Sveabunds-avtalet. Därför utökades styrelsen med två ledamöter, Rolf Åhman, Älvsbyn, på maskinsidan och Roland Svensson, Öjebyn, på asfaltarbetarsidan. Avtalsläget är att dessa grupper utgör en låglönegrupp i vad man skulle kunna kalla ett "höglöneområde". Vi har också traktaments- och reseersättningen, som inte kan anses tillfredsställande. Grupperna har ett minimiavtal, som strikt tillämpas av arbetsgivarna, och naturligtvis fungerar efter principen tillgång och efterfrågan. Det har inneburit att de som varit verksamma i Norrland inte haft samma lön som de som arbetat i södra och mellersta Sverige. För att komma till rätta med detta har man på den fackliga sidan diskuterat ett speciellt Norrlands-tillägg som en framkomlig väg att klara ut problemet.
Jag och kapellmästar´n, i Kusmark Folkets Hus
1975. Rolf t.v. Roger t.h.
Andra problem som är svåra att komma tillrätta med är förknippade med arbetsplatserna. Exempelvis får reparationer ibland göras i arktisk vintekyla. Det är dyrbara maskiner och stillestånd är varken företagare eller anställda betjänta av. Bra förarsitsar kan vålla svårigheter liksom buller och damm och många andra saker, som är intimt förknippade med arbetsgruppens hälsoproblem. Om en maskinist blir lite krasslig en dag går han i alla fall oftast ut i arbete, därför att hans arbetsplats ligger så illa till att en ersättare inte kan anskaffas, påpekar Fors som exempel på de besvärligheter som kan möta ute på arbetsplatserna. Isak Fors och Rolf Åhman är överens om nödvändigheten av att denna arbetsgrupp får ett större medinflytande i det fackliga arbetet. Det är över avtalsförhandlingar man menar sig kunna komma tillrätta med många av de problem man brottas med. Det är en fråga om att få ut bättre lön och berättigade rese- och traktamentsersättningar. De stora avstånden underlättar inte men en gemensam facklig satsning, är en god väg att aktualisera och komma fram till acceptabla lösningar.
- Fackföreningens åtgärd med representation i styrelsen från vår grupp tolkar vi som ett gott tecken på att de problem som vi brottas med skall få ett större utrymme vid avtalsförhandlingarna, säger Rolf Åhman. Det är det vi har eftersträvat. Vi, som utgör en minoritetsgrupp, har hitills inte haft möjlighet att hävda våra synpunkter i detta sammanhang. Känslan av ökad information och inflytande stimulerar till aktiviteter i det fackliga arbetet.
------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 6 april 1971.
ROLF ÅHMAN F. 13.10 1935 D. 30.5 2006.
Ondskan personifierad!
Jag har alltid varit ganska så intresserad av vad som händer och sker ute i vår värld. Samhällsdebatten som förs försöker jag också ta del av så gott det nu går. Följer man nyhetsrapporteringen, så kan man inte undgå de stora antal grova brott som begås. Många oskyldiga människor kan plötsligen drabbas av oprovocerat våld på gator och torg. Och som jag upplever det, så har det meningslösa våldet blivit alltmer raffinerat. Vad är då orsaken? Vad för slags primitiva "urkrafter" släpps loss i en mördares huvud? Ja, det är en ganska intressant typ av fråga, skulle professor Leif GW kanske sagt. Men man behöver verkligen inte ha professors grad för att bli mer än nyfiken på detta fenomen. Vad är ondska? Är det en själslig abnormitet? Inga barn föds ju till världen som seriemördare eller våldtäktsmän. Det är en slags "yttre" omständighet? Inte bara yttre, utan jag skulle väl säga inre....Arv, uppfostran, miljö, många faktorer som vävs in i en människas liv. Hitlers lägervakter lydde "bara" order. Riksmarsalk Hermann Göring, lydde "bara" order. Även tredje rikets rustningsminister, Albert Speer, lydde "bara" order. SS-Obersturmfürher Adolf Eichmann, lydde "bara" order. Hitlers ställföreträdare och Obergruppenfürher Rudolf Hess lydde också han "bara" order. Adolf Hitler själv, ja, han gick händelserna i förväg när de allierade intog Berlin i krigets slutskede, och genom ett skott i huvudet så undgick han allt ansvar.
Hur än många medaljer som dinglade på deras respektive bröst, hur hög än deras befattning var, så skyllde alla på alla. Ingen hade det civila kuraget att träda fram och helt enkelt säga: Jag gjorde fel! Jag ångrar mig! Jag är beredd att ta mitt straff! Så gäller det även i vår vardag runt omkring. Alla skyller på alla! En livstidsömd fånge i ett fängelse i USA hade bestialiskt mördat flera personer. Trots detta så hittade han kärleken i form av en kvinna som engagerat sig i hans fall. Trots att starka bevis fanns. Trots att hans DNA spårats till mordplatsen. Trots att hans skoavtryck fanns i offrens blod, så åberopade både hans oskuld. "Det var någon annan som gjort det", sa "kvinnan i hans liv".
Häromdagen gick en 21-årig ung mor med sin tvåårige son till hans dagis. Precis som miljoner andra föräldrar gör dagligen. Men den här speciella dagen lurade döden bakom knuten. Kvinnans 62-årige adoptivpappa rusar fram och utdelar ett dödande knivhugg i den unga mamman kropp. Hon avlider sedan av skadorna. Pappan säger:
- Hon hade kränkt familjen!. Ytterligare ett meningslöst mord där förövaren hänvisar till de urgamla princierna: "Öga för öga, tand för tand". Hur många fler unga levnadsglada tjejer skall behöva plikta med sina liv innan vi i detta land gör någonting åt det? Men det är en farlig och stundom minerad mark att gå på, när vi i vår demokrati ifrågasätter urgamla religiösa företeelser. Hedersmord - kallas det. När en far eller nära släkting mördar brutalt det bästa som kan finnas i en pappas och mammas liv: ETT BARN! Barnet som vi älskar så högt. Barnet som väcker det bästa i sina föräldrars liv. Ett oskyldigt barn som DU som förälder skall respektera, älska besinningslöst, följa och stödja genom livet. Hedersmord!!! Det mest avskyvärda som i alla fall jag kan tänka mig.
Ren och skär ondska, handlar det om. Ondskan i dess värsta form. Samma primitiva brutala smutsiga ondska, som fick Hitlers lägervakter att slå ihjäl små barn, för att sedan hänga upp dem på köttkrokar. Samma ondska som "Mein Fürher" predikade från sin talarstol under partidagarna i Nürnberg 1933. Samma ondska som alla "Ja-sägare" genom alla tider yttrat till sina högre befattningshavare. Samma ondska som gjorde en liten tvåårig grabb moderslös, när hans morfar lyfte den kniv som dödade hans mor. ONDSKA!!!!
-----------------------------------------------------------------------------------
Ett jätteinlägg som kanske ingen orkar ta sig igenom. Men huvvaligen så
skönt det var att få ventilera sina tankar. Tack bloggen för att du finns!!!
/Roger Lindqvist.
Hur än många medaljer som dinglade på deras respektive bröst, hur hög än deras befattning var, så skyllde alla på alla. Ingen hade det civila kuraget att träda fram och helt enkelt säga: Jag gjorde fel! Jag ångrar mig! Jag är beredd att ta mitt straff! Så gäller det även i vår vardag runt omkring. Alla skyller på alla! En livstidsömd fånge i ett fängelse i USA hade bestialiskt mördat flera personer. Trots detta så hittade han kärleken i form av en kvinna som engagerat sig i hans fall. Trots att starka bevis fanns. Trots att hans DNA spårats till mordplatsen. Trots att hans skoavtryck fanns i offrens blod, så åberopade både hans oskuld. "Det var någon annan som gjort det", sa "kvinnan i hans liv".
Häromdagen gick en 21-årig ung mor med sin tvåårige son till hans dagis. Precis som miljoner andra föräldrar gör dagligen. Men den här speciella dagen lurade döden bakom knuten. Kvinnans 62-årige adoptivpappa rusar fram och utdelar ett dödande knivhugg i den unga mamman kropp. Hon avlider sedan av skadorna. Pappan säger:
- Hon hade kränkt familjen!. Ytterligare ett meningslöst mord där förövaren hänvisar till de urgamla princierna: "Öga för öga, tand för tand". Hur många fler unga levnadsglada tjejer skall behöva plikta med sina liv innan vi i detta land gör någonting åt det? Men det är en farlig och stundom minerad mark att gå på, när vi i vår demokrati ifrågasätter urgamla religiösa företeelser. Hedersmord - kallas det. När en far eller nära släkting mördar brutalt det bästa som kan finnas i en pappas och mammas liv: ETT BARN! Barnet som vi älskar så högt. Barnet som väcker det bästa i sina föräldrars liv. Ett oskyldigt barn som DU som förälder skall respektera, älska besinningslöst, följa och stödja genom livet. Hedersmord!!! Det mest avskyvärda som i alla fall jag kan tänka mig.
Ren och skär ondska, handlar det om. Ondskan i dess värsta form. Samma primitiva brutala smutsiga ondska, som fick Hitlers lägervakter att slå ihjäl små barn, för att sedan hänga upp dem på köttkrokar. Samma ondska som "Mein Fürher" predikade från sin talarstol under partidagarna i Nürnberg 1933. Samma ondska som alla "Ja-sägare" genom alla tider yttrat till sina högre befattningshavare. Samma ondska som gjorde en liten tvåårig grabb moderslös, när hans morfar lyfte den kniv som dödade hans mor. ONDSKA!!!!
-----------------------------------------------------------------------------------
Ett jätteinlägg som kanske ingen orkar ta sig igenom. Men huvvaligen så
skönt det var att få ventilera sina tankar. Tack bloggen för att du finns!!!
/Roger Lindqvist.
"Vem tror du att du är - LIZA MARKLUND?"
Jonas Jonsson (1865-1938). Andra gången gillt idag som min mor-
morsfar figurerar på denna blogg. Jonas var mjölnare och född i Kåge
i Västerbottens län. Jonas farmors mor hette Johanns Sofia Reismann,
och var enligt uppgift (troligen) född i Stockholm 1757. Johannas föräldrar
var Georg Christopher Reismann f. 1726 i Oberblauentahl i Eibenstock,
Sachsen Tyskland. Han dog troligen före 1759. Georg Christopher vars
yrke var förtennare, kom till Sverige och Hedemora där han 1753 in-
gick äktenskap med Johanna Christina Wiehweg f. 1729 i Muldenhammer
i Eibenstock, Sachsen. Hon dog 1787 i Nedre Baggå i Skinnskatteberg.
Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, ikväll bänkade jag mig framför vår TV-apparat för att följa författarinnan Liza Marklund på hennes jakt efter sina förfäder. En rätt så spännande färd för övrigt att hitta sina okända anfäder. Spännande blev det, i allra högsta grad, när jag upptäckte släkten Reismann och Wiehweg fanns med. Den gamle mjölnaren Jonsson från Svensbyn/Bodsjön, visade sig vara släkt med deckardrottningen Marklund. Ja, tänk vad världen kan vara liten ibland. Den kan tyckas så stor och ointaglig, för att i nästa stund krympa ihop till en tennisboll som ryms i ens hand. Ikväll krympte den extra mycket. Inte ens till en tennisbolls storlek, utan till en liten fluglort!
Liza Marklund född i Pålmark -
hittade sin släkt Reismann/Wiehweg
som utvandrade från Sachsen i Tysk-
land och som slutligen hamnade i
Hedemora. På samma släktgren finns
även min mormor och hennes ättlingar.
-------------------------------------------
Bild: www.wikipedia.com
Count Basie i Boden - 1963
Count Basie
Det drar ihop sig till en stjärn- och danskväll utan like i Boden på fredag. Count Basie och hans 18-mannaband kommer tillbaka. Förra gången de var här fick långt ifrån alla som ville, chansen att se och höra dem. Nu skall skadan tas igen. Alla får möjlighet att dansa till Basies svängiga rytmer. Så sent som förra våren visade kassorna i Stockholms konserthus att han fortfarande - efter 27 år i en av de hårdaste branscher som finns - behåller sin tätposition inom storbandsjazzen. Själv är Count Basie som alla vet en rasande skicklig och originell pianist som har för vana att enbart engagera de skickligaste musiker som står att uppbringa. Bland de 18 som ingår i hans band finns många kända namn.
----------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 22 augusti 1963.
Populära TV-profiler år 1962
Vilka ansikten blev 1962-års mest populära i TV -rutan? En stor TV-jury sammansatt av tittare i alla åldrar från alla landets hörn har enats om dessa fyra: MARGARETHA KROOK, SVEN GILLSÄTER, LENNART HYLAND och JAN MALMSJÖ. De fyra favoriterna har belönats med förra årets TV-Kasper. Det är det pris som Bildjournalen utdelar för framstående insatser i TV. Tidigare år har Karl-Axel Sjöblom, Hans Lagerkvist, Ingvar Kjellsson och Olle Björklund fått Kasper för 1960 och Kolbjörn Knudsen, Eric Forsgren, Åke Falck och Bengt Feldreich för 1961.
Margaretha Krook betecknas som TV-teaterns
främsta 1962, t. ex. i Fru Warrens yrke och Fri-
söndag.
Lennart Hyland dokumenterade bästa allmänna
individuella prestation vid sitt värdskap i Hörnan.
Jan Malmsjö belönades som årets mest suveräna
underhållningsartist, främst bevisat i Kaskad.
Sven Gillsäter anses av TV-juryn ha gjort de
bästa reportagen, t. ex. om de laxfiskande björ-
narna.
------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 15 februari 1963.
Margaretha Krook betecknas som TV-teaterns
främsta 1962, t. ex. i Fru Warrens yrke och Fri-
söndag.
Lennart Hyland dokumenterade bästa allmänna
individuella prestation vid sitt värdskap i Hörnan.
Jan Malmsjö belönades som årets mest suveräna
underhållningsartist, främst bevisat i Kaskad.
Sven Gillsäter anses av TV-juryn ha gjort de
bästa reportagen, t. ex. om de laxfiskande björ-
narna.
------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 15 februari 1963.
Tisdag den 16 november 2010
Alldeles vid infarten till Blåsmark finns denna snöklädda dalsänka.
Här brukar traktens hästar springa fritt i det gröna gräset på somrarna.
Därför har jag döpt platsen till "Hästarnas dal". Men som ni säkert kan
se, så finns här idag ingen tillstymmelse till häst överhuvudtaget. Och
bra är väl det.
Mormor och morfars väg. Ja, så kan man kanske kalla den eftersom
det var här som dom en gång bodde. Vägen leder ner till den röda
stugan som min morfar köpte 1924. Den står fortfarande kvar - men
är idag i väldigt dåligt skick.
En vinterdag på 50-talet köpte morfar en liten stuga/förråd som fick
sin plats på vänster sida av vägen. Stugan som stått på andra sidan,
flyttades med hästkraft endast några få meter tvärs över vägen till sitt
nya ställe.
Ett gulnat tidningsurklipp berättar om morfars lilla stuga som flyttades
200 meter från sitt gamla ställe, till det nya. Drygt 50-år därefter står
jag på samma plats.
Stenhällarna på gränsen mellan byarna Blåsmark och Svensbyn, har
klätt sig i vinterskrud.
Trots den bistra årstiden så dansar det porlande vattnet förbi mig där
jag står.
Vattnet "leker" på sin väg neråt.
I dessa trakter levde och verkade en gång mjölnaren Jonas Jonsson
(1865-1938). Jonas som hade tyskt blod i sina ådror, var gift med
Augusta f. Nordling (1864-1930). Tillsammans hade de barnen Lovisa
(1887-1963), Signe (1890-1960), Tycko (1893-1959), Beda (1895-1964),
Märta (1897-1968), Karl (1899-1978) och Gideon (1901-1957).
Min pappa tyckte mycket om att vistas ute i naturen. Han kunde se
"det där lilla extra". Kanhända en vacker skogsglänta med värmande
solstrålar en augustikväll, eller kanske en solig vinterdag i februari med
kaffetermosen i bagageluckan och mammas nybakade bondkakor i en
plastpåse - då gick farsan igång. Ja, han blev nästintill smått lyrisk.
Den där känslan har flyttat in i min kropp också. Det har den gjort i takt
med stigande ålder. Och jag tror att jag vet varifrån den kommer: FARSAN!
Nämen, se hoppsan! Kolla vem som tittar fram, är det inte linslusen
Lindqvist? Jomenvisst! Med sin nyinköpta mössa. Min hustru undrade
imorse varför jag tog på mig min gamla nötta använda mössa? Ska du
inte ta på dig den nya, frågade hon. Snabbt som ögat så gjorde jag henne
till viljes. Men när hon efter en stund sa att jag kunde kasta mina gamla....
då sa jag bestämt NEJ! Är man bohem, så är man......Den är ju "bara"
30-år gammal. Ingen ålder för en mössa! Den ska följa med den dag jag
åker in på hemmet. Då ska den användas som nattmössa hade jag tänkt.
Här satt vi i somras med medhavd matsäck. Naturen lyste grön. Idag
är det en annan färg som gäller.
Jag gjorde även ett besök på vackra "Swensbylijda" i Svensbyn vid
Pehrsgården.
Där hade man så smått börjat med julpyntet.
Här slutar min färd. Tack för att ni åkte med......
-----------------------------------------------------
Tisdagsfotograf: Roger Lindqvist.
"Tanka fullt hos IC" - 1952
Aftonbladet den 23 maj 1952.
På 115-milafärd med sin T-ford....
HAN SKALL TÄVLA FEM MIL....
Men först tre dagars 115-milafärd där man får var beredd
på det mesta
SVEN BURMAN från Bodträsk startade på torsdagen en 115-milafärd med sin 1926-års T-ford. Att ge sig iväg på en sådan långfärd är ett litet äventyr men Burman hade garderat sig ordentligt. I bagaget fanns bl. a. tre reservdäck och en massa bildelar och reparationsmaterial. Burman skall deltaga i det årliga veteranrallyt för gamla bilar som i år går i Köping. Arrangörerna var lite skeptiska när de fick reda på att Burman skulle köra bilen ända ner. Han har tagit tre dagar i anspråk för färden och beräknar hålla en topphastighet av 50 km/tim. - Man får räkna med många omkörningar men huvudsaken är att bilen håller. Det skakar och hoppar rätt ordentligt trots att vägbanan är asfaltbelagd. Ock då gäller det att skruvarna sitter fast, säger Burman. Ett litet krux är att T-forden bara är fösedd med en vindrutetorkare som går med handkraft. Regnar det blir det svettigt med att både veva vindrutetorkarna och köra. 40 bilar ställer upp i rallyt som är en tillförlitlighetstävling på fem mil med en rad olika tävlingsmoment inlagda.
-------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 13 maj 1967.
Men först tre dagars 115-milafärd där man får var beredd
på det mesta
SVEN BURMAN från Bodträsk startade på torsdagen en 115-milafärd med sin 1926-års T-ford. Att ge sig iväg på en sådan långfärd är ett litet äventyr men Burman hade garderat sig ordentligt. I bagaget fanns bl. a. tre reservdäck och en massa bildelar och reparationsmaterial. Burman skall deltaga i det årliga veteranrallyt för gamla bilar som i år går i Köping. Arrangörerna var lite skeptiska när de fick reda på att Burman skulle köra bilen ända ner. Han har tagit tre dagar i anspråk för färden och beräknar hålla en topphastighet av 50 km/tim. - Man får räkna med många omkörningar men huvudsaken är att bilen håller. Det skakar och hoppar rätt ordentligt trots att vägbanan är asfaltbelagd. Ock då gäller det att skruvarna sitter fast, säger Burman. Ett litet krux är att T-forden bara är fösedd med en vindrutetorkare som går med handkraft. Regnar det blir det svettigt med att både veva vindrutetorkarna och köra. 40 bilar ställer upp i rallyt som är en tillförlitlighetstävling på fem mil med en rad olika tävlingsmoment inlagda.
-------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 13 maj 1967.
Lantbruksnämnden kallar till möte i Svensbyn - 1966
LANTBRUKSNÄMNDEN PRESENTERAR FRAMTIDSVY FÖR SVENSBYN
FEMTON JORDBRUK I STORLEK 750.000
Invändningar mot rationaliseringen
Många hemmansägare var samlade till lantbruksnämndens informa-
tion och helt ad notam tog man förstås inte redogörelsen. Många var
konfunderade och en del invändningar mot de nya riktlinjerna hördes
också. På bilden är det Valdemar Höglund som ses lyssna på de nya
propåerna.
Rationaliseringen av jordbruksfastigheterna i Svensbyn kommer att gå snabbt. Om så där en 20 år framåt i tiden kommer där bara att finnas 15 kombinerade jord- och skogsbruksfastigheter och fem renodlade skogsbruksfastigheter. Det är Norrbottens läns lantbruksnämnd som på torsdagen redogjorde för denna djärva målsättning. Som jämförelse kan nämnas att Svensbyn i dag har 110 jordbruksfastigheter varav 70 sköts av aktiva jordbrukare. De 15 enheter som lantbruksnämnden syftar att nå fram till blir i 750.000-kronorsklassen och skall omfatta cirka 50 ha odlad jord och 300 ha skog.
--------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 4 november 1966.
FEMTON JORDBRUK I STORLEK 750.000
Invändningar mot rationaliseringen
Många hemmansägare var samlade till lantbruksnämndens informa-
tion och helt ad notam tog man förstås inte redogörelsen. Många var
konfunderade och en del invändningar mot de nya riktlinjerna hördes
också. På bilden är det Valdemar Höglund som ses lyssna på de nya
propåerna.
Rationaliseringen av jordbruksfastigheterna i Svensbyn kommer att gå snabbt. Om så där en 20 år framåt i tiden kommer där bara att finnas 15 kombinerade jord- och skogsbruksfastigheter och fem renodlade skogsbruksfastigheter. Det är Norrbottens läns lantbruksnämnd som på torsdagen redogjorde för denna djärva målsättning. Som jämförelse kan nämnas att Svensbyn i dag har 110 jordbruksfastigheter varav 70 sköts av aktiva jordbrukare. De 15 enheter som lantbruksnämnden syftar att nå fram till blir i 750.000-kronorsklassen och skall omfatta cirka 50 ha odlad jord och 300 ha skog.
--------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 4 november 1966.
Bil AB Åström & CO byter ägare - 1969
PITEÅFÖRETAG MED 50 ANSTÄLLDA BYTER ÄGARE
Direktör Birger Åström t.v. överlämnar en knippe nycklar till direktör
Claes Johansson och därmed har Åströms Bil blivit Bil City.
Efter tre månaders förhandlingar har Bil AB Åström & CO i Piteå överlåtit agenturen för Volkswagen och Scania Vabis till Bil City AB i Gällivare. Överlåtelsen trädde i kraft den 1 juli. Rörelsen i Piteå kommer i fortsättningen att drivas i samma omfattning som tidigare, men under det nya namnet Bil City AB, Piteå. Några inskränkningar på personalen blir det inte.
- Det är alldeles riktigt, säger direktör Claes Johansson. Samgåendet innebär ingen ändring vare sig för personalen eller för kunderna. All personal har också accepterat anställning i det nya företaget. Tidigare garantiåtaganden fö VW och Scania övertas givetvis också av oss.
Direktör Johansson, som är återförsäljare för samma bilmärken i Gällivare och Kiruna sedan 1962, kommer att flytta till Piteå med sin familj. Som disponent och platschef i Gällivare inträder ekonomichefen där, Birger Fjällborg. Meningen är att piteåföretaget skall bli fristående från Bil City i Gällivare, men transaktionen medför automatiskt att båda företagen gemensamt får bättre resurser.
- Vi räknar bl. a. med att kunna göra förmånligare gemensamma inköp och i så fall kommer det våra kunder till del, säger direktör Johansson. Vi hoppas också kunna göra en del administrativa vinster. Men som sagt, några inskränkningar på personalsidan blir det inte. Snarare kan det bli aktuellt med nyanställning av 5-6 man på verkstadsdelen.
Antalet anställda i Piteå är för närvarande cirka 50 medan man i Gällivare-Kiruna sysselsätter 100-talet anställda. Omsättningen för de båda företagen tillsammans beräknas bli cirka 35 miljoner kronor per år. Åström & CO har varit återförsäljare för VW och Scania i Piteå-distriktet i över 13 år. Direktör Birger Åström kommer nu successivt att avveckla sitt företag. Om överlåtelsen säger Birger Åström:
- I över 13 år har jag dagligen rest mellan bostaden i Luleå och företaget i Piteå. Sådant tar på krafterna. Den här affären är därför ingen plötslig ingivelse utan resultatet av överväganden där personalen och kunderna hela tiden varit i centrum. Jag tror heller inte vi kunnat ernå en bättre lösning än den här.
--------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen juli 1969.
Einar Svensson/Cool Candys del.3
Cool Candys popularitet ökade succesivt. Det märkets speciellt på antalet bokningar. 180 spelningar per år, en siffra som de flesta band skulle jublat över. Men lägg märke till att trots flera speljobb per vecka så hade grabbarna i bandet forfarande kvar sin civila jobb. Einar Svensson sa så här i en intervju:
- Det är skönare med ett dagligt jobb vid sidan om musiken. Då har man en fast punkt i tillvaron. Klart det blir tröttsamt att lira 3-4 kvällar i veckan och sedan hoppa upp på morgnarna och jobba. Men det behövs avkoppling från musiken också.
Einar Svensson jobbade på "Kronsågar" där man tillverkade sågblad. Gunnar Wahlgren drev en egen musikaaffär, "Musik-Eylis" i Lidköping, Karl-Arne Andersson jobbade som expedit i en bokhandel, Carl-Ivar Ivarsson jobbade som sjukgymnast medan basisten Göte Johansson jobbade på Volvo i Lidköping. Göte bytte inriktning 1963 då han började på försäkringsbolaget Skandia. Cool Candys turnerade inte enbart i sitt eget län Västergötland, turnéerna sträckte sig även till Göteborg, Bohuslän, Värmland och Södermanland.
Einar Svensson Cool Candys trummis och idéspruta, tyckte det var
bra att ha kvar sina civila jobb på sidan av musiken.
- Det är skönare med ett dagligt jobb vid sidan om musiken. Då har
man en fast punkt i tillvaron. Einar jobbade på Kronsågar där man till-
verkade sågklingor.
Einar Svenssons fru Lillan spelade revy i Skövde. Där medverkade även sångerskan Lilly Berglund. Lillys man, den inte helt okände pianisten Göte Wilhelmsson var producent och inspelningschef på skivbolaget Philips. Vid ett tillfälle överlämnade Lillan ett kassettband med Cool Candys till Lilly Berglund. En dag får Einar Svensson ett telefonsamtal från Göte Wilhelmsson, han ville att gruppen skulle komma upp till huvudstaden för en skivinspelning. Göte Johansson berättar:
- Av de fyra aktuella låtarna ville Einar ha Thore Skogmans "Jämtgubben" som nummer 1. Vi andra ville ha "I en grönmålad båt". Einar körde utmattningsmestoden, så när vi var framme så hade vi accepterat.
Göte fortsätter; - Efter diverse omtagningar var vi färdiga med alla fyra låtarna efter ett par timmars effektiv speltid! Om någon spelade fel fick man ta om från början, inte bandklipp här inte. Efter den ansträngande men roliga dagen firade vi med middag på Hamburger Börs.
Lilly Berglund (1928-2010) spelade revy i Skövde med Einars fru
Lillan. Ett band med några Cool Candys låtar överlämnades så små-
ningom till Lillys man Göte, som jobbade som inspelningschef och
producent på skivbolaget Philips.
Göte Wilhelmsson, som ses stående till höger, ville att Cool Candys
skulle komma upp till Stockholm för en skivinspelning. Av fyra låtar
blev det Jämtgubben som drog det längsta strået.
-------------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.estb.msn.com / www.e.2.ac-images.myspace.com
Cool Candys första EP utkom i februari 1962. De fyra skivtitlarna var:
"Jämtgubben", "I en grönmålad båt", Besame Mucho" och "Deep in the
heart of Texas".
Jämtgubben var den låt som slog. Einar hade alltså helt rätt! Jämtgubben kom att ligga 2:a i Pekka Langers "Sommartoppen" efter Ray Charles "I can´t stop loving you" och 1:a på Philips 10 i topp med Sven-Ingvars "Luffarvisa" som 2:a. Plattan gick även som export, där man i Singapore twistade till Cool Candys version av Thore Skogmans "Jämtgubben". Nu började det att röra på sig! Sveriges Radio ringde en dag för en inspelning i gamla studion på Kungsgatan 8 i Stockholm. Man ville ha oss i ett program som hette "Stacken". Därefter meverkade Cools också i "Frukostklubben" med Sigge Fürst. Under Stockholmsvistelsen engagerades bandet på dansställen som "Puttes", "Lorry" i Sundbyberg och "Nalen", som kändes väldigt stort för alla orkestermedlemmar. Göte berättar även en lite smått kuriosa sak: "Inom parentes, så hade man i Kungälv ett band som spelade pausmusik som hette Streaplers.
Gratulationsblommor för "Jämtgubben" 1962. Från vänster, Carl-Ivar
Ivarsson, Gunnar Wahlgren, Einar Svensson, Karl-Arne Andersson och
Göte Johansson.
Efter succén med "Jämtgubben" följde allt slag i slag. I oktober 1962
medverkade Cool Candys i Frukostklubben med Sigge Fürst, Kaffe-Pet-
ter". Som minne fick man också en frukostklubbsnål.
-------------------------------------------------------------
Forts. följer....
- Det är skönare med ett dagligt jobb vid sidan om musiken. Då har man en fast punkt i tillvaron. Klart det blir tröttsamt att lira 3-4 kvällar i veckan och sedan hoppa upp på morgnarna och jobba. Men det behövs avkoppling från musiken också.
