Dans i afton till COOL CANDYS
COOL CANDYS historia
Kultbandet Cool Candys från Lidköping (numera Strömsund) återuppstår
hösten 2014. Bakgrundshistorien om ett av våra mesta dansband har jag
under åren dokumenterat på min blogg.
LINDERZ - Lidköping
Stående i bakre raden 2: fr.h. ses förre medlemmen i Cool Candys,
Håkan Ljungkvist. Längst fram t.v. Anders Linder, pappa till Claes Linder
i Scotts från Lidköping.
Einar Svensson i Cool Candys död
Trumslagaren Einar Svensson var mannen bakom innebandet Cool Candys från Lidköping. I december 1950 startade Einar orkestern som han så småningom kom att fira stora triumfer med ute i landet. En allvarlig sjukdom satte stopp hösten 1972. Einar Svensson avled den 16 oktober på Lidköpings lasarett endast 47 år gammal. Efter hans död så skrevs det i tidningarna om hans alltför tidiga frånfälle. Gitarristen i Cool Candys, Arne Nathansohn, har haft vänligheten att skicka mig en mängd urklipp, som behandlar bandets historia.
Einar Svensson blev 47 år gammal.
Musikproducenten Einar Svensson, Lidköping avled i måndags 47 år.
Einar Svensson var batterist i Cool Candys, men också ledare och PR-man för orkestern och torde utan tvekan vara den som gjort mest för att Cool Candys blivt känd och uppskattad i hela landet. Han var 1950 med och bildade denna dansorkester och var sedan med i den tills han för ungefär ett år sedan på grund av sjukdom måste dra sig tillbaka. Han var inte bara en fin musiker utan också en god och glad människa som var lätt att samarbeta med och som vann sympati och uppskattning hos alla han kom i kontakt med. Detta var säkert också en bidragande orsak till hans egen och orkesterns stora framgångar.
I mitten av 1960-talet startade Einar Svensson grammofonbolaget Lido-produktion och utgav skivor under märket Anette, främst väl för att lansera Cool Candys inspelningar men även andra. Föret var kanske lite trögt i portgången, men sedan tog utgivningen verklig fart och bolaget gav ut ungefär 200 skivor. Framför allt blev det stora framgångar för Cool Candys inspelningar och på mindre än ett halvår fick man två guldskivor för Cool Candys Go´bitar 1 och 2. Go´bit 1 är för övrigt på god väg att bli diamantskiva. Einar Svensson var också med och startade en inspelningsstudio i Göteborg men den hann han aldrig ägna sig så mycket åt på grund av sjukdomen.
Einar Svensson var också kompositör och textförfattare och även som sådan nådde han goda framgångar, bl. a. med en schlager på Svensktoppen. En av hans kompositioner fann för övrigt vägen ända till Amerika där den lanserades av en av Amerikas mesta inneorkestrar vilket gjorde att den gick upp bland USA:s 100 mest sålda skivor. Innan Einar Svensson blev musiker på heltid var han i många år anställd som avsynare på Kronsågar.
Närmast sörjande är makan Lillan, född Ellgren, sonen Mikael 12 år samt övrig släkt och vänner.
---------------------------------------------------------------------------------------
Övriga urklipp angående Einar Svenssons död:
Einar Svensson i Cool Candys återvänder till livet
- Jag kan knappt tro det är sant! Einar Svenssons Cool Candys
har fått sin andra guldskiva.
Här är gänget som lyckats åstadkomma två guldskivor på ett år: Einar Svensson,
Karl-Arne Andersson, Håkan Ljungkvist, Arne Nathansohn, Gunnar Wahlgren och
Sven-Eric Carlson.
...OCH IDAG FÅR BANDET GULDSKIVA NR 2
- Jag kan knappt tro det är sant!
Einar Svensson från Lidköping är glad i dag. Han är ledare för Cool Candys och i dag får bandet sin andra guldskiva på ett år. Einar har dubbel anledning att vara glad i dag. Han har just tagit de första stegen "tillbaka till livet" efter en svår sjukdom.
Einar är trummis i Cool Candys och direktör för det egna skivbolaget. I dag får bandet sin andra guldskiva för LP:n "Go´bitar 2" Einar Svensson var mitt inne i en hektisk arbetsperiod i oktober förra året, när han kände att något inte var riktigt bra. Först trodde han att han bara var överansträngd, men så småningom kunde läkarna konstatera att Einar hade en hjärntumör.
