Kalas-puff-paketen

Kalas Puffar gick väl an, så länge som det fanns leksaksbilar i kartongen.
 
 Bilarna var mitt allt. Tillsammans med kompisarna så körde vi som biltjyvar i sandlådan. Tyvärr så växte bilintresset bort ju äldre jag blev. Meka med motorer blev liksom inte min grej här i livet. Moppe skaffade jag inte förrän jag var överårig. Den enda moppe jag haft var en Puch cross från 1967. 

Mannen från U.N.C.L.E. /1966

 
Piteå-Tidningen ¤ onsdagen den 4 maj 1966
 
Varje gång som Tv visade "Mannen från U.N.C.L.E." satt jag som ett tänt ljus. Det var en högtidsstund. "Doktor Finlays journal" såg vi också. Dock inte min far. "Filmkrönika" med Gunnar Oldin var ett annat program som jag tyckte var intressant.
 

Julafton 1966

Julaftonen 1966 firade vi hemma hos min morbror Lennart i Lillpite med hans hustru Elsy och barnen Stig och Gun. De övriga som var där var mina föräldrar, min syster Gerd och hennes kille Henning min morfar, moster Elly hennes man Sune och sonen Robert. Även min andra moster Malin var där med maken Gösta och deras två söner Kent och Lars-Erik. Sammanlagt 15 personer. Vid bordet sitter min mamma, Malin, Elly och Gösta och spelar Fia. De är alla borta idag.
 
2019-års julafton firar vi härhemma med sonen Robert och hans familj. Under uppesittarkvällen så har Andreas, Caroline och Loke varit här och spelat Bingolotto.

Julaftonen 1965 - Polisbil och Rävspel mm

Den här bilden togs strax efter att vi hade kommit hem till Hortlax, efter att ha firat julaftonen hos min moster och hennes familj i centrala Piteå. Jag minns speciellt två julklappar, en radiostyrd polibil och ett rävspel. Jag fick mer än så, men det är just dem som jag kommer ihåg. Polisbilen är borta sedan länge.
 
Rävspelet som jag fick julen 1965 slängde jag för ett tag sedan, på bilden ser man en anteckning som min syster Gerd gjorde "Julen den 24-12 1965".
 

Forsytesagan /1967

 
Jag och min mamma såg alla avsnitten när den kom 1967. Oj, vad jag tyckte om Fleur. Hon ses sittande som nr 3 fr v i svart klänning. Om Soames tyckte jag motsatsen. En sur gnällgubbe. Han hade likheter med en lärare i skolan.
 
"Forsajt" var det riktiga uttalet. Min mamma uttalade namnet precis som det står skrivet.

Snaggning hos farbror Olle /1964

Idet här röda huset med sina vita knutar, fanns en gång en frisör som hette Olle Johansson. Det var hit man for när det var dags att klippa sig. Kom ihåg att detta hände mitt under den värsta pop-hysterin med långhåriga killar såväl i utländska band som inhemska. I mitt eget fall så blev det ingen Beatlesfrisyr. Det var snagg som gällde, både för mig och min pappa.
 
 Ett exempel på hur min frilla såg ut året 1964. Detta var farbror Olles fel. 

Påsktupp från förr

Det ni just nu tittar på, är - tro det eller ej - en tupp. Tuppen kom till påsken 1967 i Sörbyskolans årskurs 3B. Det var jag som tillverkade den. Tuppen har nu förpassats till de sälla jaktmarkerna sörjd och saknad. Efter 52 år så var det dags att ge den evig frid. Farväl, min vän. Det var en ynnest att få lära känna dig.
 
Vännen Roger. (Tupptillverkare).

Roger, 3 år /1960

Den här bilden av mig, togs hemma hos Erik och Essy Lindqvist i Övremarken. Den som tog bilden var min något äldre kusin, Gösta Lindqvist född året 1938.

Stor-Klas och Lill-Klas /1961

Hemmets Veckotidning ¤ Den 24 mars 1961
 
Min första favoritserie innan Kalle Anka och hans vänner tog över läsandet. 1961 kunde jag inte läsa, jag var 4 år. Det blev min mamma som läste texten istället medan jag beundrade bilderna. Det var vid den här tiden som jag började teckna gubbar så smått.
 
 

Mitt eget 60-tal

 
 
 
 
Kalle, Musse, Långben, Joakim, Kajsa, Knatte, Fnatte, Tjatte, Pluto, Alexander Lukas, Oppfinnar-Jocke, Mårten Gås, Farmor Anka och hela Björnligan följde mig genom hela 1960-talet.

Vår första TV

Inköpt hos Axel Lundman AB i Hortlax, 1962. Bilden togs april 1967.

