Industrigatan 44 Piteå /1959

I förgrunden Mobilmacken och deras café, och i bakgrunden Åströms Bil AB som sålde Volkswagen. Det inrymdes även en verkstad där också. Min pappa köpte sin första VW på Åströms 1963.
 
Samma plats, samma adress, fast här har fotografen vänt sin kamera åt höger. Som ni ser så står det en hel del bubblor på parkeringen längst till höger.
 
 
 

SHELL Degeränget, 1976

Jag minns en gång när min fd svåger, Henning Höglund åkte in på macken med sin vita Opel Rekord 63:a och skulle tanka. Mackföreståndaren Helge Grahn kom ut, gjorde en honnör och frågade hur många liter. Henning vevade ner sidorutan, och sa: "Tanka för en tia!" Det här hände nångång under 60-talets mitt.

I Svensbyn /1931

 
Norrbottens Allehanda ¤ Måndagen den 23 november 1931
 
(Waldemar Höglund, min systers fd svärfar).

Barnens Dag, Piteå /1931

 
Norrbottens Allehanda ¤ Fredagen den 4 september 1931

Pitemålet /1965

Norra-Västerbotten ¤ 1965-02-04

Parkkväll /1966

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 3 augusti 1966

Åkes körskola /1957

Vid sin Opel Olympia av 1957-årsmodell, står Åke Nilsson Bilskolechef vid Åkes körskola på Prästgårdsgatan 38 i Piteå. På visitkortet ses även namnet på bilinstruktören Gösta Marklund bosatt i Övremarken, Hortlax. Åkes körskola flyttade senare till Hamngatan i Piteå. Där tog min far sitt körkort 1963, jag fick mitt körkort 1975 vid samma körskola. Även Elisabeth gick på samma ställe då hon tog sitt körkort 1976.
 
Bilden har jag lånat av Åke Nilssons dotter, Kerstin Ingasdotter.

Piteå 400

 
Idag en ny träff angående Piteås 400-årsjubileum. Rektor Bo Åström presenterade idéer från skolans värld, hur man kommer att engagera våra skolbarn inför jubiléet. Morgan Stenberg representant från Piteå museum berättade om kommande utställningar och annat smått och gott. Hur jag och kollegan Leif Lidman kommer in i det här återstår att se. Vi kommer att träffas ytterligare en gång i april. Gunnar Lindfors, som representerar Pitemålsakademin, kom också med en del genomtänkta förslag.
 
Eftersom Piteå kallats musikens stad, kastade jag fram ett förslag om att återinföra en blåsorkester, som kan närvara vid de olika evanemangen. Vi hade en stor blåsorkester vid 350-årsjubiléet 1971 där jag själv var med. Jag hade också en idé att återuppliva den populära Parkkvällen vid nåt tillfälle under sommaren 2021. Att framföra en kavalkad av de låtar som kända artister sjöng från scenen i Badhusparken under 60-70-80-talet. "Vilken målgrupp har du då tänkt vända dig till", frågade Robert Bergman. Musiken är ju universiell som skapar kontakt. Ted Gärdestads musik lever kvar, han besökte Piteå 1973, så även den musik som andra artister hade med sig i bagaget när det begav sig. Det var min tanke. Målgrupp? Alla!
 
Piteå-Tidningen uteblev för andra gången, vilket är för mig och alla andra högst anmärkningsvärt.
 
Roger
 

Piteå 1906

 

Carl-Martin Sundbom /1988

Chefsläkare Carl-Martin Sundboms glada ansikte hänger snart bakom ram och glas. Inom kort slutar han sitt arbete vid Piteå lasarett där han varit i 23 år.
 
     - I framtiden ska jag kalla mig disponent, jag tänker börja disponera min tid på bästa sätt!
Carl-Martin Sundbom, chefsläkare vid Piteå lasarett, skrattar godmodigt.
 
Vid 62-årsålder har han bestämt sig för att gå i pension. Men arbete kommer han att ha även fortsättningsvis. Bland annat har han öppnat en egen cancerfond.
I Carl-Martin Sundboms rymliga tjänsterum hänger det åtta porträtt på hans företrädare. Samtliga är män och en del av Piteå lasarets historia.
 
