Roger Lindqvist

Hulda Lovisa Vikström (1876-1935)

Hulda Lovisa Vikström, f. Eriksson 1876-1935) Stensjökullen.. Gift den 18 mars 1889 med Frans Johan Vikström Hemmingsmark, (1865-1932). Barn: Hugo Marino (1899-1978), Vega Syrena (1900-1985), Karin Elvira (1906-1987). 1904 emigrerade familjen till Minneapolis, Minnesota, USA.

 

 

I dag fyller Maria år!

Grattis Mia på din födelsedag!

 

-----------------------------------------------------------------------------
Bilden har jag lånat från Marias fb-sida. 

Tio i topp den 21 februari 1966

 

STOCKHOLMS-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 21 februari 1966.

Radions program P2 - onsdag den 23 februari 1966

STOCKHOLMS-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 23 februari 1966.

Chevrolet Lastvagnar - Viktor Hedman, Piteå / 1931

 

----------------------------------------------------------

NORRBOTTENS ALLEHANDA ¤ Lördagen den 22 augusti 1931. 

Axel & Elma

Axel Lundgren (1886-1972) föddes i Råbäcken, Lillpite. 1917 gifte han sig med Elma Olofsson (1891-1975) från Nattberg, Vistträsk. I femtio år bodde Axel och Elma i sitt kronotorp i Bäckheden. De sista två åren innan Axel gick bort, augusti 1972, bodde makarna i en lägenhet i Vistträsk, inte så långt ifrån dotten Ruth Öhlund med familj. Elma avled i december 1975.

 

Elma och Axel Lundgren vid sitt hus i Bäckheden. Paret Lundgren var min hustrus

morföräldrar. Foto från midsommar 1946.

 

--------------------------------------------------------------------

 

SAAB 93 / 1958

 

----------------------------------------------------------------

LEVANDE LIVET ¤ Den 18 november 1958

Olivia de Havilland / 1945

 

SVENSKA MORGONBLADET ¤ Onsdagen den 3 oktober 1945

Förkylningstider - 1937

SVENSKA MORGONBLADET ¤ Fredagen den 29 januari 1937

SAGA - Luleå / 1945

NORRBOTTENS-KURIREN ¤ Tisdagen den 17 juli 1945 

Dikter & små finurliga tankar / Roger Lindqvist

Klipp ur Norrbottens Allehanda 1930-tal

----------------------------------------------------------------------

NORRBOTTENS ALLEHANDA ¤ Lördagen den 22 augusti 1932.

 

-----------------------------------------------------------------------

NORRBOTTENS ALLEHANDA ¤ Onsdagen den 27 juli 1932.

 

 

-------------------------------------------------------------

NORRBOTTENS ALLEHANDA ¤ Lördagen den 27 juli 1932.

Pappa våren 1977

Pappa på sin älskade altan, där han och mamma intager en måltid våren 1977.

 

------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.    

Pappa sommaren 1980

Min far gräddar våfflor på altanen hemma i Hortlax sommaren 1980.

 

-------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.  

 

Chevrolet årsmodell 1937

 

--------------------------------------------------------------

SVENSKA MORGONBLADET ¤ Fredagen den 29 januari 1937.

President Paramount / 1938

---------------------------------------------------------------------------

NORRBOTTENS-KURIREN ¤ Fredagen den 4 november 1938.

Östen "med rösten" Warnerbring gör reklam

 

-----------------------------------------------------------

SE ¤ Den 20 september 1973.

Folkparken Skellefteå / 1974

--------------------------------------------------------------------------

NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ Fredagen den 11 oktober 1974.

Hemsöborna / 1966

 

¤ Han lyckades till slut, Carlsson. Här brölloppsscenen med Carlsson-Allan Edwall

och madame Flod-Sif Ruud.

 

    - Jag är i stort nöjd med jobbet och tror att största delen av tittarna ska trivas.

Så säger regissör Bengt Lagerkvist inför starten på Strindbergs "Hemsöborna" i kväll.

    - Varför valde teateravdelningen just "Hemsöborna"? Den har ju filmats flera gånger och med romanens innehåll är väl ingen obekant.

    - Därför att jag tycker "Hemsöborna" är den idealiska TV-följetongen. Varje kapitel ger spänning inför nästa och romanen är ett enda stort folklustspel med alla klassiska ingredienser. Där har vi flickor, höstackar, drängstuga, hela svenska exotiska skärgårdslandskapet, frodigheten, humorn - allt kombinerat med en underbar naturlyrik. I idyllen finns finns också dramatiska inslag med svartsjuka, död och intriger.

 

    - Inspelningarna av filmen, som förresten motsvarar tre och en halv långfilmer, gick väldigt bra. Vädret var fint. Göra film brukar vara en enda lång prövning, men den här gången klaffade det. Sedan fanns det stimulans i att inget man gjorde var så att säga fusk. Kymmendö är sig häpnadsväckande lik från Strindbergs tid. Där står madame Flods hus, Carlssons undantagsstuga, logar och ladugårdar och allt kvar.

 

    - Och de statister jag använde var folk som bodde där ute och som till och med kände Carlsson, som dog så sent som 1930. Hela Strindbergs roman fanns på plats.

    - Och rollbesättningen, är du nöjd med den?

    - Absolut. Det var just att vi hade Allan Edwall i TV-teatern som vi vågade oss på inspelningen. Sedan hade vi turen kunna få Sif Ruud som madame Flod. Man bör ju inte så här i förväg säga något om skådespelarinsatserna, men de här två har gjort ett underbart arbete.

    - Bo Nilssons musik?

    - Han har tagit mest  fasta på de lyriska stämningarna i filmen och gjort sina visor därefter.

 

Klockan 19.30 är det alltså dags för Allan Edwall och Strindbergs berömda öppningsscen:

Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen.

 

 

--------------------------------------------------------------------------

STOCKHOLMS-TIDNINGEN ¤ Lördagen den 19 februari 1966.

 

The Beatles - YEAH! YEAH! YEAH! - 1964

--------------------------------------------------------------------------------

STOCKHOLMS-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 10 augusti 1964.

 

Gula Hund / 1964

--------------------------------------------------------------

STOCKHOLMS-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 10 augusti 1964.

Taxi trafikförening Stockholm / 1964

 

------------------------------------------------------------------------

STOCKHOLMS-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 10 augusti 1964.

 

Beatles i Montreux / 1966

-------------------------------------------------------------

STOCKHOLMS-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 22 februari 1966.

Tio i Topp den 16 september 1973

AFTONBLADET ¤ Söndagen den 16 september 1973

Svensktoppen den 16 september 1973

AFTONBLADET ¤ Söndagen den 16 september 1973

 

Shopping, Luleå: HEP STARS / 1965

-------------------------------------------------------------------

NSD ¤ Måndagen den 15 november 1965

 

 

Piteå Bosättningsaffär

--------------------------------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 19 maj 1939

 

Porträttgalleri av Hortlaxbor / 1937

Gamla foton har så länge jag kan minnas fått mig att "gå igång". Bilderna berättar, trots sin totala tystnad, om hur det en gång var. I det här fallet har jag plockat fram några porträttbilder av de män och kvinnor som en gång satte sina avtryck i vår bys historia. I de bilder som här publiceras, finns för mig både kända som okända män och kvinnor. Bilderna är hämtade ur boken: "Porträttgalleri från Norrbottens län, 1937". Ett tack till Leif Lidman som förärade mig den här boken. /Roger.

