I musikens tecken

I dag en dag i musikens tecken med gamla polare från förr.
 
I bandet, två Sune och två Hasse. Längst därbak en man
som heter Roger.
 

Trummor

 
Så här var mitt liv i 30 år. Musik, musik och åter musik. I en stor landsvägsbuss
åkte vi ut på våra miniturnéer. I tre år spelade vi oavbrutet varje helg. I mitten
av 70-talet då spelplanen var full så tjänade jag mer pengar än min far som
jobbade på fabrik. Han slet som ett djur ibland, jag slet också, men på ett
lite annorlunda sätt. Jag tyckte att det var rätt orättvist att jag hade mer än
honom, han som började jobba vid 12-13-årsålder. Jag började spela ute
när jag var 15 år. Men han missunnade mig aldrig. Han var intresserad
av det jag gjorde. Aldrig ett ont ord när jag satt i pojkrummet
och dunkade på mina trummor ibland flera timmar varje dag. Tvärtom,
min far och min mor gillade det jag gjorde. Och det är jag dem evigt
tacksam för.
 
I replokalen 1987.
 

En sjungande trumslagare

Trumslagaren som tar ton...
 
Mitt musikintresse väcktes i rätt så tidig ålder. Jag var ca 5-6 år då jag började både sjunga och spela trummor. Allt är egentligen Povel Ramel och Owe Thörnqvists fel. Jag gillade rytmer, jag gillade sång, så därför tog jag efter. Jag stod på köksbron hemma och sjöng så hela grannskapet hörde. En dag mötte jag en snäll tant som bodde en bit ifrån mitt föräldrahem. Hon kom emot mig med ett leende och sa: - Men så fint du sjunger, Roger. Jag brukar höra din sång när jag är ute på tomten.
 
I dag står jag inte på nån bro eller balkong och sjunger. Jag tror att våra grannar inte skulle uppskatta det. Därför så låter jag bli. Men trummar gör jag, så fort jag kommer åt. Jag slår på bord, burkar, mm Yngsta barnbarnet Loke har så smått börjat att ta efter sin farfar. En dag så hörde farmor Elisabeth, lite rytmer från ett annat rum. Det var Loke som stod där alldeles ensam och spelade. Det skall börjas i tid.
 
 

Gubbarna /2009

Rolf Åhmans, sommaren 2009. Fr v Sune, Sune, Roger och Hasse.
 
Fr v Sune Andersson och Sune Karlsson. Sune K. är min kusin.
Sune A. har jag känt sedan 1974-75.
 
 
 

I skivstudion, våren 1978

I trumbåset i studio Skelton i Skellefteå, våren 1978 under inspelningen
av EP-plattan "För bra för att vara sant". Studiotekniker: Tommy Forsséll.
Varför så lättklädd? Det var varmt som i en bastu.

Rolf Åhmans vs Janders

 
Fredagen den 16 maj 1980 spelade vi nonstop dans i Sunderby Logen med Umeåbandet Janders. Logen låg på vägen mellan Luleå-Boden i Norrbotten. Ett mycket populärt dansställe under många år. Nära på alla kända riksband har nån gång spelat där.

ROLF ÅHMANS i vita overaller och platåskor /1976

 

Spiltan, Boden - 1974

ROLF ÅHMANS, på Spiltan i Boden, den 27 december 1974.
Bilden togs innan dansens början 21.00. Fotograf den här kvällen
var Britt Åhman, Rolfs hustru.
 
Spelningar december 1974.
 
¤ 6.12 Forum, Luleå
¤ 7.12 Kåbdalis FH
¤ 14.12 Perudden, Piteå
¤ 20.12 Forum, Luleå
¤ 21.12 Jouksengi
¤ 25.12 Logen Långträsk
¤ 26.12 Kåbdalis FH
¤ 27.12 Spiltan, travrestaurangen, Torpgärdan, Boden.
¤ 28.12 Bergskolan, Bergnäset, Luleå
¤ 31.12 Logen Långträsk
 
På scenen fr v Roger Lindqvist, trummor, sång, Sune Karlsson, bas, sång, Hasse Eriksson, gitarr, sång, Gunnar Sandbladh, saxofon, piano, sång och Rolf Åhman, dragspel, sång, kapellmästare.
När Rolf slutade 1975 övertog Gunnar organist sysslan. Vi köpte en hammondorgel. Till detta tillkom stråkmaskin och en ny medlem, som hette Sune Andersson och var sångare och sologitarrist. Rolf hade bestämt att sluta med sitt spelande vid fyllda 40.

Rolf Åhmans på Perudden /1979

 

Musiker möter musiker

Kjell Andersson tv möter Hasse Eriksson th.
 