VEMODIGT
I februari 1989 lämnar Carl-Martin Sundbom sin tjänst vid lasarettet och då kommer även hans porträtt att hänga där till minne av honom. Ramen är redan uppsatt på väggen...
    - Det känns naturligtvis litet vemodigt efter alla dessa år, men jag tycker att jag har gett vad jag kan ge.
    - Stora organisatoriska förändringar är på väg att ske inom Piteå lasarett och jag tycker att det är bättre att en ung klinikchef får vara med i det arbetet.
Sundbom är intresserad av informationsfrågor och han har sett det som en viktig uppgift att vara en positiv ambassadör för Piteå lasarett.
 
KÄRLEKEN
År 1947, när Carl-Martin Sundbom var en yngling från Fällfors i Västerbotten, förälskade han sig i Thyra Andersson från Arnemark. En kärlek som håller ännu.
    - Jag minns hur jag som ung man höll min flicka i handen, stående utanför Piteå lasarett och tänkte, "att där skulle jag vilja jobba!"
Och så blev det också så småningom. Carl-Martin Sundboms starka tro gjorde att han först tänkte sig ett yrkesliv som präst men bestämde sig för att bli läkare istället. 1966 blev han biträdande överläkare vid Piteå lasarett. Han har varit kirurgklinikens chef sedan 1974 och lasarettets chefläkare sedan 1975.
 
JOBBADE JÄMT
    - Min allra lyckligaste tid på lasarettet var nog 60-talet, även om jag jämt har trivts bra. Men det var också jobbigt på den tiden. Vi var få läkare och en period arbetade jag tre månader i sträck utan ledighet. Så här i efterhand, när paret Sundboms två barn är vuxna, tycker Carl-Martin att han offrat mycket av sitt familjeliv.
    - Det smärtar mig att jag inte var tillsammans med barnen mer. Det var tur att min fru var hemma på den tiden.
 
INDIVIDUALIST
Carl-Martin Sundbom beskriver sig själv som en indvidualist men ser också nödvändigheten av samarbete och kompromisser.
    - Att vara den individualistiska ensamvargen håller inte i dagsläget. Jag är tillräckligt modern för att tro på teamarbetet och uppskatta det, säger Carl-Martin Sundbom. Piteå-Tidningen har i flertalet artiklar beskrivit den besvärliga kösituation inom kirurgen vid Piteå lasarett.
    - Vi behöver ett operationslag till som skulle kosta 1,7 miljoner kronor, men landstinget har sagt nej. Fast det beslutet ska överklagas! säger Carl-Martin Sundbom.
 
NEDLÄGGNING?
Men även om Carl-Martin Sundbom pratar om en framtid för Piteå lasarett så är han inte särskilt negativ inför tanken att lägga ner Piteå lsarett om ett stort centrallasarett byggs mellan Luleå och Boden.
    - Vi moderater anser att det bästa för sjukvårdens utveckling är att vi får ett stort centrallasarett. Sjukvården kostar mer och mer och i längden tror jag att det är ohållbart att ha sex lasarett i länet.
    - Från Piteå är det inget våldsamt avstånd till Luleå-Boden-området. Men det är ett framtidsperspektiv som sträcker sig in på 2020-talet.
 
Det finns en stark opinion mot den tanken som moderaterna fört fram i landstingsvärlden, och Carl-Martin Sundbom medger att det säkert blir svårt att få allmänheten att anamma idén.
 
Piteå lasarett - här har Carl-Martin Sundbom varit chef sedan 1975. Nu, vid 62-årsålder, väljer han att gå i pension.
 
"FÖR LITET ETIK"
När Carl-Martin Sundbom kom till Norrbotten på 60-talet hade han som målsättning att "utrota" bensåren och numera stöter han sällan på några bensår, vilka var vanliga på den tiden.
Inom kirurgin har han främst varit intresserad av bröst- och åderbråcksoperationer. Kirurgin har han själv beskrivit som ett hantverk där utövaren bör ha en konstnärlig känsla.
 
För att Carl-Martin Sundbom är det självklart att lägga ett kristet livsperspektiv på sin yrkesroll och han tycker att läkarkåren pratar för litet etik.
    - Jag skulle aldrig kunna tänka mig att göra en abort på grund av sociala skäl. Mitt samvete tillåter inte det. Däremot har jag varit med om att göra aborter på medicinska identifikationer, när det visat sig att kvinnan inte skulle överleva annars.
    - Att det görs över 30000 aborter i Sverige per år gör mig ledsen. Vill man inte bli gravid finns det många sätt att skydda sig.
 