 

FRANS SIGFRID ANDERSSON.

F. 1900-02-03 i Hortlax d. 1944-08-14 i Hortlax.

Murarmästare.

Gift med: Elin Regina f. 1901-10-05. d. 1999-07-01.

 

------------------------------------------------------------------------------------

 

HJALMAR ANDERSSON.

F. 1898-10-01 i Hortlax d. 1946-06-11 i Hortlax.

Jordägare. Led. av kom.-fullm., styr.-led. och sekr. i Sv. Sågindustriarb.-förb. avd. 126, Storfors.

Gift med: Mimmi f. 1897-08-19 d. 1991-10-23.

 

-----------------------------------------------------------------------

 

TEKLA ASPLUND.

f. 1887-09-23 i Piteå landsförsamling, d. ? Småskollärarinna. V. ordf. i Hortlax sockens nykterhetsnämnd, lärarekårens suppl. i folkskolestyr., bibliotekarie för Hortlax skolbibliotek, suppl. i barnavårdsnämnden och fattigvårdsstyr. Hortlax socken.

 

-----------------------------------------------------------------------------

 

LEVI BENTZLIN.

F. 1894-06-28  i Piteå landsförsamling, d. 1964-12-22 i Hortlax.

Sågverksägare. Delägare i Sandholmens sågverk, Hortlax socken.

Gift med: Judith f. 1896-04-24 d. 1973-01-01.

 

-------------------------------------------------------------------------

 

JUDA BENTZLIN.

F. 1898-02-10 i Piteå landsförsamling, d. 1958-12-18 i Hortlax.

Sågverksägare. Delägare i Sandholmens Sågverk.

Gift med: Thyra f. 1905-09-02 d. 2003-07-03.

 

---------------------------------------------------------------------------------

 

ELIS HEDKVIST.

F. 1889-07-24 i Piteå landsförsamling d. 1969-02-24 i Hortlax.

Hemmansägare. Medlem av hushållningssällskapet och Norrbottens läns lantmannaförbund.

Gift med: Elise f. 1891-02-08 d. 1977-06-15.

 

------------------------------------------------------------------------------

 

CARL-OLOF DEGERMAN.

F. 1898-08-18 i Skellefteå landsförsamling d. 1961-07-28 i Hortlax.

Kyrkoherde. Ordf. i folkskolestyr. och barnavårdsnämnden.

Gift med: Calla f. 1904-06-01 d. 1982-07-16.

 

---------------------------------------------------------------------------

 

ADIL HEDSTRÖM.

F. 1900-09-29 i Piteå landsförsamling d. 1995-05-30 i Hortlax.

Bussägare. Inneh. av trafiklinjen Pitsund-Hortlax-Piteå. Medlem av S. O. R.

Gift med: Maja f. 1905-09-26 d. 1979-06-05.

 

-------------------------------------------------------------------------------------

 

EMIL LUNDBERG.

F. 1885-08-01 i Hortlax d. 1965-07-27 i Hortlax.

Hemmansägare. Led. av kom,-fullm., vägstyr. och folkskolestyr., ordf. i hästuttagningsnämnden, styr.-led. i Hortlax Mejeriförening.

Gift med: Anna Elisabet f. 1889-09-14 d. 1951-08-03.

 

--------------------------------------------------------------------------------

 

OSCAR LINDGREN.

F. 1897-12-03 i Piteå landsförsamling d. 1976-03-29 i Hortlax.

Sågverksarbetare. Led. av kom.-fullm., kom.-nämnden, folkskolestyr. och tax.-nämnden, vägstämmoombud.

Gift med: Altea Johanna f. 1892-09-14 d. 1951-08-03.

 

-----------------------------------------------------------------------------

 

OSKAR LUNDMAN.

F. 1885-11-29 i Hortlax d. 1961-03-22 i Hortlax.

Stuveriförman vid Piteå Stuveriförening.

Gift med: Johanna f. 1901-09-27 d. 1978-06-10.

 

-----------------------------------------------------------------------------

 

 

JOSEF LÖFSTEDT.

F. 1891-04-24 i Hortlax d. 1969-10-16 i Hortlax.

Hemmansägare. Styr.-led. i Hortlax Mejeriförening, medlem av hushållningssällskapet och Norrbottens läns lantmannaföbund.

Gift med: Emma f. 1897-06-27 d. 1971-01-28.

 

--------------------------------------------------------------------

 

SIMEON LÖFSTEDT.

F. 1895-12-23 i Hortlax d. 1954-07-10 i Hortlax.

Folkskollärare, kantor och organist.

Gift med: Elin f. 1906-02-26 d. 1989-07-20.

(Min far brukade ibland berätta om Kantor Löfstedt). /Roger.

 

-------------------------------------------------------------------------------

 

ERIK SANDLUND.

F. 1868-11-18 i Hortlax d. 1938-04-26 i Hortlax.

Hemmansägare. Kyrkovaktmästare. F. d. led. av kyrkorådet, fattigv.-styr. och barnavårdsnämnden, f. d. barnavårdsman.

Gift med: Alma f. 1871-06-15 d. 1960-09-03.

(Sonen Håkan blev även han kyrkovaktmästare. Ledde även Hortlax manskör). /Roger

 

---------------------------------------------------------------------------

 

HJALMAR SUNDSTRÖM.

F. 1887-05-29 i Hortlax d. 1966-05-13 i Hortlax.

Hemmansägare och urmakaremästare. Led. av tax.-nämnden och kyrkorådet, kyrkokassör, byålderman, styr.-led. i Piteå tingslags brandstodsbolag, f. d. led. av kom.-fullm., styr.-led. i Hortlax Mejeriförening.

Gift med: Elin f. 1891-07-02 d. 1973-07-28.

 

------------------------------------------------------------------------

 

JOHAN SUNDSTRÖM.
F. 1864-03-25 i Hortlax d. 1940-08-15 i Hortlax.

Hemmansägare.

Gift med: Johanna f. 1874-10-27 d. 1970-03-08.

 

------------------------------------------------------------------------

 

ERNST VIKGREN.
F. 1882-01-16 i Piteå landsförsamling d.? i Hortlax.

Ordf. i fattigvårdsstyr. och arbetslöshetskom., f. d. led. av kom.-fullm.

Gift med: Frida f. 1882-05-15 d. 1954-12-26.

 

------------------------------------------------------------------

 

KLAS VIKLUND.
F. 1881-07-26 i Piteå landsförsamling d. 1964-04-10 i Hortlax.

Maskinmästare vid Munksunds Sågverk, Munksund. Övermontör sedan 1932.

Gift med: Agnes f. 1904-05-22 d. 1991-04-05.

(Var ibland hem där Klas och Agnes bodde bredvid Hortlaxvägen i Övremarken. De hade en adoptivdotter, Meeri, som kommit hit under kriget. Hon fick en son som hette Jan, och en dotter vid namn Maria. Meeri hade en bror som hette Pentti. Han kom en sommadag med sin röda VW-cabrolet. Gissa om vi barn blev imponerade?). /Roger.