Dessa herrar har det gemensamt att de var sångare i varsitt populära
dansband under 60-70-80-talet. Kjell i Kjell-Bertils, Hasse i Rolf Åhmans.
 
Längst till höger, Jan Öqvist, en gång trummis i popbandet The Steelmen. Han
blev senare medlem i Leffes från Älvsbyn.
 
I tisdagens Piteå-Tidning hade jag gjort en liten grej där den här bilden
fanns med som illustration. Kjell, Hasse, Roger och Sune.
 
Mina Ludwvig-trummor fick också följa med.
 
Hasse Berglund och Sune Andersson skötte det tekniska.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En dag fylld av musik

Fr v Kjell Andersson (spelade med Kjell i Kjell-Bertils och Kjell Anderssons orkester).
Hasse Eriksson (spelade med Hasse i Rolf Åhmans i 8 år). Roger L. och Sune
Andersson (som jag också spelat med i Rolf Åhmans). Jag gjorde några studio-
inspelningar med Kjell. Det finns en outgiven CD av Kjell där jag spelade trummor.
 
Fikastund för trumslagaren Lindqvist. foto Seija Höglund.
 
Roger och Hasse dricker kaffe. foto Seija Höglund.
 
 
 
 
 

Orkesterbussen

Inköpt 1974. Inredd med allehanda bekvämligheter. 1977 på väg hem från
en spelning i Norsjö i Västerbotten, havererar motorn. Den såldes senare
vidare till ett tjejband. 1981 hittade jag den på en soptipp ovanför Älvsbyn
i Norrbotten. Våran efterträdare blev en mercabuss som vi hämtade i Sundsvall.

Scenkläder från förr... /1975

Den här skapelsen hade vi 1975. Vi hade blåa byxor till.
 
Det var en dam i Boden som sydde upp den åt oss.
 
 
 

Scenkläder från förr...

De scenkläder jag hade 1974. OBS! De fula foppatofflorna
fanns inte då. Vi hade betydligt finare skodon.

Rolf Åhmans

I måndags en ny repetition med gubbarna i Lillpite. Hasse Eriksson,
sångare och kompgitarrist i bandet sedan 1971 syns på bilden.
 
Hasse Berglund, sångare och keyboardkille som anslutit sig
inför den spelning som vi gör den 15 juli. Hasse har själv varit
med i dansbandssvängen i flera år.
 
T.v. bröderna Andersson, Sune och Sven-Åke.
 
Sven-Åke började hemma i Älvsbyn i popbandet The Steelmen 1963.
 
 
 
 

Rolf Åhmans

 
Lisbeth, hustrun till en av mina fd kolleger i Rolf Åhmans, hörde
av sig efter att hon hittat den här röda lådan i sitt hus. Lådan hade
visserligen stått där i många år, men vad hade vi i den, frågade hon.
Ja, troligtvis så stod den i orkesterbussens lastutrymme. Mickkablar,
och annat "skräp" vill jag minnas att vi hade i den.

ROLF ÅHMANS - 2017

Under 1970- 80- och 90-talet var det orkesterbussar. De senaste åren
har det inskränkt sig till en röd Toyota Corolla.
 
T. v. Hasse Eriksson, sång och kompgitarr. T.h. också en Hasse men med
Berglund som efternamn, sång och keyboard.
 
Bröderna Andersson: t.v. Sune, sång, sologitarr och Sven-Åke sång och bas.
 
Hasse Eriksson mötte jag första gången 1972-73. Han var då redan medlem i Rolf Åhmans. Sune Andersson lärde jag känna när han började i Rolf Åhmans 1975. Sunes äldre brorsa, Sven-Åke anslöt sig till gruppen 1978. Sven-Åke spelade jag med första gången sommaren 1973 i John Harrys orkester. Hasse Berglund spelade jag med i Kjell-Bertils en gång 1988-89. Sune och Sven-Åke har också varit medlemmar i dansbandet Leffes. Sven-Åke började som popmusiker i The Steelmen från Älvsbyn ca 1963.
 
Roger och Ludwig hemma efter flera timmars musicerande i Lillpite.
Det röda huset var en gång mitt föräldrahem. Uppe på vindan där jag hade
mitt pojkrum stod mina trummor på en hedersplats i många år. I 43 år
har Ludwig bott i det här huset. I dag är det yngste sonen som äger fastigheten.
Han bor i det andra huset på samma tomt. Fastigheten står öde sedan 2002.
 
 
 

Nöjessidan i PT fredagen den 9 aug. 1974

 

ROLF ÅHMANS /1979

 

Forum, Älvsbyn - 1969

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredag den 12 december 1969

Tidigare inlägg
RSS 2.0