Einar Svensson jobbade på "Kronsågar" där man tillverkade sågblad. Gunnar Wahlgren drev en egen musikaaffär, "Musik-Eylis" i Lidköping, Karl-Arne Andersson jobbade som expedit i en bokhandel, Carl-Ivar Ivarsson jobbade som sjukgymnast medan basisten Göte Johansson jobbade på Volvo i Lidköping. Göte bytte inriktning 1963 då han började på försäkringsbolaget Skandia. Cool Candys turnerade inte enbart i sitt eget län Västergötland, turnéerna sträckte sig även till Göteborg, Bohuslän, Värmland och Södermanland.
Einar Svensson Cool Candys trummis och idéspruta, tyckte det var
bra att ha kvar sina civila jobb på sidan av musiken.
- Det är skönare med ett dagligt jobb vid sidan om musiken. Då har
man en fast punkt i tillvaron. Einar jobbade på Kronsågar där man till-
verkade sågklingor.
Einar Svenssons fru Lillan spelade revy i Skövde. Där medverkade även sångerskan Lilly Berglund. Lillys man, den inte helt okände pianisten Göte Wilhelmsson var producent och inspelningschef på skivbolaget Philips. Vid ett tillfälle överlämnade Lillan ett kassettband med Cool Candys till Lilly Berglund. En dag får Einar Svensson ett telefonsamtal från Göte Wilhelmsson, han ville att gruppen skulle komma upp till huvudstaden för en skivinspelning. Göte Johansson berättar:
- Av de fyra aktuella låtarna ville Einar ha Thore Skogmans "Jämtgubben" som nummer 1. Vi andra ville ha "I en grönmålad båt". Einar körde utmattningsmestoden, så när vi var framme så hade vi accepterat.
Göte fortsätter; - Efter diverse omtagningar var vi färdiga med alla fyra låtarna efter ett par timmars effektiv speltid! Om någon spelade fel fick man ta om från början, inte bandklipp här inte. Efter den ansträngande men roliga dagen firade vi med middag på Hamburger Börs.
Lilly Berglund (1928-2010) spelade revy i Skövde med Einars fru
Lillan. Ett band med några Cool Candys låtar överlämnades så små-
ningom till Lillys man Göte, som jobbade som inspelningschef och
producent på skivbolaget Philips.
Göte Wilhelmsson, som ses stående till höger, ville att Cool Candys
skulle komma upp till Stockholm för en skivinspelning. Av fyra låtar
blev det Jämtgubben som drog det längsta strået.
-------------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.estb.msn.com / www.e.2.ac-images.myspace.com
Cool Candys första EP utkom i februari 1962. De fyra skivtitlarna var:
"Jämtgubben", "I en grönmålad båt", Besame Mucho" och "Deep in the
heart of Texas".
Jämtgubben var den låt som slog. Einar hade alltså helt rätt! Jämtgubben kom att ligga 2:a i Pekka Langers "Sommartoppen" efter Ray Charles "I can´t stop loving you" och 1:a på Philips 10 i topp med Sven-Ingvars "Luffarvisa" som 2:a. Plattan gick även som export, där man i Singapore twistade till Cool Candys version av Thore Skogmans "Jämtgubben". Nu började det att röra på sig! Sveriges Radio ringde en dag för en inspelning i gamla studion på Kungsgatan 8 i Stockholm. Man ville ha oss i ett program som hette "Stacken". Därefter meverkade Cools också i "Frukostklubben" med Sigge Fürst. Under Stockholmsvistelsen engagerades bandet på dansställen som "Puttes", "Lorry" i Sundbyberg och "Nalen", som kändes väldigt stort för alla orkestermedlemmar. Göte berättar även en lite smått kuriosa sak: "Inom parentes, så hade man i Kungälv ett band som spelade pausmusik som hette Streaplers.
Gratulationsblommor för "Jämtgubben" 1962. Från vänster, Carl-Ivar
Ivarsson, Gunnar Wahlgren, Einar Svensson, Karl-Arne Andersson och
Göte Johansson.
Efter succén med "Jämtgubben" följde allt slag i slag. I oktober 1962
medverkade Cool Candys i Frukostklubben med Sigge Fürst, Kaffe-Pet-
ter". Som minne fick man också en frukostklubbsnål.
-------------------------------------------------------------
Forts. följer....
Bagarstuga med många minnen
Inte så långt från oss står en röd liten stuga. Den har använts som bagarstuga så länge jag kan minnas av traktens husmödrar. Idag används den inte lika mycket som i forna tider. Då jag växte upp, under 60-talet, brukade bl. a. mina fastrar, Essy och Emmy, använda den då och då. Essy var gift med pappas brorsa Erik, och bodde nästan bara ett stenkast från oss. Exempelvis på somrarna när det var bakdags, skulle alla nödvändiga attiraljer vara med så att skulle flyta. Ved skulle finnas för att elda den ugn som brödet skulle gräddas i. På långt håll kunde man se när det var dags. Cyklarna stod lutade mot den röda träväggen, och den obligatoriska kärran var fastsatt bak på cykeln. Om man hade riktigt, riktigt tur, så kunde fastrarna Essy och Emmy vinka in mig i stugan. Det innebar naturligtvis att man blev serverad nygräddat mjukbröd. När faster Essy gräddat mitt bröd klart, lindade hon in det i ett papper. Så sa hon till mig att skynda sig hem till mamma, för att äta exempelvis saltströmming och det ljuvliga mjukbrödet till. Och detta var vad jag gjorde. Varje gång som jag passerar den röda lilla stugan, kan jag för mitt inre se min faster Essy stå där på bron med ett slags huckle på sitt huvud. Jag kan också erinra mig den känsla som infann sig när hon gav brödet till mig. Ja, jag kan faktiskt också känna doften av nybakat mjukbröd, och höra det välbekanta knastert från den björkved som brann inne i bakugnen.
Elisabeth och en vännina använde sig också av bagarstugan när våra barn var små. Då var det storbak som gällde, alltför att tillfredsställa de många hungriga munnar som satt runt vårt köksbord härhemma. Idag används den också. Jag blev faktiskt glad när jag under en promenad för ett tag sedan såg den välbekanta röken återigen stiga upp ur den gamla skorstenen. Ett bevis på att den ännu fyller sin funktion.
Den gamla röda bagarstugan står där den alltid har stått på Inimarks-
vägen i Hortlax. På bron brukade min faster Essy stå under mina barn-
domssomrar för att vinka in mig. Väl inne i stugan gjorde hon ett spec-
iellt bröd till mig. Sedan var det att skynda sig hem till mamma för
saltströmming och mandelpotatis.
Erik och Essy Lindkvist på besök hos Elma och Sven Lindkvist. Erik
och Sven var bröder. Erik var född 1912 och Sven 1919.
Elisabeth och en vännina använde sig också av bagarstugan när våra barn var små. Då var det storbak som gällde, alltför att tillfredsställa de många hungriga munnar som satt runt vårt köksbord härhemma. Idag används den också. Jag blev faktiskt glad när jag under en promenad för ett tag sedan såg den välbekanta röken återigen stiga upp ur den gamla skorstenen. Ett bevis på att den ännu fyller sin funktion.
Den gamla röda bagarstugan står där den alltid har stått på Inimarks-
vägen i Hortlax. På bron brukade min faster Essy stå under mina barn-
domssomrar för att vinka in mig. Väl inne i stugan gjorde hon ett spec-
iellt bröd till mig. Sedan var det att skynda sig hem till mamma för
saltströmming och mandelpotatis.
Erik och Essy Lindkvist på besök hos Elma och Sven Lindkvist. Erik
och Sven var bröder. Erik var född 1912 och Sven 1919.
Fortsatta trumlektioner....
MAX är på besök, och naturligtvis passar han på att dra ett och annat
häftigt trumsolo. Han börjar alltmer att likna mästaren själv.....
....den oöverträfflige Buddy Rich!
Men på sin väg mot stjärnorna - är det bra att ha en......
......farfar som bistår med vissa trumslagarråd!
----------------------------------------------------------------------
Foto på Buddy: www.static.stuff.com
Busstationen i Piteå - 1965
BUSSTATIONEN SNART UNDER TAK
Det har bara tagit några få dagar att resa betongkonstruktionen till den
blivande busstationen vid Sundsgatan i Piteå. Med stadiga lyftkranar
har den ena väldiga betongbalken efter den andra bringats på plats.
Pelarna och takbalkarna väger tillsammans i runt tal 200 ton. Taket,
som blir av siporex, väger 80 ton och arbetet med takläggningen på-
börjas nästa vecka. Men om det är stora tyngder ovan jord i detta stor-
bygge, så är det lika mycket betong som slagits ned i jorden. Busstatio-
nen vilar nämligen på 900 meter betongpelare. Busstationen är som be-
kant kostnadsberäknad till en miljon kronor. Den blir inflyttningsklar fram
på höstkanten. För byggnationerna svarar Ragnar Wiksténs Byggnads AB.
-------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen mars 1965.
Det har bara tagit några få dagar att resa betongkonstruktionen till den
blivande busstationen vid Sundsgatan i Piteå. Med stadiga lyftkranar
har den ena väldiga betongbalken efter den andra bringats på plats.
Pelarna och takbalkarna väger tillsammans i runt tal 200 ton. Taket,
som blir av siporex, väger 80 ton och arbetet med takläggningen på-
börjas nästa vecka. Men om det är stora tyngder ovan jord i detta stor-
bygge, så är det lika mycket betong som slagits ned i jorden. Busstatio-
nen vilar nämligen på 900 meter betongpelare. Busstationen är som be-
kant kostnadsberäknad till en miljon kronor. Den blir inflyttningsklar fram
på höstkanten. För byggnationerna svarar Ragnar Wiksténs Byggnads AB.
-------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen mars 1965.
Scandinavians med Nick Borgen
SCANDINAVIANS med NICK BORGEN. Fr. v. Hasse Wetterstrand, bas,
Johnny Wetterstrand, sång, kapellmästare, Sven-Erik Eklund, trummor,
Tommy Jönsson, gitarr och Nick Borgen sång, gitarr. Bandet hade sin
hemvist i Jämtland/Härjedalen. Bandets grundare, Johnny Wetterstrand
avled 1986. Nick Borgen har även spelat med Thor-Erics åren 1976-80.
En tid spelade klaviaturspelaren Hans Lundström med i bandet. Hans har
ett förflutet i många andra dansbandskonstellationer, bl. a. Ingmar Nord-
ströms och Jan Öjlers.
Gunnar...
Gunnar var en utomordentlig keyboardspelare och saxofonist. Första gången vi träffades var på en parkeringsplats i Ävsbyn, dagen före midsommarafton 1974. Vår ordinarie medlem, kapellmästaren Rolf, hade råkat ut för en allvarlig olycka och låg i Boden på garnisionssjukhuset. Vi hade inbokade spelnngar både midsommarafton och midsommardagen. Goda råd var dyra. Skulle vi ställa in eller lösa problemet på nåt sätt. Det var då som Hasse, sångare i bandet, kom på den briljanta idén att ringa sin gamla skolkamrat Gunnar. Det visade sig vara ett lyckokast. En hammondorgel införskaffades. Vi stämde möte med Gunnar på redan nämnda parkering. Ur Hasses röda Amazon klev en 24-årig kille med en cigarett i ena handen. Det var Gunnar. Målet var att ta oss en repkväll i Folkets Hus i Korsträsk, beläget efter Arvidsjaursvägen nån mil utanför Älvsbyn. Vi hade inte spelat så värst länge innan vi alla förstod att Gunnar var killen som skulle lösa våra problem. Gunnar var själv väldigt glad och positiv till det hela, så därför bestämdes det gemensamt att "köra" som om ingenting hänt. Det gick så pass bra att när Rolf senare kom tillbaks så blev Gunnar kvar i orkestern. Gunnar spelade inte bara klaviatur, nää, han både sjöng och "tutade" på sin tenorsax också. När bandet slutade trettondagsafton 1982 gick vi alla skilda vägar, så också Gunnar. Han fortsatte som egen företagare inom musiken. Gunnar ägde en musikaffär i Luleå, där han säkert trivdes rätt bra med alla instrument omkring sig. Rätt man på rätt plats med andra ord. Men säg den lycka som varar för evigt? Sista mötet med Gunnar var på ett lasarett. Han berättade att han var allvarligt sjuk, men skulle få behandling mot sitt onda. Tyvärr så gick det inte som det skulle. Den 22 augusti 2002 avled Gunnar efter en tids sjukdom, 51 år gammal.
Gunnar Sandbladh måste stänga sin musikaffär mitt under högsäson-
gen för en repövning. Det är vansinnigt, det krossar min och familjens
ekonomi, säger han. Jag gör gärna repövningen på annan tid.
REPÖVNINGEN SLÅR SÖNDER MITT FÖRETAG....
Repövningen slår sönder mitt företag och min familjs ekonomi, säger Gunnar Sandbladh som äger en musikaffär i Luleå. Trots begäran om anstånd i mycket god tid, vägar värnpliktsmyndigheterna honom anstånd.
- Jag är förtvivlad, säger Gunnar Sandbladh. Jag känner mig oerhört maktlös. Hur kan ett modernt samhälle ha så stelbenta bestämmelser?
- Vi anser inte att repövningen vållar den typ av olägenheter som avses i bestämmelserna, säger Jan Ahlstrand vid Övre Norrlands värnpliktskontor i Boden.
- Den kungörelse vi måste göra vår bedömning efter är från 1969. Personligen anser jag att den kan var i behov av översyn.
Högsäsong
Gunnar Sandbladh överklagade till värnpliktsnämnden i Stockholm, sammansatt av representanter från LO, SAF och TCO bland annat. Där gjordes samma bedömning som i Boden. Gunnar Sandbladh, 33 år, är bosatt i Älvsbyn, sex mil från Luleå. Han är gift och har två barn, 6 och 10 år. För ett år sedan gjorde han sitt livs satsning när han köpte musikaffären i Luleå. Han har arbetat ensam hela tiden, under högsäsong praktiskt taget dygnet runt. Han har ingen som kan ersätta honom ens tillfälligt. Branschen kräver stor sakkunskap. Just nu är det högsäsong.
- Min revisor har redogjort för rytmen i den här branschen, säger Gunnar Sandbladh. Från augusti fram till nyår görs praktiskt taget hela årsomsättningen.
Vanlig signalist
- Jag är inkalld 10 dagar i början av november. Samma tid i oktober sålde jag för 105.000 kronor. Jag förlorar minst den summan när jag måste stänga för inkallelsen - 10 procent av den beräknade årsomsättningen!
Gunnar Sandbladh gör gärna sin repövning under vilken tid som helst utanför högsäsongen.
- Om jag hade haft en nyckelbefattning skulle jag kanske förstått avslaget, säger han, men jag är vanlig, menig signalist. Sådana måste det finnas 13 på dussinet av!
--------------------------------------------------------------
Expressen den 7 november 1984.
ROLF ÅHMANS inför en spelning på Forum i Älvsbyn 1977.
Fr. v. Gunnar Sandbladh, Roger Lindqvist, Sune Andersson,
Hasse Eriksson och längst bak Jan-Olof Höglund.
Gunnar Sandbladh måste stänga sin musikaffär mitt under högsäson-
gen för en repövning. Det är vansinnigt, det krossar min och familjens
ekonomi, säger han. Jag gör gärna repövningen på annan tid.
REPÖVNINGEN SLÅR SÖNDER MITT FÖRETAG....
Repövningen slår sönder mitt företag och min familjs ekonomi, säger Gunnar Sandbladh som äger en musikaffär i Luleå. Trots begäran om anstånd i mycket god tid, vägar värnpliktsmyndigheterna honom anstånd.
- Jag är förtvivlad, säger Gunnar Sandbladh. Jag känner mig oerhört maktlös. Hur kan ett modernt samhälle ha så stelbenta bestämmelser?
- Vi anser inte att repövningen vållar den typ av olägenheter som avses i bestämmelserna, säger Jan Ahlstrand vid Övre Norrlands värnpliktskontor i Boden.
- Den kungörelse vi måste göra vår bedömning efter är från 1969. Personligen anser jag att den kan var i behov av översyn.
Högsäsong
Gunnar Sandbladh överklagade till värnpliktsnämnden i Stockholm, sammansatt av representanter från LO, SAF och TCO bland annat. Där gjordes samma bedömning som i Boden. Gunnar Sandbladh, 33 år, är bosatt i Älvsbyn, sex mil från Luleå. Han är gift och har två barn, 6 och 10 år. För ett år sedan gjorde han sitt livs satsning när han köpte musikaffären i Luleå. Han har arbetat ensam hela tiden, under högsäsong praktiskt taget dygnet runt. Han har ingen som kan ersätta honom ens tillfälligt. Branschen kräver stor sakkunskap. Just nu är det högsäsong.
- Min revisor har redogjort för rytmen i den här branschen, säger Gunnar Sandbladh. Från augusti fram till nyår görs praktiskt taget hela årsomsättningen.
Vanlig signalist
- Jag är inkalld 10 dagar i början av november. Samma tid i oktober sålde jag för 105.000 kronor. Jag förlorar minst den summan när jag måste stänga för inkallelsen - 10 procent av den beräknade årsomsättningen!
Gunnar Sandbladh gör gärna sin repövning under vilken tid som helst utanför högsäsongen.
- Om jag hade haft en nyckelbefattning skulle jag kanske förstått avslaget, säger han, men jag är vanlig, menig signalist. Sådana måste det finnas 13 på dussinet av!
--------------------------------------------------------------
Expressen den 7 november 1984.
ROLF ÅHMANS inför en spelning på Forum i Älvsbyn 1977.
Fr. v. Gunnar Sandbladh, Roger Lindqvist, Sune Andersson,
Hasse Eriksson och längst bak Jan-Olof Höglund.
Vippabacken - Överkalix
Varje sommar åkte vi till Gällivare hos mina kusiner Åsa och My. Och varje gång på vägen stannade vi upp vid Vippabacken i Överkalix. Som jag minns så stod en stor uppstoppad brunbjörn i entrén. Den blev noga undersökt av mina granskande blickar. I butiken såldes kaffe med fika. Där fanns också souvenirer ämnade åt de många turister som stannade upp. Midsommarhelgen 1975 spelade jag i Rolf Åhmans orkester, bandet hade ett antal spelningar i Överkalix på Brännaberget med omnejd. Vi hade visserligen sängar i orkesterbussen, men eftersom kollegernas sambos och fruar åkte med, så hyrde vi stugor på Vippabacken istället. Sedan dess har jag mig veterligen aldrig besökt butiken.
Semesterbyn Vippabacken hade sin premiär 1964. Tore Karlsson (Vippa-Tore) var mannen bakom anläggningen. Han föddes 1922 och gick ur tiden 2008, 86 år gammal. Det berättas att Tore var en mycket social person som tyckte om att sjunga, berätta historier och umgås. Idag är det sonen Stefan och hans döttrar Sarah, Lotta och Linnéa som har hand om driften. Vid tillfälle hade jag tänkt göra ett nytt besök på Vippabacken. Jag är så otroligt nyfiken på den där stora björnen. Jag undrar om den ännu står kvar för att med sina stora björnramar omfamna de gäster som anländer?
Vippabacken i Överkalix. I entrén syns björnen som jag brukade ut-
forska. Till höger står Vippabackens grundare, Tore Karlsson (1922-
2008).
Semesterbyn Vippabacken hade sin premiär 1964. Tore Karlsson (Vippa-Tore) var mannen bakom anläggningen. Han föddes 1922 och gick ur tiden 2008, 86 år gammal. Det berättas att Tore var en mycket social person som tyckte om att sjunga, berätta historier och umgås. Idag är det sonen Stefan och hans döttrar Sarah, Lotta och Linnéa som har hand om driften. Vid tillfälle hade jag tänkt göra ett nytt besök på Vippabacken. Jag är så otroligt nyfiken på den där stora björnen. Jag undrar om den ännu står kvar för att med sina stora björnramar omfamna de gäster som anländer?
Vippabacken i Överkalix. I entrén syns björnen som jag brukade ut-
forska. Till höger står Vippabackens grundare, Tore Karlsson (1922-
2008).
Dagens gubbe
Tillåt mig att presentera: Herr Otto Surpuppa. Hans ledsna
min beror kanhända på att ingen av hans nio barn, hälsat på.
Men seså, Otto! Upp med mungiporna, man blir ju ledsen av att
se dig! Dom kommer väl när det lider.....?
-------------------------------------------------------------
Teckning: Roger Lindqvist.
Hockeykrigare av årsmodell 1962
Det pågår Karjala Cup i dagarna. Vårt svenska Tre Kronor har än så länge imponerat stort under nye förbundskaptenen Per Mårts. 1962 kammade vårt populära hockeylandslag hem Guldmedaljerna i det VM som gick av stapeln i Colorado Springs. Då hette förbundskaptenen Arne Strömberg. I laget fanns en 22-årig kille vid namn Lennart Häggroth från Övertorneå. Lennart vaktade kassen, när inte förstekeepern Kjell Svensson kunde. När VM var över hade Lennart döpts om till "Klimpen" eller "Gudklimpen" som han också kom att kallas av ett hockeytokigt Sverige. Hans heroiska insatser mellan stolparna gav honom också en plats i det s.k. "All Star Team" som de närvarande journalisterna röstat fram. "Klimpen" blev med detta kallad för världens bästa målvakt. "Klimpen" som även vaktat målet i Kiruna AIF samt Skellefteå AIK, avslutade sin karriär i Clemensnäs IF. men dessförinnan vann han alltså VM-guld 1962, VM-silver 1963, OS-silver 1964. Lennart Häggroth kom att utkämpa sin allra svåraste batalj utanför hockeyrinken. Han berättade öppenhjärtligt om sin alkoholism i boken: "Himmel och helvete: Min väg till framgång och kampen mot spriten". Medförfattare var Bengt-åke Cras. Idag jobbar Lennart Häggroth med Sällskapet Länkarna.
Fr. v. Lennart Häggroth, Kjell Svensson, Gert Blomé, Bertil Karlsson,
Roland Stoltz och Bert-Ola Nordlander.
Fr. v. Ronald Pettersson, Nisse Nilsson, Lars-Eric Lundvall, Eilert Määttä,
Anders Andersson och Ulf Sterner.
Fr. v. Uno Öhrlund, Leif Andersson, Pära Härdin, Nicke Johansson och
Sven Tumba.
Klimpen framröstades som VM:s bästa målvakt.
Lennart "Klimpen" Häggroth. F. 1940 i Övertorneå. Avslutade
sin målvaktskarriär i västerbottniska Clemensnäs IF.
-----------------------------------------------------------------
Norrbotten Kuriren den 19 mars 1962.
Fr. v. Lennart Häggroth, Kjell Svensson, Gert Blomé, Bertil Karlsson,
Roland Stoltz och Bert-Ola Nordlander.
Fr. v. Ronald Pettersson, Nisse Nilsson, Lars-Eric Lundvall, Eilert Määttä,
Anders Andersson och Ulf Sterner.
Fr. v. Uno Öhrlund, Leif Andersson, Pära Härdin, Nicke Johansson och
Sven Tumba.
Klimpen framröstades som VM:s bästa målvakt.
Lennart "Klimpen" Häggroth. F. 1940 i Övertorneå. Avslutade
sin målvaktskarriär i västerbottniska Clemensnäs IF.
-----------------------------------------------------------------
Norrbotten Kuriren den 19 mars 1962.
Fars dag!
Grattis alla pappor! Idag är det våran egen dag. Därför har jag gjort en del punkter hur vi skall bemötas av våra äkta hälfter/sambos en dag som denna:
¤ Leta rätt på din favoritfåtölj.
¤ Sjunk så djupt ner i den som du bara kan.
¤ Sparka av ev. skor.
¤ Ropa på frun.
¤ Be henne komma med TV-tidningen.
¤ Be henne sätta på TV:n
¤ Be henne koka kaffe.
¤ Be henne om det där wienerbrödet som finns i frysen.
¤ Placera fjärrkontrollen i din absoluta närhet.
¤ Om du inte orkar trycka på "fjärrisen" låt din hustru vara dig behjälplig.
¤ Be henne fluffa upp den där kudden som ligger bakom din rygg.
¤ Fråga henne när maten beräknas vara klar.
¤ Säg att du vill bli serverad i vardagsrummet.
¤ Be henne hämta mobiltelefonen.
¤ Om maten inte smakar, ring då till närmaste pizzeria.
¤ Be att frun skyndar sig så inte pizzan blir kall.
¤ Säg att du vill ha en smarrig efterrätt.
¤ Be henne baka en blåbärstårta.
¤ Ifall blåbären är slut, be henne då gå ut att plocka.
¤ Be henne åka och tanka bilen.
¤ Säg att du hört mystiska ljud från framvagnen.
¤ Be henne därför åtgärda detta.
¤ Berätta för din hustru att pga ishockey, så kan hon inte se det 789:e avsnittet av "Go´kväll.
¤ Njut av din dag.
¤ Om det snöar be henne hämta snöskyffeln i bodan.
¤ Be henne därför att hålla infarten snöfri.
¤ Säg henne att du väntar besök av dina gamla polare.
¤ Informera henne om att du kräver full service under den fortsatta kvällen.
¤ Passa på att beställa trerätters middag som du och dina polare skall ha.
¤ Berätta även om vickningen efter hockeymatchens slut klockan 23.30.
¤ När du skall sova, be henne att inte prassla så mycket i veckotidningen som hon läser.
¤ Som Grand Finale..be henne släcka ljuset.
¤ Det var så sant, glöm för Guds skull inte att säga "Godnatt älskling, det skötte du bra!"
PS. Om ni följer dessa av mig nedtecknade instruktioner - gör ni det på egen risk!!!
Nu till något helt annat........
Fars dag 1966! Gick i andra klass i Sörbyskolan i Hortlax. Läraren
hette Gunhild Lundman, som jag tyckte väldigt mycket om. Detta
är alltså min hyllning till min pappa John. Det kommer mera.....
....redan då hade jag börjat rita gubbar. En sjukdom som förföljer mig
än i denna dag. Kolla in på gubbens fina kostym. Christer Lindarw skulle
bara älska detta.....? För att inte tala om "Babsan"? Det kommer mera.....
....se bara här: ett rött hus med en utbyggnad. Och vad står på skylten?
Jo, "Karlssons borstar". Ser man på, egen företagare i borstbranschen,
den där snubben med blommig -Christer-Lindarw-kostym....
Det kommer mera.......ännu mera.......
.....här har han bytt dress. Istället för blommig så syns han på promenad
i de lite mera neutrala brunt och rött. Neutralt? Det här påminner mig om
"Den rockande samen" Sven-Gösta Jonssons "Vid foten av fjället". Solen
verkar en aning bekymrad. Det tror väl jag när den måste vakna så tidigt.
Ja, detta var alltså en farsdags hyllning som blev en hel följetong.
Ha en bra dag alla farsor!!!
¤ Leta rätt på din favoritfåtölj.
¤ Sjunk så djupt ner i den som du bara kan.
¤ Sparka av ev. skor.
¤ Ropa på frun.
¤ Be henne komma med TV-tidningen.
¤ Be henne sätta på TV:n
¤ Be henne koka kaffe.
¤ Be henne om det där wienerbrödet som finns i frysen.
¤ Placera fjärrkontrollen i din absoluta närhet.
¤ Om du inte orkar trycka på "fjärrisen" låt din hustru vara dig behjälplig.
¤ Be henne fluffa upp den där kudden som ligger bakom din rygg.
¤ Fråga henne när maten beräknas vara klar.
¤ Säg att du vill bli serverad i vardagsrummet.
¤ Be henne hämta mobiltelefonen.
¤ Om maten inte smakar, ring då till närmaste pizzeria.
¤ Be att frun skyndar sig så inte pizzan blir kall.
¤ Säg att du vill ha en smarrig efterrätt.
¤ Be henne baka en blåbärstårta.
¤ Ifall blåbären är slut, be henne då gå ut att plocka.
¤ Be henne åka och tanka bilen.
¤ Säg att du hört mystiska ljud från framvagnen.
¤ Be henne därför åtgärda detta.
¤ Berätta för din hustru att pga ishockey, så kan hon inte se det 789:e avsnittet av "Go´kväll.
¤ Njut av din dag.
¤ Om det snöar be henne hämta snöskyffeln i bodan.
¤ Be henne därför att hålla infarten snöfri.
¤ Säg henne att du väntar besök av dina gamla polare.
¤ Informera henne om att du kräver full service under den fortsatta kvällen.
¤ Passa på att beställa trerätters middag som du och dina polare skall ha.
¤ Berätta även om vickningen efter hockeymatchens slut klockan 23.30.
¤ När du skall sova, be henne att inte prassla så mycket i veckotidningen som hon läser.
¤ Som Grand Finale..be henne släcka ljuset.
¤ Det var så sant, glöm för Guds skull inte att säga "Godnatt älskling, det skötte du bra!"
PS. Om ni följer dessa av mig nedtecknade instruktioner - gör ni det på egen risk!!!
Nu till något helt annat........
Fars dag 1966! Gick i andra klass i Sörbyskolan i Hortlax. Läraren
hette Gunhild Lundman, som jag tyckte väldigt mycket om. Detta
är alltså min hyllning till min pappa John. Det kommer mera.....
....redan då hade jag börjat rita gubbar. En sjukdom som förföljer mig
än i denna dag. Kolla in på gubbens fina kostym. Christer Lindarw skulle
bara älska detta.....? För att inte tala om "Babsan"? Det kommer mera.....
....se bara här: ett rött hus med en utbyggnad. Och vad står på skylten?
Jo, "Karlssons borstar". Ser man på, egen företagare i borstbranschen,
den där snubben med blommig -Christer-Lindarw-kostym....
Det kommer mera.......ännu mera.......
.....här har han bytt dress. Istället för blommig så syns han på promenad
i de lite mera neutrala brunt och rött. Neutralt? Det här påminner mig om
"Den rockande samen" Sven-Gösta Jonssons "Vid foten av fjället". Solen
verkar en aning bekymrad. Det tror väl jag när den måste vakna så tidigt.