 

----------------------------------------------

 

OSCAR SUNDLÖW.
F. 1891-10-10 i Byske socken, Västerbottens län  d. ?

Sågställare vid Storfors Sågverk, Munksunds A.-B.

Gift med: Ida f. 1900-09-19 i Piteå landsförsamling d. ?

 

 

------------------------------------------------------------------------------------

 

IDA SUNDLÖW.
F. 1900-09-19 i Piteå landsförsamling d. ?

Distriktsbarnmorska.

(Gift med Oscar som ses på den övre bilden. Paret bodde grannar med Klas och Agnes Viklund bredvid Hortlaxvägen. De hade en dvärgcollie vid namn "Zita", som Oscar brukade vara ut och gå med. Han gick ofta förbi mitt föräldrahem. Ida var som sagt barnmorska, och hade ett finger med i spelet när jag skulle komma till världen. Mon mor har berättat, att hon stod i potatislandet, när Ida kom på besök. Ida tyckte att min mor skulle gå in och vila istället. Strax därpå anmälde jag min ankomst. Detta var onsdagen den 25 september. Jag föddes strax efter midnatt, torsdag klockan ca 01.00 på natten den 26 september). /Roger

 

---------------------------------------------------------------------

 

KNUT WIKLUND.
F. 1899-04-04 i Hortlax d. 1972-07-11 i Hortlax.

Elektriker.

Gift med: Selma f. 1898-11-17 d. 1996-12-21.

(Knut Wiklund bodde i centrala byn. Han hade en affär som sålde el-artiklar, som jag minns. Mitt emot fastigheten, låg byns folktandvård och Konsum-butik)./Roger.

 

------------------------------------------------------------------------------------

 

ANTON WESTERLUND.
F. 1881-03-20 i Hortlax d. 1952-02-05 i Hortlax.

Hemmansägare. Kyrkovärd, led. av kom.-fullm. och kom.-nämnden, ordf. i kom.-stämman, v. ordf. i kyrkostämman, ordf. i valnämnden, byastämman och i 1:a majblommekommittén.

Gift med: Maria f. 1888-06-26 d. 1940-04-29.

 

------------------------------------------------------------------------

 

AGNES WIOLA NYLUND.
F. 1903-01-21 i Säbrå församling, Västernorrlands län d. ?

Föreståndarinna vid Hortlax sockens ålderdomshem.

 

-------------------------------------------------------------------------------------

Källa: PORTRÄTTGALLERI från NORRBOTTENS LÄN / 1937.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Leif GW som nattlektyr...

Herman Lindqvists "Historien om Sverige" har förnöjt min läslusta de senaste veckorna. Så även Sissela Bok´s, "Alva", en biografi över hennes mor Alva Myrdal. I några veckor har jag även följt författaren Ernest Hemingways händelserika leverne. Allt ifrån tidig barndom, kärleksliv, whiskygroggar, till berömmelse och det självmord som ändade hans liv. På nattygsbordet väntar även Karl-Olof Anderssons bok, "Nils Ferlin - poet i livets villervalla. I dag hamnade även Leif GW Perssons, "Gustavs grabb", i min bokhylla. Under ett antal veckor "bodde" August Strindberg i min säng. Det var hustrun, Strindberg och jag. August låg i mitten. Vissa nätter ville han helst sova på nattygsbordet. Vi får väl se vart Leif GW hamnar. Tror inte i sängen i alla fall.

 

 

 

Norahs tofflor

Det var inte bara Norah som kom på besök häromdagen, det var även hennes tofflor.

 

--------------------------------------------------------------

Toffelfotograf: Roger

 

 

Ett fika på Ekbergs

I dag har vi suttit på Ekbergs och löst världsproblemen. Resultatet kan ni ta del utav i kvällens nyhetssändningar. Så även i morgondagens tidningar, under rubriken:

 

FYRA MEDELÅLDERS PITEBOR, LÖSER BÅDE MORDGÅTOR SAMT MELLANÖSTERNKRIS.

 

Det var runt omkring klockan 13 idag, som de fyra piteborna, samlades på Ekbergs konditori på Storgatan i centrala Piteå. Under flitigt kaffedrickande, semlor och andra delikata bakverk, började brainstormingen. Man kan väl kanske påstå, att själva tändvätskan till deras otroliga hjärnkapacitet, berodde på kaffebönorna. Under den tre timmar långa sittningen löstes såväl Palmemordet som World Trade Center-katastrofen den 11 september 2001.

 

Vad de fyra gubbarna, med efternamnen: Lidman, Lindlöf, Lindqvist och Johansson här gjorde, kommer på sikt troligen att resultera i ett eventuellt hederspris, som kommer att utdelas under gatufesten Piteå Dansar och Ler i sommar. Som grädde på moset kommer den belöning på 50 miljoner också att tilldelas de fyra, detta för att man på endast ett antal timmar, lyckats lösa Palmemordet.

 

Vad krisen i mellanöstern beträffar, så återkommer vi till detta efter nästkommande Ekbergsbesök.

 

-----------------------------------------------------------------------------

 

Norah regisserar farfar...

I dag har Norah varit här nästan hela dagen. Innan hennes pappa kom, frågade hon om hon skulle få sova  här i natt. Och det fick hon. Norah och farmor har hjälpts åt i köket under dagen. Det har både bakats och gjorts Pitepalt. Mitt på dagen gick Norah och farfar ut på promenad. Hon ville så gärna se hur mycket snö det var i lekparken, så vi styrde därför stegen dit. Det blev karusellåkande och bus i snön. Hon ville att jag skulle vara Emils pappa, och att jag skulle be henne gå in i snickarboda. Hon regisserade och jag lydde. Hon pekade åt vilket håll jag skulle gå, hon var bestämd på den punkten. Kanke en ny kvinnlig demonregissör på gång? Strax före middagen skickade farmor Bettan, Norah och farfar till ICA-Matmix för att hämta ett paket. I paketet låg bl a en sagobok med sånger, en CD följde också med. Just nu så sitter farmor och Norah och läser ur boken. Norahs säng är bäddad och klar. Så nu får vi vänta och se när John Blund kommer och kastar sömnpulver i hennes ögon. I dag var det meningen att vårt andra barnbarn Max skulle hämtas från dagiset och vara här under kvällen. Men si det gick inte. Max har varit förkyld, och haft lite oroligt i sin mage. Men det kommer fler chanser. Vi brukar hämta honom någongång då och då. Och det gör vi ju så gärna. Likadant gjorde mina föräldrar då pojkarna var små. Och jag vet inte hur vi skulle klarat oss utan grabbarnas farföräldrar. Deras morföräldrar var avlidna, så vi hade ju endast dem. De var guld värda. Men de sa vi till dem då och då hur mycket de betydde.

 

Norah i köket tillsammans med farmor Elisabeth. När damerna hade hållit på

en lång stund så frågade jag vad de gjort: MOROTSKAKA! blev svaret. Norah var lite lurig.

Hon kom till mig och ville jag skulle smaka citron i en tesked. Å det är klart jag gjorde!

 

Norah bakar.

 

Norah gör Pitepalt.

 

Norah och farfar på väg till den snöiga lekparken.