Kan tala igen
Läget var så allvarligt att läkarna inte gav Einar något hopp om att någonsin mer kunna tala eller röra sig normalt igen. Nu har han varit hemma i två veckor och när vi ringde upp honom i går hade talförmågan återvänt och en lycklig Einar Svensson förklarade full av hopp inför framtiden:
- Nu håller jag på att kämpa mig tillbaka. Men när - och om jag någonsin kan spela igen - det står skrivet i stjärnorna. Einar är fortfarande förlamad i högra sidan, men har under de senaste dagarna känt av en viss förbättring. Vid guldskiveutdelningen i Lidköping i dag orkar han inte vara med emellertid.
Amatörer
Cool Candys är fortfarande amatörbandet som vägrar att bli proffs. Trots det konkurrerar de allvarligt med sina professionella kolleger. Bandet är bokat ända till slutet av 1973. Alla orkestermedlemmar har kvar sina "civila" jobb. Spelandet är en hobby som de sysslar med på sin fritid. Det vill säga - någon fritid blir det knappast fråga om.
Inget liv i kappsäck
Nu kan man fråga sig om det inte är dags att gå över till musicerandet på heltid. Einar Svensson säger att man mycket riktigt har diskuterat saken nyligen, men enats om att fortsätta som förut trots att det innebär att Cool Candys måste säga nej till många engagemang på grund av att man inte hinner med längre turnéresor. Att bli professionella innebär också ett liv i kappsäck. Och det är ingen i bandet intresserad av.
Go´bitar 2 sålde liksom föregångaren guld.
----------------------------------------------------------------------
GT ¤ Torsdagen den 17 februari 1972.
Cool Candys byter sångare /1968
COOL CANDYS - som är musiker alltifrån Skaraborg. Dock bara på
fritid. Fr v Einar Svensson, Karl-Ivar Ivarsson, Sven-Eric Carlson,
Arne Nathansohn, Karl-Arne Andersson och Gunnar Wahlgren.
Bekanta Lidköpingsbandet Cool Candys har avlyssnats rätt ofta i radio. Bandet hör också till "de gamla i går´n" men har efter hand blivit mer s.a.s. sjungande band. En viss framgång har bandet haft med sin skivproduktion och låtar som "Taxi" och "Le Petit Sax".
Ett nytt namn i gänget är basspelande sångaren Sven-Eric Carlson från Halmstad. Övriga är: Karl-Arne Andersson, orgel, Gunnar Wahlgren och Karl-Ivar Ivarsson, saxofoner, Einar Svensson, trummor och Arne Nathansohn, gitarr. Samtliga är fritidsmusiker och vill så bli. Det är roligare så menar de populära skaraborgarna.
Göte Johansson började i bandet 1953. I hela 15 år fram till 1968,
var han medlem.
Cool Candys /1966
Cool Candys i Jössefors
Varför har han nu så mycket Cool Candys på sin blogg, den här Lindqvist? En fråga som får detta svar: COOL CANDYS från Lidköping bär på en intressant historia. Om detta blev jag rätt fort varse om när jag själv började spela ute, alldeles i 70-talets början. Det fanns vid den här tidpunkten några fåtal "stora elefanter" inom genren dansmusik. 1). Cool Candys, 2). Flamingokvintetten, 3) Streaplers 4). Thorleifs 5). Yngve Forssélls 6). Max Fenders. Till denna kategori kan även nämnas Schytts, Jigs och naturligtvis Sven-Ingvars.
Men det fanns nåt med de coola killarna från Lidköping som jag genast fastnade för: soundet. I bandet fanns även en mycket kreativ trumslagare, Einar Svensson, vars färdigheter räckte betydligt mycket längre än hans trummande. Jodå, Einar var även en duktig trummis, jag trodde länge att han hade en gedigen musikutbildning i grunden, men detta hade han inte. Ändå så hade han vad man brukar kalla för "det". Eftersom jag brinner för historia, och är musiker (inte längre lika aktiv) så kolliderade dessa två intressen. Jag brinner av iver att kunna lägga liksom ett historiskt pussel med det jag håller på med. Så även med Cool Candys historia. Ett stort tack till Arne Nathansohn, som sänder mig gamla annonser och urklipp, och då och då liksom benar ut de frågetecken jag har angående orkestern.
Jag har så pass mycket material så det skulle nog räcka till en bok i ämnet. Och mer material kommer (hoppas jag).
Cool Candys en lördagskväll i Jössefors, Arvika. Årtal: 1972?
Arne Nathansohn:
"Annonsen från Jössefors (Värmland) har bearbetats av arrangören, som du ser.
Efter Einars bortgång har man helt enkelt klippt bort honom. Lite kusligt..."
COOL CANDYS /1977
Fr. v. Gunnar "Stuffe" Wahlgren, Bernt Norrman, Bo Edving, Janne Åström,
Stig Åke Nilsson och Karl Arne Andersson. Det här året var Gunnar Wahlgren
den sista originalmedlemmen i bandet.