Ja, detta var alltså en farsdags hyllning som blev en hel följetong.
Ha en bra dag alla farsor!!!
Ulla Sallert - 1962
Hemmets Veckotidning den 11 maj 1962.
"Carlsson på taket" gör reklam - 1962
Hemmets Veckotidning den 11 maj 1962.
Nils Poppe i Arvidsjaur - 1973
Lambeth Walk är "modedansen" i Lorden från Gränden.
Men om det är den dansen Poppe på bilden tråder med
Elisabeth Assarson låter vi vara osagt. I "Lorden" före-
kommer det mycket sång och dans.
Nästa onsdag kommer teaterintresserade Arvidsjaurbor att få sitt lystmäte. Lorden från Gränden, Nils Poppes "oslagbara" slagdänga är i faggorna. "Lorden" har följt Poppe genom åren ända sedan 1947 då han för första gången dansade Lambeth Walk. Lambeth Walk är dansen med tummen i luften som det heter. "Lorden" är som sagts ett med Nils Poppe. Ingen roll har han spelat så många gånger som just denna, som efter Riksteaterns Sverigerunda betyder att Poppe gjort 1.000 "Lordar" när säsongen är slut. Det är också en roll som gjort honom känd långt utanför Sveriges gränser. I Svenska Riksteaterns version, som nu gör landet, finner man förutom Poppe skönsjungande Harriet Forsséll som "gör" Poppes - eller som han kallas i Lorden - kanonfotografen Bill Snibbsons fästmö. Övriga i musicalen - som i ursprungsversionen heter "Me and My Girl" - är Gunhild Gråhns, Bo Lindström, Mats Olin, Elisabeth Assarson, Bertil Thiwång och Anja Landgré, Poppes dotter, plus några till.
Piteå Tidningen februari 1973.
Minnesskrift över Furunäsets sjukhus - 1974
Joel Berglund - 1: e socioterapeut vid Furunäsets sjukhus har
gjort en minnesskrift över mentalsjukhuset i Piteå.
Under sommaren har Furunäsets sjukhus fått en minnesskrift. Det är förste socioterapeut Joel Berglund som med aldrig sinande flit klippt allt som skrivits om Furunäsets sjukhus i 80 år. Från 1893 till 1973. Pressklippen har sammanförts till en skrift i en numrerad upplaga på 1.000 ex. De fem första exemplaren har i ordning utdelats till socialminister Sven Aspling, generaldirektör Bror Rexed och landshövding Ragnar Lassinantti och landstingsrådet Erik Hammarstén. Landstingets ledamöter får en skrift var liksom de anställda vid Furunäsets sjukhus. I de fall två från samma familj är anställda vid sjukhuset får de dela på en skrift. Intresset är stort för den fina jubileumsskrift som skapats i första hand av Joel Berglund.
-------------------------------------------------------------
NLL-Tidningen augusti 1974.
Dansbandskamp med snopet slut!
Med risk för att låta tjatig: men Willez version av "Snälla, snälla" var det mest uddlösa som jag hört på väldigt länge. Att bandet kommit så här långt på falsksång är för mig en total gåta. Jag skulle kunna sträcka mig så långt som att säga att ett band som Willez, späder på folks fördomar om dansband. Inte alls bra! I den slutliga duellen så visade Wizex vilken nivåskillnad det var mellan de två banden. Medan Wizex bjöd på en charmant uppvisning i hur dansmusik verkligen skall spelas och framföras, så kom Willez inte ens i deras närhet. Men tyvärr så räckte de inte ända fram för Anna Sköld och hennes mannar. Kvällens upplaga av Dansbandskampen fick med andra ord ett snopet slut.
Magasinet på Furunästes Sjukhus - 1975
Det röda magasinet på Furunäsets sjukhus.
FURUNÄSETS GAMLA RÖDA MAGASIN HAR VARIT UTE OCH RÖRT PÅ SIG
Det röda 80-åriga magasinet vid Furunäsets sjukhus har varit ute och rört på sig. Till moderna vårdformer hör också plats för bilar och omläggning av trafikleder. Det är inte vilket häbbare som helst. 18 meter långt och dryga 9 meter på bredden. Uppfört i två och ett halvt plan. Kärnfriskt timmer. Många är de sommartorpare som i dagarna kastat avundsvärda blickar mot dess väggar. En stuga av den här klassen i sommarhagen skulle inte vara så pjåkigt. När planerna för magasinet dryftades i slutet av 1800-talet så fann man det motiverat med en byggnad av denna storlek bl. a. därför att:
"Då kan hospitalet på billiga villkor höstetid, förse sig med vinterbehov av förnödenheter, enär annars snö och is kan möta hinder, liksom man också kan bli beroende av prisförändringar på orten...."
Till magasinet ledde en spårväg från sjukhusets hamn. Den var 60 centimeter bred, med hållplatser vid gamla smedjan och bryggeriet. Det var då det. I sjukhusets vistbod var magasindrängen suverän. Skramlade med imponerande nyckelknippa. Bar på redovisningsblock och inventeringshäfte. Var i besittning av icke så litet pondus. Ungarna inom området och trakten omkring kunde konsten att hålla sig på god fot med denna befattningshavare. Det kunde resultera i en och annan godbit. En näve russin eller en bit bröstsocker.
Här hade också den tidens assistenter och sysslomän många timmar. En del led av överambition. Det fanns magasinsföreståndare som botade deras åkomma på en eftermiddag. När resonemanget om inköp och utspisningsstater alltför länge snuddade vid petitesser. Men det fanns dock många av den sortens tjänsteandar som lät sunt förnuft råda i umgänget med magasinsdrängen. Det tjänade dom på och kunde bli byrådirektörer i kungliga medicinalstyrelsen. En kuriositet är vällingklockan. Den hänger kvar än i dag. I den skulle drängen ringa middag och aftonvard. Vid sistnämnda tillfälle var dagen långt gången. Och aftonsolen gått ner bakom Vallsbergets blånande höjder. I dag ser man bergets strålkastare belysa fritidsfolket från magasinets nya plats vid Portlandsområdet.
---------------------------------------------------------------------------
Text: Joel Berglund. NLL-Tidningen februari 1975.
PS. Magasinet besökte jag ibland. Där fanns bl. a. möbler som vi hämtade
för att köra ex. till någon utflyttad patients lägenhet. Magasinet finns inte
mer. Några ungdomar "råkade" elda upp det för flera år sedan.
/Roger.
Piteåbandet "Midnight" - 1977
"MIDNIGHT" från Piteå. Fr.v. Kenneth Lundman, bas, Stefan Forsell,
gitarr, Mats Lundberg, trummor, Jan Takkinen, gitarr och Bill Disch,
sång.
PITEÅBAND HÄMTAR VOKALIST FRÅN USA
Fyra Piteågrabbar med musiken som hobby har bildat en grupp med namnet "Midnight". Gruppen har haft svårigheter med att få en vokalist som passar in i gänget, men har nu lyckats hitta en kille som "stämmer". Det är Bill Disch, stipendieelev från USA som det här läsåret studerar vid Strömbacka. "Midnight" spelar mest hårdrock och ungefär hälften av repertoaren är låtar skrivna av gruppens kapellmästare Stefan Forsell. Än så länge har "Midnight" enbart spelat i samband med elevträffar på Strömbacka, men hoppas få engagemang även utanför skolan.
-------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 23 maj 1977.
Premiär för filmen om Cornelis Vreeswijk
Igår hade filmen om Cornelis Vreeswijk premiär. En film som jag är väldigt nyfiken på. Skall se den vad det lider, har jag tänkt. Hemma i bokhyllan finns en biografi över vår mest kände trubadur (efter Taube och Bellman). Författaren Oscar Hedlund står som författare, och bjuder den Cornelis-intresserade på en rad burleska historier/skildringar hämtade direkt ur Cornelis minst sagt bisarra leverne. Även om Cornelis hade en mängd personliga problem, trots att sjukdomen alltmer la sin sordin över hans liv, så bibehöll han sin kreativitet "To the bitter end". Cornelis levnadsbana var minst sagt brokig. Fylld av droger, krogbesök, uppbrott och behandlingshem. Hans oro och nyckfullhet här i livet, var kanhända ett utslag på att han ägde en sann konstnärssjäl. Cornelis var född i Holland, men trots detta så kom han att bli en av de få som behärskade vårt svenska modersmål på ett sådant briljant sätt. Cornelis måhända var en buffel i olika sammanhang - men en underbarare buffel har vårt land aldrig tidigare skådat.
/Roger Lindqvist.
Hans-Erik Dyvik Husby gör rollen som Cornelis Vreeswijk i den
film som hade premiär igår. Filmen handlar om Cornelis liv. Biobesök-
ren bjuds även på en massa musik. Muisken från filmen har också
kommit ut på CD.
Cornelis Vreeswijk (1937-1987) levde ett minst sagt brokigt liv
under sin lilla stund på jorden. 23 år efter hans för tidiga död kommer
nu biofilmen upp på våra biografer landet runt. En intressant film, som
jag säkerligen kommer att se.
Det var här som Cornelis fick sitt sista vilorum, Katarina kyrkogård
i Stockholm.
--------------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.cornelisvreeswijk.se / www.wikimedia.com / www.kulturbloggen.com
/Roger Lindqvist.
Hans-Erik Dyvik Husby gör rollen som Cornelis Vreeswijk i den
film som hade premiär igår. Filmen handlar om Cornelis liv. Biobesök-
ren bjuds även på en massa musik. Muisken från filmen har också
kommit ut på CD.
Cornelis Vreeswijk (1937-1987) levde ett minst sagt brokigt liv
under sin lilla stund på jorden. 23 år efter hans för tidiga död kommer
nu biofilmen upp på våra biografer landet runt. En intressant film, som
jag säkerligen kommer att se.
Det var här som Cornelis fick sitt sista vilorum, Katarina kyrkogård
i Stockholm.
--------------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.cornelisvreeswijk.se / www.wikimedia.com / www.kulturbloggen.com
Morsan
Hos morsan på det dagliga besöket...
....med kaffe, fikabröd och ett tänt ljus....
- Värst vad det blir mörkt, säger hon och tittar ut över omgivningen.
- Du kommer väl i morgon också, säger hon innan jag ska gå.
- Javisst, morsan, jag kommer på nytt besök i morgon, säger jag
när jag går ut genom dörren.
- Tack för kaffet och fikabrödet!
- Äsch, det var så lite!
- Hejdå, vi ses i morgon!
- Ha det så bra!
Aung San Suu Kyi åter i frihet
Aung San Suu Kyi - som suttit i husarrest de senaste 20 åren har äntligen fått komma ut ur sitt fängelse. I den hårda militärdiktatur som råder i Burma, har det inte funnits plats för demokratiskt tänkande och utövande personer. Därför är det idag en sann glädje när nyheten når mig att "Fredens duva" äntligen kan praktisera sina välbehövliga frihetsord till både Burma och till andra delar av vår värld där oro råder. Världen ser en aning ljusare ut i och med frisläppandet. Nu väntar vi även på att den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak också skall frisläppas efter att ha suttit fängslad sedan 2001. Isaak sitter frihetsberövad p.g.a. "brott mot rikets säkerhet", allt enligt den sittande regimen.
Aung San Suu Kyi har efter tjugoårs husarrest
blivit en fri kvinna. Suu är 65 år fyllda, och har
bl. a. tilldelats Nobels fredspris 1991 och Olof Palme-
priset 2005.
-------------------------------------------------------
Bild: www.tommy1960.wordpress.com
Aung San Suu Kyi har efter tjugoårs husarrest
blivit en fri kvinna. Suu är 65 år fyllda, och har
bl. a. tilldelats Nobels fredspris 1991 och Olof Palme-
priset 2005.
-------------------------------------------------------
Bild: www.tommy1960.wordpress.com
Publicerat av Roger Lindqvist 1990-2010
Ibland ringer telefonen härhemma. En för mig okänd person frågar om det är jag som skriver....När jag sagt att det är så, så brukar personen ifråga be om ursäkt för att dom ringer på. De frågar om de stör. När jag säger att det enbart är kul att dom hör av sig, så följer för det mesta en både intressant och givande konversation, oss emellan. Ibland ringer nån för att förtydliga en sak i nämnda berättelser. Sist var det en dam som så gärna ville veta om en grej som jag gjorde omkring 2005/06. Hon hade kastat bort tidningen och glömt ta reda på den där artikeln som hon så gärna ville ha kvar. Jag har lovat att skicka en kopia vad det lider. Respons är alltid kul att få. Utan respons, så faller allt ganska så platt till marken. Många är nyfikna av skrivandet. Och jag brukar berätta att jag alltid så länge jag kan minnas haft en viss förkärlek för det skrivna ordet. Men p.g.a. osäkerhet hur man skulle bli bemött så hemlighöll jag detta ganska så länge. Idag förstår jag inte varför det skulle vara så farligt att visa upp sin "rätta person". Skrivandet har även öppnat nya dörrar, och jag har blivit bekant med nya spännande personer runt om i landet. Många av dessa är musiker. Senast hörde Bengt av sig. Han har lirat trummor i Spotnicks bl. a. Alla människor vidgar mina vyer, och jag lär mig nåt varje gång. Vilket jag upplever otroligt fantastiskt och berikande. Som den "dokumentationsnörd" jag är, kommer här en lista på det jag skrivit.
¤ Sista brevet från Viktor - Piteå Tidningen den 22 november 1990.
¤ En berättelse om min farmor Hannas familj - Ätt och Bygd september 1993.
¤ Pitebandet OPUS - Musikern, musikerförbundets medlemstidning den 9 september 1993.
¤ En oförglömlig kväll med Cool Candys i Långträsk - Piteå Tidningen den 18 augusti 2004.
¤ Han minns dansbandens guldålder - Piteå Tidningen den 8 januari 2005.
¤ Historien om två vykort - Piteå Tidningen den 12 oktober 2005.
¤ Ni som här inträden låten hoppet fara - Piteå Tidningen den 25 oktober 2005.
¤ När Cartwrights red in i vardagsrummet - Piteå Tidningen den 18 november 2005.
¤ Hortlaxynglingar i flottans uniform - Piteå Tidningen den 27 december 2005.
¤ När Marilyn Monroe dansade tango på statt i Haparanda - Piteå Tidningen den 20 maj 2006.
¤ Spelning med förhinder - Piteå Tidningen den 11 augusti 2006.
¤ Morfars hus - Piteå Tidningen den 12 augusti 2006.
¤ Pilsnerfilmens okrönte kung - Piteå Tidningen den 21 augusti 2006.
¤ Vådan att gå i platåskor - Piteå Tidningen den 5 september 2006.
¤ En historia oppa Hortlaxbonnschka - Piteå Tidningen den 12 september 2006.
¤ Mjölnare Jonssons levnadshistoria - Piteå Tidningen den 27 september 2006.
¤ På besök i min barndoms skola - Piteå Tidningen den 13 oktober 2006.
¤ Ett högexplosivt möte - Piteå Tidningen den 19 oktober 2006.
¤ I sorgens år i en svunnen tid - Piteå Tidningen den 25 oktober 2006.
¤ Långt från varandra men förenade i evigheten - Piteå Tidningen den 18 november 2006.
¤ En knäpp på mirakellådan, och Taube gick upp i rök - Piteå Tidningen den 23 november 2006.
¤ En härlig tid att minnas, mitt 60-tal - Piteå Tidningen den 12 januari 2007.
¤ En vardagsnära släkthistoria - Piteå Tidningen den 24 januari 2007.
¤ Mitt Piteå - Piteå Tidningen den 29 januari 2007.
¤ Sjukdomstid - en orostid del. 1. - Piteå Tidningen den 1 februari 2007.
¤ Sjukdomstid, orostid del. 2. - Piteå Tidningen den 10 februari 2007.
¤ Då hä schvärmese oppa Öholma - Piteå Tidningen den 6 mars 2007.
¤ En Folkpark berättar (även på www.dansa.se) - Piteå Tidningen den 7 mars 2007.
¤ En tango i Lillträsk med John Harrys trio - Piteå Tidningen den 19 mars 2007.
¤ Povel Ramel, min grammofon och jag - Piteå Tidningen den 11 maj 2007.
¤ I Dunderklumpens land - Piteå Tidningen den 1 augusti 2007.
¤ Viktor försvann i sina drömmars Amerika - Piteå Tidningen den 4 augusti 2007.
¤ Brevet hem till Sverige - Piteå Tidningen den 28 augusti 2007.
¤ Laxfiske på vintrig väg - Piteå Tidningen den 31 augusti 2007.
¤ Genom "Honken" väcktes många fantastiska drömmar - Piteå Tidningen den 18 december 2007.
¤ Då en Emil jåga älgen - Piteå Tidningen den 3 januari 2008.
¤ Livet i landet Svedala - Piteå Tidningen den 23 januari 2008.
¤ Med Hep Stars på ett lastbilsflak i Pajala - Piteå Tidningen den 1 mars 2008.
¤ Ett tragiskt sommarminne - Piteå Tidningen den 15 mars 2008.
¤ Vi ses när ni minst anar det - Piteå Tidningen den 31 mars 2008.
¤ Gräsklipparstrul med Stiga - Piteå Tidningen den 5 augusti 2008.
¤ Farbror Sven - Öholmas Fred Astaire - Piteå Tidningen den 7 augusti 2008.
¤ Drömmen om Provence - Piteå Tidningen den 8 september 2008.
¤ Minnesvärda möten del. 1. - Piteå Tidningen den 9 september 2008.
¤ Mona Krantz en angenäm bekantskap del. 2. - Piteå Tidningen den 26 september 2008.
¤ På turné med musikskolan del. 3. - Piteå Tidningen den 29 september 2008.
¤ Långträsk ett populärt ställe under glansåren del. 3. - Piteå Tidningen den 1 oktober 2008.
¤ Vi fanns med på alla möjliga och omöjliga ställen del. 4. - Piteå Tidningen den 8 oktober 2008.
¤ Folk blev än en gång medvetna om Piteå som musikens stad del. 5. - Piteå Tidn. 20 okt. 2008.
¤ Vi var alla ambassadörer för Piteå del. 6. - Piteå Tidningen den 23 oktober 2008.
¤ Den dagen kommer - Piteå Tidningen den 17 januari 2009.
¤ Farsans folka - Piteå Tidningen den 13 juni 2009.
¤ Diagnosen heter saknad - Piteå Tidningen den 2 juli 2009.
¤ Lyckliga Gatan - Piteå Tidningen den 10 juli 2009.
¤ I morgon är det sommar - Piteå Tidningen den 14 juli 2009.
¤ Den gyllene regeln - Piteå Tidningen den 16 juli 2009.
¤ Sjöströms Rolls Royce - Piteå Tidningen den 4 augusti 2009.
¤ Elvis Aron Presley - hur kunde du? - Piteå Tidningen den 8 september 2009.
¤ Ludvig levde på lök och vegetarier del. 1. - Piteå Tidningen den 5 oktober 2009.
¤ Kronojägare Englund - ett spänstfenomen del. 2. - Piteå Tidningen den 7 oktober 2009.
¤ En härlig, hektisk och upplyftande tid - Piteå Tidningen den 28 oktober 2009.
¤ Idolen " Lill-Strimma" - Piteå Tidningen den 12 december 2009.
¤ Idolbild från förr - Piteå Tidningen den 19 december 2009.
¤ Carl-Gustaf finns för alltid i mitt hjärta - Piteå Tidningen den 8 januari 2010.
¤ Glimtar från Hortlax - Piteå Tidningen den 14 januari 2010.
¤ Under de aktiva åren producerades tre skivor del. 1. - Piteå Tidningen den 7 juni 2010.
¤ Dansbandsvärlden långt från glitter och glamour del. 2. - Piteå Tidningen den 17 juni 2010.
¤ Vad är det för hög och falsk ton som låter? del. 3. - Piteå Tidningen den 1 juli 2010.
(Alla tre delar även publicerad på www.dansmaffian.se )
¤ N´Per-Albin, hä var en kar´l man kond liit oppa! - Piteå Tidningen den 4 september 2010.
¤ En kväll i februari 1968 - Piteå Tidningen den 27 oktober 2010.
-----------------------------------------------------------------------------
Tony Alldén på sin första permis
Enligt Aftonbladets nätupplaga har man beslutat att Tony Aldén skall få sin första permission. Det är p.g.a. "mentala mentalhygiensiska skäl" som Alldén kommer att få lämna Kumlaanstalten under fyra timmar. "Lufthålspermission" kan man få om man avtjänar ett längre fängelsestraff, det är ett sätt att "lätta på trycket" enligt de beslutande inom kriminalvården. Tony Alldén sitter inne på livstid för mordet på Carolin Stenvall från Piteå. Man kan fråga sig om Carolins anhöriga fått möjlighet till några "lufthålspermissoner" i sin sorg, sedan den där ödesdigra mörka septemberdagen 2008?
Tony Alldén, Carolin Stenvalls
mördare har beviljats en s.k.
"Lufthålspermission".
------------------------------------------------
Bild: www.aftonbladet.se
Tony Alldén, Carolin Stenvalls
mördare har beviljats en s.k.
"Lufthålspermission".
------------------------------------------------
Bild: www.aftonbladet.se
Hemma i kung Bores vinterpalats...
I dag blev jag inbjuden till kung Bores vinterpalats....Han öppnade de
väldiga portarna och bad mig vänligt stiga in....
Vinterpalatsets golv lyste helvitt. Och väggarna utgjordes av bastanta
björkar, tallar och granar som även de hade pudrats av kung Bores
iskalla andedräkt.
Från den väldiga pelarsalens tak, hängde dessa tallgrenar ner över
mitt huvud.
Plötsligt pekar Bore med sitt finger (som mest liknar en jättelik istapp)
och säger: "Vill du ha en julgran, Roger? Isåfall kan du ta en av dessa!"
Artigt föröker jag säga att julgranen knappast ryms i vårt hus, och att
det skulle bli problem att sätta spiran i granens topp. I så fall måste
brandkårens stegbil komma varje jul....och förresten Bore, vi har en
plastgran därhemma....men tack i alla fall....! Kungen av vinter - Bore,
fortsätter att visa mig runt.
-Titta på mitt tak, Roger, säger Bore och kliar sitt väldiga vita skägg.
Det där taket skulle vem som helst vilja ha i sitt vardagsrum, Bore,
säger jag och tittar åter upp igen på det magnifika vintertaket.
Jag blir stående en lång stund, mitt i kung Bores rike. Och jag känner
mig ytterst privilegierad av att få uppleva detta fantastiska underverk.
Som den perfekte värd Bore är, bjuder han mig att sitta ner i baren.
- Whisky on the rocks? säger han och tar fram ett glas.
- Jag nyttjar inget starkare än vatten och mjölk, laktosfri mjölk, lägger
jag till. Inom loppet av nån sekund bjuds jag på laktosfri mellanmjölk
on the rocks. Och så sitter vi där - jag och kungen av vinter: Bore himself.
- Som du kanske förstår så serveras inget annat än väl kylda drycker
hemma hos mig. Jag menar, det skulle ju se ut om jag som vintern och
köldens överhuvud skulle dricka eftermiddagskaffe klockan 2 varje dag?
- Nää, det förstås, säger jag lite försynt.
- Jukkasjärvi....säger Bore plötsligt, Jukkasjärvi....dom har knyckt mina
idéer. Dom har slagit mynt av min skapelse, ishotell, isskulpturer, egen
bar mitt i vinterlandskapet. Vissa människor förstår jag mig inte alls på.
När min mjölk är uppdrucken, reser jag mig upp från barstolen.
- Tack för idag, Bore, jag måste bege mig hemåt, frun börjar väl undra
vart jag tagit vägen.
Så följer han mig till utgången. Den stora porten gnisslar och gnäller när
han med sina väldiga snöklädda armar öppnar.
- Kom gärna tillbaka, Roger. Ta gärna frugan med dig, vetja! Och du,
jag har sett dig med dina två barnbarn, Norah och Max. Dom är också
välkomna hit. Vi har en egen lekavdelning i en annan del av mitt vinter-
palats. De skulle dom säkert gilla.
När jag kliver ut på första trappsteget , möts jag av denna utsikt.
Till vänster bor f.d. hockeyspelaren Micke Renberg. Granne med
Bores vinterpalats. Sedan beger jag mig hemåt för att berätta för
hustrun var jag hållit hus. Problemet är dock detta: kommer hon
att tro på min historia? Ja, det återstår att se.....
-------------------------------------------------------------------------
Fotograf i kung Bores vinterpalats: R. Lindqvist.
PS. Bore ville inte synas på foto. Detta p.g.a. att han inte kände sig
vara till sin fördel vid mitt besök.
Errol Flynn & Alexis Smith i "Gentleman Jim" - 1942
Filmen kom 1942. Errol Flynn (1909-1959) spelade här mot Alexis Smith
(1921-1993). Visades på Folkbiografen i Munksund, varifrån jag fått denna
affisch. I samma boda fanns även en annan bioaffisch "Apassionata" med
Georg Rydeberg, Viveca Lindfors och Alf Kjellin från 1944. Den hade jag
också turen att få.
Min far, poeten!
Nästan varje gång jag fyllde år, överlämnade min far en skriven födelsedagshyllning. Så gjorde han även med sina barnbarn, när inspirationen föll på. Några stycken har jag fortfarande kvar, vilket jag är glad över i dag. Jag vet också att min syster brukade få exakt samma sak, så även syrrans son, Mathias. Så här kunde det se ut:
En födelsedagshyllning från min mor och far. Men det var pappa som alltid skrev
texterna. Efter hans död, 2005, hittade vi mängder av små lappar i nattygsbordet.
Där hade han skrivit ner sina mest personliga tankar. Min far ägde en poetisk gåva.
Han hittade ofta på egna sångtexter som han framförde exempelvis hemma i köket
för den som ville höra på.
En födelsedagshyllning från min mor och far. Men det var pappa som alltid skrev
texterna. Efter hans död, 2005, hittade vi mängder av små lappar i nattygsbordet.
Där hade han skrivit ner sina mest personliga tankar. Min far ägde en poetisk gåva.
Han hittade ofta på egna sångtexter som han framförde exempelvis hemma i köket
för den som ville höra på.
Svenskättlingen Richard Widmark
FILMTUFFING I HOLLYWOOD HAR ANOR FRÅN GUMMARK
Richard Widmark, filmtuffing i Hollywood, har anor
från Gummark. Redan för ett par år sedan ryktades
det om att han vid sitt sverigebesök gjort ett försök
att forska i släktförhållandena men tyvärr aldrig nåd-
de telefonkontakt med rätta personerna i Gummark.
Nu kan NV presentera en person som kan berätta om
Richard Widmarks släktingar. Det är Axel Widmark,
kusin till Richards far.
- Det är Richards farfar, Salomon Widmark, som tillsammans med brodern Oskar invandrade till USA strax före sekelskiftet, berättar Axel Widmark. Salomon torde väl ha varit i 30-årsåldern.
- Bägge två var födda i Gummark och bodde till att börja med i föräldragården. Den lilla gården ägs i dag av hemmansägare Gustaf Stenlund i Gummark. Gården såldes 1867 och sedan flyttade Salomon och föräldrarna till ett torp en bit därifrån. Det är rivet nu förresten.
Salomon Widmark gifte sig i Amerika med en norska. De födde sonen Henry, enda barnet, som alltså sedermera blev far till den så berömde skådespelaren Richard Widmark.
Axel Widmarks farbror och Richard Widmarks farfar, Salomon, dog omkring 1912, men Axel Widmarks far, Leonard, var över till USA dessförinnan och arbetade tillsammans med brodern (Salomon Widmark var byggmästare). Vid broderns frånfälle fick Leonard Widmark ett gammalt praktfullt ur och i dag har Axel Widmark den klockan i sin ägo.
Men Axel Widmark är inte Richard Widmarks enda avlägsna släkting i Sverige. Axel Widmark har bl. a. två bröder, Karl som bor i Gummark och Magnus i Umeå. De är alltså också kusiner till Richard Widmarks pappa. Visst är det bara på litet avlägset håll Axel Widmark är släkt med filmskådespelaren Richard Widmark, men det är lika roligt för det att ha en så berömd släkting.
- Nu har jag i alla fall beslutat att skriva till Richard, avslöjar Axel Widmark. Visserligen kan jag inte mycket engelska, men jag har hört sägas att Richard, eller också pappan, kan litet svenska så det ska nog gå bra. Och visst vore det roligt för filmskådespelare Widmark att höra något från gamla släktingar Widmark från Gummark i Sverige. Vem vet, en dag får kanske Axel Widmark svarsbrev från sin berömda släkting borta i USA.
Salomon Widmark, utvandrade från Gummark och är
farfar till Richard Widmark.
I det här huset bodde Richard Widmarks farfar Salomon Widmark
tillsammans med sina föräldrar. Axel Widmark, kusin till Richards far,
står framför huset. Numera äger hemmansägare Gustaf Hedlund huset.
--------------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 13 november 1962.
Richard Widmark, filmtuffing i Hollywood, har anor
från Gummark. Redan för ett par år sedan ryktades
det om att han vid sitt sverigebesök gjort ett försök
att forska i släktförhållandena men tyvärr aldrig nåd-
de telefonkontakt med rätta personerna i Gummark.
Nu kan NV presentera en person som kan berätta om
Richard Widmarks släktingar. Det är Axel Widmark,
kusin till Richards far.
- Det är Richards farfar, Salomon Widmark, som tillsammans med brodern Oskar invandrade till USA strax före sekelskiftet, berättar Axel Widmark. Salomon torde väl ha varit i 30-årsåldern.
- Bägge två var födda i Gummark och bodde till att börja med i föräldragården. Den lilla gården ägs i dag av hemmansägare Gustaf Stenlund i Gummark. Gården såldes 1867 och sedan flyttade Salomon och föräldrarna till ett torp en bit därifrån. Det är rivet nu förresten.
