Roger Lindqvist

Rolf "Putte" Sandström, ny medlem i Yngve Forssélls orkester.


När trumpet-mappen i Yngve Forssélls orkester blev ledig i somras sökte en hel del fina trumpetare jobbet. Yngve Forsséll åkte t.o.m. ner till Stockholm för att lyssna på några trumpetare. Poängen i det hela är, som väl de flesta vet vid det här laget, att den felande mannen hittades i Skellefteå.

I drygt fyra månader har nu Rolf "Putte" Sandström spelat i Forssélls orkester. Och vad han går för känner väl de flesta västerbottningar till. 1954 blev "Putte" utsedd till länets bäste trumpetare. Därefter kom han med i Västerbottens elitorkester. 1962 placerade Orkester-Journalen "Putte" på sjätte plats i den nordiska omröstningen bland Nordens bästa trumpetare. Han har också varit ensembleledare för en del icke helt okända orkestrar och nu smälter han fint in i den Forsséllska ensemblen.

I detta sammanhang kan vi meddela att det TV-program som orkestern spelade in i september nu är inspelat och klippt. Någon gång före jul beräknas det sändas.
------------------------------------------------
NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ 1967.

FAR OCH SON FORSSÉLL SPELAR DRAGSPEL I TV
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤


I pappas fotspår går tydligen 12-åriga Tommy. Bland tidigare meriter
märks två framträdanden i Barnens brevlåda.


Yngve Forssélls orkester ska medverka i ett TV-program med "Dragspelet genom tiderna", som kommer att sändas söndagen den 9 maj. Orkestern ska spela ett arrangemang från 1955, i vilket kapellmästaren Yngve Forsséll trakterar dragspel. Dessutom kommer 58-årige Gotthard Valliden, Skråmträsk, att spela på sitt 2-radiga dragspel. De yngsta representeras av Forsséll junior som heter Tommy och är 12 år. Han har två gånger tidigare, då som 10-åring, deltagit i Barnens brevlåda. Han ska nu åskådliggöra de första stapplande stegen på dragspelet, men han är verkligen en ganska avancerad dragspelare för sin ålder. Programmet inspelades på Pan i Skellefteå på tisdagskvällen. I det riksomfattande programmet, som kommer att omfatta 45 minuter, medverkar många musikanter, bl. a. Hans Erik Nääs´orkester, Lill-Arne Söderberg m. fl.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ Fredag den 12 mars 1965.

Norra Västerbotten ¤ 3 juni 1961.
--------------------------------------

PS. Några av mina dansannonser finns även att beskåda på Trio mé Bumbas hemsida
under rubriken "Urklippt". www.triomebumba.se
/Roger.

YNGVE "Så gick det till när farfar var ung" FORSSÉLL:




I den nya stora dansbandsvågen är Yngve Forssélls orkester en av
Sveriges mest efterfrågade. Orkestern har gjort musiken i Hasse å
Tages film; "Ägget är löst!".

Det var sommar och året var 1945. Yngve Forsséll som då var 17 år gammal spelade med några vänner i pausen på utomhusdansbanan i Näsudden. Det var så det började. Yngve Forsséll har nu en trettioårig karriär som dansmusiker och kapellmästare bakom sig. I dag, när han är 47, är hans orkester en av de mest anlitade i landet.
Det dansas nu som kanske aldrig förr i Sverige. Dansorkestrarna reser landet runt med stjärngager. Förr brukade arrangörerna i t.e.x. Folkparkerna ha ett stjärnuppträdande och sedan dans med något lokalt band. Numera engagerar man lika gärna ett av de kända dansbanden och märker att det kommer lika mycket folk ändå. Arrangörerna gnuggar händerna och pengarna rullar in. De rider på "dansbandsvågen".

