Korpelarörelsen

 
 
 
RELIGIÖST MÖRKER. Folket utan morgondag. Så kallades anhängarna av den extatiska religiösa Korpelarörelsen vilken härjade som värst i mitten av 1930-talet i Torendalen och Kirunaområdet. Det resulterade i att flera personer fördes till Piteå och där tvångsintogs vid Furunäsets sjukhus.
 
En religiös scharlakansfeber. Så betecknades Korpelarörelsen när den drog fram genom Tornedalen, fylld av extatisk och hysterisk bedjan och åkallan. Som lockade till sig hundratals anhängare och vars höjdpunkt nåddes i mitten av 1930-talet. Med nattliga möten, där pesroner kastade av sig kläderna, hamnade i trance åtföljt av syner och uppenbarelser. Från den tiden berättas bland annat om nattliga botgörarfärder, där anhängare kröp omkring på alla fyra under skrik och förbannelser.
 
HIMMELSKA ARKEN UTEBLEV
I samband med en kyrkhelg i Karesuando lämnade bönderna i Sattajärvi sina gårdar för att följa en 21-årig kvinna, en så kallad profetissa, på botvandring efter vägarna. Hon hade fått besked att en helig ark skulle landa i Sattajärvi by. En ark som skulle mellanlanda i Palestina.
 
I väntan på frälsningen, och inte minst den flygande arkens ankomst, hade åtskilliga Korpelaanhängare, under botvandringen efter vägarna vägrat äta. Inte heller hade de sovit och dessutom envist tigit under flera dagar. Det berättas också om att anhängare synts ute på vägarna sotade i ansiktet och med renhorn fastsatta i pannan. Upprörda människor hade spänt körtömmar på varandra och drev fram varandra under rop och skrik.
 
Den religiösa väckelsen, som sedan urartade, började med att den finländske predikanten Toivo Korpela, predikade och drog stora skaror anhängare. Han hade dessförinnan slängts ut från den laestadianska rörelsen då han inte följde rörelsens regler. Korpela betecknades som en glänsande talare, en intagande person och var bibelsprängd. Men helt plötsligt, övergav Korpela sina anhängare och åkte hem till Finland. En person från en by i Tornedalen tog då över ledningen och lärans innehåll förändrades. Då blev det centrala budskapet domedagen och en himmelsk ark som skulle landa på sjön Luossajärvi i Kiruna. Men arkens ankomst flyttades fram vid flera tillfällen.
 
FRIA SEXUELLA FÖRBINDELSER
Korpelarörelsens aktiviteter nådde sin höjdpunkt i mars-april 1935, då flera anhängare greps av polis, och togs om hand av läkare och ett flertal personer fördes till Furunäsets sjukhus i Piteå. I samband därmed, och genom att arken inte kom, mattades verksamheten snabbt för att 1936 återigen få ett uppsving. Det religiösa budskapet hade då inte samma centrala plats. Det blev fritt fram att ägna sig åt kortspel, dans, alkoholförtäring och i vissa fall fria sexuella förbindelser.
 
Minderåriga flickor utnyttjades och flera personer hamnade inför rätta och dömdes som skyldiga till otukt. Ledaren för verksamheten placerades vid Furunäsets sjukhus, där han vistades till början av 1950-talet. Han avled för övrigt 1965.
 
"Det sägs att Korpelas lärjungar är uppriktiga och hängivna frälsningssökare, men de har gått förlorade i grubblandets myrmarker" påpekades det och vidare konstaterades: "I deras hjärnor har till slut profetens ord om den himmelska arken vänt åter och åter tills tankarna börjat snurra i fantastisk takt".
 
TA I MED HÅRDHANDSKARNA
Polismakten fick, när vansinnet var som mest utbrett, ingripa vid flera tillfällen mot Korpelaanhängare, vilka uppträtt störande i olika gårdar och uttalat förbannelser mot invånare som inte tillhörde rörelsen. När det var som värst hotade till och med Korpelanerna att storma ålderdomshemmet i Kiruna. En läkare förklarade offentligt att anhängarna var fullständigt förvridna och fanatiska i sin religion.
 