ENGAGERAD CANCERBEKÄMPARE
Carl-Martin Sundbom har tidigare arbetet som läkare i Afrika.
    - Nu när jag blir pensionär hoppas jag kunna jobba en det utomlands. I första hand har jag tänkt försöka komma till Indien.
Carl-Martin Sundbom som är starkt engagerad i kampen mot cancer har blivit invald i styrelsen för Cancer- och trafikskadades riksförbund. I sitt nya liv som pensionär kommer han också att arbeta med "Carl-Martin Sundboms minnesfond för Bröstcancervård".
 
UTBILDNINGSFOND
    - I dagsläget finns det 27000 kronor i fonden. Pengarna ska användas för att vårdpersonalen ska få chans att vidareutbilda sig i ämnet. Läkarna har redan så bra möjligheter till utbildning att pengarna ska gå till sjukvårdbiträden och sjuksköterskor, berättar Carl-Martin Sundbom. Han fortsätter också att representera moderaterna i kyrkofullmäktige i Piteå landsförsamling.
    - Jag kommer att bli en glad och aktiv pensionär! säger Carl-Martin Sundbom.
 
----------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ tisdagen den 13 december 1988
Foto: Gunnar Westergren
 
 

PT-medarbetare

Fr v Sven Lindblom, journalist, Nils Ögren, fotograf och Kurt Landström, typograf. De tre herrarna jobbade på Piteå-Tidningen i många år. Idag 2019 är både Sven Lindblom och Kurt Landström borta.
 
Sven Lindblom och Hans G Pettersson ute på reportage.
 
Hans Lindblom, son till Sven Lindblom har idag gått i sin fars fotspår som journalist. Han jobbar som nyhetsuppläsare/reporter på Nord Nytt.
 
 

Sjöfarten på Piteå inledd /1970

Sjökapten Uwe Wolter har fört Lappland ända sedan hon byggdes för fem år sedan. Här är han tillsammans med sin 6-årige son Frank på Lapplands däck.  bakgrunden ses m/s Västanvik som lossar cement i Piteå.
 
Natten mot fredagen kom det första fartygen för säsongen till Piteå. Det var Lappland och Västanvik. Lappland var även det sista fartyget som lämnade Piteå i januari i år. Sjöfarten på Piteå öppnades i år en dag tidigare än i fjol. Första båten som anlöpte Piteå senaste år var Astarte. Hon kom den 16 maj. Jämfört med 1968 är sjöfarten två veckor försenad. I fem dygn har Lappland varit på resa från den lilla holländska hamnstaden Delfzjil. 
 
Isen satte inga hinder i vägen för fartygen förrän de passerat Kvarken. När de kommit ett stycke uppför Bottenviken tvingades Lappland och Västanvik vänta på ett tredje fartyg. Isbrytare låg i närheten men de ville assistera alla tre fartygen samtidigt. Femton timmar gick innan det var klart för assistans till Piteå.
 
I Piteå lastar Lappland pappersrullar för Bremen och Antwerpen. Fartyget kommer att angöra Piteå var 14:e dag under sommaren och så långt in på hösten som möjligt.
 
--------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Våren 1970

Sista rälsbussen Piteå-Älvsbyn, lördag 27 maj -72

Klockan är 14.25. Tågklarerare Signar Westbrand, Piteå, vinkar iväg den sista rälsbussen för persontrafiken mellan Piteå-Älvsbyn.
 
Våren 1911 fick Piteå glädjebudet att det skulle byggas järnväg mellan Piteå och till norra stambanans anknytning i Älvsbyn. Beskedet åstadkom stor glädje i staden. Det hölls tal på Rådhustorget och spelades musik. Den 1 oktober 1915 ljöd den första lokomotivvisslan på den nybyggda banan. Nu har klockan vridits tillbaka när det gäller persontrafiken på den här sträckan. I lördags kl. 14.25, vinkades nämligen den sista rälsbussen iväg. Persontrafiken är därmed nedlagd på den här linjen och ersätts nu helt av landsvägsbussar till Älvsbyn.
 
Redan i oktober 1969 började persontrafiken mellan Piteå-Älvsbyn att ersättas med landsvägsbussar. Sedan dess har bara en rälsbuss trafikerat sträckan. Det var alltså denna sista rälsbuss som i lördags tog ur trafik. Och piteålinjen utgör därmed en av de många bibanor som i allt raskare takt läggs ner här i landet. Att nu persontrafiken lagts ner mellan Piteå-Älvsbyn betyder dock inte att järnvägsstationen i Piteå ska läggas ner.
    - Tvärtom väntar vi en ökning när det gäller godstransporter, bl a med tanke på den nya hamnen i Haraholmen, säger stationsinspektör Erik Mongs, Piteå.
 