 

Så plötslig la sig Norah ner och gjorde snöänglar.

 

Efter snöängeln blev det karusell. Och när farfar satte sig ner, så hördes ett knak.

Vi trodde båda att ställningen skulle rasa ner. Vilket den inte gjorde. Tur! Så än står

den kvar, när Norah nästa gång blir så där ofantligt leksugen.

 

----------------------------------------------------------------------------------

Foto: Roger Lindqvist.

 

 

Vintersjöfart i Norrbotten / 1973

Skeppningen på Piteå kommer att kunna pågå vintern ut. Det tror man på inom

sjöfartskretsar. Det skulle betyda att skeppningen på Piteå pågått tre år i rad

utan avbrott! Tidigare vintrar har dock båtarna anlöpt främst Lövholmen. Aldrig

tidigare har Piteås stadshamn (bilden) haft båtar inne i februari månad. Den här

bilden är därför historisk!

 

Medan SJ-chefen Lars Peterson talar om att det är blåögt tro på året-runt-sjöfart på våra norrbottenshamnar så fortsätter skeppningen trots allt för fullt, bl a i Piteå. Och inom sjöfartskretsar blir man allt säkrare på att skeppningen ska kunna pågå hela vintern ut. I så fall blir det tredje året i rad som skeppningen på Piteå pågått utan uppehåll! Den här vintern har lastfartygen för övrigt kunnat gå praktiskt taget utan isbrytarassistans.

 

Att skeppningen på Piteå nu är på väg att fortgå för tredje året i rad utan avbrott betyder dock inte att båtarna anlöpt Piteås inre hamn, stadskajen. Vinterskeppningen har i stället gått över Lövholmens hamn strax utanför centrala Piteå. Men, i år kan stadsborna se lastfartygen ända inne i stadskajen. Och det har aldrig tidigare hänt att skeppningen pågått så länge som nu på Piteås stadshamn. Någon gång i januari har det tidigare hänt att båtar anlöpt stadshamnen.

 

Bilden försvinner  

Ända sedan segelfartygens tid har ett pittoreskt inslag i Piteås stadsbild varit sjöfarten. Fartygen har anlöpt Piteås stadshamn, lossar och lastar varor av olika slag. Nu försvinner tyvärr den här bilden. I och med att Piteå får en ny, stor hamn ute på Haraholmen är det meningen att skeppningen på stadshamnen och även Lövholmen ska dras in. När det gäller stadshamnen kommer för övrigt hamnbassängen till stora delar att fyllas ut för att ge underlag för den nya trafikleden, den s k Timmerleden. Om det utanför den del som fylls igen ska göras några satsningar i form av t. ex. småbåtshamnanläggning, eller liknande, har kommunens fäder ännu inte fattat något beslut om.

 

-------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1973 

 

 

Daniel fyller år!

Daniel fyller år - som han alltid gjort sedan han föddes,

den 20 januari.

 

GRATTIS käre son när du fyller 26 år. Vi kommer vad det lider till dig och Mia. Vi ses!

 

-----------------------------------------------------------------------------

 

Stora transporter för Piteå-rederi / 1967

Renö och Arne är föremål för finputs inför säsongen. De har ett slitsamt år

framför sig.

 

Nu är snart våren här. Åtminstone får man det intrycket vid Wiréns båtvarv vid Sandholmen utanför Piteå. Där är man i full fart med att ställa alla bogserbåtar i ordning för den stundande sjöfartssäsongen. I slutet av april beräknar man att sjöfarten skall vara igång. I år ser det ljust ut för bogserbåtsflottan. Man har fått större och längre transporter än vanligt. De senaste 5-6 åren har det varit halvskralt men i år har det ökade råvarubehovet bl a för Mo & Domsjö och Holmens pappersbruk i Hallstavik medfört stora order för Wirén-bolaget.

 

Man skall t. ex. bogsera 200.000 kubikmeter timmer från Karlshamn i Blekinge upp till Hallstavik och även MoDo har signalerat stora och långa transporter från syd-Sverige till Norrland. Wirén-bolaget sätter in åtta bogserbåtar i år, sex egna och två lånade.

    - Det är inga problem att skaffa båtar och transporter i år men det stora kruxet är att få tag i kockor till båtarna, säger redare Hans Wirén. Han behöver minst tre kockor, men har ännu inte fått något svar.

 

-----------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ April 1967.

 

Rane får draghjälp av KOLBJÖRN i Piteå hamn

En holländsk sveabåt med iberisk besättning lämnar Sveakajen med hjälp av Kolbjörn.

 

SJÖFARTSPIONJÄR NU UNDER BEKVÄMLIGHETSFLAGG

 

Sveabolaget, som en gång i tiden verkligen gjorde skäl för sitt svenska namn genom att vara vårt lands kanske viktigaste transportföretag, har för länge sedan slopat sin målsättning att t ex ge Norrland så lång sjöfartssäsong som det någonsin var möjligt. I stället har man gett sig in på lönsammare marknader som tank- och passagerarfart i turismens tjänst.

 

Dessutom är en stor del av rederiets båtar satta under främmande flagg. Så är det t ex med Rane som är byggd i Holland för Sveas holländska rederi och som med spansk och portugisisk besättning seglar in snabbare pengar till aktieägarna i Sverige.

 

------------------------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Våren 1973.

 

 

 

 

Lördagsbilder...

Piteå stadskyrka stod invigningsklar 1668. Kyrkan är även den äldsta träkyrkan i Norrland.

 

Klockstapeln stod klar året 1727.

 

Piteå stadshotell invigdes den 11 november 1906.

 

Piteå allmänna läroverk från 1894. I den översta våningen hade vi vår träningslokal

när jag spelade med OPUS.

 

-----------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.

 

Högertrafikomläggningen 1967

Bilden visar den våldsamma trafiken efter Sundsgatan i Piteå söndagseftermiddagen

den 3 september.

 

Den första allvarliga trafikolyckan i Sverige efter trafikomläggningen inträffade sent på söndagskvällen då två bilar med sammanlagt sex personer frontalkrockade på E 4 i Rosvik. De åkande ådrog sig benbrott, ansiktsskador och bröstfrakturer. Den ena bilen hade kommit över på vänster sida och kolliderade där med en mötande bil. Tre ambulanser med läkare förde de skadade till Piteå lasarett.

 

I Norrbotten gick övergången bra, om man bortser från den svåra olyckan på E 4 i Rosvik. Laglydigheten var även stor. Detta gäller inte minst Piteå där trafikanterna skötte sig storartat dock med mycken hjälp av polisen som gjorde en storatrad insats.  I staden antecknades bara tre syndare. En av dem hade gett sig ut i trafiken under stopptiden på natten medan två alltför grovt bröt mot stopplikten i Lomtjärnskorsningen.

 

Omläggningen i övriga delar av landet fick ett betydligt lugnare förlopp än någon hade kunnat vänta. Visserligen inträffade ett 60-tal nämnvärda trafikolyckor runt om i landet men detta är en låg siffra för en söndag. Vid olyckorna skadades sammanlagt 11 personer därav två svårare. Rattfylleri var orsak till åtminstone en av olyckorna. Vid en presskonferens på söndagskvällen kommenterade kommunikationsminister Palme olyckorna vilka han inte ansåg ge anledning till oro. Övergången har tekniskt och oranisationsmässigt varit mycket tillfredsställande ansåg hr Palme.

