Roger Lindqvist

I kväll väntar den årliga kräftskivan ute på Hattudden med familj och goda vänner.

Elisabeth Granberg, har varit och hälsat på. Hon kom med lite gofika, som Malte, vårt barnbarn blev så glad åt. Malte är här hos oss, och leker med sina bilar och traktorer. Kallt ute. Rena rama höstvindar som blåser omkring. Sommaren 2017 blev en jätteflopp. Tyvärr!

Nils Poppe gjorde en gång en film som hette Pengar. Om jag inte minns fel så spelades den in 1946. Mitt förhållande till pengar, ja, jag är i alla fall ingen slav under penga-oket. Jag är definitivt ingen status-jägare som bara måste ha. Jag är rätt så nöjd med det jag har. Det räcker.

 

I dag när vi var på hemväg så åkte vi förbi Pite havsbad för att senare ta E4:an hem. Precis då vi svängt ut på vägen så fanns en stor banderoll upphängd på den högra sidan. Där stod med stora bokstäver "Nordfront" samt "Stoppa massinvandringen".

 

Jag är ingen specialist på Nordfront, men tror mig ändå veta att det är nazister. Ytterligare ett bevis på de stora spänningar som råder i vårt land i dag.

Fd rektorn vid Piteå kommunala musikskola, Curt Nilsson, har avlidit. Med början 1968-69 fick jag trumlektioner en gång i veckan i min skola. Curt Nilsson, var min första lärare. Han var också den som lärde mig grunderna. Gång på gång så predikade han att en trumslagare skall spela distinkt, eftersom - som han sa - det är trummisen som utgör stommen i orkestern. "Det är du som bestämmer, Roger" brukade han också säga.

 

Trumpet var Curts huvudinstrument. Men han behärskade inte bara trumpeten, han spelade också andra blåsinstrument. Vid en konsert på Christinasalen spelade Curt bl a på ett "kohorn". Curt Nilsson var en av de musikaliska ledarna i kommunala musikskolan i Piteå. I den stora blåsorkestern på ca 60 personer, stod Curt alltid längst fram och dirigerade. Han fanns med på alla våra spelningar som vi gjorde, han fanns med på turnéer m.m.

 

Sommaren 1973 åkte vi till Stockholm. Där skulle vi både marschera och ge konserter på Solliden Skansens allsångsscen. Olle Björklund var konferencier den gången. 1974 åkte vi till Östtyskland där vi gav utomhuskonserter. Jag minns också att vi gjorde ett radioframträdande. I hamnstaden Rostock gjorde vi en spelning inför 80.000 personer. Vi spelade också på en nattklubb till sent på natten. Då vi kom hem medverkade vi i TV-programmet Musikresan, som sändes i början av augusti samma år.

 

1976 gick resan till Jugoslavien. Där gjorde vi direktsänd TV som gick ut över hela landet. I samma program medverkade Cramé baletten från Stockholm. Vi solade oss och badade vid Adriatiska havet om dagarna, och spelade varje kväll.

 

1983 ringde Curt Nilsson till mig och ville ha mig som trumlärare i musikskolan. I dag ångrar jag att jag avböjde. När han hörde min tveksamhet så sa han: - Jag vet vad du går för, Roger. Det klarar du bra. Men som sagt, jag sa nej. För ca ett år sedan så mötte jag Curt på Coop i Piteå. Det första han sa var: - Visst är det trumslagarn? Han sa också att han brukade läsa det jag skrev i lokaltidningen. Vi pratade om det som varit, sedan sa vi adjö till varandra. Detta möte blev alltså det allra sista.

 

VILA I FRID, CURT.

 Din fd trumelev, Roger.