Salomon Widmark gifte sig i Amerika med en norska. De födde sonen Henry, enda barnet, som alltså sedermera blev far till den så berömde skådespelaren Richard Widmark.
Axel Widmarks farbror och Richard Widmarks farfar, Salomon, dog omkring 1912, men Axel Widmarks far, Leonard, var över till USA dessförinnan och arbetade tillsammans med brodern (Salomon Widmark var byggmästare). Vid broderns frånfälle fick Leonard Widmark ett gammalt praktfullt ur och i dag har Axel Widmark den klockan i sin ägo.
Men Axel Widmark är inte Richard Widmarks enda avlägsna släkting i Sverige. Axel Widmark har bl. a. två bröder, Karl som bor i Gummark och Magnus i Umeå. De är alltså också kusiner till Richard Widmarks pappa. Visst är det bara på litet avlägset håll Axel Widmark är släkt med filmskådespelaren Richard Widmark, men det är lika roligt för det att ha en så berömd släkting.
- Nu har jag i alla fall beslutat att skriva till Richard, avslöjar Axel Widmark. Visserligen kan jag inte mycket engelska, men jag har hört sägas att Richard, eller också pappan, kan litet svenska så det ska nog gå bra. Och visst vore det roligt för filmskådespelare Widmark att höra något från gamla släktingar Widmark från Gummark i Sverige. Vem vet, en dag får kanske Axel Widmark svarsbrev från sin berömda släkting borta i USA.
Salomon Widmark, utvandrade från Gummark och är
farfar till Richard Widmark.
I det här huset bodde Richard Widmarks farfar Salomon Widmark
tillsammans med sina föräldrar. Axel Widmark, kusin till Richards far,
står framför huset. Numera äger hemmansägare Gustaf Hedlund huset.
--------------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 13 november 1962.
Sjöfart i Piteå - 1962
LIVLIGARE ÄN PÅ MYCKET LÄNGE
i går blev det plötsligt fullt pådrag vid stadskajen i Piteå. Där låg tidi-
gare m/s Bleichen och Hilda Wesch och fram på dagen anlände m/s
Västanvik för att lossa löscement. Lägger man därtill att tre av de stör-
sta bogserarna låg vid kajen, så förstår man att där var rätt upptaget.
Det var länge sedan det var så rörligt liv inne i hamnen.
2.500 KG RENHUDAR TILL TYSKLAND ÖVER PITEÅ INRE HAMN
Även om de förädlade skogsprodukterna utgör det dominerande varuslaget i exporten över Piteådistriktets hamnar så förekommer det också att produkter av helt annat slag stuvas in i fartygens väldiga lastrum. Då m/s Bleichen lämnar stadskajen i Piteå med tyska hamnar som destinationsorter så har den inte bara papper, massa och board med sig. I lasten ingår också ett parti om 2.500 kilo - renhudar. De hivades ombord på måndagen, kommer från Gällivare och är köpta av en fabrikant i Tyskland. Exakt vad de skall användas till har inte stått att få besked om men man vågar kanske gissa på att hudarna skall användas bl. a. till framställning av tofflor. Export av renhudar är dock ingenting unikt. Skeppsklarerare Axel Hagberg omtalar för PT att en betydligt större kvantitet för ett par år sedan utlastades i Piteå. Även den gången var en tysk affärsman mottagare.
------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 15 maj 1962.
i går blev det plötsligt fullt pådrag vid stadskajen i Piteå. Där låg tidi-
gare m/s Bleichen och Hilda Wesch och fram på dagen anlände m/s
Västanvik för att lossa löscement. Lägger man därtill att tre av de stör-
sta bogserarna låg vid kajen, så förstår man att där var rätt upptaget.
Det var länge sedan det var så rörligt liv inne i hamnen.
2.500 KG RENHUDAR TILL TYSKLAND ÖVER PITEÅ INRE HAMN
Även om de förädlade skogsprodukterna utgör det dominerande varuslaget i exporten över Piteådistriktets hamnar så förekommer det också att produkter av helt annat slag stuvas in i fartygens väldiga lastrum. Då m/s Bleichen lämnar stadskajen i Piteå med tyska hamnar som destinationsorter så har den inte bara papper, massa och board med sig. I lasten ingår också ett parti om 2.500 kilo - renhudar. De hivades ombord på måndagen, kommer från Gällivare och är köpta av en fabrikant i Tyskland. Exakt vad de skall användas till har inte stått att få besked om men man vågar kanske gissa på att hudarna skall användas bl. a. till framställning av tofflor. Export av renhudar är dock ingenting unikt. Skeppsklarerare Axel Hagberg omtalar för PT att en betydligt större kvantitet för ett par år sedan utlastades i Piteå. Även den gången var en tysk affärsman mottagare.
------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 15 maj 1962.
Reklamannonser 1952
Ur "Frihet" den 7 november 1952.
Sista Svensktoppslistan - 1982
Söndagen den 13 juni 1982 kablades den sista Svensktoppslistan ut i etern - var det tänkt. Svensktoppen åter kom den 13 oktober 1985. Och har sedan dess funnits tillgänglig i våra radioapparater. Vid tiden för nedläggningen satt Eddie Bruhner som programledare. Eddie var för övrigt medlem i Sveriges Jazzband med Gösta Linderholm i flera år. 
Chips d.v.s. Kikki Danielsson och Elisabeth Andreasson behöll sin
förstaplacering på den absolut sista svensktoppslistan.
Aftonbladet den 13 juni 1982.
Efter 40 år är det "The End" - En bio-epok är över!
När Göta började sin bana som kassörska kostade en vanlig bio-
biljett 75 öre, vilket ska jämföras med dagens 23 kronor.
Bioepokerna i Piteå "gravsätts" en efter en, bildligt talat. För något år sedan gick trotjänaren Metropol ur tiden. På tisdag kväll avslutades en 40-årig epok i och med att kassörskan Göta Lundmark pensionerades. Göta som snart fyller 70 år, har tjänstgjort på alla biografer i Piteå i nära 40 år.
1940 mitt i brinnande världskrig började Göta Lundmark sin biografbana som kassörska på Metropol. Upplevelserna från alla år som Göta betjänat biopubliken i Piteå är så många att hon i brådrasket inte kan plocka ut enstaka episoder - men det är många och ofta skojiga, berättar hon.
Rånad
Rånad har hon också blivit då hon satt i biljettluckan på Sagabiografen. Ett gäng ungdomar, tydligen väldigt biosugna, grabbade åt sig ett biljettblock genom att sticka in en hand genom kassaluckan och sedan ta till flykten. "Rånet" klarades dock upp ganska fort. Tre uppmärksamma ynglingar lyckades skaffa tillbaks biljettblocket.
Bra publik
- Hur tycker du biopubliken i Piteå varit genom åren?
- I allmänhet bra, men det var lite besvärligt under den så kallade "kort-korta" perioden, alltså då flickorna gick med korta-korta kjolar. För övrigt anser jag biopubliken i Piteå varit bra. Jag har aldrig heller råkat ut för några som helst handgripligheter under de 40 år som jag suttit som kassörska.
- Hårda ord har naturligtvis växlats, men då har jag oftast vänt ryggen till, berättar Göta.
Miljoner biljetter
Göta Lundmarks långa gärning öppnar onekligen intressanta sifferperspektiv. Hur många biljetter har hon till exempel sålt sammanlagt under alla år?
- Omöjligt att räkna ut. Det rör sig säkert om miljontals, berättar Thore Kjell som skyndar till hjälp. Thore är chef för biograferna i Piteå, den femte som Göta arbetat för.
Räknade publiken
- Jag minns till exempel den legendariske "Bio-Lundmark", berättar Göta. Han satt kväll efter kväll och räknade publiken från sin plats på läktaren på Metropol. Lundmark hade ju lägenhet alldeles intill och var verkligen mån om att kassaredovisningen skulle stämma med antalet besökare.
- Är det någon eller några speciella filmer du minns från alla dina år?
"Borta med vinden"
- "Dimmornas bro" är nog den bästa jag sett, men den allra mest publikdragande i Piteå grnom tiderna är nog "Borta med vinden".
Det var billigt att gå på bio på den tiden då Göta började sin bana som kassörska. 75 öre kostade en vanlig biobiljett- och det är lite skillnad mot dagens 23 kronor.
TV - video?
- Har du märkt mycket av till exempel TV:s intåg på den tiden och den nuvarande video-flugan?
- Visst har det märkts, men folk kommer tydligen alltid sist och slutligen tillbka till biolokalerna. Modevågorna har en tendens att ebba ut fort.
Klockspel på bio
- Förr i världen var bio en höjdpunkt i människors liv. Till och med nyårsaftnar firades på bio med inspelat tolvslag etc, fortsätter Göta Lundmark. Göta minns också eländet med förköp.
Förköp ett elände
- Det är en epok jag helst vill glömma. Då öppnade vi vanligen portarna en timme före start och dessutom ringde folk för att boka plats. Det var verkligen besvärligt och omständigt speciellt då det var långa köer: Nu är systemet borta tack och lov.
Göta Lundmark kommer säkert att synas i biokassan fler gånger, sjukdomar, ledigheter och annat gör säkert att hon måste hoppa in. Det är inger hon sörjer för direkt.
Rolig tid
- Det har i vart fall varit en rolig tid för mig, och jag ångrar verkligen inte att jag slog mig på det här. Pensionär?
- Ja, det blir väl som med pensionärer i allmänhet, kurser och annat, slutar trotjänarinnan Göta med en glimt i ögonvrån.
Göta Lundmark går efter 40 år. - Det har onekligen varit en rolig tid,
berättar hon.
---------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 16 januari 1982.
En snötyngd morgon
Tidigt i morse hörde jag det välbekanta ljudet av en traktor. Det var den beställda snösvängen som kom. Andreas och Davids firma; Hortlax Maskinstation har i och med vinterns ankomst en hel del att göra. Eftersom min rygg inte längre tål alltför stora påfrestningar, så är det skönt att få uppskottat på tomten. Men en promenad har vi gjort, och som vanligt gick den på "Mammas gata". Tyvärr så kan Bettan inte gå alltför långa sträckor p.g.a. diverse problem i knä bl. a. Men så fort det blir till det bättre siktar vi på att utöka motionsslingan. På vår snöpromenad såg vi en välbekant figur komma emot oss. Sessan! Hon haltar lite lätt fortfarande, men har ändå börjat stödja på sin onda tass. Just nu ligger hon ihopkurad i värmen tätt intill ett värmeelement. Hennes brorsa, Pelle, ligger i vårt sovrum och "slaggar". I mitt nästa liv vill jag bli en vanlig svensk bondkatt. Då ska jag ligga och kura i min korg hela dagarna, och äta strömming. Men på ett villkor: ingen kastrering!!!
Det var den här synen som mötte oss i morse. Vinter så långt ögat
kunde nå.
På vår morgonpromenad mötte vi denna haltande dam. Hon berättade
att hon hälsat på en väninna, som bjudit henne på strömmingsfrukost
och med vispgrädde till efterrätt. Hon var på hemväg.....
.....men valde att vända om för att följa med matte och husse en bit
på vägen.....
.....på hemvägen lotsade hon oss efter vintervägen, denna haltande
älskade familjemedlem: Sessan, Wilhelmina, Serafia, Dorotea, Engla,
Beata, Gullan, Signhild, Johanna, Gustava, Margaretha Lindqvist.
"Kärt barn har som ni ser många namn!"
----------------------------------------------------------------------------
Vinterfotograf: R. Lindqvist.
Det var den här synen som mötte oss i morse. Vinter så långt ögat
kunde nå.
På vår morgonpromenad mötte vi denna haltande dam. Hon berättade
att hon hälsat på en väninna, som bjudit henne på strömmingsfrukost
och med vispgrädde till efterrätt. Hon var på hemväg.....
.....men valde att vända om för att följa med matte och husse en bit
på vägen.....
.....på hemvägen lotsade hon oss efter vintervägen, denna haltande
älskade familjemedlem: Sessan, Wilhelmina, Serafia, Dorotea, Engla,
Beata, Gullan, Signhild, Johanna, Gustava, Margaretha Lindqvist.
"Kärt barn har som ni ser många namn!"
----------------------------------------------------------------------------
Vinterfotograf: R. Lindqvist.
Ralf Edström som klippdocka - 1975
1972 spelade svenska fotbollslandslaget mot Sovjetunionen, en match som slutade 4-4. En mörkhårig yngling från Värmland gjorde debut. Hans namn var Ralf Edström. Ralf tillverkade tre mål, och skrev in sig i laget för lång tid framöver. Samma år tilldelades han Guldbollen. En utmärkelse som han för övrigt även fick 1974. Ralfs huvudspel var vissa stunder helt otroligt bra. Och i VM i Västtyskland 1974 var han självskriven därute på plan. Ralf Edström spelade också i klubblagen Degerfors IF och Åtvidabergs FF. 1975 presenterades han i Året Runt som klippdocka. En höjdpunkt i karriären månne?
Brian Jones död 1969
BRIAN JONES den berömde engelske popartisten, tidigare medlem i
Rolling Stones drunknade natten till den 3 juli under ett nattligt bad i
svimmingpoolen på sin lantgård. Han hoppade i vattnet och gick till bot-
ten. När tillskyndande fick upp honom hade livet redan flytt. Brian Jones
var 27 år gammal.
ROLLING STONES. Brian Jones, Keith Richard, Bill Wyman, Charlie
Watts och Mick Jagger. Foto från 1964.
-------------------------------------------------------------------------------
Det har cirkulerat rykten om att en byggnadsarbetare vid namn Frank
Thorogood låg bakom Brian Jones död. Thorogood arbetade vid Brian
Jones lantegendom vid tiden för dödsfallet.
/Roger.
JIGS - Dansband från Trollhättan
John "Jota" Thoren, sång (1969-1988), Trggve Johansson, gitarr (1970-
1992), Ingemar Fredriksson, trummor (1972-1985), Anders Engberg,
sax (1975-1981), Åke Andersson, bas (1971-1989), Ulf Johansson, trum-
pet (1972-1985), Peter Dahlqvist, orgel, keyboard (1974-1992).
Började som popband 1966. Omkring 1970 blev man dansband. Tillhörde under sina aktiva år "Mariann-stallet", d.v.s. Bert Karlssons skivbolag i Skara. Genombrottet kom 1973 med "Hallå du gamle indian". Bandet lades ner 1992.
Jowa i Piteå har julklappen - 1957
Piteå Tidningen den 11 december 1957.
Finska flyktingar hösten 1944
ÖDESMÄTTAD DAG I BÖLE HÖSTEN 1944
De äldre föreföll se ganska realistiskt eller kanske bättre uttryckt res-
ignerat på sin nödtvungna landsflykt. Lugnt och utan synbara känslo-
yttringar drack de sin mjölk och åt av lottornas smörgåsar och bullar.
En höstdag vid järnvägsstationen i Bölebyn. Året var 1944. Solen silade sina strålar genom gulnande lövverk. Pitebygden hade i andra världskrigets slutskede fått en direkt erinran om det fruktansvärda, som under flera år utspelade sig runt omkring oss. Sådant som vi alltmer förstrött tog del via tidningar och radio. TV fanns ju inte på den tiden.
Nordfinland evakuerades på folk och boskap undan brännande och plundrande tyskar på reträtt. Över Torneå och Haparanda rullade tåg efter tåg med hemlösa. Bölebyn befann sig plötsligt i centrum för det dramatiska skeendet. Dit anlände den här höstdagen ett tåg fyllt av mödrar, barn och gamla. Inga yngre eller medelålders män var med, de deltog i det grymma kriget därhemma.
OMSKAKANDE SYN
Stationsområdet i Bölebyn erbjöd en bild av tragedi - förtvivlan hos kvinnorna, behärskad resignation hos männen. De senare kom huvudsakligen från nordfinska ålderdomshem. Lottorna i Piteå hade dukat upp till mellanmål i skuggan av björkar, som just höll på att klä sig i höstens gyllenbruna färger. De bilder från den omskakande dagen, som undertecknad tog, har praktiskt taget inte kommit till användning tidigare. 1944 var lokala bilder i Piteå Tidningen sällsynta - tidningen hade ännu inte hunnit in i "bildåldern".
Efter 33 år
Men nu, snart 33 år efter tillkomsten, ser det fotografiska reportaget ut att bli till viss nytta. Kulturnämnden och biblioteket i Piteå avser att delta i en utställning i höst i Rovaniemi, där den finska evakueringen till Sverige 1944 ska dokumenteras. Biblioteket är just nu sysselsatt med att inventera bl. a. förekomsten av fotografisk men även annan dokumentation. Man vill ha allmänhetens hjälp och understryker att det bara rör sig om lån av materialet, som alltså återställs efter användandet. Som upptakt visar vi här några bilder från den oförglömliga dagen i Bölebyn för mer än tre decennier sedan.
HÖR AV ER!
Kan någon ge namnuppgifter på folk, som förekommer på bilderna? Eller andra fakta i samband med evakueringstiden? Det finns fler bilder än de här publicerade att se för intresserade. Av finska medborgare, som evakuerades till Norrbotten under denna för Finland så mörka tid, avled många här. Åtskilliga yngre kvinnor gifte sig med svenskar, flera barn adopterades och "försvenskades" den vägen. Det finns många exempel på de sakerna runt om i Pitebygden. Och biblioteket är som sagt i färd med att dokumentera. I arbetet håller Eva Lundbäck. Kontakta gärna henne. Men också PT tar emot upplysningar. Det går bra att besöka PT eller ringa hit och fråga efter ERIK WESTLING - som tog bilderna 1944 och skrev det här 1977.
Under ett tak av gulnande björklöv hade lottorna i Piteå dukat upp
mjölk, smörgåsar och bullar.
Dåvarande kyrkoherde Manfred Björnegård (i hatt till höger på bilden)
fanns på plats för att välkomna de evakuerade och försökte trots språk-
svårigheterna komma i kontakt med såväl gamla som unga.
---------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 21 mars 1977.
PS. De finska flyktingarna slussades så småningom ut till andra byar runt piteorten. Hortlax och Blåsmark välkomnade också finländarna. Min mor har berättat att hon blev bekant med några unga flickor som kom. Man hjälptes åt att ta hand om dessa människor. I Blåsmark deltog min mammas farföräldrar Samuel och Selma Lundgren aktivt i hjälpverksamheten.
/Roger.
De äldre föreföll se ganska realistiskt eller kanske bättre uttryckt res-
ignerat på sin nödtvungna landsflykt. Lugnt och utan synbara känslo-
yttringar drack de sin mjölk och åt av lottornas smörgåsar och bullar.
En höstdag vid järnvägsstationen i Bölebyn. Året var 1944. Solen silade sina strålar genom gulnande lövverk. Pitebygden hade i andra världskrigets slutskede fått en direkt erinran om det fruktansvärda, som under flera år utspelade sig runt omkring oss. Sådant som vi alltmer förstrött tog del via tidningar och radio. TV fanns ju inte på den tiden.
Nordfinland evakuerades på folk och boskap undan brännande och plundrande tyskar på reträtt. Över Torneå och Haparanda rullade tåg efter tåg med hemlösa. Bölebyn befann sig plötsligt i centrum för det dramatiska skeendet. Dit anlände den här höstdagen ett tåg fyllt av mödrar, barn och gamla. Inga yngre eller medelålders män var med, de deltog i det grymma kriget därhemma.
OMSKAKANDE SYN
Stationsområdet i Bölebyn erbjöd en bild av tragedi - förtvivlan hos kvinnorna, behärskad resignation hos männen. De senare kom huvudsakligen från nordfinska ålderdomshem. Lottorna i Piteå hade dukat upp till mellanmål i skuggan av björkar, som just höll på att klä sig i höstens gyllenbruna färger. De bilder från den omskakande dagen, som undertecknad tog, har praktiskt taget inte kommit till användning tidigare. 1944 var lokala bilder i Piteå Tidningen sällsynta - tidningen hade ännu inte hunnit in i "bildåldern".
Efter 33 år
Men nu, snart 33 år efter tillkomsten, ser det fotografiska reportaget ut att bli till viss nytta. Kulturnämnden och biblioteket i Piteå avser att delta i en utställning i höst i Rovaniemi, där den finska evakueringen till Sverige 1944 ska dokumenteras. Biblioteket är just nu sysselsatt med att inventera bl. a. förekomsten av fotografisk men även annan dokumentation. Man vill ha allmänhetens hjälp och understryker att det bara rör sig om lån av materialet, som alltså återställs efter användandet. Som upptakt visar vi här några bilder från den oförglömliga dagen i Bölebyn för mer än tre decennier sedan.
HÖR AV ER!
Kan någon ge namnuppgifter på folk, som förekommer på bilderna? Eller andra fakta i samband med evakueringstiden? Det finns fler bilder än de här publicerade att se för intresserade. Av finska medborgare, som evakuerades till Norrbotten under denna för Finland så mörka tid, avled många här. Åtskilliga yngre kvinnor gifte sig med svenskar, flera barn adopterades och "försvenskades" den vägen. Det finns många exempel på de sakerna runt om i Pitebygden. Och biblioteket är som sagt i färd med att dokumentera. I arbetet håller Eva Lundbäck. Kontakta gärna henne. Men också PT tar emot upplysningar. Det går bra att besöka PT eller ringa hit och fråga efter ERIK WESTLING - som tog bilderna 1944 och skrev det här 1977.
Under ett tak av gulnande björklöv hade lottorna i Piteå dukat upp
mjölk, smörgåsar och bullar.
Dåvarande kyrkoherde Manfred Björnegård (i hatt till höger på bilden)
fanns på plats för att välkomna de evakuerade och försökte trots språk-
svårigheterna komma i kontakt med såväl gamla som unga.
---------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 21 mars 1977.
PS. De finska flyktingarna slussades så småningom ut till andra byar runt piteorten. Hortlax och Blåsmark välkomnade också finländarna. Min mor har berättat att hon blev bekant med några unga flickor som kom. Man hjälptes åt att ta hand om dessa människor. I Blåsmark deltog min mammas farföräldrar Samuel och Selma Lundgren aktivt i hjälpverksamheten.
/Roger.
Stefan & Eva
Eva Lindqvist, var en rekordung brud när hon ifjol gifte sig med Stefan.
Nu väntar Eva sitt andra barn vid 15-års ålder.
Nu är det dags igen! Sveriges yngsta mamma, 15-åriga Eva Lindqvist från Kopparnäs, Norrjärden, väntar tillökning i september. Därmed blir hon något av en rekord-mamma med två barn vid 15-års ålder. Eva var bara 14 år när hon fick sonen Andreas som idag är 10 månader. Samtidigt fick hon också dispens för att gifta sig med Stefan som är 19.
- Vårt andra barn är inte direkt planerat - men det är välkommet, säger Eva i veckotidningen Saxons. I januari började Eva misstänka att hon åter var med barn. En test på apoteket visade att det också var så, berättar Eva vidare i veckotidningen. Både Eva och Stefan hoppas att det blir en flicka den här gången. I så fall blir hennes namn Jaqueline Victoria. Blir det ytterligare en pojke ska han heta Roland Jonas.
Snart tvåbarnsmor
Förra gången skedde förlossningen med kejsarsnitt och den här gången vill Eva helst föda på vanligt sätt.
- Förra gången gick jag miste om något. Jag vill höra första skriket. Snart är Eva således tvåbarnsmor - men hon råder inte jämngamla att gifta sig och skaffa barn.
- Men ändå har det varit lättare än väntat uppger hon och maken Stefan för Saxons där maken Stefan också bestämt säger:
- Men några fler barn blir det inte.
---------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 9 augusti 1977.
PS. Trots samma efternamn, är vi inte släkt. Däremot jobbade jag och Stefans pappa, Göte, tillsammans i sju år på Furunäsets sjukhus.
/Roger.
ELVIS - "Trött, svulstig och pompös?"
Den 1 augusti 1977 recenserades Elvis nya LP "Moody Blue" av Aftonbladets Jan Andersson. Det var ingen nådig kritik den gamle rockkungen fick: "En svulstig, pompös och trött f.d. rockkung med ett nästan enerverande darr på stämman. I dag har denne 42-åring tappat smaken för livet".Så långt Aftonbladets musikrecensent. 15 dagar efteråt, är den trötte och svulstige f.d. rockkungen borta. Han dör i sitt Graceland den 16 augusti 42 år gammal. LP:n då? Var det en berättigad kritik? Köpte själv den där skivan efter hans död. Och jag tyckte inte att han nådde samma sorts höjder som i tidigare inspelningar. Det var med andra ord en rockkung på dekis. Men även en rockkung måste få ha dåliga dagar - så även Elvis. Inspelningen gjordes hemma i Graceland, det var ett villkor som ställdes. Alltså, in med stora mixerbord och kringutrustning. Sedan stod Elvis där i sin trygghet därhemma och sjöng. Titelspåret på skivan, Moody Blue, blev en hit. Den spelades världen över. Även av dansbandet Kjell-Bertils på Folkets Hus scen den 27 mars det här året. Elvis kunde av naturliga skäl inte närvara. Därför plockades våra egna "Elvisar" fram vid sångmickarna: Kjell Andersson och Robban Öberg. Bara en sån sak!
Aftonbladet den 1 augusti 1977.
Aftonbladet den 1 augusti 1977.
Snöoväderspromenad...
Har alldeles precis kommit in efter en liten vinterpromenad. Tur att vi bor där vi bor - bortsett vintern - för tänk om vi levt på stenåldern, då hade vi varit hänvisade till en kall och fuktig grotta. Inga moderniteter precis. Ingen ICA-butik, ingen TV på kvällarna, ingen dator och blogg....Som sagt - det är tur vi lever i denna tid. Talade med Arne i Lidköping igår. Han berättade att de hade ett riktigt oväder som totalt överraskade alla bilister på vägarna. Lastbilar och personbilar hade åkt av vägen. Och det rapporterades om flera personskador. 
På snöoväderspromenad. Jag och Bettan trotsade ovädersgudarna -
med vinterkläder går det mesta. Som syns på dessa bilder...
Här har jag tagit på mig - återigen - min eskimåkostym. Välbehövligt
i busvädret.
Rockabilly-gänget SUN CATS skivdebuterar - 1982
Grabbarna i hårt slående rockabilly-gänget SUN CATS är uppåt efter
skivinspelningen. Här jublar fr. v. Ola Bergman, 18, Peter Klein, 17,
Lennart Nordwall, 19, Christer Dahlbäck, 20 och Harri Karlsson, 18 år.
Nu är det uppåt för rockabillygänget Sun Cats från Piteå. Förra veckan släpptes grabbarnas första singel. Med Johnny Burnettes "Tear it Up" A-sidan och Sun Cats egen "Long Black Cadillac" på sida B. Nu kammar de fem grabbarna håret bakåt ytterligare och lägger sig i hårdträning för en framtida karriär. Och till länets musiker ger de råd:
- Kör det ni tror på och skit i vad andra tycker!
Man lägger märke till dem på stan. Med brylcremen i hårslingorna och jeansjackorna med "SUN CATS" i lysande vita bokstäver på ryggen. Och visst blir de tråkade för sin image ibland.
- Det är bara att ducka och kasta skit tillbaka, förklarar Christer Dahlbäck, sångare i Sun Cats.
- Men det är ingen fara. Så länge man blir tråkad vet folk att vi finns till.
Tränar i sovrummet
Men det vet nog folk ändå. Sun Cats spelar ute nästan varje helg. De spelar ute så ofta att de inte brytt sig om att skaffa någon replokal. Nu tränar de i trummisen Lennart Nordwalls föräldrars villa i Storstrand.
- Men det går bra, försäkrar Lennart och drar iväg en trumvirvel.
Sun Cats, d.v.s. Christer Dahlbäck, Lennart Nordwall, Peter Klein, Harri Karlsson och Ola Bergman, har hållit på i två år nu. Våren 1980 var de med i TV-programmet Discotaket och i januari i år medverkar de i TV:s frågeprogram Hit. Bl. a. med de två låtar som utgör den nysläppta singeln.
Haffades i T-banan
Om skivan, som släpptes på Mill Records förra veckan, berättar Christer:
- Sommaren 1980 åkte vi ner till Mill Records studio i Kumla och spelade in en demotejp vi bekostade själva. Några killar som ville plocka fram ett rockabillyband tände på tejpen och kontaktade oss.
I november spelade Sun Cats in singeln som nu släppts i hela landet och i Danmark. Och roligt hade de i samband med skivinspelningen. Christer berättar:
- Vi åkte ner och plötsligt stod vi där på T-centralen. I våra jeansjackor och med brylcremen i håret. Plötsligt dyker det upp poliser från alla håll och undrar vilka vi var och vad vi hade för oss. "Vi är från Piteå och ska spela in en skiva", sa vi och då släppte de oss.
Vill utveckla rockabillyn
Nu ligger grabbarna i hårdträning för framtiden. Och enligt dem själva saknas inte anbud.
- Flera arrangörer runt om i landet har hört av sig. Och ett småländskt tivoli som vill att vi ska turnera med dem i sommar, berättar basisten Harri Karlsson.
- Och vi ska ge vår show mer liv. Det ska bli ännu mer ös. Mer stake!, som Harri uttrycker det.
Men det här med att spela rockabilly, en musikstil från 50-talet. Det är väl föga originellt?
- Det är 30 år som skiljer, svarar Christer rappt. Vi försöker utveckla rockabillyn och spelar den i 80-talets tappning. Ett tuffare sound. Lyssna på "Tear it Up" och jämför med Johnny Burnettes egen version från 1954 så förstår du, avslutar Christer Dahlbäck.
-------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 18 mars 1982.
På inspelningen med Sun Cats medverkade också musikern Mikael Sjö-
berg från Piteå som syns som andra man från vänster i bakre raden.