-------------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 4 september 1967.

 

Den aktuella söndagen åkte min far, jag och min morfar i vår blå VW iväg in mot staden Piteå. Där körde min far gata upp och gata ner, för att pröva högertrafiken i praktiken. När vi åkte upp efter Uddmansgatan, och skulle svänga vänster i riktning ner mot Sundsgatan, stannade en polisman av min far. Han vevade ner rutan, polismannen gjorde då en flott honnör, och påtalade en önskan om att min pappa skulle ta ut svängen i kurvan mer än vad han gjorde. Ett minne som fortfarande finns kvar i ett av hjärnans rum för onödigt vetande. /Roger

 

 

Våldsam krock i Öjebyn / 1967

Den skadade Tore Johansson, Sjulnäs, vid roknäsbilen, som fick frampartiet intryckt.

 

Vid 14-tiden på söndagen inträffade en kraftig krock mellan två personbilar på E4-korsningen till IC i Öjebyn. En bil från Burträsk kom ut på E4 mitt emot IC och krockade med en bil som kom norrifrån efter E4. I det senare fordonet, som var från Roknäs, skadades passageraren Tore Johansson, Sjulnäs, dessbättre inte allvarligt. Han fick föras till lasarettet där han fick et mindre sår vid ena ögat igensytt. Vidare hade han stött sig i armbågen. Båda fordonen måste anses som totalhavererade. Föraren av burträskbilen blev chockskadad.

----------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1967

 

Yngve Skarin säger adjö till Perudden / 1972

Yngve Skarin slutar som nöjesarrangör efter 15 år på Perudden. Dottern Christina

tar vid där pappa Yngve slutar. Dans, bingo och föreningsaktiviteter förekommer i

den stora lokalen.

 

Vid nyåret skrivs historia på Perudden - populärt dansställe 14 km från Piteå. Dan före nyårsafton arrangerar Yngve Skarin sin sista dans. Efter 15 år som framgångsrik nöjespappa drar han sig tillbaka. Perudden är och har varit ett av länets allra populäraste nöjesetablissemang. Speciellt "poppis" var Perudden i början av 60-talet då trängseln var enorm på dansgolvet. Även om Yngve Skarin slutar som festbas betyder det inte att det är färdigdansat på Perudden.

 

Perudden stannar t.o.m. i familjen Skarins ägor. Yngves dotter Christina Skarin-Lundström, tar vid där pappa slutar. Pappa Yngve är säker på att det ska gå bra för dottern:

    - Christina kan den här branschen. Hon har varit med under en lång följd av år.

 

-------------------------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ December 1972.

 

Ny vår för sjöfarten i Piteå / 1971

Margit Gorthon hade nästan isfria vatten en bit i Pitsundet. Men även om det

varit åtskilligt med is hade hon tagit sig fram.

 

Trots året-runt-sjöfart för första gången fick Piteå även i år en vårbåt. Som sådan vill vi betrakta "Margit Gorthon" som vid middagstid på måndagen passerade Pitsundet på väg upp till Lövholmen. Vårbåt får hon kallas därför att fartyget kan förebåda en ny tid för piteåsjöfarten, i och med att det enda svenska rederi som under senare år visat ett service-tänkande när det gäller norrländsk skogsindustri därmed uppträder på Piteås sjöfartsmarknad. Det gäller i första hand bara ett korttidskontrakt om 12 platser på 1.000 ton från ASSI till England, men de som är sjöfartsintresserade vill se något mer i det hela. Möjligen ett svar från ASSI  på generaldirektör Erik Severins invit om vintersjöfart på Bottenviken, men endast med större, kraftiga fartyg i allra högsta isklass. Och den typen tillhör "Margit Gorthon". 5.500 ton framdrivna av 4.000 hästkrafter.

 

----------------------------------------------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Våren 1971.

 

Gammal bekant - i Piteå hamn / 1972

De s k Royal-båtarna torde vara de vackraste s k paragrafbåtar som någonsin

byggts. Mästare till dem är en isländsk skeppskonstruktör och byggplats Gävle varv.

Denna båt byggdes 1957.

 

En gammal bekant bland Piteås stuveriarbetare besöker i dagarna Piteå hamn. Det är Royal Pulp - en gång i tiden ägd av Assi men numera omdöpt till Felix och hemmahörande i Flatbank. Fartyget som lossar glaubersalt vid Västerkajen, var under Assi-tiden något av ett olycksfartyg och bl a utsatt för en svår brand. Oturen tycks förfölja henne eftersom en grodman från Piteå brandkår fick undersöka en skada - dock inte allvarlig - på propellern. Den nuvarande ägaren av fartyget är den andra efter det båten såldes av Assi.

 

Vid stadskajen låg det ytterligare en svensk båt och lastade på onsdagen, det var Cecilia av Malmö. Detta är värt att anteckna eftersom det i vanliga fall bara brukar synas tyska fartyg vid Piteås kajer. De skärpta tyska säkerhetsföreskrifterna tycks redan medverkat till att svenska fartyg kan konkurrera om frakterna.

 

-----------------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Maj 1972.

 

Omvandling av Piteå inre hamn förestår / 1972

Den del av hamnbassängen som syns på denna bild kommer att utfyllas

för timmerleden. Utanför denna blir det en småbåtshamn.

 

Inom Piteå hamn förestår en ordentlig omvälvning. Stadsborna kommer att måste finna sig i att inre hamnens kajer försvinner inom en snar framtid medan skeppningen flyttar ut till Haraholmens djuphamn. Skrotningen av inre hamnen kan gå raskare än många har väntat sig genom att en av kajerna är i synnerligen dåligt skick genom ras. Det gäller Tullkajen där hamnplanen har djupa farliga hål. Detta betyder att utfyllnaden för timmerleden eventuellt kan börja redan i år i en del av hamnbassängen. Troligen mycket välkommet för vägbyggarna som i höst startar arbetet med Timmerleden på sträckan Degeränget-Västerkajen. Något avbräck i sjöfarten kommer detta inte att betyda eftersom Haraholmsbygget framskrider programenligt och står färdigt nästa sommar.

----------------------------------------------------------------

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 7 juni 1972.

 

 

 

 

 

Vårvärme i Norrbotten / 1972

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1972

 

Bröllopsdag 1948-2013

I dag för exakt 65 år sedan gick mina föräldrar till prästen. I mammas och pappas fall var det kyrkoherden i Hortlax C. O. Degerman som var vigselförättare. Min mor har berättat, att vid tiden för vigseln var det 40 grader minus, samt mycket snö därtill. När mamma hade klätt sig till brud, så var det taxiägaren Göran Berglund som med sin taxi hämtade min mor. Hur min pappa skötte transporten, vet jag tyvärr inte. Efter bröllopet åkte samtliga inblandade iväg till Erik och Essy Lindkvist i Övremarken. Det var där som bröllopsmiddagen intogs, det var även där som far och mor övernattade.

 

JOHN Elof Lindqvist och MAJ-GERD Karolina f. Lundgren.

 

Vigselbevis.

 

Ett av de många telegram som anlände till brudparet Lindqvist.