COOL CANDYS /1990
Kenneths - Falköping
Fr v Håkan Ljungkvist fd medlem i Cool Candys, Kenneth Pettersson samt
Tillbjörn Persson även han tidigare medlem i Cool Candys. Tillbjörn har också
spelat med dansbandet Säwes.
Ny medlem i Cool Candys /1964
TROLLHÄTTEBO STJÄRNA I UPPGÅENDE COOL CANDYS
Arne Nathansohn.
Trollhättebon Arne Nathansohn är känd över hela Sverige som en mycket fin gitarrist. Många orkestrar har kommit med strålande anbud men herr Nathansohn, som håller stenhårt på sitt amatörskap, har varit tvungen att nobba. Detta eftersom det i de flesta fall skulle inneburit att han måste ha blivit proffs. Lidköpingsorkestern Cool Candys är också helhjärtat inne på amatörlinjen vilket är den första egenskapen som stämmer med trollhättebons "spelpolitik".
I slutet av förra året sökte Cool Candys med ljus och lykta efter en gitarrist. Man annonserade och blev fullkomligt dränkta i svar. Men av naturliga skäl kunde inte alla få provspela. Några, som fick chansen höll inte måttet och man fortsatte sökandet. Vid ett besök i Stockholm hos orkesterns grammofonbolag frågade man om inte de kunde ge något tips. Naturligtvis kunde de det. I Trollhättan fanns en toppkille, som verkligen kunde hantera sitt instrument. En av bandets medlemmar erinrade sig då ett svar från Trollhättan och detta resulterade i ögonblicklig kontakt med Arne Nathansohn. Redan efter första spelningen var Cool Candys övertygade om att här fanns "sjätte mannen".
Tidigare har två saxar fått dominera men nu mjukar man upp linjerna något och plockar in gitarren som effektinstrument. Resultatet är överväldigande. Cool Candys är kända för sitt eget speciella sound och med gitarren blir detta än mer specialbetonat för orkestern. På den senaste skivinspelningen har Cool Candys visat en helt ny sida för publiken. Denna gång innehåller plattan inte enbart twist och mera svängiga tongångar. Man har här plockat in en mycket mjuk och njutbar version av Shine on Rocky Moonlight eller som den heter på svenska: Silvermåne över bergen.
"Slå på trumman bror" är en uppmaning som trummisen tar på allvar. För nog hörs trummorna alltid i Ulf Peder Olrogs gamla Dans på Valhall. En av de stora valserna för några årtionden sedan var Anne-Marie. Nu kommer den igen men med en ny makeup. Cool Candys plockade bort valstakten och - vips, var det en shuffle. Förutom Silvermåne över bergen finns en annan låt från Klippiga bergen med. Den handlar om en liten skoputsarpojke. Man nästan lider med honom om man tänker på att han skall arbeta efter rytmen i Chattanoogie Sho Shine Boy.
Cool Candys har fått mycket fin kritik av herrar musikkännare för denna inspelning. Det är den absolut kvalitativt bästa som presterats hittills. För den skull inte sagt att de föregående tre har varit dåliga. Att kvaliteten har varit god tyder utan tvekan olika turnéanbud på. Bl. a. är det Grekland som lockar med en månadslång turné. Det lär visst hända mycket sällan att svenska popband får sådana erbjudanden från Antikens land. Men även Spanien, Tyskland, England och många andra länder har kommit med anbud.
-----------------------------------------------------------------------------------
Januari 1964.
Cool Candys "fynd" gitarristen Arne Nathansohn från Danmark föll suveränt in i det välspelande bandet, vid premiären på lördagen i festhallen i Lidköpings Folkets park.
Närmare 1350 personer, övervägande ungdom, hade infunnit sig och applåderade livfullt den utökade orkestern. Bifallen blev ett vältaligt välkommen, till Cool Candys nye gitarrist och en poängterad uppskattning av orkestern i sin helhet. Bandets ledare, Karl-Arne Andersson, Lidköping, deltog dock inte p.g.a. förhinder i samband med resa. Det festliga parkprogrammet med dans och trevlig publik, pågick till timman efter midnatt.
-----------------------------------------------------------------------------------------------
NYA LIDKÖPINGS TIDNINGEN ¤ Februari 1964.