På Perudden med Polarna
En orkester som hade sin trogna publik häruppe i Pitetrakten var Jörgen Edman med Polarna. Bandet besökte ofta det numera nerbrunna Perudden, och jag försökte åka dit varje gång jag var spelledig. I bandet fanns trumslagaren Janne Holmberg, som i mitt tycke var alldeles outstanding. Det blev definitivt inte sämre av att i samma grupp fanns Jörgen Edman, Pär Björck, Kjell Mattisson och Göran Forss. Alla träffsäkra och rutinerade musikanter som fick dansgolvet att fullständigt koka. Perudden var ett anrikt nöjestempel för oss pitebor. 1957 tog Yngve Skarin över verksamheten och efter hans frånfälle så fortsatte syskonen Christina och Hans att förvalta Perudden i sin fars anda. Och detta lyckades de väldigt bra med. Idel topporkestrar bjöd man på, och en av dessa var alltså Stockholmarna Polarna med Jörgen Edman. Andra band som också besökte Perudden: Yngve Forssélls, Jan Öjlers, Tonix, Max Fenders, Ceges, Alexander, Leif Engvalls mfl.
På Perudden med Polarna....
På Perudden med Polarna....
På matiné med Poppe...
Igår var jag på matiné. Inte på bio, utan hemma i vardagsrummet. SVT visade "Flottans överman" från 1958 med Nils Poppe, Harriet Andersson, Yvonne Lombard, Sigge Fürst, Git Gay, Gösta Bernhard, Sven-Eric Gamble, Georg Adelly, Rolf Botvid och Fritiof Billquist. Tyvärr så kunde jag inte se hela filmen, men det jag såg fick mig i alla fall på bra humör. Det hör till saken att jag nästan aldrig ser på TV dagtid. Men igår gjorde jag ett undantag. Och som sagt, så blev det en förkortad version jag såg. Jag har alltid tyckt om Poppes "Fabian Bom". Den övernitiske och alltid lika rekorderlige mannen som gav pedantariet ett ansikte. Hans rollfigur har lockat mig till skratt flera gånger tidigare, och tänk sådan tur att han finns förevigad på film.
Hur skall man då beskriva en sådan aktör som Nils Poppe? I Svenskt Filmskådespelar Lexikon som utkom 1973, beskrivs han på följande sätt:
"Född Nils Einar Jönsson. Genomgick Svalövs folkhögskola. Hans föräldrar hoppades att han skulle få en framtid inom lantbruket, men han blev teaterbiten och lyckades 1930 få debutera på Hippodromteatern i Malmö i en stum roll. Nils Poppe arbetade hårt på att utveckla sina akrobatiska och mimiska talanger och blev den svenska scenens mest välgymnatiserade operettaktör. Hans mest populära filmfigur, Fabian Bom, som förekommit sju gånger, har vissa chaplinska drag. Observera att Ingmar Bergman haft stor användning för hans gycklartalanger i "Det sjunde inseglet" och "Djävulens öga".
Om sitt privata liv ville Nils Poppe inte orda om så värst mycket. Men vi vet i alla fall att han föddes 1908 och gick ut tiden sommaren 2000. Han var mellan 1949-1959 gift med skådespelerskan Inga Landgré. 1963 ingick han sitt andra äktenskap med Gunilla Poppe. 1966 var hans första år som teaterdirektör på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. En kär syssla som han avvecklade 1993 då Eva Rydberg axlade Poppes mantel. Det var även samma år som han gjorde sin sista roll, vid fyllda 85. En med andra ord imponerande karriär. Filmroller, teaterroller som fick honom att bli en av våra mest älskade aktörer någonsin.
NILS POPPE som Fabian Bom i filmen "Soldat Bom" inspelad 1948.
FABIAN BOM (Nils Poppe) upptäcker att den bohemiska Linnéa
(Harriet Andersson) blivit fripassagerare i hans hytt på en båt som
just lämnat Spanien, i filmen "Flottans överman", 1958.
NILS POPPE i filmen "Pappa Bom" från 1949. Poppe/Bom lär sig
barnavård.
------------------------------------------------------------------------------
Hur skall man då beskriva en sådan aktör som Nils Poppe? I Svenskt Filmskådespelar Lexikon som utkom 1973, beskrivs han på följande sätt:
"Född Nils Einar Jönsson. Genomgick Svalövs folkhögskola. Hans föräldrar hoppades att han skulle få en framtid inom lantbruket, men han blev teaterbiten och lyckades 1930 få debutera på Hippodromteatern i Malmö i en stum roll. Nils Poppe arbetade hårt på att utveckla sina akrobatiska och mimiska talanger och blev den svenska scenens mest välgymnatiserade operettaktör. Hans mest populära filmfigur, Fabian Bom, som förekommit sju gånger, har vissa chaplinska drag. Observera att Ingmar Bergman haft stor användning för hans gycklartalanger i "Det sjunde inseglet" och "Djävulens öga".
Om sitt privata liv ville Nils Poppe inte orda om så värst mycket. Men vi vet i alla fall att han föddes 1908 och gick ut tiden sommaren 2000. Han var mellan 1949-1959 gift med skådespelerskan Inga Landgré. 1963 ingick han sitt andra äktenskap med Gunilla Poppe. 1966 var hans första år som teaterdirektör på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. En kär syssla som han avvecklade 1993 då Eva Rydberg axlade Poppes mantel. Det var även samma år som han gjorde sin sista roll, vid fyllda 85. En med andra ord imponerande karriär. Filmroller, teaterroller som fick honom att bli en av våra mest älskade aktörer någonsin.
NILS POPPE som Fabian Bom i filmen "Soldat Bom" inspelad 1948.
FABIAN BOM (Nils Poppe) upptäcker att den bohemiska Linnéa
(Harriet Andersson) blivit fripassagerare i hans hytt på en båt som
just lämnat Spanien, i filmen "Flottans överman", 1958.
NILS POPPE i filmen "Pappa Bom" från 1949. Poppe/Bom lär sig
barnavård.
------------------------------------------------------------------------------
Ett besök hos farbror doktorn
En skada i ena framtassen föranledde ett besök hos farbror doktorn
idag. En närmare undersökning visade att det rörde sig om ett bett
som förorsakat henne både smärta och obehag. Två sprutor fick hon.
Den ena innehållande antibiotika, den andra var en smärtstillande.
------------------------------------------------------------------------
Sjukhusfotograf: R. Lindqvist.
Streaplers: "Om Igen!" - 1969
I Kungälv såg ett popband dagens ljus 1959. The Streaplers, som bandet så småningom döptes till, fick sitt definitiva genombrott 1963, när man hamnade på Svensktoppen med "Happy Piano". Samma år i november sjöng och spelade The Streaplers in sig på dåvarande Tio-i-Topp-listan med "Diggety Doggety". Sångare vid den här tidpunkten var Gert Lengstrand som sedermera skulle bli känd som en låtskrivare av rang. 1969 gavs LP-skivan "Streaplers Om Igen" ut på skivetiketten EMI Odeon. Gruppen hade nu sadlat om och blivit ett renodlat dansband. Med på plattan fanns de två låtar som skulle "förfölja" bandet under lång tid. Nämligen "Min Gamla Gula Flygmaskin" och "De Tusen Öars Land". Den sistnämnda en låt som för övrigt Harry Belafonte nått stora framgångar med, som i original hette; "Island In The Sun". Låtens upphovsmän är nämnde Belafonte samt Lord Burgess. Den svenska texten stod Bo-Göran Edling för. Arrangör på LP:n var pianisten Ivan Renliden.
STREAPLERS sex goa gubbar från Göteborg som lystrade till dessa
namn: Robert Andersson, Benno Strandberg, Reidar Paulsen,
Göran Liljeblad, Håkan Liljeblad och Bjarne Lundqvist.
Sångaren Robert Andersson var under en tid även medlem i Curt
Haagers från Göteborg.
STREAPLERS sex goa gubbar från Göteborg som lystrade till dessa
namn: Robert Andersson, Benno Strandberg, Reidar Paulsen,
Göran Liljeblad, Håkan Liljeblad och Bjarne Lundqvist.
Sångaren Robert Andersson var under en tid även medlem i Curt
Haagers från Göteborg.
Kända Pitebor tycker till om OPEL....
LÄS VAD KÄNDA PITEBOR TYCKER OM OPEL:
------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 6 juni 1958.
Kvällstoppen - 1965
KVÄLLSTOPPSLISTAN som den såg ut den 5 maj 1965. På listans
översta plats: THE BEATLES med "Ticket To Ride".
THE ROLLING STONES med "The Last Time" på Kvällstoppens
andra plats.
THE HEP STARS klassiker "Cadillac" på en hedrande tredje plats.
SVEN-INGVARS lite längre ner på listan med "Börja om från börj-
an" en 6:e plats, tätt följd av.....
MAGNUS med "Monica". Placerade sig på listans 7:e plats.
--------------------------------------------------------------------------
Bilder på Stones: www.smokestacklightin.com samt Hep Stars:
www.rockivara.com
--------------------------------------------------------------------------
Kvällstoppslistan hämtad från Norra Västerbotten den 5 maj 1965.
ASTORIA i Lauker - 1954
Piteå Tidningen den 4 januari 1954.
Dansrepertoar - KJELL-BERTILS orkester Piteå
Häromdagen presenterade jag den repertoar som användes i Rolf Åhmans orkester. I rättvisans namn kommer nu även de låtar (som jag kommer ihåg) hämtade ur Kjell-Bertils låtlistor.
LÅTAR HÄMTADE UR ORKESTERN KJELL-BERTILS REPERTOAR - 19 JANUARI 1984:
¤JAG HAR BOTT VID EN LANDSVÄG¤ ¤SOUTH OF THE BORDER¤ ¤HÄLFTEN SÅ KÄR¤ ¤JAG SKALL HA ETT LITET PARTY¤ ¤THEME FROM M.A.S.H.¤ ¤LOVE ME¤ ¤EN SÅNG TILL FRIHETEN¤ ¤OH CAROL¤ ¤SPANSKA ÖGON¤ ¤IL MONDO¤ ¤EN UNDERBAR KÄNSLA¤ ¤JAG LEVER ENSAM NU¤ ¤SAVE YOUR LOVE¤ ¤HEY PAULA¤ ¤IF A SAY YOU HAVE A BEAUTIFUL BODY¤ ¤RÖR VID NÅGONTING¤ ¤GENIE¤ ¤PRETEND¤ ¤LET´S SPEND THE NIGHT¤ ¤TUR I KÄRLEK¤ ¤DET ÄR FÖRSENT¤ ¤DEEP PURPLE¤ ¤MORE THAN I CAN SAY¤ ¤BLUE BY YOU¤ ¤DU TROR JAG ÄR BLÅÖGD¤ ¤GUITAR BOOGIE¤ ¤BARA ÄN EN GÅNG¤ ¤LAST DATE¤ ¤MUSTALAINEN¤ ¤MOODY BLUE¤ ¤IT´S NOW OR NEVER¤ ¤KISS ME QUICK¤ ¤TWILLIGHT TIME¤ ¤HAR DU ALDRIG VARIT ENSAM¤ ¤NOW AND THEN¤ ¤SUCH A NIGHT¤ ¤CAH-CHA NOOGA CHO-CHO¤ ¤SEE YOU LATER ALIGATOR¤ ¤FEELINGS¤ ¤DREAM, DREAM¤ ¤COME PRIMA¤ ¤AMOR AMOR¤ ¤SMILE¤ ¤RYTHM OF THE RAIN¤ ¤DU HAR GJORT MIN GRÅA VÄRLD TILL GULD IGEN¤ ¤HOUND DOG¤ ¤JUST FOR YOU¤ ¤KÄRLEKEN ÄR INGEN LEK¤ ¤ONE WAY TICKET¤ ¤HOME ON THE RANCH¤ ¤HÄLFTEN SÅ KÄR¤ ¤WOMAN¤ ¤MISTY¤ ¤ONLY SIXTÉEN¤ ¤JAG STÅR UTANFÖR OCH TITTAR IN¤ ¤SHE´S NOT YOU¤ ¤DÅ LYSER EN SOL¤ ¤DANNY BOY¤ ¤MORE THAN I CAN SAY¤ ¤BARA ÄN EN GÅNG¤ ¤MEET ME IN STOCKHOLM¤ ¤SILUETTER¤ ¤JUST WALK ON BY¤ ¤JAG GER UPP¤ ¤I WAS FOLLOW HIM¤ ¤WHITE CLIFFS OF DOVER¤ ¤CHICAGO¤ ¤DESAFINADO¤ ¤GO BACK TO OLD DAYS¤ ¤GE MIG EN STUND AV DITT LIV¤ ¤FOOLS FALL IN LOVE¤ ¤BLIR DU ALDRIG NÅNSIN NÖJD¤ ¤ROSE¤ ¤PARISIAN WALKWAY¤ ¤THEME FOR YOUNG LOVERS¤ ¤VINDARNA VÄXLAR¤ ¤SEALED WITH A KISS¤ ¤VID EN LITEN FISKEHAMN¤ ¤ESTRELITA¤
-------------------------------------
Samt många många fler.....
LÅTAR HÄMTADE UR ORKESTERN KJELL-BERTILS REPERTOAR - 19 JANUARI 1984:
¤JAG HAR BOTT VID EN LANDSVÄG¤ ¤SOUTH OF THE BORDER¤ ¤HÄLFTEN SÅ KÄR¤ ¤JAG SKALL HA ETT LITET PARTY¤ ¤THEME FROM M.A.S.H.¤ ¤LOVE ME¤ ¤EN SÅNG TILL FRIHETEN¤ ¤OH CAROL¤ ¤SPANSKA ÖGON¤ ¤IL MONDO¤ ¤EN UNDERBAR KÄNSLA¤ ¤JAG LEVER ENSAM NU¤ ¤SAVE YOUR LOVE¤ ¤HEY PAULA¤ ¤IF A SAY YOU HAVE A BEAUTIFUL BODY¤ ¤RÖR VID NÅGONTING¤ ¤GENIE¤ ¤PRETEND¤ ¤LET´S SPEND THE NIGHT¤ ¤TUR I KÄRLEK¤ ¤DET ÄR FÖRSENT¤ ¤DEEP PURPLE¤ ¤MORE THAN I CAN SAY¤ ¤BLUE BY YOU¤ ¤DU TROR JAG ÄR BLÅÖGD¤ ¤GUITAR BOOGIE¤ ¤BARA ÄN EN GÅNG¤ ¤LAST DATE¤ ¤MUSTALAINEN¤ ¤MOODY BLUE¤ ¤IT´S NOW OR NEVER¤ ¤KISS ME QUICK¤ ¤TWILLIGHT TIME¤ ¤HAR DU ALDRIG VARIT ENSAM¤ ¤NOW AND THEN¤ ¤SUCH A NIGHT¤ ¤CAH-CHA NOOGA CHO-CHO¤ ¤SEE YOU LATER ALIGATOR¤ ¤FEELINGS¤ ¤DREAM, DREAM¤ ¤COME PRIMA¤ ¤AMOR AMOR¤ ¤SMILE¤ ¤RYTHM OF THE RAIN¤ ¤DU HAR GJORT MIN GRÅA VÄRLD TILL GULD IGEN¤ ¤HOUND DOG¤ ¤JUST FOR YOU¤ ¤KÄRLEKEN ÄR INGEN LEK¤ ¤ONE WAY TICKET¤ ¤HOME ON THE RANCH¤ ¤HÄLFTEN SÅ KÄR¤ ¤WOMAN¤ ¤MISTY¤ ¤ONLY SIXTÉEN¤ ¤JAG STÅR UTANFÖR OCH TITTAR IN¤ ¤SHE´S NOT YOU¤ ¤DÅ LYSER EN SOL¤ ¤DANNY BOY¤ ¤MORE THAN I CAN SAY¤ ¤BARA ÄN EN GÅNG¤ ¤MEET ME IN STOCKHOLM¤ ¤SILUETTER¤ ¤JUST WALK ON BY¤ ¤JAG GER UPP¤ ¤I WAS FOLLOW HIM¤ ¤WHITE CLIFFS OF DOVER¤ ¤CHICAGO¤ ¤DESAFINADO¤ ¤GO BACK TO OLD DAYS¤ ¤GE MIG EN STUND AV DITT LIV¤ ¤FOOLS FALL IN LOVE¤ ¤BLIR DU ALDRIG NÅNSIN NÖJD¤ ¤ROSE¤ ¤PARISIAN WALKWAY¤ ¤THEME FOR YOUNG LOVERS¤ ¤VINDARNA VÄXLAR¤ ¤SEALED WITH A KISS¤ ¤VID EN LITEN FISKEHAMN¤ ¤ESTRELITA¤
-------------------------------------
Samt många många fler.....
Den motvillige monarken: Carl-Gustaf Folke Hubertus
Vår monark har hamnat i ofrivilligt blåsväder sedan författarna Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher och Tove Meyer avslöjat intima detaljer om vår statschef. Nu visar en undersökning som någon av våra kvällstidningar gjort att gemene man/kvinna blankt struntar i vad kungen gör i sitt allra mest privata. Otrohetsaffärer, besök på strippklubbar m.m. tycks inte beröra det svenska folket nämnvärt. Men det finns ett allvarligt MEN....Hade det handlat om Albert Andersson i Vikmanshyttan, och hans snedsprång, ja, då hade det hela inskränkt sig till en privat familjeangelägenhet. Men i vår kungs fall så är det inte så. I egenskap av sin position som statschef, och med många hemliga detaljer om vårt land, så kan den svenske monarken i värsta fall utsättas för pinsamma utpressningsfösök. Ett känt faktum är att människor med höga befattningar inom bl a rättsväsendet och det militära är hyperintressanta för främmande makter. Läser man sin historia så finns många bevis där personer ( bl a under det kalla kriget) inlett sexuella relationer, där man i slutändan blivit lurade på diverse statshemligheter.
Gustaf V utsattes av Kurt Haijby för utpressning pga av den homosexuella relation de båda hade under 1930-talet. Överståthållaren Torsten Nothin spelade här en avgörande roll i fallet. Nothin spelade ut hela sin arsenal av bluff och smutsiga trick, alltför att rentvå den åldrige konungen. Sverker Åström, den välkände UD-tjänstemannen, avslöjade sin homosexualitet på ett tidigt stadium. Östen Undén, Tage Erlander och Olof Palme serverades nyheten av Åström själv, alltför att inte hamna i dylika utpressningshistorier.
Carl XVI Gustaf akilleshäl är för alltid avslöjad. Och den där svaga punkten kunde komma att utnyttjas om det ville sig riktigt illa. Därför så är "Den motvillige monarken" så viktig för oss som bor i det här landet. En statschef och kung, måste helt enkelt föregå med gott exempel. För några år sedan avslöjades att en domare i Högsta Domstolen haft sex med en prostituerad i baksätet i sin bil. Samma ska gäller här. Hade det återigen varit den där Albert från Vikmanshyttan, ja, då hade det varit ett isolerat problem. Betänk i vilken jävsituation denna domare försatte sig i. På dagarna utdömer han diverse domar för sexköp. På kvällarna så gör han samma sak själv. Jag vill inte leva i ett sådant land, som styrs av sådana herrar.
Vårt kungliga hov, hade en stark pro-tysk inställning under både 1:a och 2:a världskriget. Gustaf V:s gemål, Victoria var tyska och utgjorde en stor påverkan på vår kung. Vår kungs mor, Sibylla af Coburg, var även hon tyska. Hennes far, vår kungs morfar, var nazist ut i fingerspetsarna. Men i vårt land lades det berömda "locket på", alltför att inte skada de kungliga.
Deanne Rauscher skrev även boken om bordellmamman Doris Hopp. Där avslöjades att många kändisar både inom politik- och kändisvärlden utnyttjat minderåriga flickor. Förre centerledaren Thorbjörn Fälldin, statsminister Olof Palme, justitieminister Lennart Geijer, var några av de många namn som "poppade" upp. Diskussionen ebbade så småningom ut, och jag vet inte varför. Kanske för att vi här i Sverige inte är "mottagliga" för sådana avslöjanden? Är vi som strutsen att när det blir obehag, ja, då sticker vi huvudet i sanden?
OSCAR II och hans hov. Kung Oscar hade under sina många år
som regent, många kärleksaffärer. Det resulterade i ett antal
"barn-på-bygden".
GUSTAF V med sonen och blivande konungen Gustaf VI Adolf.
Gamle kungen, hade ett homosexuellt förhållande med Kurt
Haijby. Kungens närmaste män gjorde allt som fanns i dess
makt att kasta ut dimridåer för att mörklägga alltsammans.
I bräschen gick Torsten Nothin och gjorde sin plikt, i egenskap
av kunglig överståthållare.
GUSTAF VI ADOLF (1882-1973). Gustaf Adolf var gift två gånger.
Andra äktenskapet förblev barnlöst. Men han hade en son vid
sidan om. En son som framträdde i veckotidningar på 70-talet,
och vars släktskap var klart bevisat att han tillhörde den Berna-
dottska släkten.
Boken om Gustaf V och hans hemliga liv: "Ers majestäts
olycklige Kurt".
Det svenska hovet genomsyrades av
en klar pro-tysk inställning under kri-
get. Här ses kung Gustaf V med son-
sonen Gustaf Adolf vid ett besök hos
Herman Göring 1939.
Gustaf V utsattes av Kurt Haijby för utpressning pga av den homosexuella relation de båda hade under 1930-talet. Överståthållaren Torsten Nothin spelade här en avgörande roll i fallet. Nothin spelade ut hela sin arsenal av bluff och smutsiga trick, alltför att rentvå den åldrige konungen. Sverker Åström, den välkände UD-tjänstemannen, avslöjade sin homosexualitet på ett tidigt stadium. Östen Undén, Tage Erlander och Olof Palme serverades nyheten av Åström själv, alltför att inte hamna i dylika utpressningshistorier.
Carl XVI Gustaf akilleshäl är för alltid avslöjad. Och den där svaga punkten kunde komma att utnyttjas om det ville sig riktigt illa. Därför så är "Den motvillige monarken" så viktig för oss som bor i det här landet. En statschef och kung, måste helt enkelt föregå med gott exempel. För några år sedan avslöjades att en domare i Högsta Domstolen haft sex med en prostituerad i baksätet i sin bil. Samma ska gäller här. Hade det återigen varit den där Albert från Vikmanshyttan, ja, då hade det varit ett isolerat problem. Betänk i vilken jävsituation denna domare försatte sig i. På dagarna utdömer han diverse domar för sexköp. På kvällarna så gör han samma sak själv. Jag vill inte leva i ett sådant land, som styrs av sådana herrar.
Vårt kungliga hov, hade en stark pro-tysk inställning under både 1:a och 2:a världskriget. Gustaf V:s gemål, Victoria var tyska och utgjorde en stor påverkan på vår kung. Vår kungs mor, Sibylla af Coburg, var även hon tyska. Hennes far, vår kungs morfar, var nazist ut i fingerspetsarna. Men i vårt land lades det berömda "locket på", alltför att inte skada de kungliga.
Deanne Rauscher skrev även boken om bordellmamman Doris Hopp. Där avslöjades att många kändisar både inom politik- och kändisvärlden utnyttjat minderåriga flickor. Förre centerledaren Thorbjörn Fälldin, statsminister Olof Palme, justitieminister Lennart Geijer, var några av de många namn som "poppade" upp. Diskussionen ebbade så småningom ut, och jag vet inte varför. Kanske för att vi här i Sverige inte är "mottagliga" för sådana avslöjanden? Är vi som strutsen att när det blir obehag, ja, då sticker vi huvudet i sanden?
OSCAR II och hans hov. Kung Oscar hade under sina många år
som regent, många kärleksaffärer. Det resulterade i ett antal
"barn-på-bygden".
GUSTAF V med sonen och blivande konungen Gustaf VI Adolf.
Gamle kungen, hade ett homosexuellt förhållande med Kurt
Haijby. Kungens närmaste män gjorde allt som fanns i dess
makt att kasta ut dimridåer för att mörklägga alltsammans.
I bräschen gick Torsten Nothin och gjorde sin plikt, i egenskap
av kunglig överståthållare.
GUSTAF VI ADOLF (1882-1973). Gustaf Adolf var gift två gånger.
Andra äktenskapet förblev barnlöst. Men han hade en son vid
sidan om. En son som framträdde i veckotidningar på 70-talet,
och vars släktskap var klart bevisat att han tillhörde den Berna-
dottska släkten.
Boken om Gustaf V och hans hemliga liv: "Ers majestäts
olycklige Kurt".
Det svenska hovet genomsyrades av
en klar pro-tysk inställning under kri-
get. Här ses kung Gustaf V med son-
sonen Gustaf Adolf vid ett besök hos
Herman Göring 1939.
Dagens gubbe
Denna sura gubbe föddes alldeles för någon minut sedan ur min högra
hand. Handen lever liksom sitt eget liv när det är "Gubbteckningar" på
gång. Och när jag ritade munnen, så blev den på nåt underligt sätt väl-
dans sur. Så skyll inte på tecknaren - skyll på den högra handen!
-------------------------------------------------------------------------
Teckning: Roger Lindqvist.
Hortlax brandväsende - 1958
Här har vi den nyaste brandbilen, som levererades häromdagen,
och som byggts av bröderna Brännström i Jävre.
Hortlax kommun har sedan 1957 rustat upp sitt brandväsende, omtalar brandstyrelsens ordf. hemmansägaren Knut Lindqvist, Jävrebyn. Efter att i studiesyfte ha besökt några brandkårer har kommunen hod Åströms Bil AB i Piteå inköpt två stycken jeepar av märket Willys. Den ena försedd med 75 hkr. motor byggd och uppställd som utryckningsvagn för brandgruppen i Jävre och den andra med 105 hkr. motor, vattentank och frontpump samt i övrigt modernt utrustad avsedd för brandkåren i Hortlax. Båda vagnarna är av s.k. frambyggd typ vilket i förhållande till hjulbasen medger stort lastutrymme. De är även fyrhjulsdrivna vilket särskilt för landsbygdens del torde vara att föredra. Den sistnämnda som är konstruerad och i sin helhet byggd vid Brännströms verkstad i Jävre har ett smakfullt utförande och är av mycket hög kvalitet. I det sistnämnda fallet ej att jämföra med de vagnar vi förut studerat. Vi är därför synnerligen belåtna med leveransen särskilt som leverantörerna även visat att de kunde ligga under specialfirmorna i prishänseende. Inköpet av dessa har föranletts av ett beslut att helt upprusta kommunens brandberedskap som bl a kompletterats med två nyinköpta brandsprutor med luftkylda motorer. Sedan vi nu fått stationslokaler ordnade i Jävre och till våren får den nya brandstationen i Hortlax färdig kommer centralalarm att anordnas, vilket innebär att brandlarm går till Piteå stads brandstation varifrån sedan resp. brandkårer larmas och därmed hoppas vi att brandförsvaret åtminstone för en tid framåt skall var tillfredsställande ordnat inom vår kommun, slutar herr Lindqvist.
--------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 20 december 1958.
Leif Engvalls orkester Gävle (1969-2007)
1997 spelade vi upp till non-stop-dans på Folkets Hus i Piteå. Jag spelade då i pitebandet OPUS. Det andra bandet som vi skulle dela scen med var Leif Engvalls hemmahörande i Gävle. Kapellmästaren Leif Engvall startade bandet 1969. Men efter 38 år ute på landets dansbanor (2007) la man helt plötsligt ner sin verksamhet. Bandet har haft en låt på Svensktoppen 1979. Låten hette kort och gott "Anna". Den aktuella kvällen i Piteå fanns sångaren Jim Svedström vid sångmicken. Svedström är bördig från Kiruna? Kapellmästaren Engvall var en trevlig prick, som jag tyckte var ofantligt lik aktören Rolf Lassgård. Leif Engvalls var ett heltidsband som spelade runt hela landet. Och som drog stor publik vart man än kom. Basisten i gänget avled tyvärr något år efter vårt möte. Vad beträffar OPUS så beslutade vi att sluta hösten 1997. Men som ni kanske förstår så finns det många samlade minnen kvar efter åren ute i dansbandssvängen.
Gävlebandet LEIF ENGVALLS på ett foto från 1976. Sångaren Jim
Svedström hade ännu inte börjat. Medlemmar: CLAES SIGVARDSSON,
HÅKAN LÖFGREN, LEIF ENGVALL, HANS ÖSTMAN och RUNE WAHLMAN.
Gävlebandet LEIF ENGVALLS på ett foto från 1976. Sångaren Jim
Svedström hade ännu inte börjat. Medlemmar: CLAES SIGVARDSSON,
HÅKAN LÖFGREN, LEIF ENGVALL, HANS ÖSTMAN och RUNE WAHLMAN.
"Där de stora elefanterna en gång dansade....!"
Badhusparken allhelgonahelgen 2010. Den på somrarna så livligt besökta gröna oasen vilar sedan några månader i stillhet och ro. Inga besökare så långt ögat kan nå, förutom den där Lindqvistarn som smyger omkring med sin kamera. Badhusparkens scen, har vid mitt besök täckts av ett täcke med snö. Det var här som det hände! Det var här jag stod som liten grabb och sträckte på min hals för att kunna se den där trummisen som alltid satt där längst bak. Det var också här som jag en sommar för länge sedan hörde Mats Olin sjunga "Jag tror på sommaren". Det var också här som jag för första och sista gången i mitt liv hörde Gunnar Wiklund prata pitemål. Det var även här som jag sommaren 1973 lyssnade på en 17-årig kille med gitarr, som sjöng så hustaken i centrala stan lyfte på sig. Hans namn var Ted Gärdestad, och inte kunde man tro att hans liv skulle sluta så tragiskt många år senare. Denna levnadsglada kille som tog alla med storm. Det var också här som jag lyssnade på Lasse Lönndahl, Anna-Lena Löfgren, Lasse Berghagen, Lill-Babs och Bengt Sändh. Jag såg en förtjusande ung dam stå längst fram på scenkanten, hon hette Anni-Frid Lyngstad och skulle med tiden bli berömd världen över. Ja, tänk om dessa golvtiljor kunde tala. Jag skulle i så fall vara den första att lägga mitt öra mot golvet och insupa allt som jag bara kunde. Bosse Parnevik har en gång gjort "sina" gubbar här. Både Erlander, Palme, Hedlund, Povel och många fler föddes just här på Badhusparkens scen. En av mina favoriter, som tyvärr gick bort i allt för tidig ålder, Berndt Dahlbäck showade också här så träflisorna sprutade. Men nu står jag alltså här. Allhelgonahelgen 2010. Och många av de artister som är uppräknade finns som sagt var inte längre. Men jag är övertygad att någonstans har alla dessa lämnat ett eller annat spår. Kanske inte i synbart hänseende. Utan långt in i ens medvetande. Där finns de för alltid kvar; "De stora elefanterna....."