 

----------------------------------------------------------------

 

Vinterbilder...

26 minus där jag står vid vårt fönster och tittar ut. /Foto: Roger Lindqvist.

 

Visst är det vackert, men jag längtar förtvivlat efter sommaren. /Foto: Roger Lindqvist.

 

Skriet - av Edvard Munch, hänger på vår vägg. Tyvärr är det inte originalet.

Men efter alltför mycket mörker och kyla, så känner man sig ungefär

på detta sätt. /Foto: Roger Lindqvist.

 

 

Utsikt från ett fönster

Utsikt från sovrumsfönstret, denna torsdag den 17 januari 2013. Minus 26 grader.

------------------------------------------------------------------

Foto: Roger Lindqvist   

 

FORD 1955

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1955

Nya PV 544 / 1961

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ 1961

Volkswagen transport / 1959

-------------------------------------------------------------

NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ September 1959

Detta är en "vanlig" Volkswagen / 1955

 

Många har försökt sig på att ge Volkswagen ett nytt ansikte. Ingen har hittills lyckats till den grad att Volkswagenwerk i Wolfsburg kunnat godkänna det. Ingen utom Italiens berömde karosserikonstnär Luigi Segre från Ghia, Turin, som i samarbete med karosserifabriken Karmann i Osnabrück - vilken också svarar för Volkswagen cabriolet - ritat en elegant kupékaross.

 

I dagarna har hans verk presenterats i Tyskland och mottagits med förtjusning i alla bilintresserade kretsar. Det är en tvåsitsig kupé - med reservsits för två personer - som gör ett mycket elegant intryck. Den är byggd på ett vanligt Volkswagen-chassi och utrustad med 30 hk motorn, som ger 115 km/tim. i toppfart. Den sportiga karossen är 4.14 m lång, i,64 m. bred och 1,32 m hög. Volkswagen-kupé kommer i Sverige att kosta omkring 10.000 kronor, och de första exemplaren väntas hit någon gång under augusti.

 

En miljon VW tillverkade

Den 1. 000.000:e Volkswagen rullade på fredagen ut ur den väldiga bilfabriken i Wolfsburg och inte mindre än 600 journalister, fotografer och Volkswagenförsäljare från en rad länder över hela världen bevittnade evenemanget.

 

------------------------------------------------------------------

NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ Den 8 augusti 1955

Volkswagen -58

 

KARAKTÄR: Hållbart och ekonomiskt fordon med särpräglade egenskaper. 58:an har fått avsevärt förbättrad sikt och värme.

 

Det kan inte undgås att vi ibland undrat hur det skulle sett ut om Volkswagenwerk hade byggt en bil med motor och bränsletank i rätta ändar så att säga. Skulle det trots allt blivit samma succé som den nuvarande vagnen blivit? Vi tror att framgången orsakats bl. a. av det speciella utseendet och det speciella egenskaperna.

 

Manövermässigt är bilen bland det mest lättkörda och roliga vi prövat. Att lära sig köra bil på Volkswagen måste vara enkelt beroende på sikt, rattlutning, lättskött växellåda och koppling. 58-årsmodell av denna europeiska bestseller har fått en hel del trivsamma och praktiska förbättringar. Vindrutans överkant har höjts och ger bättre sikt framåt och snett åt sidorna för långa personer. Bakrutan har ökat avsevärt. Sikten bakåt har ändrats från farligt dålig till fullt godtagbar. Värmen har man lyckats förbättra avsevärt vilket utan tvekan är välkommet.

 

Några barnsjukdomar behöver man inte räkna med hos denna bil som i princip ej ändrats på 20 år. Karosspassningar och yttre och inre finish är av toppklass och överträffar de flesta andra vagnar oavsett prisläge. Karossens stabilitet är tillräckligt för att hålla skrammel och oljud borta även om vagnen användes i många år.

 

Man sitter bekvämt i separata framstolarna. Utrymmet i sidled är tillräckligt, men inte frikostigt. Bredden i baksätet räcker för tre vuxna under kortare färder. I längdled är mindre utrymme. Det är ganska trångt mellan baksätet och framstolarna. Karossens täthet är god och ljudisoleringen är bättre än tidigare. Motorn hörs tydligt, men ej alltför störande. Gaspedalrullen har bytts ut mot en konventionell platta. Välkommet.

 

Motorn är alltför välkänd för att beskrivas. Vi nöjer oss med att konstatera at bränsleförbrukningen är låg och att gången är vibrationsfri samt att kolvhastigheten är lika låg som T-fordens vilket säger en del om slitstyrkan. Växellådan är en fullträff. Växelspaken är lättskött och synkronoseringen är så bra att man kan växla utan att använda kopplingen. Styrningen är lagom direkt och ganska exakt. Bilen är utan tvekan överstyrd särskilt med full last. Den är i övrigt stabil i både längd och tvärriktning. Vid sidvind måste vagnen passas i ratten.

 

Fartresurserna är hyggliga men inte överdådiga. I det övre fartregistret måste man kalkylera med betryggande säkerhetsmarginal vid omkörningar. Bromsarna får det bästa betyg. Pedaltrycket är högt men bromsarna tar jämt och väl på alla hjul. Bandarean har ökat med 100 cm2 vilket betyder ökad säkerhet. Man kan förstå att bilens trevliga egenskaper charmat VW-entusiasterna även om det finns andra vagnar som i många avseenden kan konkurrera med och vida överträffa vissa av vagnens egenskaper. Bilens pris, kvalitet och goda serviceorganisation är dess största plus.

-------------------------------------------------------------

NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ Den 5 mars 1958

 

 

Erik och Essys hus

Min pappas bror Erik (1912-1986) och hans hustru Essy (1917-1996) bodde i grannskapet. Erik och Essy gifte sig 1937, och fick så småningom tre barn: Gösta, Tage och Rigmor. De var mina kusiner, och jag och mina föräldrar var ofta dit på besök. När mina föräldrar var nygifta, 1948, så hyrde man in sig i Erik och Essys lilla sommarstuga som fanns på deras tomt. Jag har t.o.m. hört berättas, att mammas och pappas bröllopsmiddag, intogs i Erik och Essys hus. Med alla släktingar, både på mors sida, som på fars sida närvarande. Jag hörde även berättas, att min farfar och morfar - jag tror det var vid detta tillfälle - tillsammans gick därifrån, och hem till farfar Amandus hus, för att där smaka på lite "beska droppar". Faster Essy hade jämt ett stort fat med fikabröd, när vi kom. Hon var snäll och givmild. Farbror Erik detsamma. Jag trivdes så bra, att jag en gång besämde mig att köpa deras hus. När jag blev stor, alltså. Men om detta blev inget. Jag väckte frågan en gång med Essy, som skrattade gott åt mina funderingar. Hon berättade detta vidare till Erik som också log åt tanken. Deras tomt var grön och lummig. Den var tryggt inbäddad i både blommor och blad. Det var roligt att komma dit. Efter den väg som Erik och Essy bodde, fanns en liten rödmålad bagastuga. Där kunde man ofta se Essy klädd i vita kläder, hilka på huvudet och ett förkläde, stå och knåda deg mitt i sommarvärmen. Ibland hade hon min faster Emmy med på storbaket. Essy hade dörren öppen till bagarstugan, därför åkte jag cykel fram och tillbaka för att hon eventuellt skulle se mig. Det gjorde hon. Hon kom ut på bron, vinkade in mig i stugvärmen. Sa att jag skulle få ett nygräddat mjukbröd, eventuellt två, att ta hem till min mamma. När hon gjort klart brödet, och lagt det i en plastpåse, var det raka vägen hem. Då vankades det potatis och saltströmming. Inte undra på, att jag har fina minnen.