Vad som är en smula intressant i den första artikeln, är benämnigen på Cool Candys. Man skriver: "Popband". Ordet dansband användes inte. Det var i såfall danskapell, kapell eller enbart orkester. Jag har nyss tagit del av ett urklipp av ett band från Umeå, daterat året 1961. I texten används faktiskt "dansband". Noterbart är att benämningen dansband kom först i slutet av 60-talet eller början av 1970-talet på fullt allvar. Cool Candys gick i bräschen för detta. Märk också att Sven-Ingvars aldrig titulerades som dansband förrän vid 70-talets första hälft. Under 1970-talet blommade populariteten för dansband upp, och band som Cool Candys, Flamingo, Streaplers blev stilbildare i genren. Jag har själv varit med i "cirkusen" som var ett minnesrikt decennium.
Roger.
Pianisten Karl-Arne Andersson (1923-1992). Karl-Arne var med från
bandets start 1950. Omkring 1973 så slutade han i gruppen. Karl-Arne
Andersson och saxofonisten Gunnar "Stuffe" Wahlgren avled båda 1992.
Efterträdare blev Tillbjörn Persson. Efter Tillbjörns avhopp så börajde
en "ny" Karl-Arne Andersson. Ett lustigt samanträffande kan tyckas, då
båda hade samma för- och efternamn samt spelade samma instrument.
Cool Candys vägrar bli proffs
POPBAND SOM SLÅR: Cool Candys från Lidköping. Från vänster:
Arne Nathansohn, Karl-Arne Andersson, Gunnar Wahlgren,
Karl-Ivar Ivarsson, Göte Johansson och Einar Svensson, liggande.
Asch, proffs. Då tappar man nog snart gnistan. Då måste man vara på toppen varje kväll.
Cool Candys, sensationsbandet från västgötastaden Lidköping, vägrar envist att ingå i de svenska musikernas proffsstall. Trots att de har så mycket jobb att de knappast hinner med jobben.
Fyra till fem dagar i veckan är bandet bokat för nästa år. Och likadant 1967. Alltså två år framåt fullbokade med jobb.
- Vad säger familjerna?
- De är så vana nu, svarar Einar Svensson, trumslagare i bandet. Det här med musik är ju vår hobby.
Gammalt band
Just nu har grabbarna semester. Halva den, det vill säga 14 dagar, har offrats på en sydsvensk turné. KvP (Kvällsposten) hörde Cool Candys i Ekebo vid Munka Ljungby häromkvällen. Cool Candys är en märklig företeelse inom svensk popmusik. Det är ett 15 år gammalt band - ja så länge har Cool Candys existerat och alltså jubilerar gänget i år. Det är fem år sedan bandet slog igenom med "Jämtgubben" i "Sommartoppen".
Deras typiska "sound" två tenorsaxar plus komp, som är ungefär 12 år gammalt, slår till tusen i detta elektrifierade tidevarv inom popmusiken. De är ganska egna om det "soundet" fast på senare tid har Cool Candys blivit elektrifierade. För ett par år sedan utökades bandet med en elgitarrist, basisten skaffade elbas och pianisten alternerar på orgel.
- Var det nödvändigt för att behålla populariteten?
- Nej, men vi tycker att elgitarr, orgel och elbas, ger en viss färg åt bandet samtidigt som vi behåller vårt "sound".
Sång nyhet
Tre av nuvarande Cool Candys har hängt med sedan starten, nämligen Karl-Arne Andersson (piano och orgel), Gunnar Wahlgren (tenorsax) och Einar Svensson (trummor). Basisten Göte Johansson har hört till bandet i 13 år, tenoristen Karl-Ivar Ivarsson i sju år och gitarristen Arne Nathansohn i två år. En nyhet för året: sång. Tidigare spelade bara Cool Candys, nu sjunger grabbarna också, både solo och kvartett. Och det låter inte alls illa.
Bandet har "stake" som det heter och det svänger hela tiden. Mycket svenska låtar ingår i repertoaren. Hemligheten bakom framgångarna är:
1) "Soundet", som är så typiskt för Cool Candys.
2) "De är så sköna och lätta att dansa till" (röst bland publiken i Ekebo).
3) Önskelådan. För 12 år sedan började man med önskelådan. Den står mitt på scenen och lappar delas ut till publiken. Danspubliken får skriva ned den låt de helst vill höra och samtidigt berätta vad de heter. Efter pausen spelar man bara låtar på publikens begäran och efter sista dansen lottas skivor ut till dem som deltagit.
- Vi var först med önskelådan och den slog genast, säger Einar. Idén var så bra att vi upprepade gånger försökt patentsöka den men det har inte gått. Tyvärr, för nu är det många band som plagierat idén.
Sex plattor har man hunnit med hittills plus en LP. Grabbarna i Cool Candys är enkla och vanliga pojkar, som tar framgångarna lugnt. Svensk TV lär det inte bli på länge.