13-åring i hårt jobb
-Jag var en bondgrabb från Holmfors utanför Skellefteå, berättar Yngve. När jag var 12 år gammal gav mig farsan ett femradigt dragspel som jag började fingra på. Det var vanligt med dragspel på gårdarna och jag var så sugen på att få spela själv.
Yngve förlorade sin mor tidigt och på gården behövdes han för att hjälpa sin far. Han har en bror också men han är 11 år yngre än Yngve och var bara barnet när modern dog.
-Jag fick sköta ladugården med ett femtiotal kor från det jag var 13 år. Det var ett hårt jobb och då var det skönt att koppla av med dragspelet på fritiden, säger Yngve. Jag tog en korrespondenskurs för att lära mig noter och harmonilära.

Det gick rätt trögt med musiken de första åren men 1949 gjorde Yngve rekryten. Där träffade han en fin gitarrist från Skellefteå som han kom att spela med i 21 år. Fram till dess hade bandet hetat "Yngves sväng-gäng".
-Ja, säger Yngve. Det var 1949 som Yngve Forssélls orkester från Skellefteå kom till. Jag har haft en sagolik tur som har fått så fina killar i bandet. Flera av grabbarna från 1949 spelade med i orkestern i tjugo år. Då spelade vi mest på helgerna men från slutet av 60-talet har jag blivit professionell. Det är förresten inte bara fina grabbar jag har haft. Den duktiga sångerskan Ann-Kristin Hedmark, som gjorde jättesuccé vid Reno Jazz Festival i USA, sjöng med mig i tio års tid. Yngve har sysslat med lite av varje vid sidan av musiken innan han blev heltidsmusiker. Han var 24 år innan han flyttade hemifrån och lämnade jordbruket. Han har stått på verkstadsgolvet och dessutom varit framgångsrik bilförsäljare.
-På 60-talet spelade jag inte så mycket själv utan var mest bara kapellmästare, säger Yngve. Det var rätt "ute" med dragspel ett tag och sedan kom elbasen. Nu har sonen min, Tommy, tagit över basen och han spelar jättefint. Men det skall jag säga dig, säger Yngve, att det senaste året har jag spelat mer kultis och gammeldans än under hela 60-talet. Det spelar ingen roll var man än kommer i landet, överallt vill folk höra kultis. Då plockar jag fram dragspelet.



YNGVE FORSSÉLLS med sångerskan Ann-Kristin Hedmark som började
i orkestern vid 15-årsålder.

Plågsam ljushysteri
Kultis och gammeldans har blivit oerhört populärt igen. Ungdomen dansar gärna och bra. Ofta får Yngve stå länge med dragspelet på magen. Annars har han kommit att bli en allt-i-allo för orkestern på senare år. Han är chaufför och står som en disckjockey vid ljusbordet och presenterar låtarna. På ljusbordet kan han dra i spakar så orkestern badar i än blått, än i rött och än i gult ljus.
-Ljushysterin är det värsta, säger Yngve. Men man måste vara med i utvecklingen och nu kräver folket ljus och då får jag foga mig. Annars blir jag gammalmodig.
Ja, gammalmodig är något som Yngve är rädd för att bli. Hänger man inte med i vad folket vill ha är man dödsdömd som dansorkester, säger han. Men han berättar också att ljushysterin håller på att avta.
-Uppe i Norrland vill folk fortfarande ha ljus och glitter. Men nere i södra och mellersta Sverige är det inte så viktigt längre att det blinkar, säger Yngve.

De är nog lite mätta på det där söderut eftersom de haft det längre än norrlänningarna. Det är bra att det avtar.
Det är ett jävla jobb att packa upp alla dessa ljusattiraljer. Det tar flera timmar att montera upp hela anläggningen när allt detta ljus skall  glittra och blinka. Det är skillnad på publiken. I Skåne är folk inte så pigga på att bugga som på andra håll i landet. I norr är man lite mer åt Svensktoppshållet.
I Norrland vill människorna hålla i varandra, säger Yngve. Men kultisen går hem överallt. Det spelar ingen roll var vi spelar. Tack vare att vi är notkunniga i orkestern kan vi spela nästan vad som helst. Allt från hårdpop och rock till Svensktopp och Glenn Miller. Det kan inte banden som spelar utan noter. De klarar bara antingen det ena eller det andra. Där har vi vår styrka.