 

Erik och Essy Lindkvists hus. Det röda avlånga huset i mitten, hade en

lummig natur runt omkring. T.h. längst upp i bild, bodde grannen Viktor Nilsson (1918-1993).

Längre ner, fanns den fastighet som familjen Valfrid Nilsson bodde i, med hustru Kerstin

och sina fem barn.

 

Erik Lindkvist föddes 1912 och var den andre i en syskonskara på tio barn.

Här ses han sittande vid den sommarstuga som fanns på tomten i Övremarken.

På bilden ses Erik med barnbarnet Åsa.

 

Fr v Rigmor, Gösta och Tage Lindkvist.

 

Jag, Roger, fotograferad på Essy och Eriks trappa av kusinen Gösta 1960.

 

---------------------------------------------------------

 

 

 

 

 

 

Kaffe, muffins och 26 minus...

Minus 26 - en tröst i kylan som råder är en kopp kaffe och de nybakade muffins,

som Elisabeth åstadkommit under förmiddagen. Själv har jag latat mig framför

datorn, för att se Leif GW i Veckans Brott, som jag missade igår.

 

-----------------------------------------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist         

 

Viktors hus

Viktor hette en man som bodde inte så långt från oss. Han var ensamstående, med ett litet jordbruk. I Viktors ladugård hade vi tillträde, jag och mna kompisar. Och han var alltid trevlig när vi kom på besök. När jag och kompisen Per anlände kunde det låta så här, när vi kom in i hans kök: - Jaså, järe Sundkvist å Lindqvist som komma oppa besök! Ja, jä va sätte jä ne oppa soffa!

 

I Viktors hus fanns många katter. När jag en gång frågade honom, så uppskattade han antalet till ca 25 stycken. Jag minns en gång, när han satt vid matbordet med sin mat. Så plötsligt fick han genom köksfönstret se, en katt komma gående efter infarten. Viktor for upp som en blixt ur stolen. Sprang mot dörren och ut för att möta den för honom så efterlängtade katten. När han kom in, fick vi förklaringen. Katten ifråga hade varit bort ett antal veckor, och när den kom så blev Viktor så glad, att han bara måste ut för att hälsa den välkommen hem.

 

När jag frågade honom, varför han hade så måNga katter, sa han: - Man kan ju förstås avliva dem så fort de föds, för att på så sätt hålla antalet nere. Men ibland så hinner jag inte. Å så fort de har fått upp sina ögon, kan jag för mitt liv inte avliva dem. Då är dom ju så söta, att det går bara inte.

 

Viktor Nilsson (1918-1993) hade bakom sitt hus, en backe som vätte ner mot en äng. Backen gick under namnet "Nilssons-backen". Där brukade vi barn om vintrarna åka med våra skidor och pulkor. När våra pojkar var små, så for vi ibland till Nilssons-backen för att åka tefat, pulka och skidor. Kanske med en medhavd korg med saft och bullar. På somrarna, i slåttertider, hände det att Viktor hjäpsamt tog emot hjälp av oss barn. Eftersom Vicke inte hade någon häst, brukade han låna den av John Eriksson från byn, även kallad "Smäll-John". Jag minns också att vi fick åka med på vagnen som Vicke hade spänt bakom hästren. Och jag minns också när hovslagaren kom på besök. Vid hortlaxvägen fanns et rött mjölkbord, där vi grabbar brukade bedriva tiden. Speciellt om somrarna, då vi satt och kolade in alla bilar som passerade på den då gruslagda vägen. Viktor brukade komma cyklande mad två mjölkkrus eller mjölkhämtare, som vi också sa, för att ställa dem på bordet. Mjölkbilen kom senare för att hämta upp det. Bilen - var en lastbil som hade vissa hämtningsdagar, när den hämtade böndernas mjölk, för att sedan leverera det på mejeriet i Piteå på Sundsgatan.

 

Roger Lindqvist

 

Viktor Nilssons hus med sommarstugan till höger. Granne med Viktor

bodde hans brior, Valfrid "Valle" Nilson med fru Kerstin och barn.

En annan av Vickes grannar, var min pappas bror Erik med hustru Essy,

samt barnen Gösta, Tage och Rigmor. Viktor bodde efter det vi idag kallar

Inimarksvägen. På min tid, hade den - vad jag minns  - inget namn.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Bildkälla: Flyghistoria    

Norrbottens Pärla - ÄLVSBYN

 

 

 

 

 

Storforsen.

 

-----------------------------------------------------

 

Öholma-premiär sommaren 1948

Midsommarhelgen 1948 var festplatsen Öholma klar att ta i bruk. Festplatsen där

de båda idrottsklubbarna Storfors AIK och MSSK hjälptes åt att arrangera,

fanns mellan åren 1948 fram till valborgsmässoaftonen 1968.

------------------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Juni 1948. (Klippet har jag lånat av Leif Lidman)

 

 

 

Hortlax - 1950-tal

Hortlax by, 1950-tal.

----------------------------------------------------------

Bildkälla: Flyghistoria 1950-57.

 

 

 

Selma & Samuels hus i Blåsmark

Selma och Samuel Lundgren bodde i fastigheten som syns på bilden.

 

Selma Nilsson var född i Blåsmark 1878. Hennes far och mor var Oskar och Magdalena Nilsson född Abrahamsdotter. Selma gifte sig så småningom med Samuel Lundgren, född 1869 i Blåsmark. Huset finns fortfarande kvar, men har stått öde i många år. Selma var min morfars mor, Samuel var morfars styvfar. Samuel avled 1946, Selma 1957.

 

-------------------------------------------------------

Bildkälla: Flyghistoria 1950-57.

 

Linnéa & Gerd

En sommar för länge sedan. På bilden ses min moster Linnéa Dagbro,

sittande på min morfar Sanfrids moped. Bredvid står syskonbarnet

Gerd Lindqvist.

 

Året är omkring 1958-59. Den okände fotografen står med ryggen vänd mot Gerds föräldrahem. På rakt motsatta sidan av vägen, bor Jenny och Viktor Jonsson i sitt vita hus med flaggstång. På samma tomt finns en liten röd sommarstuga. Stugan har man hyrt ut till mina morföräldrar, Sanfrid och Beda Lundgren. som flyttade från Blåsmark i mitten av 50-talet till Pitholm, sedan vände man åter, på rätt sida av pite älv. Valet föll på Hortlax. Linnéa är en av deras döttrar, som är på besök. Linnéa och hennes man Olle, bor i Gällivare men brukar varje sommar komma på besök. Både Linnéa och Olle är idag tyvärr borta.

 

---------------------------------------------------------------------------------

 

Ola Hermanssons orkester - 1963

 

--------------------------------------------------------------

Nya Norrland ¤ Lördagen den 12 januari 1963

 

 

Farmor och farfars hus, en historia värd att berättas...