- Vi har faktiskt nobbat många gånger, vi har helt enkelt inte tid, säger Einar. Det är viktigare att låta arrangörerna få oss.
Ingen är profet i sin egen hemstad heter det. För Cool Candys är det tvärtom. I hemstaden Lidköping är det populäraste bandet i Folkets park med två spelningar i månaden. Publikstatistiken i hemstadens folkpark visar att Cool Candys drar mest.
Ofattbart
Ofattbart, kommenterar Einar. Efter att ha hört oss i 15 år i Lidköping har man inte ledsnat på oss. Fantastiskt.
Viserum, Falsterbo, Linderöd, Karlskrona, Färjestaden och Blädinge väntar nu närmast besök av de sex lidköpingspojkarna. Måndagen den 12 juli är spikad för snabbbesök i Köpenhamn. Cool Candys skall då spela in ett program för dansk radio.
--------------------------------------------------------------
KVÄLLSPOSTEN ¤ 1965.
Musik-Eylis - Lidköping.
På Källaregatan 1 i Lidköping fanns en gång en musikhandel som hette Musik-Eylis. Innehavaren hette Sven Eylis och om honom finns detta att läsa på nätet:
SVEN EYLIS f. 11.11 1907 d. 24.1 1964.
Musiker (dragspel) musikhandlare född utanför Lidköping. Vann i ungdomen flera dragspelstävlingar och började 1932 sälja dragspel för Skandiafabriken i Göteborg. Var också målare men en knäskada gjorde att han fick sluta med målandet och började syssla med dragspel på heltid. Turnerade under senare delen av 1930-talet i hela Skandinavien med "Glada paraden" men när kriget kom återvände han till Lidköping och fortsatte med att sälja dragspel och återupptog också sin orkester.
Deltog under kriget i flera dragspelstävlingar och placerade sig oftast bra. Medverkade också i radio vid ett flertal tillfällen. 1942 öppnade han så musikaffär i Lidköping. "Västsvenska dragspelscentralen" som efter några år döptes om till "Musik-Eylis" på Källaregatan 1 en affär som sedan existerade fram till 1992.
Musik-Eylis i Lidköping. Saxofonisten i Cool Candys, Gunnar "Stuffe" Wahlgren
övertog senare musikhandeln. I byggnaden mitt emot plåtades bandet 1971
för omslaget till "Go´bitar 2".
Foto: Lennart Kedner.
Foto: Lennart Kedner.
Cool Candys 1971. Grabbarna ses stående mitt emot Gunnar Wahlgrens musikaffär.
Om du läser detta Arne, rätta mig om jag har fel.
Musik-Eylis var de lokala musikernas Mecka under 50- och 60-talen. Det var här man köpte instrumenten, noterna och skivorna 78-, 45- och 33-varvare. Dragspel som var ett synnerligt populärt instrument under denna tid inhandlades med fördel genom Sven Eylis, en av Sveriges topprankade dragspelare då det begav sig. En, förutom begåvad musiker, snäll och hygglig människa - en människovän av stora mått. Som de flesta på den tiden hade man inte mycket pengar och instrument var dyra - mycket dyra - men det gick alltid att komma överens om att få dela upp betalningen per månad utan "en massa papper". Och det fungerade.
I affären jobbade också Gunnar Wahlgren - Stuffe i Cool Candys - mannen som kunde spela alla instrument. Det enda svaga kortet var trummor! Stuffe liksom Sven Eylis var inga hejare på notläsning utan klarade sig bra "på örat".
I mitten, Thore Eylis, son till Sven Eylis, som i dag är fyllda 85 år
och bosatt i Kungshamn. Thore Eylis hade också ett band, där
Einar Svensson och Gunnar Wahlgren var medlemmar. Ännu en gång:
rätta mig om jag har fel Arne.
En lokal skröna om notdilemmat var när Hans Westerling kom för att hämta Sven Eylis till en lördagsspelning medhavande nothäfte med aktuell schlager som han ville de skulle gå igenom innan de gav sig iväg. Dilemmat löste sig genom att be Hans Westerling spela melodin på sin trumpet medan Sven Eylis rakade sig. Därmed var låten klar och med på låtlistan för kvällens engagemang.
Paul Forsberg, en lågmäld och försynt man och duktig dragspelare, mer åt gammeldanshållet, men spelade också mycket på den lokala arbetarrörelsens olika möten, var även han anställd i affären. Han komponerade även en del musik men noterna till dessa är tyvärr försvunna. Enligt vissa uppgiftslämnare "övertogs" några av hans låtar av en rikskändis i musikbranschen.