En gång älskade jag att läsa Fantomen

 
Jag älskade att läsa serietidningar, Kalle Anka bosatt i Ankeborg kom på en ohotad första plats, sen så kom Fantomen från sin dödskallegrotta i Bengalen.

Bandspelare från förr

En liknande bandspelare hade min kusin Karin en gång. Jag minns när vi var på besök så gick min syster Gerd och Karin in i hennes rum, naturligtvis så följde jag efter. Så satt de båda tjejerna där vid rumsfönstret och spelade musik. En sån ska jag ha, när jag blir stor tänkte jag. Bandspelare fick jag i julklapp julen 1969, men den såg ut på ett helt annat sätt.

Hemma hos Valle och Astrid Höglund i Svensbyn

Flygfoto från sommaren 1959.
 
Flygfoto från sommaren 1968.
 
FASTIGHETSBETECKNING, SVENSBYN 11 - Kull, Liden
 
Bild från omkring 1917. Makarna Nils August och Hilda Charlotta Höglund med barnen fr h Axel, Ivar, Valdemar (Hennings far), Vilma, Irma och Iris (Iris gifte sig senare med Josef Burman). Denna gårdsplats är den ursprungliga för nr 11. Den kan följas från 1600-talet (1643-års karta) då hemmanen 11 och 12 verkar ha varit samma enhet.
 
Källa: Svensbyboken del 1 - 1986.
 
Julhelgen 1965 hemma hos Valle och Astrid i Svensbyn. Med ryggen vänd mot kameran ses min mor, Maj-Gerd Lindqvist. I profil th sitter min far, John Lindqvist. Vid bordets kortända, fr v Ingrid Enberg f. Höglund, dotter till Valle och Astrid, till höger Astrid och Valle Höglund, samt Iris och Mauritz "Maje" Danielsson, bror till Astrid. Maje jobbade i många år på Lantmanna i Piteå.
 
Henning Höglund, son till Astrid och Valle. Bilden togs våren 1966 hemma på tomten vid föräldrahemmet som syns i bakgrunden.
 
Valdemar "Valle" Höglund var född 1901 och avled 1988. Makan Astrid f. Danielsson föddes 1911 och gick ur tiden 1996.
 
Roger Lindqvist 
 
 
 
 

Henning, julen 1965

Syrrans kille, Henning Höglund från Svensbyn. Han var 20 år fyllda då bilden togs.

Julklappen 1965

 

Bilutflykt sommaren -64

På bilutflykt sommaren 1964 i Långträsk. Vid bordet fr v farbror Åke, min pappa John, t.h. min mor och jag. Jag dricker Merry på bilden. Åkes särbo Dagmar Lamberth-Karlén tog bilden. Min fars blå bubbla ses t.v. Dagmar och Åke körde en gul Skoda. Dagmar körde, Åke hade inget körkort. På bordet syns Åkes vita transistorapparat. Dagmar jobbade på Hotell Tuna på Storgatan i Piteå. Farbror Åke jobbade vid sågverket i Munksund. Min far vid Wallboardfabriken i Piteå, min mor var hemmafru. Själv skulle jag börja årkurs 1 vid Sörbyskolan i Hortlax i augusti samma år. Den 26 september det här året fyllde jag sju år. Intresset för musik och trummor hade redan börjat.

Kalle Anka /1961

Mitt eget 1960-tal...

En berättelse med många bilder, från sommaren 1968

Hemma på tomten, jag och min cykel, sommaren 1968.
 
 Mitt föräldrahem, på ett flygfoto som togs samma sommar. Vi hade en affär på mycket nära håll. Det är det vita huset som syns i bakgrunden.
 
Och som ser ut så här rakt framifrån. Det var Stenbergs speceriaffär, här bodde även en av mina tjejkompisar som hette Karin. Hon hade två bröder, Tord och Nils-Erik, Nisse och Ingrid hette föräldrarna. Det fanns ytterligare en familjemedlem, hunden Björn. Det var på den där trappan som vi brukade sitta och käka glass och dricka Merry på somrarna. Varje skyltsöndag, så gick vi och kikade in i deras skyltfönster. En härlig tid. En gång så gav mig Björn ett bett, det var mindre härligt.
 
På samma gata bodde Viktor och Jenny Jonsson. Dottern Gunvor bodde också hemma med sina föräldrar. Det fanns även en bror som hette Folke vill jag minnas, kanhända att det fanns en dotter också, men det låter jag vara osagt. Viktor dog 1977 Jenny 1984. 2012 så gick även Gunvor ur tiden. Hon var född 1930. När man brukade följa till fabror Viktor och tant Jenny, så gjorde jag stora ögon när jag såg ett stort gevär hänga på en vägg i köket. Viktor brukade skjuta sig en hare ibland. Då hängde han upp den ute på bron med ris instoppad i harens kropp.
 