Badhusparkens scen i Piteå. Det var här jag såg de stora elefant-
ernas dansande. I den tusenhövade publiken stod jag och sträckte så
gott jag kunde på min hals för att se den där trummisen Douglas som
spelade i Dandys som kompade Lill-Babs och Bengt Sändh.
Jag ställer mig längst ut på scenkanten, och blickar ut på de snö-
vita parkbänkarna. Så slår mig tanken; Jaha det var alltså så här Berg-
hagen kände sig den där ljumma sommarkvällen 1971. Fast då lyste ju
snön med sin frånvaro, förstås! Och alldeles bredvid så stod Anni-Frid
klädd i sina vita scenkläder, men det är länge sen nu.....
"Mina damer och herrar...!" Parkvärden Curt Nilsson (tillika min
första trumlärare) presenterade kvällens artister. Och ut kom dom -
genom den här dörren.
Rekordpublik sommaren 1969. Artisterna hette Gunnar Wiklund och
Ewa Roos. Här utanför trängdes autografjägarna. Och mitt i allt stod
Gunnar Wiklund och skrev så pennan glödde.
En ensam parkbänk blickar ut mot kanalen. Kanske känner den sig
trött efter sommarens alla loppisar? Den vintriga bänken har slagit sig
till ro efter sommaren alla loppisar. För som parkbänk måste man ju
få vila lite mellan varven.
GÅRUNT SHOW med sångaren Bernt "Mr. Crazy" Dahlbäck (1939-
1978) var en av många artister och grupper som lyckliggjorde park-
publiken i Piteå. Andra artister som också besökt våran Badhuspark:
Bosse Parnevik, Bengt Sändh, Lill-Babs, Lalla Hansson, Tommy Blom, Svenne & Lotta, Shanes, Eva Rydberg, Sten Ardenstam, Martin Ljung, Roffe Bengtsson, Mats Olin, Gösta Knutsson, Andrew Walter, Sten & Stanley, Jan Sparring, Kikki Danielsson, Lasse Lönndahl, Robban Broberg, Lasse Berghagen, Anni-Frid Lyngstad, Hep Stars, Gunnar Wiklund, Ewa Roos, Sven-Gösta Jonsson (Den rockande samen), Ted Gärdestad, Nature, Mats Ronander och många många fler......
PS. Lite kuriosa: i somras på självaste midsommarafton, fick jag en hälsning från Bengt Sändh. Han hade sett mitt blogginlägg där jag publicerat en artikel från den show som han gjorde tillsammans med Lill-Babs sommaren 1971.
/Roger.
Badhusparkens scen i Piteå. Det var här jag såg de stora elefant-
ernas dansande. I den tusenhövade publiken stod jag och sträckte så
gott jag kunde på min hals för att se den där trummisen Douglas som
spelade i Dandys som kompade Lill-Babs och Bengt Sändh.
Jag ställer mig längst ut på scenkanten, och blickar ut på de snö-
vita parkbänkarna. Så slår mig tanken; Jaha det var alltså så här Berg-
hagen kände sig den där ljumma sommarkvällen 1971. Fast då lyste ju
snön med sin frånvaro, förstås! Och alldeles bredvid så stod Anni-Frid
klädd i sina vita scenkläder, men det är länge sen nu.....
"Mina damer och herrar...!" Parkvärden Curt Nilsson (tillika min
första trumlärare) presenterade kvällens artister. Och ut kom dom -
genom den här dörren.
Rekordpublik sommaren 1969. Artisterna hette Gunnar Wiklund och
Ewa Roos. Här utanför trängdes autografjägarna. Och mitt i allt stod
Gunnar Wiklund och skrev så pennan glödde.
En ensam parkbänk blickar ut mot kanalen. Kanske känner den sig
trött efter sommarens alla loppisar? Den vintriga bänken har slagit sig
till ro efter sommaren alla loppisar. För som parkbänk måste man ju
få vila lite mellan varven.
GÅRUNT SHOW med sångaren Bernt "Mr. Crazy" Dahlbäck (1939-
1978) var en av många artister och grupper som lyckliggjorde park-
publiken i Piteå. Andra artister som också besökt våran Badhuspark:
Bosse Parnevik, Bengt Sändh, Lill-Babs, Lalla Hansson, Tommy Blom, Svenne & Lotta, Shanes, Eva Rydberg, Sten Ardenstam, Martin Ljung, Roffe Bengtsson, Mats Olin, Gösta Knutsson, Andrew Walter, Sten & Stanley, Jan Sparring, Kikki Danielsson, Lasse Lönndahl, Robban Broberg, Lasse Berghagen, Anni-Frid Lyngstad, Hep Stars, Gunnar Wiklund, Ewa Roos, Sven-Gösta Jonsson (Den rockande samen), Ted Gärdestad, Nature, Mats Ronander och många många fler......
PS. Lite kuriosa: i somras på självaste midsommarafton, fick jag en hälsning från Bengt Sändh. Han hade sett mitt blogginlägg där jag publicerat en artikel från den show som han gjorde tillsammans med Lill-Babs sommaren 1971.
/Roger.
Towe Widerbergs orkester - I afton Dans 1990
TOWE WIDERBERGS i radions I AFTON DANS - 1990.
F.d. Streaplerssångaren TOWE WIDERBERG, spelade upp
till dans i Brunnsparken i Örebro den 7 april 1990.
-------------------------------------------------------
Bild: www.gropfesten.se
Arvika Folkets Park: GOLDEN GATE Kvartetten - 1957
Arvika Nyheter den 3 juli 1957.
Dansbandslåtar från förr....
Vissa kunde man spela om och om igen. Medan andra blev rätt så fort slätstrukna och tappade sin glöd tämligen omdelbart. Jag talar om de dansbandslåtar som vi en gång hade på vår repertoar. Från min start 1974 fram till bandets upplösning en januarikväll för snart 30-år sedan. I en pärm i bokhyllan finns de kvar, alla de där melodierna som fick danspubliken att svettas, bugga, kramas och kanske tralla med i de välbekanta refrängerna.
ROLF ÅHMANS i Rimjokk den 6 augusti 1978. Fr. v. Hasse, Gunnar,
Sune, Roger och Sven-Åke. I en pärm här hemma finns låtarna kvar.
Låtar som kanhända väckte ljuva minnen, låtar som var trallvänligt goa.
Låtar som fick benen att sprattla av sig själv. Låtar som idag kanske
är bortglömda.....?
Låtar ur ROLF ÅHMANS repertoar 1974-1982:
¤JAG VILL LEVA MITT LIV MED DIG¤ ¤HEY PAULA¤ ¤TA MIG SOM JAG ÄR¤ ¤SISTA SOMMARLOVET¤ ¤OM JAG GRÅTER¤ ¤VI SES IGEN¤ ¤SHINDIG¤ ¤BLUE HAWAII¤ ¤MARGIE¤ ¤HOME ON THE RANCH¤ ¤GUNFIGHT SALOON¤ ¤TAJTA JEANS¤ ¤DET ÄR LÄTT ATT BLI KÄR¤ ¤DANSENS DROTTNING¤ ¤SPRINGA OMKRING¤ ¤I DON´T WANT TO BE ALONE TONIGHT¤ ¤DET ÄR FÖRSENT¤ ¤FÖR BRA FÖR ATT VARA SANT¤ ¤BARA EN FRÅGA¤ ¤MIN DRÖM SKALL BLI SANN¤ ¤INGEN¤ ¤I DEN GAMLA KASTANJEALLÉN¤ ¤HEMMA HOS MIG IGEN¤ ¤NÄR KOMMER DU¤ ¤AFTON VID MJÖRN¤ ¤DU ÄR DET BÄSTA JAG HAR¤ ¤RÄTT TID, RÄTT PLATS¤ ¤ÄLSKLING FÖRLÅT¤ ¤GRÅT INGA TÅRAR¤ ¤FÖRLÅT LILLA VÄN¤ ¤TINGE-LINGE-LING¤ ¤DET GÖR DETSAMMA¤ ¤EN ANNAN STAD EN ANNAN VÄN¤ ¤LYCKA TILL¤ ¤ÅH VILKEN KVINNA¤ ¤DET KOM EN LITEN TÅR¤ ¤AJ, AJ, AJ¤ ¤IGEN OCH IGEN¤ ¤DU KOM MED SOLEN¤ ¤KOM LÅT OSS DANSA¤
-----------------------------------------------
¤DREAM¤ ¤ETT ÄVENTYR¤ ¤I NATT JAG DRÖMDE BLOTT OM DIG¤ ¤SVÄRMOR¤ ¤NU VILL JAG TACKA¤ ¤VARFÖR VILL DU INTE ANN-MARIE¤ ¤JAG SAKNAR DIG ÄNNU¤ ¤HEJ DU RARA¤ ¤NÅGON ATT HÅLLA I HAND¤ ¤SJUNG BORT BEKYMREN¤ ¤VACKRA SAGOR ÄR SÅ KORTA¤ ¤LÅT VÅR KÄRA JORD FÅ HA SIN GÅNG¤ ¤LYCKA TILL MED NÄSTA KILLE¤ ¤KÄR PÅ LEK¤ ¤STAND BY YOUR MAN¤ ¤ÅH MARIE¤ ¤TIO MIL KVAR TILL KORPILOMBOLO¤ ¤ENSAM¤ ¤HÄNGER DU MED PÅ MITT PARTAJ¤ ¤I KVÄLL¤ ¤ÄR DU MIN ÄLSKLING ÄN¤ ¤OM DU UNDRAR HAR JAG DET OKEJ¤ ¤NU ÄR DET SOM VANLIGT¤ ¤SÖTA LILLA ANN-CHRISTIN¤ ¤EN LITEN BITTER TÅR¤ ¤DU VAR MIN¤ ¤VARJE GREJ I VÅRT HUS¤ ¤DU LEVER SOM DU EN GÅNG HAR LÄRT¤ ¤EN ENDA FRÅGA¤ ¤VAD HAR DU UNDER BLUSEN RUT¤ ¤TÅRAR SMÅ TÅRAR¤ ¤BLUE BOY¤ ¤TIDEN GÅR OCH VI FÅR FÖLJA MED¤ ¤SOUTH OF THE BORDER¤ ¤ONE WAY TICKET¤ ¤MORE¤
------------------------------------------------
¤RÖDA SANDENS DAL¤ ¤ BESAME MOUCHO¤ ¤I´LL REMEMBER YOU¤ ¤PERFIDIA¤ ¤TO YOUNG¤ ¤TSARENS KURIR THEME¤ ¤AMAZING GRACE¤ ¤RED RIVER ROCK¤ ¤HARBOUR LIGHTS¤ ¤APACHE¤ ¤GUITAR BOOGIE¤ ¤THEME FOR YOUNG LOVERS¤ ¤ALONE AT THE DRIVIN´MOVIE¤ ¤CAROLINA MOON¤ ¤DET KÄNNS SÅ SKÖNT¤ ¤HON ÄR MIN FLICKA¤ ¤LENA¤ ¤I DIN FAMN¤ JAG MINNS DIG ÄN CARINA¤ ¤BLÅ LÖFTEN¤ ¤MIN SOMMARROMANS¤ ¤RÖD SOM ROSEN¤ ¤GIMME GUM¤ ¤BARA VARA RARA MOT VARANDRA¤ ¤HEJ DÅ HA DET SÅ BRA¤ ¤GAMLA KÄRA TUFFA TUFF-TUFF TÅGET¤ ¤TA MIG SOM JAG ÄR¤ ¤GOODBYE MY LOVE GOODBYE¤ ¤OM JAG GRÅTER¤ ¤TAKE GOOD CARE OF HER¤ ¤VI SES IGEN¤ ¤APRE´TUA¤ ¤SAIL ALONG SILVRY MOON¤ ¤MIN GAMLA GULA FLYGMASKIN¤ ¤CHARLIE BROWN¤ ¤ÄNNU KAN EN SJÖMAN LÄNGTA HEM¤ ¤LITE FÖRSENT¤ ¤SKALL DU NÅGONSIN BLI MIN¤ ¤FÖR 70 ÅR SEN¤ ¤DET ÄR DANS I PARKEN I KVÄLL¤ ¤DET ÄR DAGS ATT TA FARVÄL¤ ¤KORS I JÖSSE NAMN¤ ¤SWAY¤
---------------------------------------------------
¤MULLIGA GULLIGA ANN-KATRIN¤ ¤PÅ VÄRLDENS TAK¤ ¤JAG ÄLSKAR DIG I MORGON¤ ¤DU SKA VETA MARGARETA¤ ¤BLÅ ÖGON¤ ¤BUONA SERA ANGELINA¤ ¤FARVÄL TILL SVUNNA TIDER¤ ¤DU SVARAR ALDRIG NÄR JAG RINGER¤ ¤DU ÄR JÄMT KÄR I NÅN ANNAN ÄN MIG¤ ¤VILKEN HÄRLIG FEST¤ ¤ROSEN ÄR RÖD¤ ¤LIVET ÄR HÄRLIGT ATT LEVA¤ ¤TA EN DANS CARINA¤ ¤EN KVÄLL MED DIG¤ ¤DU ÄR MITT LIV¤ ¤KOM TILL MIG¤ ¤PÅ JAKT EFTER DIG¤ ¤VILKEN UNDERBAR SOMMAR¤ ¤IT WANT BE ANY MORE¤ ¤REALESE ME¤ ¤KAN INGEN TALA OM FÖR MIG NÄR TÅGET GÅR¤ ¤PUT YOUR HEAD ON MY SHOULDER¤ ¤DIANA¤ ¤I DAG HAR JAG GLÖMT DIG¤ ¤TÄNK OM JORDEN VORE UNG¤ ¤TRO MIG¤ ¤INGENTING BLEV SOM JAG HADE TÄNKT MIG¤ ¤VINDENS MELODI¤ ¤MIN ÄLSKADE FARVÄL¤ ¤BY, BY CHERIE¤ ¤SKYNDA DIG¤ ¤DA DO RUN RUN¤ ¤AJA BAJA ANNA-MAJA¤ ¤PARTY PÅ VÅRAN GÅRD¤ ¤DET ÄR INTE FÖRSTA GÅNGEN¤ ¤EVA, STRIPPAN IFRÅN TROSA¤ ¤SÄG FRÖKEN FÅR JAG EN DANS¤ ¤VÄLKOMMEN HEM¤ ¤GAMLA VÄNNER FRÅN FÖRR¤ ¤HÄLFTEN SÅ KÄR¤ ¤SJÄTTE SEPTEMBER¤ ¤IVÉ GOT A FEELING¤
---------------------------------------------------
¤ALLTID TÄNKER JAG PÅ DIG¤ ¤FÖRSTA GÅNGEN JAG SÅG DIG¤ ¤HEY BABERIBA¤ ¤DÅ BÖRJAR JAG LEVA IGEN¤ ¤VARFÖR ÄR SOLEN SÅ RÖD BORTA I VÄSTER¤ ¤WILL SING IN THE SUNSHINE¤ ¤PRETTY WOMAN¤ ¤OM JAG SÄGER ATT JAG ÄLSKAR DIN KROPP¤ ¤HEY MRS. LONLEY¤ ¤SHE BELIEVES IN ME¤ ¤MARIA MAROSCHKA¤ ¤HJÄLP VARANDRA¤ ¤I ALL EVIGHET¤ ¤BRÖLLOPET¤ ¤KÄR I DIG¤ ¤KÄRLEKSBREV I SANDEN¤ ¤LÅT MIG FÅ FÖLJA DIG PÅ VÄGEN¤ ¤VARFÖR¤ ¤EN SÅNG OM VÅREN¤ ¤JAG HAR DET BRA HÄRNERE PÅ STRANDEN¤ ¤JAMBALAYA¤ ¤DET ÄR UNDERBART ATT LEVA¤ ¤IF I HAD A HAMMER¤ ¤DRÖM, DRÖM¤ ¤TÄNK ATT OSYNLIG FÅ GŤ ¤DET ÄR MIN GITARR¤ ¤UTAN DIG¤ ¤LÅT DAGEN BLI LÅNG¤ ¤VI HAR HUNNIT FRAM TILL REFRÄNGEN¤ ¤DET SPELAR INGEN ROLL¤ ¤GE MIG EN TIDIG SOMMARMORGON¤ ¤BUONA NOTTE¤ ¤PIRRI-PIRRI¤ ¤ÄNGEL¤ ¤JAG HAR VÄNTAT PÅ DIG¤ ¤OM DU STANNAR KVAR¤ ¤VI SJÖNG TILLSAMMANS¤ ¤GEORGIA¤ ¤MIN NAJAD¤ ¤JAG KOMMER HEM¤ ¤JAG LEVER I EN DRÖMVÄRLD¤ ¤DU SA TACK¤ ¤HALLÅ VÄSTINDIEN¤ ¤AKTA DIG¤ ¤SÅ SKA SOMMAREN VA¤ ¤KRAMA MIG¤ ¤LYCKAN I STOCKHOLM¤ ¤LET IT SHINE¤ ¤BLUE MONDAY¤ ¤HANGIN ON¤ ¤NATT OCH DAG¤ ¤NÅNTING HÄNDER NÅNSTANS ÖVER VÅR LILLA STAD¤ ¤FÖRSÖK FÖRSTŤ ¤RAINING IN MY HEART¤ ¤VART TOG DIN KÄRLEK VÄGEN MARIE¤ ¤SOLITAIRE MAN¤ ¤SÄG BLIR DET SÅ NÄR VI BLIR GAMLA¤ ¤EN KORT ROMANS¤ ¤DU ÄR MIN HELA VÄRLD¤ ¤JAG HAR GÅTT DEN LÅNGA VÄGEN HEM¤ ¤SHE´S NOT YOU¤ ¤MUSTALAINEN¤ ¤DANCE ON¤ ¤SKA DU FÖLJA MED¤ ¤ONLY YOU¤ ¤SHI DO BI DAM¤ ¤YOUNG LOVERS¤
----------Samt många många fler som jag i nuläget inte kommer ihåg......
ROLF ÅHMANS i Rimjokk den 6 augusti 1978. Fr. v. Hasse, Gunnar,
Sune, Roger och Sven-Åke. I en pärm här hemma finns låtarna kvar.
Låtar som kanhända väckte ljuva minnen, låtar som var trallvänligt goa.
Låtar som fick benen att sprattla av sig själv. Låtar som idag kanske
är bortglömda.....?
Låtar ur ROLF ÅHMANS repertoar 1974-1982:
¤JAG VILL LEVA MITT LIV MED DIG¤ ¤HEY PAULA¤ ¤TA MIG SOM JAG ÄR¤ ¤SISTA SOMMARLOVET¤ ¤OM JAG GRÅTER¤ ¤VI SES IGEN¤ ¤SHINDIG¤ ¤BLUE HAWAII¤ ¤MARGIE¤ ¤HOME ON THE RANCH¤ ¤GUNFIGHT SALOON¤ ¤TAJTA JEANS¤ ¤DET ÄR LÄTT ATT BLI KÄR¤ ¤DANSENS DROTTNING¤ ¤SPRINGA OMKRING¤ ¤I DON´T WANT TO BE ALONE TONIGHT¤ ¤DET ÄR FÖRSENT¤ ¤FÖR BRA FÖR ATT VARA SANT¤ ¤BARA EN FRÅGA¤ ¤MIN DRÖM SKALL BLI SANN¤ ¤INGEN¤ ¤I DEN GAMLA KASTANJEALLÉN¤ ¤HEMMA HOS MIG IGEN¤ ¤NÄR KOMMER DU¤ ¤AFTON VID MJÖRN¤ ¤DU ÄR DET BÄSTA JAG HAR¤ ¤RÄTT TID, RÄTT PLATS¤ ¤ÄLSKLING FÖRLÅT¤ ¤GRÅT INGA TÅRAR¤ ¤FÖRLÅT LILLA VÄN¤ ¤TINGE-LINGE-LING¤ ¤DET GÖR DETSAMMA¤ ¤EN ANNAN STAD EN ANNAN VÄN¤ ¤LYCKA TILL¤ ¤ÅH VILKEN KVINNA¤ ¤DET KOM EN LITEN TÅR¤ ¤AJ, AJ, AJ¤ ¤IGEN OCH IGEN¤ ¤DU KOM MED SOLEN¤ ¤KOM LÅT OSS DANSA¤
-----------------------------------------------
¤DREAM¤ ¤ETT ÄVENTYR¤ ¤I NATT JAG DRÖMDE BLOTT OM DIG¤ ¤SVÄRMOR¤ ¤NU VILL JAG TACKA¤ ¤VARFÖR VILL DU INTE ANN-MARIE¤ ¤JAG SAKNAR DIG ÄNNU¤ ¤HEJ DU RARA¤ ¤NÅGON ATT HÅLLA I HAND¤ ¤SJUNG BORT BEKYMREN¤ ¤VACKRA SAGOR ÄR SÅ KORTA¤ ¤LÅT VÅR KÄRA JORD FÅ HA SIN GÅNG¤ ¤LYCKA TILL MED NÄSTA KILLE¤ ¤KÄR PÅ LEK¤ ¤STAND BY YOUR MAN¤ ¤ÅH MARIE¤ ¤TIO MIL KVAR TILL KORPILOMBOLO¤ ¤ENSAM¤ ¤HÄNGER DU MED PÅ MITT PARTAJ¤ ¤I KVÄLL¤ ¤ÄR DU MIN ÄLSKLING ÄN¤ ¤OM DU UNDRAR HAR JAG DET OKEJ¤ ¤NU ÄR DET SOM VANLIGT¤ ¤SÖTA LILLA ANN-CHRISTIN¤ ¤EN LITEN BITTER TÅR¤ ¤DU VAR MIN¤ ¤VARJE GREJ I VÅRT HUS¤ ¤DU LEVER SOM DU EN GÅNG HAR LÄRT¤ ¤EN ENDA FRÅGA¤ ¤VAD HAR DU UNDER BLUSEN RUT¤ ¤TÅRAR SMÅ TÅRAR¤ ¤BLUE BOY¤ ¤TIDEN GÅR OCH VI FÅR FÖLJA MED¤ ¤SOUTH OF THE BORDER¤ ¤ONE WAY TICKET¤ ¤MORE¤
------------------------------------------------
¤RÖDA SANDENS DAL¤ ¤ BESAME MOUCHO¤ ¤I´LL REMEMBER YOU¤ ¤PERFIDIA¤ ¤TO YOUNG¤ ¤TSARENS KURIR THEME¤ ¤AMAZING GRACE¤ ¤RED RIVER ROCK¤ ¤HARBOUR LIGHTS¤ ¤APACHE¤ ¤GUITAR BOOGIE¤ ¤THEME FOR YOUNG LOVERS¤ ¤ALONE AT THE DRIVIN´MOVIE¤ ¤CAROLINA MOON¤ ¤DET KÄNNS SÅ SKÖNT¤ ¤HON ÄR MIN FLICKA¤ ¤LENA¤ ¤I DIN FAMN¤ JAG MINNS DIG ÄN CARINA¤ ¤BLÅ LÖFTEN¤ ¤MIN SOMMARROMANS¤ ¤RÖD SOM ROSEN¤ ¤GIMME GUM¤ ¤BARA VARA RARA MOT VARANDRA¤ ¤HEJ DÅ HA DET SÅ BRA¤ ¤GAMLA KÄRA TUFFA TUFF-TUFF TÅGET¤ ¤TA MIG SOM JAG ÄR¤ ¤GOODBYE MY LOVE GOODBYE¤ ¤OM JAG GRÅTER¤ ¤TAKE GOOD CARE OF HER¤ ¤VI SES IGEN¤ ¤APRE´TUA¤ ¤SAIL ALONG SILVRY MOON¤ ¤MIN GAMLA GULA FLYGMASKIN¤ ¤CHARLIE BROWN¤ ¤ÄNNU KAN EN SJÖMAN LÄNGTA HEM¤ ¤LITE FÖRSENT¤ ¤SKALL DU NÅGONSIN BLI MIN¤ ¤FÖR 70 ÅR SEN¤ ¤DET ÄR DANS I PARKEN I KVÄLL¤ ¤DET ÄR DAGS ATT TA FARVÄL¤ ¤KORS I JÖSSE NAMN¤ ¤SWAY¤
---------------------------------------------------
¤MULLIGA GULLIGA ANN-KATRIN¤ ¤PÅ VÄRLDENS TAK¤ ¤JAG ÄLSKAR DIG I MORGON¤ ¤DU SKA VETA MARGARETA¤ ¤BLÅ ÖGON¤ ¤BUONA SERA ANGELINA¤ ¤FARVÄL TILL SVUNNA TIDER¤ ¤DU SVARAR ALDRIG NÄR JAG RINGER¤ ¤DU ÄR JÄMT KÄR I NÅN ANNAN ÄN MIG¤ ¤VILKEN HÄRLIG FEST¤ ¤ROSEN ÄR RÖD¤ ¤LIVET ÄR HÄRLIGT ATT LEVA¤ ¤TA EN DANS CARINA¤ ¤EN KVÄLL MED DIG¤ ¤DU ÄR MITT LIV¤ ¤KOM TILL MIG¤ ¤PÅ JAKT EFTER DIG¤ ¤VILKEN UNDERBAR SOMMAR¤ ¤IT WANT BE ANY MORE¤ ¤REALESE ME¤ ¤KAN INGEN TALA OM FÖR MIG NÄR TÅGET GÅR¤ ¤PUT YOUR HEAD ON MY SHOULDER¤ ¤DIANA¤ ¤I DAG HAR JAG GLÖMT DIG¤ ¤TÄNK OM JORDEN VORE UNG¤ ¤TRO MIG¤ ¤INGENTING BLEV SOM JAG HADE TÄNKT MIG¤ ¤VINDENS MELODI¤ ¤MIN ÄLSKADE FARVÄL¤ ¤BY, BY CHERIE¤ ¤SKYNDA DIG¤ ¤DA DO RUN RUN¤ ¤AJA BAJA ANNA-MAJA¤ ¤PARTY PÅ VÅRAN GÅRD¤ ¤DET ÄR INTE FÖRSTA GÅNGEN¤ ¤EVA, STRIPPAN IFRÅN TROSA¤ ¤SÄG FRÖKEN FÅR JAG EN DANS¤ ¤VÄLKOMMEN HEM¤ ¤GAMLA VÄNNER FRÅN FÖRR¤ ¤HÄLFTEN SÅ KÄR¤ ¤SJÄTTE SEPTEMBER¤ ¤IVÉ GOT A FEELING¤
---------------------------------------------------
¤ALLTID TÄNKER JAG PÅ DIG¤ ¤FÖRSTA GÅNGEN JAG SÅG DIG¤ ¤HEY BABERIBA¤ ¤DÅ BÖRJAR JAG LEVA IGEN¤ ¤VARFÖR ÄR SOLEN SÅ RÖD BORTA I VÄSTER¤ ¤WILL SING IN THE SUNSHINE¤ ¤PRETTY WOMAN¤ ¤OM JAG SÄGER ATT JAG ÄLSKAR DIN KROPP¤ ¤HEY MRS. LONLEY¤ ¤SHE BELIEVES IN ME¤ ¤MARIA MAROSCHKA¤ ¤HJÄLP VARANDRA¤ ¤I ALL EVIGHET¤ ¤BRÖLLOPET¤ ¤KÄR I DIG¤ ¤KÄRLEKSBREV I SANDEN¤ ¤LÅT MIG FÅ FÖLJA DIG PÅ VÄGEN¤ ¤VARFÖR¤ ¤EN SÅNG OM VÅREN¤ ¤JAG HAR DET BRA HÄRNERE PÅ STRANDEN¤ ¤JAMBALAYA¤ ¤DET ÄR UNDERBART ATT LEVA¤ ¤IF I HAD A HAMMER¤ ¤DRÖM, DRÖM¤ ¤TÄNK ATT OSYNLIG FÅ GŤ ¤DET ÄR MIN GITARR¤ ¤UTAN DIG¤ ¤LÅT DAGEN BLI LÅNG¤ ¤VI HAR HUNNIT FRAM TILL REFRÄNGEN¤ ¤DET SPELAR INGEN ROLL¤ ¤GE MIG EN TIDIG SOMMARMORGON¤ ¤BUONA NOTTE¤ ¤PIRRI-PIRRI¤ ¤ÄNGEL¤ ¤JAG HAR VÄNTAT PÅ DIG¤ ¤OM DU STANNAR KVAR¤ ¤VI SJÖNG TILLSAMMANS¤ ¤GEORGIA¤ ¤MIN NAJAD¤ ¤JAG KOMMER HEM¤ ¤JAG LEVER I EN DRÖMVÄRLD¤ ¤DU SA TACK¤ ¤HALLÅ VÄSTINDIEN¤ ¤AKTA DIG¤ ¤SÅ SKA SOMMAREN VA¤ ¤KRAMA MIG¤ ¤LYCKAN I STOCKHOLM¤ ¤LET IT SHINE¤ ¤BLUE MONDAY¤ ¤HANGIN ON¤ ¤NATT OCH DAG¤ ¤NÅNTING HÄNDER NÅNSTANS ÖVER VÅR LILLA STAD¤ ¤FÖRSÖK FÖRSTŤ ¤RAINING IN MY HEART¤ ¤VART TOG DIN KÄRLEK VÄGEN MARIE¤ ¤SOLITAIRE MAN¤ ¤SÄG BLIR DET SÅ NÄR VI BLIR GAMLA¤ ¤EN KORT ROMANS¤ ¤DU ÄR MIN HELA VÄRLD¤ ¤JAG HAR GÅTT DEN LÅNGA VÄGEN HEM¤ ¤SHE´S NOT YOU¤ ¤MUSTALAINEN¤ ¤DANCE ON¤ ¤SKA DU FÖLJA MED¤ ¤ONLY YOU¤ ¤SHI DO BI DAM¤ ¤YOUNG LOVERS¤
----------Samt många många fler som jag i nuläget inte kommer ihåg......