Så småningom övertog Gunnar Wahlgren och drev Musik-Eylis ensam. Efter en tid flyttades verksamheten till lokaler i hörnet Grevhusgatan och Norra Torngatan (Woldska huset), där var pianisten och amatörboxaren Mario Fouganthine anställd under några år. Den sista tiden låg Musik-Eylis på Skaragatan i nuvarande (delvis) Karviks Optik. Efter Gunnar Wahlgrens alltför tidiga bortgång upphörde affären och en epok i stadens kollektiva musikhistoria var därmed till ända.
Gunnar Wahlgren (1931-1992).
------------------------------------------------------------------------------------
Källa: Lidköpingsnytt. nu
Cool Candys på trivsam skiva/1966
Cool Candys är ofta på turné. Bilden på skivomslaget visar
bandet uner ett uppehåll i Hälsingborg.
Cool Candys presenterar i dagarna en ny EP-skiva. Denna gång har man spelat in låtarna på skivmärket Anette, inte så underligt kanske eftersom det är Cools´batterist Einar Svensson som är chef för det nya bolaget. Med åren har tämligen många skivor med Lidköpingsorkestern spelats in och dessutom har Cool Candys hållit till i folkparkerna sedan åtskilliga år. Och till glädje för alla orkesterns danslystna fans kan vi meddela att Einar Svensson och Co. inte drar sig tillbaka ännu på några år.
- Vi håller redan på att boka in säsongen 1968, berättar Einar Svensson. Så länge folk vill höra oss håller vi på.
Och vad kommer det sig att publiken aldrig ledsnar på Cool Candys. Naturligtvis för att de spelar alldeles utmärkt dansmusik, absolut i svensk toppklass, och för att de hela tiden förnyar sig med små medel. En liten förnyelse kan man också säga att den nya skivan är.
- Kanske en förnyelse såtillvida att vi sjunger låtarna solo, säger Einar Svensson. Folkparkspubliken har tydligen tyckt om våra sololåtar och därför tänker vi också testa dem på skiva.
Den nya plattan är riktigt trivsam. Alltifrån Einar Svenssons egen hurtiga komposition "Taxi" till den betydligt mer långsamma och sentimentala "Om du gömmer på en hjärtesorg". "Sjung en sång" tillskriver vi dock de största möjligheterna att bli en liten hit. "Kärleksbrev i sanden" är plattans sista låt, också den trivsam.
Nu är det bråttom, för grabbarna i Cool Candys. TAXI...!!
Cool Candys utökar /1964
Einar Svenssons två guldplattor
Här ser vi Svensson ge Svensson en guldplatta.
Lidköpings nya "guldgossar" Cool Candys är rena rama "konsumgänget!".
Det avslöjade grammofondirektören och Cool Candys-medlemmen på samma gång, Einar Svensson för GT i samband med guldplatteutdelningen i Lidköping på tisdagen. Det var en utdelning som blev smått "historisk": Första gången som en guld-LP delas ut till en orkester i landsorten och dessutom första gången som ett grammofonbolag utanför Stockholm producerat en sådan platta. 25.000 försålda exemplar krävs för att få en guld-LP. Totalt handlar det också om en försäljningssumma av inte mindre än 750.000 kronor!
Cool Candys med sex man är orkestern utan kapellmästare! Ingen har mer betalt än den andre och man ägnar sig inte bara åt de musikaliska sysslorna. Gitarristen Arne Nathansohn är killen som springer omkring med lödkolven och fixar strejkande högtalaranläggningar, stundtals mörklägger han mindre samhällen men för det mesta går det vägen!
Pianisten och bokhandlaren Karl-Arne Andersson är företagets bokhållare.
- Han ser till att vi inte åker på några skattesmällar.
Musikhandlaren Gunnar Wahlgrens stora uppgift är att skaffa fram och bevara Cool Candys speciella sound. Einar Svensson är textförfattare, trumslagare, kompositör och PR-kille.
- Det är en ren co-operativ verksamhet vi bedriver, berättar Einar Svensson.
- Men det är också nödvändigt att vi håller på i den här stilen när vi nu är en s k amatörorkester eftersom vi fortfarande håller på med våra ordinarie jobb och bara tar i genomsnitt tre spelningar per vecka.
Speciellt glad är man förstås över nya fyndet sångaren och basisten Sven-Eric Carlsson. Det var så mycket tack vare honom som guldplattan "Go´bitar" med tre låtar som hamnat på Svensktoppen, bl a "Vår enda sommar", som låg där i 13 veckor. Einar Svensson harangerade och tackade kompisarna i orkestern - när han delade ut plattorna - matriser överdragna med guld för 160 kronor styck. Till slut kom han till en helt hopplös uppgift eftersom han äger guldplatteutdelande grammofonbolageT "Anette":
Han fick dela ut en platta till musikanten Svensson från direktör Svensson och dessutom från direktören Svensson till direktören Svensson eftersom bolaget som sådant också fick en platta.