Det berättas att i Muodoslompolo råkade en sexårig flicka under en lek fastna i ett snöre och blev strypt. Detta uttolkades av korpelanerna som en "Guds fingervisning" samt att korpelanerna "hade den rätta tron". Barnavårdsnämnderna fick mycket att göra. Grep in och skiljde flera barn från hemmen, då risken var stor att vård och uppfostran skulle äventyras.
    - Det är nödvändigt att ta i med hårdhandskarna och försöka få till stånd en grundlig upprensning bland korpelanerna, sade dåvarande landsfiskal Georg Taube, senare bosatt i Piteå. Även med risk att överlägga Furunäsets sjukhus måste vi försöka få in de värsta där efter att befolkningen i området tagit kontakt med polisen för att få hjälp mot korpelanernas terror.
 
NAKENDANS I HEMMET
I en rapport från länsstyrelsen till medicinalstyrelsen berättas att nakendans förekommit i barnens närvaro, och att det också inträffat att dessa nakna människor legat på golvet medan andra hoppat omkring dem.
 
En läkare hade en kväll lyckats smyga sig in på ett möte och rapporterar: "Det hela verkade förvirrat. Det var planlöst irrande människor i åldern från tre till 80 år. Alla sjöng, kastade sig planlöst i famnen på än den ena än den andra och alla var varma så svetten lackade. En av ledarna, en kvinna, hoppade jämfota. Strax därpå kom en annan på samma sätt hoppade fram emot henne, tog hennes händer och grät. Sedan började en jämfotadans som smittade av sig till de andra. Till slut såg man ända upp till 25 par hoppa och liggande på golvet. Man ansåg tydligen, tillägger läkaren, att man mest kunde prova Gud genom att hoppa riktigt högt".
 
Dansen slutade först klockan tre på morgonen. Man hade även under tiden haft tillfälle att springa med varandra runt husen.
 
-----------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdag den 4 april 2007
 
 
PS. När jag började på sjukhuset i augusti 1976, hörde jag berättas om Korpelarörelsens anhängare. Det fanns tydligen kvar några patienter vid den här tidpunkten som hade varit anhängare av Korpela.
 
Roger

Furunäsets sjukhus /1953

 
 

Furunäsets sjukhus vid Piteå /1949

 
 
 
 
 
 
 
NILS Fredrik Sahlström f. 15 februari 1895 i Falun, d. 1 februari 1959.
 
 
 

Nyordning vid årsskiftet 1966/67

- Beslutet om att landstingen skulle övertaga mentalsjukvården kom redan 1963 men ännu har vi inte fått informationer  om omställningen som kan medföra försämrade förmåner för personalen, säger avd.-ordf. K. E. Winell.
 
Den 1 januari 1967 får mentalsjukhusen ny huvudman, landstingen övertar huvudmannaskapet från staten. Det återstår alltså endast drygt två månader, men personalen vid t. ex. Furunäsets sjukhus har ännu inte fått några informationer i vilken mån övertagandet inverkar på arbetstider och andra personella förhållanden.
    - Vi har inte en aning om våra villkor. Från ansvarigt håll har man framfört olika skäl till att förhandlingarna, gällande övergångsbestämmelserna, inta har kommit igång. Beslut om landstingets övertagande har ju förelegat sedan 1963 och därför anser vi det synnerligen egendomligt att ingenting har skett på detta område, säger man från personalsidan.
 
Vid månadsskiftet blev samtliga extra ordinarie befattningshavare uppsagda och alla extra anställda får även vänta en uppsägning i och med detta års utgång. Det sägs att det är en formell uppsägning och det är väl riktigt. Samtliga kommer väl att återanställas men informationer bör ges, säger personalen. Avd. 12 vid sjukhuset kommer att kalla medlemmarna till informationsmöte och dit skall även sjukhusledningen inbjudas för att man skall få veta var den står i sammanhanget. Personalen vill också ha med en representant, vald av personalen, i direktionen.
 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ måndagen den 17 oktober 1966

Furunäset läggs ned /1983

Senast 1995 ska det här vara stängt. Men vad det ska bli av byggnaderna får bli en senare fråga.
 
 
Det kommer knappast som någon överraskning, men för första gången sägs det nu rent ut i en landstingsutredning: Furunäsets sjukhus stängs senast år 1995. Den personal som "blir över" kommer att erbjudas andra vårdjobb inom kommunen.
 
Utredarna, den så kallade Styrgruppen för psykiatri, bedömer att antalet psykiatriska vårdplatser vid Furunäset/Öjeby sjukhem år -95 har nått en så pass låg nivå (totalt cirka 185 platser), att den stora institutionen inte längre behövs.
 