"Ägget är löst!"
I Yngve Forssélls orkester spelar Göran Wilén, f.d. Malmberget. Han har som heltidsjobb att arrangera låtar. Han har arrangerat allt som orkestern spelar i Hasse Alfredssons nya film "Ägget är löst!" med bl. a. Birgitta Andersson och Max von Sydow. Hasse Alfredsson sökte ett riktigt Svensktoppsband. En orkester som skulle vara det Svensktoppigaste av det  Svensktoppiga och samtidigt duktiga. Efter att ha lyssnat igenom dansbanden föll valet på just på Yngve Forssélls orkester.
-Förbannat skojigt att få göra den musiken, säger Yngve. En sån chans kunde vi bara inte tacka nej till. Filmmusiken finns på grammofonskiva och jag är ganska säker på att någon av låtarna kommer att leta sig upp på Svensktoppen. Det skulle visserligen vara lite karikatyr men de blev fina, låtarna. Väldigt romantiska.

När man lyssnar till Yngves dansmusik förstår man snart vad som är hemligheten bakom framgångarna. Rytmen, Svensktoppsrytmen, en typisk dunkadunk som är lätt att dansa till. Detta i kombination med duktiga musiker och en bred repertoar är säkert grunden till framgången. Förr spelade orkestern mest uppe i Norrland där alla känner till Yngve Forssélls sedan många år. Men när man fick in tre låtar på Svensktoppen 1973 slog det riktigt.
Vem minns inte "Så gick det till när farfar var ung" och "Hallå, du gamle indian". De framgångarna gjorde Yngve Forssélls till en av landets mest efterfrågade dansorkestrar i den stora dansbandsvågen. Svensktoppen är en enastående reklamapparat!


YNGVE FORSSÉLLS av lite äldre årgång. Som andra och tredje man
från höger, syns Allan Lundström, tenorsax, och Paul Lindberg, trumpet.
Längst till vänster står kapellmästaren Yngve Forsséll. Sittande, Ann-
Kristin Hedmark.


-Vi har alltid hakat på strömmningarna i tiden, det gäller att ha näsa för sånt, säger Yngve. Det gäller att känna vad folket reagerar på. Då ringer det i öronen. Den låten, den går hem.
Nu fungerar Yngve Forssélls orkester ungefär som en kringresande musikmaskin. Stoppa in 5. 950 kronor en lördagskväll och ni får ett gäng på sex man och en kvinna som levererar den musik ni vill ha. Det är bara att beställa. Yngve själv står bakom orkestern och presenterar låtarna. Han sköter ljuset och tar fram dragspeler om någon vill ha en gammal fin vals eller hambo. Men mycket är Svensktopp.

Exakt och fint, rytmiskt och enkelt strömmar musiken över dansgolvet. Orkestern i gula scenskjortor och svarta byxor, sångerskan Liz i sexig klänning och "direktör Yngve" själv i lila kavaj badar i flerfärgat ljus.
-Det är en tillfredsställelse att spela det folk vill höra, det som går hem, säger Yngve. Även om det aldrig så banalt. Jag kör med avkoppling. Det är det jag vill bjuda publiken. Avkoppling i varierande former.
Han säljer musik, Yngve. Orkestern skulle nog inte vara lika kommersiell som den är om han inte själv var med, säger han. Och sälja sin musik, det kan han. Det är väl bilförsäljartakterna som sitter i. Yngve Forssélls orkester är utan tvivel ett av de mest populära banden i dag.



YNGVE FORSSÉLLS orkester från Skellefteå år 1975.


Felaktig kritik
Det finns kritiker av Svensktoppen och Svensktoppsmusiken som säger att dansband av Yngve Forssélls typ bara passivererar folk. Att Svensktoppen hindrar musiken från att utvecklas.
-Jag tycker inte den kritiken är riktig, säger Yngve. Vi vill göra folk nöjda. Jag har fått brev där jag har blivt ordentligt utskälld, men också brev som säger att vi är toppen. Det går inte att göra om folks musiksmak. Varje människa har rätt att ha sin smak. Detta gör att orkestrar av Yngve Forssélls typ inte får bli för svåra. Det skall vara lätdansad musik och gärna ett litet romantiskt drömmande bort från vardagen.
-Det är ett problem det där ibland att musiken måste vara lättdansad, säger Yngve. Men försöker vi oss på någon svårare rytm från t.e.x. Latinamerika så kommer det alltid upp någon och säger att vi måste spela något som går att dansa efter. Det vore roligare om kraven vore högre men man måste anpassa sig efter publikens smak.