Erbjudande från skivbaren - 1954
Norra Västerbotten den 13 januari 1954.
Nya Svensktoppen - 1965
Gert Landin ny programledare för Svensktoppen.
Nu ska svensk populärmusik få en chans som aldrig förr. Det sker i den omstöpta "Svensktoppen" som startade på lördagen i radions P 2. Då presenterades fem förslag till nya topplåtar plus de tio gamla. På söndagen presenterades den nya listplaceringen. Under tiden hade den nye programledaren Gert Landin, producenten Bert-Eric Nordell, som varit med tidigare, och tio flickor ringt runt till 200 personer i landet och frågat vad de tycker. Ett 20-tal av Landins och Nordells intervjuer sänds i melodi- och nattradion på lördagsnatten.
Till varje veckända utses 200 nya personer som ska vara jury, efter statistiska principer för att det ska bli så rättvist som möjligt. Villkor: Deltagare ska vara över tjugo år. Detta betyder att musiken inte blir pop utan populärmusik. Man tror att folk över de tjugo har kommit över de livligaste låtarna och vill ha Gunnar Wiklund, Lasse Lönndahl och "Annorstädes vals" i stället. Skivorna blir som förut "vokala", d.v.s. alltid med sång.
Kul frilansjobb
- Den svenska musiken bör också stödjas, säger programledaren Gert Landin. Ett tag var det ju bara utländskt vi lyssnade på men nu verkar det som om det börjar bli en återgång till det svenska.
Gert Landin frilansar med det här jobbet som han tror ska bli "hemskt kul". Till vardags är han direktör för ett filmbolag som gör annonsfilm. På somrarna brukar han i radio göra det populära "Sommar, sommar, sommar..."
Privat har han ungefär samma musiksmak som han tror ska komma fram i den nya "Svensktoppen", där en testjury på tio personer ska plocka fram de skivor som stora folkjuryn sen ska säga sitt om.
-----------------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 1 april 1965.
Bertil Boo, Cacka Israelsson & Simon Brehm - 1955
BERTIL....
CACKA....
SIMON....
-------------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 23 juni 1955.
Hockey / Dansbandskamp
"Det gäller att ha Split Vision", var en kommentar som en man i danspubliken fällde i kvällens dansbandskamp. Jovisst, är det så. Jag har också begagnat mig av Split Vision den här aftonen. Så mycket som jag förmått. Först en helkväll hos Ante framför TV:n för att heja på Luleå. Sedan hem, för att se slutklämmen av Dansbandskampen i SVT. Vad det gäller ishockeyn så gjorde Luleå det igen. Serieledarna tog sig an Färjestad, och trots en darrig början så stod man efter tre perioder som segrare med siffrorna 3-2. Välförtjänt! Så arbetar riktiga norrbottniska ishockeykrigare. Ett stort plus till tränarduon Jonas Rönnqvist och Thomas "Bulan" Berglund, som ingett laget ett sådant stabilt självförtroende. Men så är ju också "Bulan" Berglund en äkta hemvävd Piteå-produkt. Bara en sån sak....
Dansbandskampen skickade ikväll hem Pure Divine. Låten som man framförde: Magnus Ugglas "Efterfest", kanske just skulle ha passat bäst på en subskriverad fest, (Efterfest) med de närmast sörjande. Den lät inte alls bra i Pure Divines tappning. Patrik´s Combo och Willez fick däremot förtroende att fortsätta. Så även Wizex, Elisa´s, CC & LEE och Donnez. CC & LEE är helproffs. Svänger bra, goda musiker. Wizex är också ett gäng att lita på. Rutinerat och vant bjuder man publiken på exakt den typ av musik som är ett måste för att kunna kallas dansband. Donnez har jag gillat från första stund. Enkelt, rakt och proffsigt. Willez och Patrik´s Combo är inga större stjärnor på dansbandshimlen. Så därför hamnar båda dessa långt, långt ner i min bottenlösa källare.
--------------------------------
ROGER.
"Ett ljus för de som inte längre finns....!"
Hortlax kyrkogård nu på eftermiddagen. Människor som tänder ljus
på anhörigas gravar.
Ljusen brinner även på pappas grav den här aftonen.
Även på Åkes grav brinner ett ljus till hans minne.
Här och var syns de många gravljusen flamma.
Allhelgonahimmel över Hortlax.
Vägen hem.....
Lars-Eric Thorbjörns: "Melodier vi minns"
Orkesterledaren Lars-Eric Boström (1935-2003), med dragspelet,
spelade som proffsmusiker i Stockholm under 1960-talet. Han grundade
så småningom trion "Lars-Eric Thorbjörns". Med adress: Luleå.
Lars-Eric och Bruno Ekberg kamperade ihop som "Roarna" i många år.
Man uppträdde ofta i Luleå, men även som ses i annonsen även i Piteå.
Lars-Eric Boström var ackompanjatör år både Harry Brandelius och
Jokkmokks Jokke varje gång de besökte vårt län. Jag har delat scen
med både Lars-Eric och Bruno. Uppträdde med John Harrys orkester i
Luleå på en utomhusscen där vi mötte dessa två "Roare".
--------------------------------------------------------------
Annonsen från den 1 augusti 1990.
Thor-Erics / Eijes - 1967
Norra Västerbotten den 29 december 1967.
Sun Cats
SUN CATS - ett Rockabilly gäng från Piteå (numera Luleå).
Längst fram ses bandets sångare Christer Dahlbäck. T.h.
står basisten Harri Karlsson. Harri som senare gjorde kar-
riär som dansbandsmusiker i Sven-Erics, Sivert Thurells,
Monotones och Cedermarks. Samt andra bandkonstellationer.
I mitten av 80-talet spelade vi ibland jazz på Strömbacka-
skolan i Piteå. Förutom Harri och jag, så ingick ståupparen
Anders "Bubben" Burström på piano och Ingemar Jernelöf på
gitarr. Sun Cats medverkade i ett TV-program 1981/82 ? där
Finn Alberth var programledare.
Einar Svensson och Cool Candys. Del 2.
I första delen berättade jag om Cool Candys födelse 1950/51. Berättelsen handlade också om när basisten Göte Johansson gjorde sin entré i bandet 1953. Göte skötte sig så bra att fortsättning följde. 1954 åkte bandet till Göteborg för sin allra första skivinspelning. Det var i Erdmans musikstudio premiären skulle ske. Medlemmarna samlades runt en grön Bäckströmsmikrofon och spelade in: "Taking a chance on love" och "I´m beginning to see the light". Det hela resulterade i en s.k. 78-varvare av stenkaksmodell. Pressad i 6 exemplar. En platta som det i dag endast återstår ett exemplar av.
Spelningarna duggade allt tätare. Som kuriosa kan nämnas att i bandet fanns en vibrafon som kanske inte var så vanlig för den breda publiken på denna tid. Gruppen specialbeställde sina arrangemang som man sedan framförde ute på danstillställningarna. Trots att man själva tyckte att det lät jättebra, så var deras publik inte riktigt med på noterna. Det var då som trumpetaren och saxofonisten Gunnar Wahlgren kom på den briljanta idén, att spela "Veckans schlager". Publiken kände genast igen melodierna, och applåderade varmt. Därigenom ändrades bandets låtval, till lite mer publikvänligt. Det visade sig vara ett lyckodrag. Bandet började dra stor publik vart än man kom.
1955 slutade vibrafonisten Rune Jörhall, och Gunnar Wahlgren tog vid. Gunnar - som kan beskrivas som en mångsysslare inom musiken - trakterade även piano, sax och från 1955 även vibrafon. 1957 bildades Lidköpings första storband. Reinhold Nilsson, en av gruppens medlemmar gjorde alla arrangemang. Storbandets medlemmar var saxofonisterna: Reinhold Nilsson, Olle Norrman, Sture Björk och Timo Rhakonen. Trumpet: Totte Svedberg, Gunnar Wahlgren, John Larsson, Stig Pettersson och Arne Pettersson. Trombone: Roffe Larsson, Sören Jönsson. Piano: Karl-Arne Andersson. Gitarr: Jan Ottosson. Bas: Göte Johansson. Trummor: Einar Svensson.
Under en konsert som storbandet gjorde, bandade trumslagaren Einar Svensson det hela på sin Tandbergsbandspelare. "En kul grej!", som Göte Johansson uttrycker det.
1959 börjar Carl-Ivar Ivarsson från Laxå i orkestern. Carl-Ivar spelade både barytonsax och klarinett. Carl-Ivar kändes så otroligt följsam, till Gunnars melodistämma, säger Göte. I samband med att Carl-Ivar Ivarsson kom med i bandet så föddes vårt nya sound. Ett sound som blev väldigt uppmärksammad, och som i sin tur kom att plagieras av andra band. 
COOL CANDYS 1957. Gunnar Wahlgren - trumpet, sax, vibrafon.
Göte Johansson - bas. Einar Svensson - trummor. Reinhold Nilsson -
klarinett, tenorsax. Karl-Arne Andersson - piano.
Bandet specialbeställde sina arrangemang. Men det var inte förrän
trumpetaren Gunnar Wahlgren kom på idén att vid varje framträdande
spela "Veckans schlager" som publiken började strömma till danserna.
Cool Candys allra första inbokade gig - blev genom ett misstag en dubbel-
bokning. D.v.s att två band hade bokats på spelkvällen. Cools var de som
fick gå hem, alla utom Gunnar Wahlgren, som stannade kvar och dansade.
Trummisen Einar Svensson var sitt bands största idéspruta. Han föreslog att man skulle ha en "önskelåda" placerad på scenen. Tankemeningen var denna, att publiken skulle lägga lappar med förslag om önskelåtar i lådan. Efter orkesterns paus, skulle man spela dessa. Året var 1960 och det var för alla inblandade en helt ny grej. Samma år kom även idén om "Cool Candys Talangshow". Bandet annonserade efter förmågor som skulle komma till parken i Lidköping för provspelning eller provsjungning. Man tog ut 8 personer och gjorde sedan en succéartad turné runt länet, för att till sist utse en segrare. Finalen hölls i Lidköping.
1959 sökte bandet en ny tenorist. Carl-Ivar Ivarsson från Laxå började
i bandet. Fr. v. Einar Svensson, Gunnar Wahlgren, Karl-Arne Andersson,
Göte Johansson och Carl-Ivar Ivarsson.
------------------------------------------------
Forts. följer....
Snö, pulkor och barnbarn...
Norah med sin pulka, på den vita Markvägen tillsammans med sin
farmor och farfar.
Norahs ena handske hade kommit bort. Därför fick hon ta vad som
stod till buds: Farmors vantar! Nöden har som bekant ingen lag. Men
barnbarnet Norah var lika glad för det. Det är ju vinter - vetja....
- Farmor, dom är lite för stora dina vantar...!
- Nää, farmor vet du va...nu vill jag inte ha dom längre....!
Trots Norahs protester så åkte farmors-alltför-stora-vantar på igen.
Medan farmor gick in för att påbörja lunchen så fortsatte Norah och
hennes farfar med att lasta lite ved i pulkan.
- Tror du det här räcker hela vintern, farfar? Javisst, och vi skall elda
som aldrig förr, Norah!
- Minns du farfar när jag hjälpte dig med potatislandet i somras?
Potatislandet, ja, så här såg det ut den 4 juni. Norah håller som bäst
på att göra potatisfåror.....men det var då det. Nu är det vinter och
snö. Och inte förrän om flera månader kan vi åter sätta knölarna i
jorden.
Så bestämmer vi oss att ta en tur i den snöklädda skogen. Vi vandrar
tillsammans....
....på de välkända skogsstigarna. Nattens snö har lagt sig som ett dun
på de gröna växter och blad som fanns här i somras.
Tänk, det var inte alltför länge sedan det fanns goa blå bär som växte
just precis här....Nu är dom djupfrysta!
Vinterhimlen har koll på oss - där vi vandrar på vår stig.
Precis när vi är i färd att bege oss in i stugvärmen, upptäcker vi en
julgran som skulle passa alldeles förträffligt till Norah.
- För vet du va, Norah? Tomten kommer snart med alla klappar!
Ett litet leende sprids över Norahs mun. Sedan tar vi varandra i hand
för att skynda oss in hos farmor och hennes nylagade lunch.
Timmarna med Norah närmar sig sitt slut. Ett par innehållsrika timmar
i ett kärt barnbarns sällskap.
Cornelis, en festlig polare...
CORNELIS VREESWIJK tilltalar den yngre publiken men vill för allt i
världen inte bli betraktad som popartist. "Jag är seriös till tusen",
säger han själv.
Cornelis Vreeswijk är nog den festligaste polare som drabbat oss på senare år. Han kom med vissångens renässans för några år sedan och det verkar som om han skulle stanna. Till Sverige kom denne 28-årige holländare 1949 med sina föräldrar, då fadern skulle börja en anställning här. Efter att ha varit tivoliutropare, kontorist, lantmäteribiträde, sjöman och skogsarbetare hamnade han så småningom på socialinstitutet. Där började han sjunga visor som han själv gjort. Det gick bra, mycket bra till på köpet, för skivbolaget Metronome fick upp ögonen för honom en viskväll. Efter en och en halv termin sa Cornelis adjö till socialinstitutet.
Hans första platta "Ballader och oförskämdheter" kom ut för knappt ett år sen. Den innehåller tretton visor, alla signerade Vreeswijk. Bäst känner vi väl "Ballad på en soptipp" och visan om "Polaren Per", han som har försvunnit.
LP SOM SLOG
Den LP:n visade sig gå över förväntan. Bolaget gav först ut en mycket blygsam upplaga på 100 exemplar. Den tog slut i ett nafs. Så stod den heliga industrisemestern för dörren, så det dröjde nästan en månad innan nya plattor kom ut i marknaden. Nu efter ett knappt år har skivan sålt i 10.000 ex.
Nästa LP spelades in under en visafton i Konserthuset, där Ann-Louise Hansson, Fred Åkerström och Cornelis gjorde jättesuccé. Vi har också fått se TV-upptagningen från den konserten. Tillsammans sjöng de bl. a. "I natt jag drömde" som låg två veckor på Svensktoppen. Medan Cornelis för fjärde veckan i rad håller sig kvar med sången om grabben på kolonien, som skriver ett föga lugnande brev hem till sina föräldrar.
MED SIW I PARKERNA
Den 9 juli sticker Cornelis ut på en tre veckor lång folkparksturné tillsammans med Siw Malmkvist och Rune Öfvermans trio. Det bjuds på en liten scenshow, skriven av Cornelis, varvat med Siws populäraste låtar. I augusti turnerar Cornelis ensam.
I höst väntar en ny platta och en liten filmroll. Cornelis har en platta som ska ges ut i Holland också. Språket erbjuder ingen svårighet - det är ju hans modersmål.
Publiken i Norge, Finland, Danmark och Belgien har fått stifta bekantskap med herr Vreeswijk. Alla tycks uppskatta honom lika mycket. Ingenting att förundras över förresten. Texterna, fulla av humor och kärv realism, tilltalar den unga publiken liksom hans personliga sätt att framföra sina visor, som kan handla om allt från soptippar till undulater som avlider i celibat. Polaren Cornelis har etablerat sig på skivmarknaden och nöjets estrader. Han kommer säkert att hålla sin position länge än.
-----------------------------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 21 maj 1965.
Hollywoods stora he-man; CLARK GABLE....
....kommer här med en hälsning...
Få stjärnor har så länge som Clark Gable lyckats hålla sig på
popularitetens topp. Det är någonting "magiskt" över det hela
frestas man att säga.
----------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 20 mars 1954.
Nytt i småbilsbranschen - 1954
NYA DKW CABRIOLET är ett litet läckert fordon som sågs på Bil-
salongen i en välarrangerad monter. 3-cyl. 2-taktsmotor på 34 hkr.
Naturligtvis framhjulsdrift och priset är 11.990 kronor.
RENAULT 4 CV är en liten behändig fransk vagn som har 4-cyl. topp-
ventilmotor, utbytbara cylinderfoder. Hydrauliska bromsar och beräk-
nad toppfart på 100 km/tim. Priset: 6.290 kronor - och skatten 100 kr.
-----------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 8 april 1954.
Premiär för storbygget i Piteå - 1954
Olssonska storbygget vid Uddmansgatan börjar nu bli inflyttningsklart
i vad avser affärslägenheterna. I lördags ägde den första inflyttningen
rum; det var Varuhuset Estella som på förmiddagen kunde slå upp sina
portar efter ett in i det sista hektiskt arbete av hantverkare och flytt-
ningsfolk. Premiären tilldrog sig ett mycket publikt intresse.
-------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 15 november 1954.
Sundsgatan i Piteå öppnad för trafik - 1954
Den här bilden, tagen i töcknig decemberbelysning, säger kanske inte
så mycket. Men det hindrar inte att den återger ett intressant faktum:
Sundsgatan i Piteå kan nu trafikeras i hela sin längd från Västergatan
till Trädgårdsgatan. Partiet kring gamla kyrkbron har de senaste mån-
aderna omdanats och planerats till de nivå Sundsgatan i färdigt skick
skall få. Vägbanan är givetvis bara provisorisk f.n.v. men Sundsgatan
är fullt framkomlig för all biltrafik, vilket bl. a. betyder att en viss av-
lastning kan ske i fråga om den genomgående trafiken. Även Kyrk-
brogatan är nu åter öppnad.
-------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 23 december 1954.
Stolpresning på Sundsgatan i Piteå - 1954
Inför de förestående arbetena på att iordningställa Sundsgatan, den
nya stora infartsleden till Piteå, har folk från stadens elverk satt upp
stolpar för en provisorisk högspänningsledning efter den blivande tra-
fikleden, från gamla busstationen ned mot Strömnäskanalen, vilkas
ledningar skall förse hela Pitholmen med ström. Där gatuarbetena skall
äga rum ligger nämligen ett flertal elkablar, vilka sannolikhet kommer
att tangeras under grävningarnas gång och därför måste göras ström-
lösa. Det är ovanligt att en 10.000 wolts ledning dras fram genom en
stad på det här sättet, men härtill har man varit tvungen. Uppe i stolp-
en ses montör Ivar Westmark.
----------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 12 mars 1954.
Volvo PV444 - 1955
"Den motvillige monarken"
Bild: www.expressen.se
I boken "Den motvillige monarken" av författartrion Thomas Sjöberg, Deanne Rauscher och Tove Meyer, berättas om vår svenske kung och tillika statschefs minst sagt hemliga liv. Besök på svartklubbar tillsammans med unga damer, vars ägare blivit dömd flertalet gånger för grov brottslighet. Påstådda otrohetsaffärer, med en känd svensk sångerska ( Camilla Henemark ) besök på strippklubbar under OS i Atlanta 1996. Där även vår monark tillbringat två timmar i enrum med en strippa. 10.000 dollar samt 2.000 dollar i dricks kostade kalaset. Vad otrohetsaffären beträffar, så påstås också att drottning Silvia kände till vad som föregicks under den ett år långa relationen.
Om nu detta skulle vara sant, så är det inte första gången som det blåser rejält om vårt kungahus. Tidigare i historien - på Oscar II tid - så florerade rykten om kungens kärlek till unga vackra damer. Oscar var så pass het på gröten att han t.o.m. lämnade efter sig ett visst antal avkommor p.g.a. sina lösaktiga förbindelser. Gustaf V har även han gått till historien genom sin homosexuella relation till en viss Kurt Haijby. Hovet försökte på olika sätt och vis sopa undan alla tänkbara spår som uppstod genom monarkens otillåtna relation. Märk väl, att homosexualitet var i lag förbjudet fram till 1944. Kurt Haijby förpassades så småningom till Tyskland under 30-talet. Och löpte därmed risk att hamna i fängelse, eller även att dödas för sin läggning.
Att kungens liv skildras så öppet i den här boken, uppfattar jag inte alls på något sätt stötande. Tvärtom. En statschef och monark, som fungerar som symbol för vårt land, måste föregå med gott exempel. Speciellt när det förväntas av oss vanliga medborgare att "följa lagen". Detsamma skall även gälla medlemmarna av familjen Bernadotte, där vår svenske konung CARL XVI GUSTAF utgör ättens absoluta överhuvud.
Katten Pelle tager sig en lax...
Pelle har just kommit hem från ICA-butiken i byn. Och varje gång
som han åker för att storhandla så slinker det nästan jämt med en
lax hem i kassen. Ni kanske tycker att vi har en speciell sorts kisse -
jo, vi vet, men har efter sju år som han bott hos oss blivit både härdade
och vana med hans nycker. I det vanliga livet är Pelle en riktigt glad lax,
ungefär som den som ligger inplastad på golvet.
Månpromenad, cykelinköp och födelsedag sommaren -69
Vi förflyttar oss tillbaka till den varma sommaren 1969. Den här aktuella sommaren hände något utöver det vanliga. Den 20 juli landar Apollo 11 i Stillhetens Hav på månen. Neil Armstrong blir den första att gå på månytan. Dagen därpå, den 21 juli händer en alldeles speciell sak nere på jordytan. I Algot Holmkvists cykelaffär på Kullbacken i Hortlax står en pappa och hans 11-årige son. Pappan har lovat att sonen skall få en ny treväxlad cykel. Så småningom fastnar de båda för en cykel av märket "FRAM". Vad inköpet kostar har jag tyvärr glömt bort. Men jag kanske är ursäktad eftersom cykelinköpet gjordes för 41 år sedan. Samma dag som den 11-årige sonen glatt får denna storstiliga present av sin far, fyller en kär och älskad morfar 70-år.
Den 11-årige sonen i berättelsen är undertecknad. Pappan är John, min far, och den morfar som jag berättar om heter Sanfrid och är min morfar. Kanske att den där Neil och även hans "månpromenadkompis" Edward "Buzz" Aldrin såg oss från sin "månposition" där vi stod - jag och min pappa - hos Algot Holmkvist den där aktuella dagen. Isåfall så såg de även hur jag störtade iväg nerför Kullbacken raka spåret till kompisen Per, för att delge honom den glada nyheten. Jag och min FRAM fick några lyckliga år fram till den dagen då det var dags för honom att bege sig till cykelhimlen. Ja, även min pappa hade nytta av honom/henne. När det blev dags för mig att skaffa moppe så övertog min farsa cykeln. På somrarna långt in på 70-talet kunde man se min far cykla till och från sitt arbete på Wallboardfabriken i stan. Så visst tjänade den sitt syfte. Min egen lilla FRAM.....
FRAM - KVALITETSCYKELN !
Inköpt den 21 juli 1969 hos Algot Holmkvist på Kullbacken i
Hortlax.
Egentligen var det ekorren som gjorde att jag tog denna bild.
Men även min cykel FRAM råkade komma med. Foto från
sommaren 1972.
Min far på väg till jobbet på Wallboardfabriken en sommardag
1972. Och vem har han med sig...? Jo, min FRAM ! I bakgrunden
syns Gerd min syrra.
Den 11-årige sonen i berättelsen är undertecknad. Pappan är John, min far, och den morfar som jag berättar om heter Sanfrid och är min morfar. Kanske att den där Neil och även hans "månpromenadkompis" Edward "Buzz" Aldrin såg oss från sin "månposition" där vi stod - jag och min pappa - hos Algot Holmkvist den där aktuella dagen. Isåfall så såg de även hur jag störtade iväg nerför Kullbacken raka spåret till kompisen Per, för att delge honom den glada nyheten. Jag och min FRAM fick några lyckliga år fram till den dagen då det var dags för honom att bege sig till cykelhimlen. Ja, även min pappa hade nytta av honom/henne. När det blev dags för mig att skaffa moppe så övertog min farsa cykeln. På somrarna långt in på 70-talet kunde man se min far cykla till och från sitt arbete på Wallboardfabriken i stan. Så visst tjänade den sitt syfte. Min egen lilla FRAM.....
FRAM - KVALITETSCYKELN !
Inköpt den 21 juli 1969 hos Algot Holmkvist på Kullbacken i
Hortlax.
Egentligen var det ekorren som gjorde att jag tog denna bild.
Men även min cykel FRAM råkade komma med. Foto från
sommaren 1972.
Min far på väg till jobbet på Wallboardfabriken en sommardag
1972. Och vem har han med sig...? Jo, min FRAM ! I bakgrunden
syns Gerd min syrra.
CRESCENT - 1958
Concerton - 1956
Annonser - 1932
Norrbottens Allehanda den 15 januari 1932.
Weise & son
En av årets idoldeltagare är 23-årige Andreas Weise. Son till legendaren Arne Weise. Andreas har hitills skött sig med den äran, och äger en stor talang. Pappa Arne har berättat att han känner sig mycket stolt över sin son. Men relationen har inte alltid fungerat som den ska. 2008 åtalades Andreas för kokain-innehav och domen blev 25.000 kronor i böter. Andreas beskriver de tidiga tonåren som struliga. Och det hände ibland att pappa sa ordentligt ifrån. Andreas berättar också att hans far alltid varit en ordningssam man och ett föredöme. Arne Weise sa nyligen i en intervju att "Andreas är den av mina barn som påminner mest om mig själv".
ARNE WEISE som julvärd julen 2000. En syn som för oss TV-tittare
blev till ett måste under alla år. Arne gjorde sin sista TV-jul 2000.
Weise & son. D.v.s. Arne och Andreas Weise.
ARNE WEISE som julvärd julen 2000. En syn som för oss TV-tittare
blev till ett måste under alla år. Arne gjorde sin sista TV-jul 2000.
Weise & son. D.v.s. Arne och Andreas Weise.
Magnus i CEGES
I dag fick jag en hälsning från Magnus Nordensvärd i Uppsala. Magnus spelade bas i Uppsala-bandet Ceges i många år. Magnus - som fortfarande spelar - uppträder numera som "Trubadur Mange" och "Elvis-Mange". Ceges gästade ofta våra nordligaste breddgrader. Då spelade man ofta i Logen i Långträsk, där vi faktiskt någon gång då och då råkades under kvällen. I logen fanns två stycken dansgolv. Det ena var i den så kallade Storstugan, det andra var i logen. Ceges spelade i storstugan och Rolf Åhmans i logen. En dansannons från en nyårsafton 1973, som jag publicerat på bloggen, väckte hos Magnus en del minnen. Så här säger han:
Det var en nyårsafton, och mycket kallt. Det var så kyligt att
våran orkesterbuss stod på tomgång hela kvällen.
Magnus drar sig även till minnes Logen i Långträsk. Och frågar mig om den fortfarande finns kvar.
Ceges hade en stor och euntisiastisk publik häruppe. En spelkväll var vi tre band i logen. Ceges, Sven-Erics och Rolf Åhmans. Det var härliga tider, då människor stod i kö för att få komma in i Långträsk eget danspalats.
Längst bak t.v. syns Magnus Nordensvärd. T.h. ses Stellan Grönvall,
far till fjolårets Idolvinnare Erik Grönvall. Främre raden: Bengt "Cege"
Johansson, Lars-Åke Lindblom och Göran Jansson.
Magnus minns den här nyårsaftonen: "Det var kallt, så våran buss
stod på tomgång hela kvällen...!" Annonsen härrör från nyåret 1973.
Det var en nyårsafton, och mycket kallt. Det var så kyligt att
våran orkesterbuss stod på tomgång hela kvällen.
Magnus drar sig även till minnes Logen i Långträsk. Och frågar mig om den fortfarande finns kvar.
Ceges hade en stor och euntisiastisk publik häruppe. En spelkväll var vi tre band i logen. Ceges, Sven-Erics och Rolf Åhmans. Det var härliga tider, då människor stod i kö för att få komma in i Långträsk eget danspalats.
Längst bak t.v. syns Magnus Nordensvärd. T.h. ses Stellan Grönvall,
far till fjolårets Idolvinnare Erik Grönvall. Främre raden: Bengt "Cege"
Johansson, Lars-Åke Lindblom och Göran Jansson.
Magnus minns den här nyårsaftonen: "Det var kallt, så våran buss
stod på tomgång hela kvällen...!" Annonsen härrör från nyåret 1973.
Rolf Åhmans - 1976
ROLF ÅHMANS spelningar år 1975
Spelningar med ROLF ÅHMANS orkester året 1975:
JANUARI
3. - Fromheden, Västerbotten. 4. - Kusmark, Västerbotten. 5. - Forum, Luleå. 10. - Örnässkolan, Luleå. 11. - Folkets Hus, Gunnarsbyn. 17. - Forum, Luleå. 18. - Folkets Hus, Sangis, Kalix. 24. - Byske, Folkets Park. 31. - Spiltan, Boden.
FEBRUARI
1. - FORUM, ÄLVSBYN. 8. - Folkets Hus, Bastuträsk. 14. - Forum, Luleå. 15. - Folkets Hus, Kåbdalis. 22. - Bergsskolan, Bergnäset, Luleå. 28. - Spiltan, Boden.
MARS
1. - Kusmark, Västerbotten. 8. - Edeborg, Harads. 14. - Forum, Luleå. 15. - Folkets Hus, Gunnarsbyn. 21. - Örnässkolan, Luleå. 22. - Byske, Folkets Park. 27. - Forum, Luleå. 28. - Folkets Hus, Sangis, Kalix. 29. - Folkets Hus, Kåbdalis. 30. - Folkets Hus, Kåbdalis.