Ett 10-tal passagerare åkte den sista turen. Däribland fanns ungdomar söderifrån, Stockholm och Gävle, som speciellt sökt sig till Piteå för att få åka med den sista turen! Gunnar Hörnström, Gävle, har varit med om flera sådana här sista turer, fotograferat och samlat på stämplar, osv. Samma hobbyverksamhet ägnar sig också Ingvar Nyström och Yngve Lundberg, Stockholm åt.
    - Förvånansvärt lite folk som samlats här för att följa sista rälsbussen, tyckte de dock.
 
Ingenjör Melvin Bjerdahl, fd Norrfjärdenbo, numera Göteborgare, var också en som åkte med. Han var på tillbakaväg till Göteborg efter att ha hälsat på föräldrarna, folkskollärare Lennart och Linda Bjerdahl, Norrfjärden. Melvin hör också till de som följer sådana här händelser med stort intresse och har bl a följt nedläggningen av linjen Åstorp-Höganäs och Kristianstad-Gärsnäs.
    - Nog känns det lite vemodigt när linjer läggs ner, tyckte Gustav Lindberg, Boden, som var motorvagnsförare på sista persontåget till Älvsbyn. På rälsen hade man placerat ut ett dussintal smällare som blev en rejäl avskedssalut sedan tågklarerare Signar Westbrand, Piteå, vinkat iväg 1169 som den sista rälsbussen hette.
 
--------------------------------------------------------
NORRBOTTENS-KURIREN ¤ Måndag 29 maj 1972

Uttryckningsfordon, Piteå, 1965

 

Skyltsöndag i Piteå /1987

Gott om folk och ont om utrymme - ja, sansade och rutinerade bedömare talade till och med om "rekord", apropå antalet besökare på Piteås julskyltning. Uppgiften är svår att få bekraftad, men att skyltningen utvecklade sig till en folkfest av stora mått, råder det ingen tvekan om.
 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 30 november 1987

Reinhold Öhmans åkeri, Piteå, 1976

 

Hel vagn in i stationen

Nära nog hela första buffertvagnen försvann rakt genom väggen i stationsbygganden där bl a ett kafferum smulades sönder.
 
Tågklarerare Signar Westbrand, hade änglavakt, och fick endast ringa skador när ett felväxlat tågsätt med 20 papperslastade vagnar brakade in i Piteå stationshus vid sextiden på måndagsmorgonen. En av fyra tomma vagnar som tagit emot huvudstöten slog igenom väggen och hamnade inne i expeditionslokalerna tryckande bråte och inredning framför sig.
 
Ett tungt kassaskåp blev räddningen för Westbrand, eftersom det slog fast i den vägg, vid vilken han satt, och bildade en sköld. Växlingspersonalen var solbländad och lade för sent märke till att en växel var fellagd. Omläggningen av växeln har mycket väl kunnat göras av lekande barn.
 
---------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ tisdag 17 augusti 1976

Lundgrens Bilaffär, Piteå /1963

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 8 januari 1963

Bogseraren Arne till botten på halv minut /1955

PITEBOGSERARE SJÖNK - 3 CHOCKSKADADE
 
BÅTEN "ARNE" TILL BOTTEN PÅ HALV MINUT
 
 Här har vi bogserbåten Arne i färd med att assistera Polaris, när fartyget vid ett tillfälle intog last i Piteådistriktet.
 
Wirénrederiets bogserbåt Arne sjönk i går vid 18-tiden i Munksundet efter en kollision med Statens skogsindustriers bogserare ASSI. De tre besättningsmännen, Gustav Lindqvist, Klubbgärdet, Gösta Andersson, Blåsmark och Rune Sandberg, Bergsviken, hade bara sekunder på sig för att klara livet. Arne sjönk på en halv minut och de tre männen tvingades kasta sig i det isflakebemängda vattnet. De var chockskadade när de fördes till lasarettet och hade dessutom fått en del skärsår.
 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 24 november 1955

Annonser /1930

 
NORRBOTTENS ALLEHANDA ¤ Fredagen den 17 januari 1930

Tidigare inlägg
RSS 2.0