Nu har Yngve spelat ute snart i trettio år. De senaste åren har orkestern rest runt hela landet i sin turnébuss, en Scania av 1960 års modell. Den köpte Yngve för några år sedan. Han lät bygga om den och inreda den med toalett och åtta sängar. Han kör själv bussen oftast och det blir drygt 5.000 landsvägsmil på ett år.
-Det är slitsamt att ligga på turné, säger Yngve. Visserligen tjänar vi rätt bra, men vi är många om kakan och bussen och utrustningen kostar mycket pengar. Förra året fick medlemmarna i orkestern 60.000 var och själv tog jag ut 70.000 kronor. Men vi får ofta spela 10-12 dagar i sträck.
Yngve tycker verkligen att turnélivet är hårt. Ofta får man resa 30 mil, leta upp hotell, äta, åka till  t.e.x. Folkets Hus, packa upp, spela, packa ihop, komma till hotellet vid halvtretiden på morgonen, sova till 11-tiden på förmiddagen, äta, åka 30 mil igen. Så upprepas ritualen dag efter dag när det är som värst.

Familjelivet kommer i kläm
-Frugan tycker det blir lite tungt att vi är så mycket borta, säger Yngve. Så mycket som vi har spelat i vinter orkar vi nog inte en gång till. Det sliter på familjelivet.
I höst ska man ta det lite lugnare. Tommy, Yngves grabb, som är basist i bandet, ska göra sin värnplikt och trumpetaren Newman Alexander ska ta upp sitt musiklärarjobb i Skellefteå. Men i sommar får vi höra Yngve Forssélls orkester i hela landet. 14 dagar i Finland ska orkestern också hinna med.
-Ja, vi får leva på hoppet att frugan står ut, säger Yngve. Men snart har jag gjort mitt och ska nog börja stanna hemma hos familjen. Jag börjar få svårare att sova på hotell och då kan det bli farligt.

Yngve Forsséll har sin fru och sin 6-åriga dotter Ulrika hemma i Skellefteå och de längtar efter att få hem pappa lite mer igen. Tommy som nu är 22 år har flyttat hemifrån och bor tillsammans med sin fästmö i en egen lägenhet.
-Jag skulle inte vilja ha det här livet ogjort, säger Yngve. Men det är klart att det hade varit fint om jag hade fått studera. Det hade varit fint att ha något att falla tillbaka på. Nu vill jag stanna hemma och matcha orkestern. Eventuellt också andra band, jag börjar kunna den här branschen nu. Tommy kan kanske ta över men jag hoppas att han kommer att läsa också. Jag skulle nog inte vilja rekommendera honom att bli proffsmusiker.


Kapellmästaren Yngve Forsséll, på ålderns höst. Yngve hade minsann
ett minst sagt mycket händelserikt liv att blicka tillbaka på. Som upp-
skattad orkesterledare för ett av vårt lands allra mest populära dans-
band. Yngve föddes 1926 och gick ur tiden 2009.
--------------------------------------------------------------------------------
Texten och den översta bilden i inlägget, är hämtad ur Året Runt den
7 juli 1975. Bilden längst ner kommer från www.norran.se

/Roger Lindqvist/

Piteå Tidningen den 6 juni 1957.

På väg att göra en roddtur är här fr. v. Håkan Sterner, Stockholm,
Philiph Minton, engelsman i Yngve Forssélls orkester, Tony Björkman,
Stockholmskille, som spelar i Dynamite Brass och tidigare har figurerat
i Beatchers, Jerry Williams, Yngve Forsséll, Lasse Samuelsson, kapell-
mästare i Dynamite Brass och skivaktuella Anki Hedmark.