¤ ÖJEBYN RÄCKER
Samtliga patienter skulle kunna vårdas på Öjeby sjukhem. Därmed anses det inte heller rimligt att behålla de för närvarande 147 "vanliga", provisoriska långvårdsplatserna vid Furunäset. Dessa flyttas till lokala sjukhem, enligt utredningsförslaget.
 
Avsikten är också att bygga "ett par" nya sjukhem samt ett par nya vårdcentraler, i en speciell satsning på primärvården i Piteå. Landstinget har dock ännu inte fattat några beslut i denna fråga.
 
¤ "SEGER FÖR HUMANISMEN"
Landstingsrådet Karl-Gunnar Holmqvist menar att den utveckling som resulterar i Furunäsets nedläggning "totalt sett är en seger för humanismen". Detta trots alla praktiska problem som den psykiatriska vårdens omorganisation för med sig.
    - Vi har blivit mer toleranta mot avvikande i samhället. Gammalt tillbaka gömdes mentalt sjuka undan, på samma sätt som ofta var fallet med utvecklingsstörda - något som knappast förekommer i dag.
 
K-G Holmqvist ser det senaste årens utveckling på det psykiatriska området som resultatet av dels effektivare behandlingsformer, dels "en ökad medvetenhet om det humanistiska behoven".
 
¤ 300 BLIR "ÖVER
Cirka 1.000 personer arbetar i dag på Furunäsets sjukhus. Enligt utredarnas prognoser och förslag till inriktning inför 1990-talet, blir omkring 300 anställda överflödiga i Piteå. Dessa kommer att erbjudas annat vårdarbete på orten.
    - Huvudparten av dem kommer att fortsätta leva och verka i Piteå. Var och en får själv avgöra om han eller hon vill stanna på hemorten. Vi tänker inte starta någon resebyrå, förklarar K-G Holmqvist vid en presskonferens på onsdagen.
    - Men visst vore det bra om en del före detta Furunäset-anställda ville hjälpa till och bygga upp den nya verksamheten i Boden.
 
Att Furunäsets sjukhus läggs ned är ingenting att gråta över, menar landstingsrådet K-G Holmqvist (3:a fr v). I den s k styrgruppen för psykiatri som nu är klar med sitt uppdrag, har också övriga herrar på bilden ingått. Fr v Kjell Carlsson, Ola Dahlin samt närmast kameran utredningssekreteraren Lars Holmgren.
 
¤ JOBB TILL BODEN
Samtidigt som totala antalet psykiatriplatser i Piteå-sektorn beräknas minska från 529 i år till 231 (+ en buffert om 60) platser år 1995 sker en kraftig utökning av den psykiatriska verksamheten i Boden. Grannkommunens vårdplatser inom psykiatrin ökar från i dag 56 till 133 (+ 10) år 1995.
 
Ett inte ringa antal platser överförs från Piteå till Boden främst som en följd av att all psykvård utom den psykiatriska långvården ska sektoriseras.
 
¤ FACKET ACCEPTERAR?
Vad tycker de fackliga företrädarna i Piteå månne om att jobben flyttas härifrån till Boden? K-G Holmqvist är tämligen övertygad om att facket accepterar de föreslagna åtgärderna.
    - Personalen kan så oerhört mycket om den medicinska utvecklingen som skett. Och att man måste organisera om vården. Jag tror det finns enighet och en uppställning, fackligt och politiskt, på dom principer som förslaget vilar på, säger Holmqvist.
 
De tre politikerna i styrgruppen förutom K-G Holmqvist landstingsrådet Ola Dahlin samt direktionsordförande Kjell Carlsson, erinrar om att socialstyrelsen redan 1980 krävde en snar avveckling av Furunäsets sjukhus.
 
¤ FURUNÄSET RIVS?
Det är för tidigt att uttala sig om vad som ska hända med Furunäsets lokaler, tycker K-G Holmqvist.
    - Vi brukar diskutera med kommunen i sådana fall. Kanske går det att finna utomordentligt bra användningsområden för lokalerna på Furunäset.
 