 

I det vita huset vid hortlaxvägen, bodde mina farföräldrar Amandus och Hanna

Lindqvist. De gifte sig 1911 ocjh fick tio barn. Sju pojkar och tre flickor.

 

I vänster bildkant ses Stenbergs speceriaffär. Fastigheten inrymde både affärslokaler på nedre botten, samt även bostad åt Nils och Ingrid Stenberg och deras tre barn: Tord, Nils-Erik och Karin. På övre våningen fanns också en lägenhet, som ibland beboddes av någon av affärens expediter. Nedanför Stenbergs, ses Gustaf och Agnes Bergs fastighet. På motsatta sidan, sett från Amandus och Hanna, i det vita huset, bodde Gösta och Rut Marklund med sina tre barn. Gösta hade i många år "Marklunds Ram & List", där man kunde få sina tavlor/fotografier inramade. Gösta fungerade även som körskollärare under några år.

 

Till höger om Stenbergs affär, ses Sixten och Anna Engmans hus. Förutom dem, så fanns de tre sönerna: Lennart, Kurt och Torgny. Granne med Engmans, fanns mitt föräldrahem. Det enda som skymtar fram bakom träden, är en del av gavelsidan. av vårt hus. Huset köptes 1957 av mina föräldrar. Föregående ägare var Anny Berg, änka efter Hjalmar Berg som avled 1950. Anny och Hjalmar inköpte fastigheten 1919, där de bodde med sina tre barn: Estrid, Elsy och Lennart. Den uthuslänga som syns i bildens mitt, tillhörde Bertil och Kerstin Johansson. Boningshuset syns tyvärr inte på bilden. Bertil och Kerstin förblev barnlösa, men Bertils syster Sally, bodde i samma fastighet, i en vindsvåning. I uthuslängan, tillbringade jag mina första veckor i livet. Jag föddes den 26 september 1957, och just då höll min far på att renovera vårt nya hus. Vi bodde då i Bertils sommarstuga, som ockå en tid fungerade som mina morföräldrars hem.

 

Grannar med Bertil och Kerstin, bodde Gunnar och Aina Lindqvist. Gunnar var min pappas äldre bror, född 1918. Aina född Wännman, var född 1923. I familjen fanns även barnen: Bo och Anita, dvs mina kusiner. Grannar med Gunnar och Aina, var Ingvar och Margareta Sundkvist med barnen Eskil och Per. På samma gata som mitt föräldrahem, bodde familjen Gottfrid Westerberg. Hustrun hette Linnéa, och barnen, Leif, Lisbet och Helena. På samma gata bodde även Artur och Linnéa Sandlund, i familjen fanns tre barn. Grannar var Viktor och Jenny Jonsson som också hade tre barn. Dottern Gunvor som var ensamstående, bodde efter föräldrarnas bortgång, kvar i huset, fram till ett par år sedan. Av den äldre generationen, som finns uppräknad i den här berättelsen, är idag nästan alla borta. Min mor lever fortfarande, fyllde 83 i maj månad 2012. Så även Ingvar och Margareta Sundkvist, som flyttade från Övremarken för ca tio år sedan. Kerstin Johansson är även hon, då detta skrivs, vid liv. Men är sedan flertalet år bosatt i Jävre.

 

På den gata, som jag brukar benämna som "mammas gata", finns idag idel nya ansikten. Detta gäller i alla de fastigheter efter Markvägen samt Savstigen. Detta omfattar även den plats där mina farföräldrar en gång bodde, samt den fastighet, som tillhörde Gustav och Agnes Berg. 1982 flyttade jag in med min familj i mitt föräldarhem. Den 1 september 2012 flyttade vi ut därifrån, efter exakt 30 år på platsen. Sammanlagt bodde jag personligen i hela  52 år i det kära Övremarken. I dag för yngste sonen Daniel arvet vidare, tillsammans med sambon Maria. Längre ner på gatan bor äldste sonen Andreas med sambon Jennie, som också fortsätter i de lindqvistiska spåren. På sin tid fanns det många med efternamnet Lindqvist i området. I den närmaste omgivningen fanns följande: Gunnar och Aina Lindqvist, Amandus och Hanna Lindqvist. Ivan och Elsa Lundmark f. Lindqvist. John och Emmy Risberg f. Lindqvist. Sven och Elma Lindqvist samt John och Maj-Gerd Lindqvist.

 

-------------------------------------------------------------------ROGER LINDQVIST----

Bildkälla: Flyghistoria 1950-57.

 

 

 

 

Mormor och morfars hus

Beda och Sanfrid Lundgrens hus i Blåsmark, 1950-tal.

 

------------------------------------------------------------

Källa: Flyghistoria.

 

 

The Steelmen / Älvsbyn - 1961-62

Fr v Roland Lindbergh, Ulf "Flu" Jonsson, Ulf Sundström samt Sven-Åke Andersson.

 

--------------------------------------------------------------------------

Bild: Roland Lindbergh    

 

Fredag

Förändringar

- Farbror Sverker spränger sina bojor -

Los Conchos - popband från Piteå

 

Öjeby kyrka

Foto: Roger Lindqvist

 

SAAB 93 - 1957

 

FRIHET ¤ Den 15 maj 1957

Den förlorade sonen har kommit hem

Leijons

 

 

Thor-Erics

 

Flamingokvintetten

 

Sven-Eric - Anders Ericsons dansorkester - Hudiksvall

 

 

Wizex

 

MAX - första bilden på ett mirakel...

Första bilden på ett mirakel - MAX! Pappa Robert visar upp den nyfödde.

Exakt klockan 12:10 den 12 oktober 2009, Sunderby sjukhus.

--------------------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.     

 

 

- NORAH -

Jordgubbsröda läppar,

ögon som en klarblå

sommarhimmel.

Ett hår som ett böljande

rågfält.

Sommaren blir mer vacker

genom din närvaro, lilla barn.

 

------------------------------------------

Roger Lindqvist       

 

Sommarprinsessan Norah.

-------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist   

 

Pelle, kom hem!

Vår nioårige rödhårige katthanne, Pelle Lindqvist, är försvunnen sedan tidigt i morse. Hans annars så vardagliga leverne, fick sig en rejäl knäck igår. När fyrverkerierna började uppträda på natthimlen, med höga oljud, så dunkade Pelles hjärta extra fort. Hans blick blev nattsvart, av de hemska bombkrevaderna, så han ville fort bort därifrån. Om du läser detta Pelle, på någon god väns dator, så KOM HEM! Interpol och SÄPO samt polisen i Piteå och Luleå är inkopplade. Är han inte hemkommen innan klockan 17.00 i morgon, kopplas även FBI och CIA in på fallet. Nås inga resultat i sökandet så kommer Leif GW Persson att ta upp fallet i SVT:s Veckan Brott vad det lider.

Än en gång: KOM HEM PELLE! Du skall få lite extra i din matskål om du hörsammar denna vädjan.

 

Per-Olof, Johannes, Kristian, Alexius, Vilhelm, Ludvig, Cesar, Patrik Lindqvist.

------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.

Mamma

En påhälsning hos min mamma igår på nyårsafton.

-------------------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.