Alldeles bredvid oss i det vita huset, bodde familjen Engman. Pappa Sixten och mamma Anna. Det fanns tre söner i familjen, Lennart, som blev gift med min kusin Britta, Kurt, som blev en duktigt idrottsman och lillebrorsan Torgny. Man kan skymta mitt föräldrahem till höger i bild. Uppe till vänster ser man även Stenbergs affären.
 
Lite längre ner på min "mammas gata" bodde Westerbergs. Föräldarna hette Gottfrid och Linnéa, barnen Doris, Leif, Lisbeth och Helena. De två äldsta Doris och Leif var redan utflugna när jag började springa och cykla på den här gatan. Lisbeth och Helena minns jag bäst. Jag minns att Lisbeth åkte till USA och blev borta i ca 40 år. I dag så bor våran äldsta son, bonden Andreas med sin sambo och tre barn i samma fastighet. När Ante var liten så var han dagbarn i samma hus. Då hette ägarna Torbjörn och Lotta.
 
Bredvid hortlaxvägen så bodde farmor och farfar. På den övre våningen bodde mina morföräldrar. Sommaren 1968 hade farmor Hanna flyttat till ett äldreboende, eller ålderdomshemmet som man sa, det fanns uppe i centrala byn. Kvar i huset fanns min farbror Åke och min morfar Sanfrid. Åke flyttade 1970 till Degeränget och morfar flyttade till ett stort gult hus som kallades för pensionärshemmet. 1970 så såldes min fars föräldrahem till makarna Birgitta och Sture Eriksson. 1980 så revs fastigheten, men då hade familjen Eriksson sålt huset dessförinnan. I den röra uthuslängarn brukade farbror Åke bo om somrarna. På 30-talet så fanns det även en liten kiosk på tomten. Farfar ville dryga ut inkomsten detta pga att han blev sjukpensionär 1936 pga en reumatisk sjukdom. I familjen Lindqvist fanns tio barn så det gällde att vända på slantarna. Det var sju pojkar och tre flickor. Alla är borta idag. Åke var den som avled sist i familjen.
 
Ett stenkast från mitt föräldrahem, bodde en av mina bästa kompisar, Per. I familjen fanns även mamma Margaretha och pappa Ingvar. Eskil hette Pers äldre brorsa. Per och hans båda föräldrar är idag avlidna. Om somrarna lekte vi skogen med alla våra andra kompisar. Vi spelade fotboll och vi badade. Icke att förglömma all de isglassar vi köpte hos farbror Nisse och tant Ingrid i deras affär. Jo, det var så sant; min favoritdryck hette Merry.
 
 Året 1968 såg både jag och mina kompisar på High Chapparal. En kanonserie. Även min morfar var helfrälst i pangandet.
 
På Innimarksvägen bodde min faster Elsa och hennes man Ivan och deras barn Britta, Roland och Karin. Mina tre kusiner var äldre än mig. Min syrra Gerd och Karin umgicks väldigt mycket. Ivan och Elsas hus är det som ses närmast i bild. I det andra huset bodde Stig och Ingamaj Fahlman med sonen Peder.
 
Tvärs över vägen från mina farföräldrars hus, bodde familjen Gösta Marklund. Hustrun hette Rut och barnen Anna-Lena, Sven-Erik (Svenne) och Eva-Maj. I den lilla vita boden hade Gösta sin ram & list-verkstad.
 
Samma sommar i juli 1968, tog syrrans kille Henning den här bilden av Storgatan eller Gågatan som fanns i Piteå. För övrigt landets allra första bilfria gata. Premiären var i augusti 1961.
 
 
 
Grannar med farmor och farfar bodde Gustav och Ida Berg. Farfar Amandus och Gustav jobbade på Munksundssågen tillsammans i många år. Detta innan min farfar blev sjukpensionär. I det bruna huset i bakgrunden bodde Erik och Maja Henriksson med sina två barn, Roland och Astrid. Gerd och Astrid gick i samma klass, och umgick även på fritiden. Roland gick bort för ett tag sedan. Föräldrarna är också borta.
 
 I grannskapet bodde också Gustav och Ida Berglund. De hade tre söner: Hjalmar, Herbert och Henning. Bröderna Berglund brukade umgås med bröderna Lindqvist, dvs min far och hans bröder. Herbert och min far jobbade tillsammans på Wallboarden i Piteå. Henning blev kyrkoherde i Piteå stadsförsamling. Herbert var den som levde längst. 
 
 På Innimarksvägen i Övremarken bodde Emil och Malin Lundgren med dottern Lilian. Jag vill minnas att farbror Emil hade en ljusblå Opel kadett. Kanhända att det var Lilians?
 