- Vi ska ta det lugnt med henne och inte skynda på för mycket. Den som säger så är Lasse Samuelsson, Stockholm, känd ledare för Dynamite Brass. Den han talar om är Ann-Kristin Hedmark, sångerska i Yngve Forssélls orkester. Lasse Samuelsson hade tillfälle att träffa Anki vid ett popparty. Partyt hålls varje år i Yngve Forssélls sommarstuga. I år tyckte Yngve det var speciellt roligt med festen då Lasse Samuelsson och andra av medlemmarna i orkestern var på besök. Dessutom så fanns också gamle bekantingen Jerry Williams med.

Lasse Samuelsson är en välkänd gestalt inom popvärlden och har haft många stjärnor att föra fram. Han har också lyckats många gånger.
- Vi får inte ha bråttom med Anki, säger Lasse. Hon kan ännu inte så mycket som fordras av en stjärna. Det är då bättre att skynda långsamt och att hon utvecklar sig under tiden. Det är aldrig bra att en stjärna kommer fram för tidigt. Har det fått en hit och inte kan leva upp till de fordringar som ställs på nästa skiva blir folk besvikna.

HOTELLDÖD
Ja, det är inte ofta som medlemmarna i en orkester eller en och annan stjärna inom popvärlden får chansen att komma ut och trivas. Just därför tyckte många av de som kommit att det var trevligt, långt ifrån hotellets trista fasad. Där fanns det härliga med hav, båtar och en fin miljö. Ingen hotelldöd som är farlig.
- Vad tycker du om den här showen som ni gjort upp? Frågan går till Håkan Sterner, Stockholm. Sterner har själv hjälpt till med utformningen av showen och är den som är konferencier.
- Jag tycker det är helfestligt, säger Håkan. Jag har aldrig tidigare haft en så här fin semester låter kanske konstigt, men det här är faktiskt bara en bisyssla. Normalt så är jag anställd som PR-man vid EMI. EMI är det skivbolag som man har tänkt sig att Anki ska lanseras på.

JERRY TILLBAKA
En sak som Yngve Forsséll fick ett halvt löfte om var Jerry Williams återkomst. I höst någon gång hoppas "Mr Dynamite" kunna komma tillbaka. När nu Yngve har förstärkt sin sättning med en trumpetare så passar sättningen perfekt.
- Det där med två trumpeter och två saxar är det verkligt ypperliga, tycker Jerry. Musiken blir fylligare och det blir något av storband. Det är "Brass" med i det hela.
- Det skulle vara underbart om Jerry kunde komma i höst, förklarar Yngve Forsséll. Han är en stor artist som vi verkligen trivs tillsammans med.
Långt från fansen befann sig artisterna hos Yngve Forsséll. Den avkoppling som måste finnas för hårt jäktade människor fanns det stora portioner av. Det syntes hur man njöt emellan tuggorna till lax och korv.
- Jag skulle kanske ha råd till härlig kyckling, säger Jerry Williams, men jag tar ändå hundra gånger hellre en sandig, sotig och skrövlig korv. Den är som en symbol för avkoppling och frihet.
-----------------------------------------------------------------------------
Norra Västerbotten den 25 juni 1968.

SVENSKTOPPARNA från Skellefteå - YNGVE FORSSÉLLS, spelade upp
till dans i Kiruna Folkets Park den 22 maj 1974. På orkesterestraden
syntes också ANKI HEDMARK & ROGER JOHNSSON.

Elisabeth "Liz" Lundberg utgör  den tionde medlemmen i Yngve Forssélls
orkester. Redan i höst ska hon göra TV- och grammofondebut.




ELMERS ett band som Liz också medverkat i. Kapellmästaren Elmer
Granlund syns i bakre raden längst till höger. /Rogers anm.


Artikeln om Liz Lundberg kommer från Norra Västerbotten den 22 augusti 1970.
--------------------------------------------------------------------------------------------

LARRY DEAN eller Staffan Sundin - som är hans riktiga namn - har
kommit ut på platta. På skivan finns även skellefteåorkestern Yngve
Forssélls också med.

