Roger Lindqvist

I en garderob här i vårt hus ligger en massa gamla heminspelade videofilmer. Nån gång, när andan faller på brukar vi roa oss med att titta på nåt av det där som man idag nästan har glömt bort. Började filma när barnen var små, och jag tror att den första videofilmen kom till under jul och nyåret 1987. Dessförinnan hade jag filmat med min smalfilmskamera, som jag gav mig själv i julklapp julen 1976. De filmerna är idag för mig näst intill ovärderliga. Smalfilmskameran var även utrustad med ljud, och till det krävdes även en speciell sorts projektor. Vår familjs historia finns alltså bevarad till eftervärlden. Och vem vet, kanske en dag att lilla Norah bänkar sig framför TV apparaten, för att där få sig ett glatt skratt när hon ser sin pappa, och sina farbröder och även sin farmor och farfar från en tid som inte längre finns.

Ante hemma i köket 1989-90.

Sommaren 1988 fastnade Robert i farsans videokamera.

Även Daniel var ett favoritobjekt.

Sagostund med Andreas och Robert. Kanske att det var "Stadsmusik-
anterna från Bremen," vi läste.

Elisabeth, som nästan aldrig ville vara med på bild.

Ante o pappa spelar trummor medan Danne ser på.

Mathias med en solstrimma på kinden. Danne i mammas växthus.
Elisabeth solar.

Videofilmar mig själv, samma dag som jag fyllde 33.