APRIL
4. - Sporthallen, Öjebyn. 5. - Spiltan, Boden. 11. - Forum, Luleå. 12. - Edeborg, Harads. 18. - Forum, Luleå. 19. - Folkets Hus, Kåbdalis. 26. - Bergskolan, Bergnäset, Luleå. 30. - Forum, Luleå.
MAJ
2. - Spiltan, Boden. 3. - Forum, Älvsbyn. 7. - Edeborg, Harads. 9. - Fromheden, Västerbotten. 10. - Norrmalmia, Piteå. 17. - Bergskolan, Bergnäset, Luleå. 18. - Folkets Hus, Kåbdalis. 23. - Forum, Luleå. 24. - Folkets Hus, Fällfors, Västerbotten. 31. - Folkets Hus, Bastuträsk.
JUNI
7. - Tallheden, Altersbruk. 20. - Sörbyn. 21. - Överkalix. 27. - Logen Bredsele, Kusfors, Västerbotten. 28. - Norsjö.
JULI
18. - Logen Vändträsk. 19. - Sörbyn. 25. - Logen Vändträsk. 26. - Tallheden, Altersbruk.
AUGUSTI
1. - Logen Bredsele, Kusfors, Västerbotten. 2. - Polarhyddan, Missenträsk, Västerbotten. 9. - Norsjö. 15. - Logen Långträsk. 16. - Logen Långträsk. 23. - Sörbyn. 29. - Forum, Luleå. 30. - Folkets Hus, Kåbdalis.
SEPTEMBER
6. - Byske Folkets Park, Västerbotten. 12. - Fromheden, Västerbotten. 13. - Forum, Luleå. 20. - Folkets Hus, Bastuträsk. 27. - Folkets Hus, Kåbdalis.
OKTOBER
4. - Gammelstad, Luleå. 11. - Folkets Hus, Kusmark, Västerbotten. 18. - Folkets Hus, Kåbdalis. 24. - Örnässkolan, Luleå. 25. - Forum, Luleå. 31. - Folkets Hus, Båtskärsnäs, Kalix.
NOVEMBER
1. - Folkets Hus, Kåbdalis. 7. - Forum, Luleå. 8. - Edeborg, Harads. 15. - Folkets Hus, Båtskärsnäs, Kalix. 22. - Folkets Hus, Kusmark, Västerbotten. 29. - Forum, Luleå.
DECEMBER
6. - Gammelstad, Luleå. 13. - Forum, Luleå. 19. - Fromheden, Västerbotten. 20. - Forum, Älvsbyn. 25. - Folkets Hus, Kåbdalis. 26. - Norsjö. 27. - Folkets Hus, Fällfors, Västerbotten. 31. - Piteå.
"Nordstjernan" - 1939
Piteå Tidningen maj 1939.
Strands Glass - 1959
Annonser - 1943
------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 31 maj 1943.
Skellefteås vackraste flickor i BILD JOURNALEN - 1956
Tisdagspromenad / inspirationspromenad
Dagen har bjudit på ett alldeles fantastiskt väder. Trots att vi i dag skriver den 2 november så syns ännu ingen snö. Tog mig en uppfriskande promenad på förmiddagen. Att promenera är ju som vi alla vet bra för vår fysik. Men i mitt fall har den även en djupare mening. Promenaderna får idéerna att rusa rusa runt i huvudet. Inspirationen är aldrig så stor som just då jag är ute och går. Promenadernas funktion har alltså dubbelt syfte. Har tidigare nämnt om mitt revyskrivande. Som jag tycker är en spännande utmaning. Fyra texter är hitills avverkade och överlämnade till de medverkande. Men det finns ju så mycket mer att berätta om, och i mitt inre finns en massa tokiga idéer, som vore skoj att förverkliga. Fantasin får fritt utlopp, och jag märker att jag mår bra av detta. Alla har vi ju kvar barnet inom oss. Hos vissa kanske det sitter lite längre in än hos andra - men det lilla fröet finns där i alla fall. Runt om i tillvaron finns så mycket komiskt att ta vara på. Det gäller bara att vara öppen och uppmärksam.
Thore Skogman berättade en gång att han under vissa perioder hade så många idéer och uppslag, att det nästan blev besvärande. För vareviga gång som inspirationens lampa tändes, ja, då var han tvungen att dokumentera det på stört. Även om det kom på natten. I sin bil hade han alltid en bandspelare tillgänglig, för det hände ibland kanske mitt i en bilkö att uppslagen flaxade förbi.
En bit från motionsspåret som går mot byn, står det här röda huset.
Här bodde en gång min pappas bror med sin familj. Som barn var jag
ofta på besök i detta hus. Och jag trivdes så pass bra att jag en gång
tog till orda inför min farbror och hans fru och sa: "När jag blir stor då
ska jag köpa ert hus". Nu blev det inte så. Men jag har många fina min-
nen härifrån.
En tur gjordes även på kyrkogården. Där hälsade jag på hos min
farmor och farfar.
De gamla kyrkstugorna inramar vägen upp mot Hortlax kyrka.
Som bilden visar så lyser våra hembygdsängar ännu gröna och granna.
Efter promenaden hälsade jag på hos min mor. Tyvärr kom inte
fikabrödet med på bild. Eftersom det redan låg i magen.
Thore Skogman berättade en gång att han under vissa perioder hade så många idéer och uppslag, att det nästan blev besvärande. För vareviga gång som inspirationens lampa tändes, ja, då var han tvungen att dokumentera det på stört. Även om det kom på natten. I sin bil hade han alltid en bandspelare tillgänglig, för det hände ibland kanske mitt i en bilkö att uppslagen flaxade förbi.
En bit från motionsspåret som går mot byn, står det här röda huset.
Här bodde en gång min pappas bror med sin familj. Som barn var jag
ofta på besök i detta hus. Och jag trivdes så pass bra att jag en gång
tog till orda inför min farbror och hans fru och sa: "När jag blir stor då
ska jag köpa ert hus". Nu blev det inte så. Men jag har många fina min-
nen härifrån.
En tur gjordes även på kyrkogården. Där hälsade jag på hos min
farmor och farfar.
De gamla kyrkstugorna inramar vägen upp mot Hortlax kyrka.
Som bilden visar så lyser våra hembygdsängar ännu gröna och granna.
Efter promenaden hälsade jag på hos min mor. Tyvärr kom inte
fikabrödet med på bild. Eftersom det redan låg i magen.
Simon Brehms vikt i silver
SIMON BREHM (1921-1967). Orkesterledare, basist. Lill-Babs
upptäckare. Simon fanns med i Hylands hörna i egenskap av kapell-
mästare, när programmet började sändas i TV 1962, fram till sin alltför
tidiga död 1967 vid 46 års ålder.
-------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten januari 1963.
Dagens gubbe
Teckning: Roger Lindqvist.
En kväll med ROLF ÅHMANS orkester från Älvsbyn....
Klockan närmar sig halv nio. Vi har just druckit vårt kaffe, med till-
hörande kaka eller bulle. Nu väntar omkädning i logen. På bilden ses
två av mina kollegor i bandet, Gunnar Sandbladh, på golvet, samt
Hasse Eriksson som glatt spexar vid sångmicken.
Mycket trummor - och pyttelite Roger.
Under spelkvällen - vid mina trummor. Snygg mustasch eller hur ?
När kvällens sista låt tonat ut, ja, då var det dags för nerpackning....
Hemåt i den mörka norrländska natten. Hem för att kanhända sova
några futtiga timmar. Sen vidare igen till ett nytt Folkets Hus.....
Vårlig december i Piteå - 1954
Efter det senaste dygnets milda väder hade gatorna i Piteå i går an-
tagit rena vårkaraktären. Och då solen tittade fram vid 12-tiden - när
visade sig solskivan sist? - var det inte utan att det låg vår i luften.
Men dessvärre är det ju ett stycke dit än... Bilden togs i korsningen
Uddmansgatan-Sundsgatan där det var stört omöjligt att ta sig fram
torrskodd och där bilarna hade att forcera smärre insjöar.
-----------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 4 december 1954.
Hänt i Piteå stad - augusti 1931
LUNGSOTEN ALLTJÄMT PÅ TILLBAKAGÅNG
Tuberkulosen skördade under fjolåret 7,647 människors liv och ännu
faller alltså minst en person på 1,000 offer för denna folkhälsans vär-
sta fiende, meddelar socialstyrelsen. Men den energiska dispensär-
verksamheten visar alltjämt goda resultat och antalet innebär sålunda
en minskning med ej mindre än 350 mot året dessförinnan. Störst är
alltjämt dödligheten i städerna.
------------------------------------
APOTEKET I PITEÅ
Medicinalstyrelsen har, enligt H. B., beviljat apotekaren Erik Nordbäck
ledighet från skötseln av apoteket i Piteå under tiden 31 augusti-3 okt-
ober med apotekaren Ernst Swensson som ställföreträdare.
Apotekarbefordringsnämnden, har enligt H. B., uppfört apotekaren R.
Kjellgren i Arvidsjaur i första rummet på förslag till personliga privilegiet
å apoteket i Lidingö.
------------------------------------
SJUK MAN HOPPAR AV TÅG I ÄLVSBYN
En man från Kiruna, som i går morse i sjukvagn skulle överföras till Furu-
näsets sjukhus i Piteå för observation, lyckades mellan Älvsbyn och Hög-
hedens stationer på Piteåbanan hoppa av tåget medan vårdarna för ett ögon-
blick vände ryggen till. Mannen hade lyckats komma över en nyckel till sjuk-
vagnen o, oförmärkt låst upp vagnsdörren och då tåget, som avgår 9,26
från Älvsby station, hunnit ungefär 1,5 kilometer från samhället öppnade han
vagnsdörren och hoppade ut. Såvitt man kunde se klarade han sig utan skador
och sprang genast till skogs. Tåget stoppades omedelbart och de båda sjuk-
vårdarna begåvo sig ut på spaning samtidigt som polismyndigheterna i Älvsbyn
underrättades. Strax efter kl. 2 anträffades rymlingen o. omhändertogs. Han
hade uppehållit sig i Älvsby samhälle och synes icke ha blivit skadad då han¨
hoppade från det i gång varande tåget.
-------------------------------------
ELDSVÅDETILLBUD Å STRÖMNÄS
Eld uppstod i måndags middag i bröderna Sandbergs plåtslageriverkstad på
Strömnäs. I verkstaden antändes golvet av kringflygande gnistor från en
öppen fältässja. Tillstädeskommande personer bröto upp golvet och lyckades
med vatten släcka elden. Tack vare det snabba ingripandet förhindrades eldens
vidare spridning, som kunnat bli av rätt svår natur, då gårdsplanen var fylld med
torr spinkved och vinden låg rätt på närliggande hus. Huset, där verkstaden är
inrymd, äges av konsul Hedqvist på Strömbacka.
---------------------------------------
KYRKOHERDE DEGERMAN, HORTLAX,
Installeras i sitt ämbete instundande söndag av H. H. biskop Bergqvist.
----------------------------------------
ELDSVÅDA I HORTLAX
I måndags middag utbröt eld i en agenten Börlin tillhörig mangårdsbyggnad,
som efter en kort stund nedbrann till grunden. Elden upptäcktes av hemäg.
E. E. Lundberg, vilken vid tillfället var sysselsatt med jordkörning å ett till
Börlins gård gränsande utskifte. Lundberg observerade först att rök trängde
upp genom taket och vid en närmare undersökning befanns eldhärden vara
i en klädesgarderob, belägen å övre botten intill skorstenen. Ägaren var vid
tillfället borta och hemma befann sig en kvinna och någta minderåriga barn.
Elden hade redan vid upptäckten erhållit en sådan omfattning att det stod
klart att den ej kunde släckas och dessutom var gården avsides belägen så
att det var svårt att uppbringa släckningsmanskap i en hast. Man fick därför
inrikta sig på att rädda inventarierna, vilket också till huvudsaklig del lyckades.
Byggnaden, som innehöll två rum och kök, var försäkrad till ungefär betrygg-
ande belopp. Angående orsaken till eldens uppkomst är ännu intet med best-
ämdhet känt.
---------------------------------------------
Norrbottens Allehanda den 26 augusti 1931.
Ford V8 - 1932
Norrbottens Allehanda den 27 juli 1932.
Annonser - 1963
Piteå Tidningen den 26 november 1963.
Carl-Eric Thörn - Stjärna från Polcirkeln
Carl-Erik Thörn ( eg. Carl-Erik Thörngren ). Följer Gunnar Wik-
lund i spåren.
- Han har större förutsättningar än vad Gunnar Wiklund hade vid sin debut.
Så säger direktör Nisse Nilsson, "Dubbel-Nisse", chef för danssalongen i Sundbyberg och mången stjärnas tändare. Han borde veta vad han talar om, ty det var han som lanserade Gunnar Wiklund på sin tid, liksom han nu är manager för Carl-Erik Thörn. Efter att ha hört Carl-Eriks debutskiva, "Du är som skapad för mig" och "Säg små vackra ord till mig", är jag fullt på det klara med att här har vi en schlagersångare som har möjlighet att gå precis hur långt som helst. Visst behöver han lektioner i talteknik - han läspar något i sången - och även sånglektioner men grundmaterialet är mycket gott.
Carl-Erik Thörn heter egentligen Thörngren men "grenen" skar skivbolaget HMV bort. Han har mer än Dubbel-Nisse gemensamt med Gunnar Wiklund. Båda är norrbottningar. Gunnar som bekant från Luleå medan Carl-Erik är från Karungi. Där föddes han för 23 år sedan och där bodde han till i januari i år när han flyttade till Stockholm. I sin hemort var han filialchef för en möbelfirma. 1962 vann han en vokalisttävling och korades till Norrlands schlagersångare nr.1. I priset ingick att han skulle få komma ned till Kungsan i Stockholm och sjunga hos Hagge Geigert. Där slog han bums. Husbondens röst kom med skivkontrakt och sedan tog Dubbel-Nisse sig an honom.
I vår och sommar har Carl-Erik Thörn en jäktig tid. Än en tid arbetar han som försäljare i en bilfirma om dagarna medan han sjunger på Lorry om kvällarna. I juni och juli skall han turnera land och rike runt med Curt Silvéns orkester. En vecka i juni tar man det riktigt lugnt. Då har man engagemang på "Dans In" på Gröna Lund, ett jobb som visar att Carl-Erik Thörn verkligen kommit kräsna kontraktskrivare att reagera. I augusti väntar eventuellt ett Chinaframträdande, men det är ännu inte bestämt.
- Det har gått kvickt framåt för dig. För kvickt?
- Det är klart att jag är litet omtumlad, berättar Carl-Erik i en pratstund mellan demonstrationsturerna med årsmodellerna i bilsalongen. Men jag vet ju att jag har mycket, mycket att lära. Därför skall jag börja hos Astrid Andersson, där bl a Inger Berggren och Monica Zetterlund går. Än så länge är det lång väg att gå. Men jag har haft tur. Jag har ju dem som tror på mig och det sporrar mig oerhört.
--------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 20 maj 1963.
CARL-ERIK THÖRN med "SWINGIN´FOUR.
CARL-ERIK THÖRN och ELISABETH LORD.
CARL-ERIK THÖRN PÅ TURNÉ !
CARL-ERIK THÖRN I DAG !
Skivdebut med "Små vackra ord till mig" och "Du är som skapad för mig". 1965 testades den två år gamla debutsingeln för Svensktoppen. "Små vackra ord till mig" gick rakt upp i toppen. I mars kom även "Det finns ingen annan" in på listan. "När morgonen gryr" låg på Kvällstoppen i fem veckor 1968. Carl-Eriks mest kända inspelning "Jag vill dansa med dig" kom även den 1968. Året därpå, 1969, kom låten "Du var mitt liv". 1971 placerade sig återigen "Det finns ingen annan" på Svensktoppslistan. Carl-Erik är en av få artister som placerat sig två gånger på Svensktoppslistan med samma låt. Carl-Erik flyttade så småningom till San Fransisco. Efter 20 år i USA gick flyttlasset återigen till Sverige. Carl-Erik är åter skivaktuell - men nu på CD!
------------------------------------------------------------------------------------------
Bilderna på Carl-Eriks turnefordon samt bilden på Carl-Erik och Elisabeth Lord
har jag hämtat från www.gunnarsson-lord.se
"Skräpnissar"
Ett bevis på hur fantasilösa vissa arter av släktet "Homo Sapiens"
kan vara. Fyra uttjänta bildäck ligger kastade i ett dike inte långt
från oss. Hade det inte varit bättre att dumpa dem på ett ställe
som heter: SOPTIPP? Kanske att denna homo sapens- man eller
kvinna inte vet vad en soptipp är? Då är det mycket illa.
När tandläkaren flyttade från byn
Tiden i Hortlax har varit 25 år i paradiset, säger makarna Gerson och
Nusia Bergman. Men nu lämnar de "paradiset" och flyttar till Skåne.
Och Hortlax blir en tandläkare och två vänner fattigare.
Gerson Bergman. Det är mannen som i ett halvt sekel botat befolkningen i Hortlax från det plågsamma lidande som kallas tandvärk. Men nu är det "färdigborrat" så att säga. Definitivt ! Vid fyllda 66 har Bergman beslutat sig för att gå i pension och på fredagen utförde han sin sista arbetsdag i egenskap av tandläkare vid folktandvårdens mottagning. Tandläkare Bergman nöjer sig inte med att lämna mottagningen. Han överger också bygden, länet och nära på landet. Han "emigrerar" nämligen till Skåne. Om planerna håller flyttar han redan i dag, lördag, tillsammans med hustrun Nusia till Lund.
I dag är det precis 25 år, två månader och elva dagar sedan makarna Gerson och Nusia Bergman kom till Hortlax. De kom från Polen där de upplevt sju års krigshelvete. Meningen var att Nusia och Gerson skulle emigrera till Amerika men ödet ville, som så många gånger, något annat.
- Som transemigranter skulle vi resa till Amerika. En släkting hade ordnat med emigrationen och vi hade till och med fått flygbiljetter. Färden till det nya landet gick via Sverige men när vi kom till ambassaden i Stockholm fick vi kalla handen. Kvoten av polska emigranter var fylld. Amerika tog inte emot fler polacker på fem år.
- Vi sökte uppehållstillstånd i Sverige och under tiden förhörde jag mig om arbetsmöjligheter, berättar Gerson Bergman. Jag fick två tips. Det ena var Gotland och det andra var Norrbotten. Jag skrev till båda landstingen men breven blev förväxlade.
VÄLKOMNA TILL HORTLAX
- Efter en kort tid fick jag ett brev från Norrbottens landsting där man bl a talade om för mig att Visby inte alls ligger i Norrbotten och en hel del annat som verkade helt galet, men i slutet av brevet stod att jag var välkommen till Hortlax om jag ville.
Så blev det också och nu har makarna Bergman tjänat landstinget i över 25 år. Nusia har nämligen arbetat inom sjukvården. De sista åren som laboratorieassistent vid lasarettet i Piteå.
- Visserligen var Hortlax då en ganska karg bygd för oss sydeuropéer men vi hade inga stora fordringar. Vi kom från ett krigshärjat land. De första åren ville jag flytta längre söderut, berättar Nusia, men så småningom anpassade jag mig och jag har trivts utomordentligt bra här både med naturen, miljön och folket.
- Vi blev mycket väl mottagna här i Hortlax och vi beundrar de människor som gjort sig besväret att umgås med oss och försökt få oss att trivas. Det måste ha varit ganska arbetssamt med tanke på språkförbistringen.
- Tiden i Hortlax har varit som 25 år i paradiset, säger Nusia och
Gerson Bergman. Makarna kommer från Polen men har sedan länge
svenskt medborgarskap. I temperamentet är, dock åtminstone
Gerson, fortfarande sydeuropé. Ingen i Hortlax pratar så mycket med
händerna som han.
STORA KRAV
- Jag tycker för övrigt, säger Nusia, att utlänningarna som kommer till Sverige uppför sig ganska ohyfsat. De väntar sig att Sverige skall ta emot dem med öppna armar och göra allt för dem utan att de själva behöver anstränga sig det minsta. Vi måste komma ihåg att svenskarna aldrig bett oss komma och att det är vi som måste anpassa oss till dem. Inte tvärtom. För övrigt så passar det svenska kynnet mig förträffligt. Jag tycker om människor som är litet saktmodiga och försiktiga och tänker sig för innan de handlar.
- Det som är mest angeläget för mig och min hustru att få framfört nu när vi lämnar Hortlax är att vi är djupt tacksamma mot alla människor här, framhåller Gerson. Om jag någon gång har förolämpat eller sårat någon eller på något sätt uppfört mig illa mot mina patienter eller andra människor ber jag om ursäkt. Möjligheten finns. Att leva sju år i det helvete som krig innebär sätter sina spår i människornas psyke, men jag vill betona att om så har skett har det varit omedvetet och inte avsiktligt.
- Själva har vi aldrig upplevt något sådant. En enda människa har förolämpat oss under dessa 25 år. Det var en kvinna, men hon var inte från den här landsändan.
Så det är alltså inte otrivsel som gör att makarna Bergman nu lämnar Hortlax.
- Nej, inte alls, säger Gerson. Det är med blandade känslor som vi flyttar och vi är inte alls säkra på att vi gör rätt. I sanningens namn är det jag som ligger bakom flyttningsbeslutet. Jag anser att, när man får förmånen att uppleva pensionsåldern, då skall man njuta av de sista levnadsåren. För mig innebär det att vara fri och kunna resa när jag vill.
- Om vi flyttar till södra Sverige har vi närmare till kontinenten och kan resa ut i världen utan att först tvingas göra den långa tröttsamma resan genom hela Sverige.
EN RIKTIG "HURTBULLE"
Gerson Bergman har också ihärdigt arbetat för att bli en vital pensionär. Långt, långt innan hortlaxborna och andra svenskar insett att motion är av största vikt för att hålla kroppen ung och frisk började han företa milslånga promenader i snabb takt. År ut och år in har han promenerat minst 1,5 mil per dag, lördagar och söndagar har det blivit två mål, och dessutom har han "cyklat" lika lång sträcka på ergometercykeln som står stadigt förankrad i vardagsrummet.
- Folk har säkert trott att jag är en riktigt vrickad hurtbulle, men det bryr jag mig inte om. Jag vet att mina promenader har varit nyttiga och rekommenderar dem varmt till alla andra.
- Det här är tredje gången vi bryter upp och flyttar till annan ort, men det är första gången som vi har våra ägodelar med oss. Till och med blommorna. De andra två har varit en brådstörtad flykt. Om tiden i Hortlax vill vi slutligen säga att det varit 25 år i paradiset. Makarna Bergman har två barn. Nina, 20 och Marko 21. De studerar i Uppsala respektive Lund.
------------------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 26 februari 1972.
Som elvaåring ådrog jag mig en tandskada, vilket gjorde att jag ganska ofta satt i väntrummet hos Gerson Bergman. Han var ibland ganska så "omild" i sitt sätt att behandla. Detta gjorde i sin tur att nerverna alltid var på helspänn när man satte sig i stolen. Många år därefter - nedtecknade jag minnesbilder om mina tandläkarbesök. Resultatet blev ett kåseri som publicerades i Piteå Tidningen den 25 oktober 2005.
Little Gerhard ett Jehovas Vittne...
Little Gerhard - på 50-talet Skandinaviens och Västtysklands rockkung -
har gjort comeback inte bara på scen utan också inom Jehovas Vittnen.
Michael Jackson, superstjärna inom popvärlden, har hoppat av från Jehovas Vittnen. Han lär inte ha klarat att leva upp till sektens många normer. Vår egen rockkung från 50-talet, Little Gerhard, blev för några år sedan utesluten ur sekten, men nu är han med igen.
- Jag började studera som vittne 1967 och slutade då att turnera som artist. Jag trodde att det fordrades av mig - även om ingen sagt det. Jag förivrade mig. Jag sade i massmedia att jag hade funnit min religion och skulle sluta sjunga. Allt omkring mig började knaka i fogarna - ekonomin, äktenskapet. Jag kunde helt enkelt inte leva upp till kraven. Jag blev utesluten, men fortsatte ändå att gå på möten. Men när man såg att jag rättat till mina fel så fick jag komma tillbaka.
Little Gerhard, alias Karl-Gerhard Lundkvist, som hunnit bli 53 år, bor sedan fyra år på Kungsholmen i Stockholm. I våras gjorde han succé i TV:s "Notknäckarna" och har blivit hett stoff i veckopressen igen. Hänt i Veckan och Damernas Värld har till exempel haft stora repotage om den förre rockkungen. Snart firar han 30-årsjubileum som artist.
- Egentligen har jag varit överhopad med jobb de senaste tre åren. Jag har rest rätt mycket och det har blivit svårt med församlingsarbetet.
Du sjunger på ölpubar och krogar som Engelen och Bacchi Vapen. Vad säger de andra vittnena om det ?
- De tycker nog inte att min arbetsmiljö är den allra lämpligaste. Men man kan vända på det och säga, att människor som går på restaurang ofta har kontaktsvårigheter. De gåt ut för att slippa sitta ensamma och de vill ha lite trevlig underhållning. Vi brukar sjunga allsång. Kan man som vittne dricka alkohol ? Är det inte ni som inte ens får dricka kaffe eller te ?
- Nej, du tänker på mormoner. Öl är den bästa dryck jag vet, och inte står det i bibeln att man inte får dricka vin. Tvärtom kan man läsa att vin är bra för magen. Men det bör förstås vara måtta med allt.
Bland Jehovas Vittnen tar man Jesu befallning att gå ut och göra andra till lärjungar seriöst. Little Gerhard är inte främmande för att knacka dörr.
- Jag gör det när tiden räcker till. Det är som att komma med en brandvarning - men också med en eldsläckare. För även om allt fler tecken tyder på att vi lever i den yttersta tiden så finns det ett hopp för oss tillsammans.
Hur ser dina kollegor inom artistbranschen på din religion ?
- Med viss nyfikenhet, åtminstone de första åren. I dag är det inte så ovanligt att artister söker sig till religionen. U2, Donna Summer, The Osmonds, Cliff Richard, The Shadows, det finns exempel, och glöm inte Herreys och Carola Häggkvist ! Hela The Shadows är Jehovas Vittnen.
------------------------------------------------------------------------
Norrbottens Kuriren den 30 oktober 1987.
Gatubarnen i Bombay
Igår såg jag en uppskakande dokumentär. Den handlade om de tusen- och åter tusentals gatubarn som finns i Bombay. Om någon skulle be mig beskriva hur helvetet ser ut, då skulle jag hänvisa till den här platsen. Om det finns ett "brinnande Gehenna" enligt bibeln, vet jag inte, men jag vet att det finns ett jordiskt helvete: Maharashtra, en delstat vid den Indiska västkusten. Här lever nära 13 miljoner människor. Många av dem är givetvis små oskyldiga barn, som liksom oss alla har rätt till en dräglig tillvaro. Men så är tyvärr inte fallet. En sjuårig flicka försörjer sin stora familj genom att sälja blommor. Hon berättar att arbetsdagen ibland uppgår till uppemot tio timmar. En liten pojke sitter en sen kväll i ett livligt trafikerat gatuhörn och sniffar blekmedel. Han säger inför TV-kamerorna att att han ständigt "är hög". Pojkar i tonåren dyker i det smutsiga vattnet i hopp om att hitta något som går att omvandla i pengar. I gränderna ligger stora sopberg där barnen ägnar flera timmar varje dag i hopp om att hitta något ätbart. Mitt i allt ligger stora feta uppsvällda råttor och ruttnar i den värme som råder. Risken för svåra sjukdomar är uppenbar, och koleran skördar sina offer.
- En råtta åt upp min högra lilltå, säger den sjuåriga flickan med blommorna. Och fortsätter: Jag fick en infektion som spred sig i hela kroppen. Om inte min morfar hjälpt mig till en läkare, då hade jag dött. Min far, som är död, drack så mycket sprit att han dog. Min mamma gjorde det också. Idag har jag bara farmor kvar. Vissa dagar har vi ingen mat att äta. Det är därför min lillebror skriker hela tiden.
Under samtalets gång kilar en stor råtta över golvet. Misär, och en alldeles hopplös situation är vad som präglar dessa stackars fattiga, i det stora överfyllda Bombay. Tanken slår mig. Kan vi välmående västlänningar vara stolta över de jord vi lever på ? Svar: NEJ ! Inte så länge resurserna är så ofantligt orättvist fördelade.
Är det med stolthet vi i denna generation skall
överlämna detta klot till våra avkommor ?
Svaret är ett bestämt NEJ !
De utsatta gatubarnen i Bombay,
bor i vad jag tycker är helvetet på
jorden !
--------------------------------------------------------------------
Bilder: www.sydsvenskan.se / www.ttt.astro.se.
- En råtta åt upp min högra lilltå, säger den sjuåriga flickan med blommorna. Och fortsätter: Jag fick en infektion som spred sig i hela kroppen. Om inte min morfar hjälpt mig till en läkare, då hade jag dött. Min far, som är död, drack så mycket sprit att han dog. Min mamma gjorde det också. Idag har jag bara farmor kvar. Vissa dagar har vi ingen mat att äta. Det är därför min lillebror skriker hela tiden.
Under samtalets gång kilar en stor råtta över golvet. Misär, och en alldeles hopplös situation är vad som präglar dessa stackars fattiga, i det stora överfyllda Bombay. Tanken slår mig. Kan vi välmående västlänningar vara stolta över de jord vi lever på ? Svar: NEJ ! Inte så länge resurserna är så ofantligt orättvist fördelade.
Är det med stolthet vi i denna generation skall
överlämna detta klot till våra avkommor ?
Svaret är ett bestämt NEJ !
De utsatta gatubarnen i Bombay,
bor i vad jag tycker är helvetet på
jorden !
--------------------------------------------------------------------
Bilder: www.sydsvenskan.se / www.ttt.astro.se.