Det kan vara svårt att skaka hand med sig själv...!
Och mera guld blev det: Einar Svenssons fru Lillan ställde upp med guldrosor till grabbarna. Om framgången säger Einar Svensson:
- Jag tror inte att det är sant, det verkar nästan vara en dröm.
Och det låter nästan som en schlagertext...
Och nu har man också fått blodad tand: Cool Candys har utmanat allsvenska bandylaget Villa från Lidköping på 1.000 meter skridsko...
- Vårt värsta jobb, tippar Einar Svensson...
----------------------------------------------------------------
GT ¤ 1970. /Tack för urklippet, Arne Nathansohn.
Arne Nathansohn har sänt mig den här härliga bilden. I hans vardagsrum
hänger dessa sex guldskivor som han fick under åren med Cool Candys.
Dessa avser följande plattor: Go´bitar 1,2 4, 5, 6 samt Sound 1.
"De kalla karamellerna" från Lidköping.
Fr. v. Gunnar Wahlgren, Karl-Arne Andersson, Einar Svensson, Göte Johansson
och Carl-Ivar Ivarsson.
Skivmärket hette fortfarande DUX. I mitten av 60-talet kom ANETTE in i bilden.
Cool Candys 1967
Orkesterns trummis, Einar Svensson, tillsammans med en av
Cool Candys mest hängivna supporters, Sören Wahlgren, 2,5 år.
Sörens pappa Gunnar, spelar saxofon i Cool Candys.
Sin sjuttonde säsong har den populära dansorkestern Cool Candys från Lidköping nu inlett. I en kärv bransch där de flesta stjärnor släckas lika fort som de tänts har alltså sex grabbar från Lidköping dokumenterat en imponerande lyskraft och detta trots att de under hela sin karriär föredragit att köra på "sparlåga".
Cool Candys har ännu aldrig kontaktat en arrangör för att få en spelning men kommunikationerna i den andra riktningen har upprätthållits i desto intensivare utsträckning varför grabbarna för sin egen och för sina familjers skull tvingats tillgripa vissa ransoneringar ifråga om antalet uppträdanden.
I början av 50-talet spelade Cool Candys "cool jazz" för publiken på bygdegårdar och danshak i Lidköping med omnejd. Men "cool jazz" slog inte varför man mycket snart lade om stilen och skaffade sig ett eget "sound" och då gick det bättre. Mycket bra till och med. Sitt stora genombrott fick Cool Candys 1962 då bandets första platta, "Jämtgubben" kom ut.
-------------------------------------------------------
Tack Arne för urklippet./Roger.
Musikern Berndt Norrman berättar...
Det är alltid lika kul och förnöjsamt när gamla musiker som varit med, öppnar sina spelmanshjärtan på vid gavel och berättar. Basisten och sångaren Berndt Norrman i Tullingsås i Strömsund, är en sådan. Vi har pratas vid på telefon ett antal gånger, och jag kan inte annat än lyfta på hatten och säga: Tack! Berndt som varit med i en mängd olika band, har många minnen på lager. Berndt Norrman har också varit medlem i rikskända Cool Candys 1977-1984. Det var genom CC som vi kom i kontakt med varandra. Hemma i Strömsund håller Berndt och några kollegor som bäst på att väcka liv i CC-soundet igen. Man repar just nu för fullt, och hösten 2014 är det dags att kliva upp på scenen i Strömsund och låta det berömda Cool Candys soundet återigen ljuda.
Berndt skickade mig ett brev för några veckor sen. Där berättar han litegrann om sitt musikerliv. Ur detta har jag plockat följande:
"Började vicka med Cool Candys i Motala FP i november 1975. Det var en söndagsdans (20-24) och Sven-Eric Gissbol var borta. Nervös, nej. Jag kände ju alla grabbarna sedan tidigare, och hade i stort sett alla låtarna i huvudet. Jag spelade innan i Ken Ehrlings, men dom spelade lite modernare, ofta på Baldakinen, stadshotell och Folkets Park. Så övergången blev ganska enkel.
I Motala skulle jag använda "Svennes" orkesterkläder. Det var röda skjortor, vita jeans sponsrade av LOIS, och långa läderstövlar (inte alltför "prydolft". Vad inpackningen i orkesterbussen av instrumenten beträffar, så var det nära på kaos. När detta var gjort så slängdes scenkläderna sist in i bussen. Jag ersatte Svenne som jag nämnde tidigare, så övergången blev ganska enkel. Jag var ju liksom Sven-Eric både sångare och basist.