 Vid hortlaxvägen bodde Tord och Anette Berg med sina barn. Dessförinnan hade Ivar och Meerit Öberg bott där med sina två barn, Jan och Maria. Uppe på bodde Klas och Agnes Wiklund. Jag tror att paret Wiklund var fosterföräldrar till Meerit som hade sina rötter i Finland. Det var här hemma hos Jan som jag spg en Volkswagen cabriolet för första gången. Det var Meeris bror Pentti som ägde det. Jag tror den var röd till färgen.
 
 Här bodde Bertil och Kerstin Johansson. Sally, Bertils syster, bodde i ett rum på vinden. I den röda uthuslängar hade mina morföräldrar, Sanfrid och Beda Lundgren hyrt in sig. Det var här i sanna länga som jag tillbringade mina första månader på jorden. Medan min far höll på med renoveringen av sitt och mors nyinköpta hus, så "landade" vi i sommarstugan en tid. Det fanns stora skeppsråttor minns jag. Min morfar hade en gång haft ihjäl en stor bjässe som låg på marken när jag kom på besök. Usch. Efter en tid i stugan så gick morfra och mormors flyttlass över till andra sidan av vägen. 1962 bosatte de sig i samma hus som min farmor och farfar. Den 8 oktober 1964 avled min mormor, 69 år gammal. Min farfar gick bort den 20 januari 1965 i en ålder av 78 år.
 
 På Skatanvägen bodde Birger och Gun Marklund. Min far och Birger gjorde lumpen tillsammans under en mörk period av vår historia. Båda låg inkallade vid flottan. Birger och Gun är idag borta.
 
 När man åkte vägen upp till byn, så åkte man förbi det här huset där Olga Lindqvist bodde. Hennes man Gösta gick bort rätt så tidigt. Trots efternamnet så är vi mig veterligen inte släkt med varandra. Olga hade en svart VW som brukade stå parkerad i det lilla vita garaget med röda dörrar. Olga var född Lundberg och släkt med kyrkoherde Curt Carlssons maka Signe Lundberg från Blåsmark. 
 
 I detta gula hus bodde Hilding Öhlund med maka som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på. Hilding Öhlund var bror till Elisabeths farfar Linus Öhlund med rötterna i Arvidsträsk. På tomten stod en avställd gammal bil som vi barn brukade leka i. Hilding var far till Thore som i sin tur var far till en av mina kompisar som hette Kurt. 
 
Gågatan i Piteå sommaren 1968. Bilden togs av PT-fotografen Hans G Pettersson.
 
 
 
Här bodde bonden Viktor Nilsson med sina 20 katter. I "fuset" hade han sina kossor. Vi barn var alltid lika välkomna då vi hälsade på. Vi hjälpte till med slåttern och vi fick åka på de hölass som "Vicke" drog hem med hjälp av John Erikssons häst. I det röda huset som skymtar till vänster, bodde min pappas äldre bror Erik Lindkvist med makan Essy. I familjen fanns barnen Gösta, Tage och Rigmor. Faster Essy bakade det godaste fikabröd som överhuvudtaget någonsin gjorts. Jag har många fina minnen från Erik och Essy.
 
 Det fanns många lekkompisar i min absoluta närhet. En av dem hette Torgny Nyström och bodde med sin pappa Ragnar och mamma Anna och lillebror Torbjörn i huset som ses på bilden. Nåt år innan Toggan kom så bodde här familhen Risberg. Signar och Astrid med de två döttrarna Agnetha och Elisabeth. Fina kompisar. Det var med andra ord en ljuvlig tid.
 
 
Tommy Blom, i Bildjournalen året 1968.
 
 Sven-Ingvars plattor gick varma i syrrans grammofon.
 
 På Innimarksvägen bodde Thore och Nanna Öhlund med sonen Kurt.
 
 
Modiga Mindre Män (MMM) var ett av mina favoritprogram det här året.
 
 
 
Bildjournalen var ett måste för min syster Gerd.
 
 
 
Året 1968 var Börje Hardal doktor vid Läkarstationen i Hortlax. Hardal var släkt med statsrådet Alva Myrdal som kom på besök 1967.
 
 Familjen Fritz Berg på Innimarksvägen.
 
 
Gågatan, 1968.
 
Den 5 juni 1968 utsattes Robert Kennedy för ett attentat. Dagen därpå, den 6 juni, avled han, endast 42 år gammal.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Adolf och Dagmar Lindström, Tingsholmen.
 
Axel och Dagny Fahlman, Innimarksvägen, Övremarken, 1968.
 
 
THE END
 
 
 
 
 

Handduk från IC

 
Den här handduken fick min far någongång under 60-talet då han tankade sin blåa VW på IC-bensinstation på Västergatan i Piteå. Jag hade två stycken, men den andra gav jag till Leif Lidman som samlar på Piteå-prylar.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0