Verksamheten vid Furunäsets sjukhus kommer att minska successivt. Redan nästa år ska den nya psykiatriflygeln vid Piteå lasarett, med 45 vårdplatser stå klar. Dit flyttas bl a korttidsvården. Kvar vid Furunäset/Öjeby sjukhem blir rehabilitering, psykogeriatrik (dvs vård av åldersförvirrade) samt psykiatrisk långvård.
 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ torsdagen den 3 november 1983.
 
foto Gunnar Westergren.
 
 
 

Piteå Hospital /1919

 

Furunäsets sjukhus /1989

 
Foto: Lennart Lundquist 1989-09-22
 
I förgrunden syns växthuset på Furu. I bakgrunden står den vita byggnaden som egentligen gick under tre olika namn: 1. Kolonien. 2. Nybo. 3. Avd. 54. Det första namnet är en äldre benämning som användes mest av äldre personal. De två andra namnen använde vi när jag jobbade där 1976-1991. Både växthuset och Avd. 54 är borta idag. I växthuset jobbade Christer Öhman och Olof Lidström. Christer är borta sedan flera år, men Olof Lidström odlar idag de populära Pitholmstomaterna i ett annat växthus inte så långt från Furu.
 
Bilden har jag lånat av Lennart Lundquist.

Doktorsvillan

 
Restaurangen vid Doktorsvillan har gått i graven.  Linda och Sara heter de två fina tjejerna som jobbat i restaurangen. Avans Lantbruk AB har levererat kött till restaurangen.
 
Bild: Doktorsvillan. I överläkarbostaden (Doktorsvillan), är huset där överläkaren vid Furunäsets sjukhus en gång bodde.

Landstingets Transportcentral /Furunäsets sjukhus

 
Jag började jobba på Furunäsets sjukhus i augusti 1976. Fösta anhalten var som vaktmästare i sjukhusets C-kök. 1977 tog jag steget över till vaktmästeriet vid samma sjukhus. I de arbetsuppgifter som vi utförde fanns dagliga transporter av patiener till exempelvis Piteå lasarett och Bodens garnisionssjukhus. I september 1983 bildades Landstingets Transportcentral med säte i vårt vaktmästeri. Förutom transporterna, så hade vi även hand om sopor, tvätt och förrådsartiklar till avdelningarna.
 
På bilden ovan ses min namnbricka som jag hade på min chaufförs-uniform. Den där uniformen hade man väl inte på sig varje dag, precis. Men man skulle se trevlig och fräsch ut när man hämtade respektive patienter, både från Furunäset, men även från Piteå lasarett. Vi körde även ut sjukhussängar, rullstolar, rullatorer, permobilar och andra nödvändiga hjälpmedel til olika patienter. Sängarna körde vi ut till de patienter som ville dö i sitt hem. Ett besök minns jag väldigt väl. Jag och en sjukvårdare åkte hem till ett äkta par, för att leverera några saker. Det som var sorgligt, var att båda makarna hade varsin obotliga sjukdom. Båda makarna ville dö i sitt hem.
 
Inte så långt efter besöket, så såg jag dödsannonserna i Piteå-Tidningen. Döden kom inte samtidigt till de båda, men de dog med några veckors mellanrum. Under de 15 åren jag jobbade på sjukhuset, mötte man både glädje och sorg. De efterföljande 11 åren jobbade jag på sjukhemmet i Öjebyn. Transportcentralen flyttades dit efter våran flytt från Furu 1991.

Furunäsets sjukhus, den 24 mars 1988 kl 7.01

 
Några av mina arbetskompisar, församlade i rökrummet på Transport-centralen vid Furunäsets sjukhus. Fr v Harry Löfgren, Sven Pettersson, Christer Hammarstén och Göte Asplund. Utanför bild, Olle Lindgren, Harry Nilsson och Brage Lindgren. Harry Löfgren och Göte Asplund är båda borta.

Piteå Hospital

 
 
 
Två bilder från min gamla arbetsplats, som togs långt innan jag satte min fot här, en augustidag 1976. Sjukhuset stod invigningsklart 1893. Både jag och Elisabeth har jobbat här. Elisabeth började i Centralköket i juni 1976 jag började i samma C-kök som sagts tidigare i mitten av augusti samma år. Man kan väl grovt förenkla det och säga att mötet resulterade i tre söner, fyra barnbarn (hittills) och tre sonhustrur. Sammanlagt: tio personer plus "originalen" Roger och Elisabeth. Bra avskastning. Jag är mer än nöjd. Tack Furu!