Blåsaren Håkan Ljungkvist slutade, men hoppade ändå in som vikarie ibland. Håkan var även duktig på elbas. Håkan och Gunnar Wahlgren spelade ju sax tillsammans.
Gunnar "Stuffe" Wahlgren han som skapade det speciella "soundet" med saxarna tillsammans med Håkan. Det optimala kan jämföras med Simon & Garfunkels stämsång. Tyvärr så valde Gunnar att stiga av, och istället jobba i sin musikaffär (Musik-Eylis). När man nångång frågade honom om han inte skulle börja spela igen, sa han: Nä, fy för alla resor. (Han sov för det mesta). Efter Gunnars sista spelning valborgshelgen 1979 i Blomstermåla, började Björn som Gunnars ersättare. En duktig musiker, som spelade altsax, trombone m.m. Men han spelade aldrig tenorsaxofon.
JAN WALENTINS - 1964. Robert Mattsson gitarr, Grim Persson orgel, sång,
Bendt Norrman bas, sång, Christer Söderlund trummor, Björn Sundeman sax.
Berndt Norrman liggande i bildens mitt på släpvagnen.
Ken Ehrlings, Lidköping. Berndt ses som andre man fr. höger.
I Cool Candys fanns även trumslagaren Arne Hallin, han var förutom trummorna en duktig basist, som en gång spelat med i trombonisten Olle Holmqvists orkester. Gitarristen Bo Edving från Eskilstuna, som ersatte Arne "Nathan" Nathansohn. Trummisen Janne Åström började efter Arne Hallin. Janne kom från Skellefteå. Kanske den bästa trummisen jag spelat med.
Jag är född i Strömsund och började spela på "mjölkbodarna" efter bygatan redan som 7-8 åring, på en gitarr som pappa hade lagat och fixat till. Fick låna farsans Levin-gitarr från 1939 och fixat till (med en Kjell-mikrofon på). Jag kopplade den till grammofonuttaget på radion, å sen var det bara att spela, på de fyra översta strängarna, det var så jag började spela bas.
Jag blev senare ägare till min första el-bas, en Höfner planka röd. Idag är min instrumentsamling ca 40 instrument, förstärkare, 1600 LP-skivor, 400 CD-skivor, kassettband, stenkakor m.m. Jag spelade i olika lokala band med Spotnicks och Shadows på repertoaren. Hittade snart att jag också kunde sjunga, Elvis, Fats Domino m.m.
Jag gick folkhögskola i Sveg. Spelade med Roland Cedermark, flyttade till Stockholm, kom med i Folke Wigmans orkester var oftast på Gröna Lund (Dans-Ut) flyttade till Lidköping, Ken Ehrlings orkester och sedan vet du ju Roger vad som hände. Avslutade spelandet i Lidköping med icke så okänd grupp som hette "Botten Stars", där gitarristen också var med i "Bröderna Djup" som var hans morbröder.
Då jag flyttade hem började jag jobba som lärare. Trodde att det var slut på spelandet, men redan första helgen efter hemflytten var jag på scenen med ett lokalt band som sedan blev en grupp inriktad på country med fiol och steelguitar plus komp. Har nu i några år spelat med en grupp med inriktning på 50-60-tals musik.
Ken Ehrlings. Berndt stående andra fr. v.
Cool Candys innan Berndts intåg i bandet. I bakre raden t.v.
Bo Edving som ersatte Arne Nathansohn på gitarr. I främre raden
t.v. Svenne Gissbol, som Berndt efterträdde 1977. Håkan Ljungkvist
sittande t.h. har arrangerat ca 20 låtar åt de "nya" Cool Candys
inför konserten i november 2014.
Fr. v. Janne, Stikkan, Calle, Bosse, Berndt och nestorn själv: Gunnar "Stuffe" Wahlgren,
som var den enda kvarvarande originalmedlemmen när den här bilden togs. "Stuffe"
slutade Valborgs 1979 i Blomstermåla. Berndt ses som andra man fr. h.
Berndt Norrman spelar fortfarande. Ränderna går aldrig ur.
Idéerna att väcka gamla Cool Candys till liv, startade i höstas (2013) då jag och två tenorsaxofonister, samt Jan Rönngren med fru, och numera en fantastisk trummis Jörgen Rönnqvist spelade sex låtar arrade av forne medlemmen Håkan Ljungkvist. Detta gav mersmak. Så nu håller vi på att repa 24-låtar, för en (kanske) flera konserter med början den 21 november 2014. Då kanske Du finns på plats, Roger.
Med många musikhälsningar
Berndt Norrman".
-------------------------------------------------------------------------