Rundvandring på Furunäset

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
foto Roger Lindqvist 2017-07-13

Furunäsets nya vårdpaviljong

 
Den nya vårdpaviljongen vid Furunäsets sjukhus, vilken som Piteå-Tidningen tidigare berättat skall rymma 90 vårdtagare i tre avdelningar, beräknas vara färdig någongång i oktober. Sedan skall den emellertid besiktigas och det är även i övrigt en massa arbete som återstår innan allt är klappat och klart för inflyttning. Före nyår tror man emellertid att paviljongen skall b´vara i bruk. Så här trevlig ser exteriören ut. Byggnaden kostar i runt tal 2,5 miljoner.
--------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 9 september 1959
 
Det talades om tre avdelningar, det var 46, 47 och 48. Kallades även för E-paviljongen när jag jobbade vid sjukhuset. /Roger.

Furunäsets sjukhus

 

En promenad på Furu

Efter 15 år på Furu så finns hjärtat fortfarande kvar därute...
 
Gamla välkända gatunamn.
 
"Min" lastbrygga.
 
Omkring 1988 så förvandlades det fd mentalsjukhuset till Företagsby.
 
 
 

Furunäsets sjukhus

På Furunäsets sjukhus fanns den här baklastaren, LM 620. Den användes
till snöskottning, transport av sopor, transport av tvättskrindor m.m. Den
här bilden togs 1987 när jag hade lånat hem den, när vi började bygga vårt
nya hus. Andreas och Robert ses på bilden. PS. årsmodell ca 1970?
 
Två eltruckar fanns på vaktmästeriet på Furunäset. De användes varje morgon
när två av oss vaktmästare skulle hämta sopor och tvätt på alla avdelningarna.
De två truckarna hämtades från ett speciellt garage, där de stått på laddning
under natten. Vi körde även långa "tåg" med förrådssaker, genom kulverterna.
En av truckarna hamnade senare på Piteå Älvdals Sjukhus, medan den andra
stannade kvar på Furu. På bilden sitter kusinerna Andreas och Mathias Lindqvist
på trucken. Den här bilden togs på vid vaktmästeriets lastbrygga, 1986-87.
 
 

Furunäsets sjukhus, sommaren 1988

Andreas och Robert, tyckte postmoppen var häftig. Under veckorna användes
den av postbudet, Christer Pettersson. Han hämtade post och levererade
på det yttre området. Han hade även en inre runda, som innebar besök på
varje avdelning m. fl. ställen. Postvaktmästaren, Olle Lindgren, körde med sin
VW-pickup ute på stan, och på lasarettet med paket- brev- penning- och
medicintransporter.
 
I traktorskopan, utanför Transportcentralens garage på Furu. Sönerna
Andreas och Robert fick ibland följa med mig när jag jobbade helg.
Inte på morgnarna, utan på eftermiddagarna. Jag jobbade helg en
gång varje månad. 
 

Furunäset - en rundvandring 2016-05-13

Kärleksstigen.
 
Piteälven.
 
Platsen där personal och patienter brukade samlas.
 
Hustrun går före, jag efter med kameran. Inte så mycket till kärlek
när jag hela tiden ligger flera steg efter. Men det finns ju så många
objekt att bevara, det är mitt försvar.
 
Gamla bryggeriet som uppfördes 1910.
 
I byggnaden till vänster fanns en potatiskällare. I dag 2016 finns där ett
bryggeri inrymt. Cirkeln är sluten.
 
I den här fd garagedelen fanns Transportcentralens alla fordon,
under min tid vid sjukhuset.
 
I den vita byggnaden fanns sjukhusavdelningarna.
 
T.h. den gamla värmestugan för personal och patienter när det
gjordes dagsverken på området. Idag finns här en kiosk och
caféteria. T.v. fanns sjukhusets snickeriavdelning.
 
I tegelbyggnaden fanns tapetseri- och och måleriverkstad.
 
Mogårdens äldreboende. När jag jobbade så fanns här endast en
gräsmatta.
 
I fastigheten t.h. samt den gröna utbyggnaden fanns Norrbottens Läns
Landstings Transportcentral och vaktmästeri. Min gamla arbetsplats
mellan 1976-1991.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Furunäsets sjukhus

 

Direktionen vid Furunäsets sjukhus

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 31 januari 1955

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0