Staffan Sundin, son till Hubert Sundin, före detta taxi och åkeriägare i Älvsbyn, har kommit ut med en ny skiva. Sitt liv inom showbuissnes började han som 14-åring i Älvsbyn med en s.k. "rockgrupp" vid namn "The Boggie Boys". De andra pojkarna från The Boggie Boys fortsatte utan Staffan (Larry) och bytte namn till "The Steelmens" som under den intensiva poptiden blev ett populärt och efterfrågat namn i Norrbotten.

Under tiden började Larry som enbart sångare i den mycket kända popgruppen från Örnsköldsvik "The Balubas" med Larry Dean. Sedan dess har Larry Dean hunnit med 5 skivor och den sjätte  har i dagarna kommit ut på skivmarknaden. Han har också hunnit slå världsrekord i s.k. maratonsång, då han sjöng i 9 1/2 timme i ett kör. På skivan som nu kommit ut har han den så populära orkestern Yngve Forssélls från Skellefteå till hjälp och en liten söt flicka från Vindeln i Västerbotten som heter Gunnel Lundberg. På baksidan av skivfodralet finns följande text: NI SOM LYSSNAT PÅ SKIVAN KANSKE VILL SKJUTA PÅ ARTISTEN - sedan finns en måltavla med Larry Deans huvud i 10:an dessutom står det: "Plåga era ovänner, men lyssna inte och förstör ert goda humör själv". Enligt Cupol grammofon AB Stockholm, var skivan beställd i hundratals exemplar innan den släpptes. Larry förlovade sig i december -69 med Skellefteå-flickan Ann-Britt Lundqvist, någon dag senare fick han besked från sin f.d. fru i Uppsala att deras skilsmässa var hävd och i och med detta var de gifta igen. Med andra ord är Larry f.n.v. förlovad och gift, men underhandlingar pågår.

-----------------Piteå Tidningen den 28 februari 1970---------------

Hårdare än någonsin tänker Roger Johnson satsa på en karriär inom
showbiz. "Snälla pappa, vänta på mig" heter den låt som tog klivet
direkt upp till fjärde plats på Svensktoppen.


Förra veckan var svensktoppssuccé numro två ett faktum. Glatt överraskad mottog Roger Johnson beskedet att "Snälla pappa vänta på mig" hade platsat på Uffe Elfvings lista. Som ende nykomling tog han steget ända upp till fjärdeplatsen. Jätteskoj, tyckte Roger. Det här är roligare än förra gången. Nu har jag visat att det går att följa upp en hit även för en relativt anonym sångare. "Snälla pappa vänta på mig" är en engelsk hit, som i höstas var uppe och nosade på listorna i England. Originalet heter "Daddy, don´t you go so fast".

EGEN TEXT
-Den svenska texten har jag plitat ihop själv. Därför var det extra kul att just den här låten vann juryns gillande. Även om Roger så-att-säga halkade in i branschen på ett bananskal, hade han fuskat en hel del som sångare när han klev in på "Talang 70"-scenen.
-Firar i år 10-årsjubileum som vokalist. Började 1962 i en orkester som heter Qvintett - 61. Med grabbarna i qvintetten sjöng jag till 1968, berättar Roger.
Roger var poppis. Sjöng bl a "Only you" så att alla flickögon tindrade. 1968 hade Roger fått nog av turnerandet. Sången stal för mycket tid och han satsade istället på sin "civila" karriär. Svensktoppsångaren startade eget företag och det gick inte att kombinera jobb med sång.

COMEBACK
Men bara två år senare var det klippt igen. Efter succén i "Talang 70" och succén med "Igår sköt jag ihjäl en okänd man" beslöt Roger att satsa hårdare än någonsin på sin sångförmåga. Omgående fick han kontakt med ett skivbolag och hittills har det blivit en LP och fem singlar. Ytterligare ett par plattor är på gång. När Roger beslöt att satsa på sången var kapellmästaren Yngve Forsséll genast framme med ett erbjudande. Johnsson nappade på direkten.
-Trivs fantastiskt bra med grabbarna. Vi är ett härligt gäng.

NÄSTAN PROFFS
Yngve Forssélls orkester är förmodligen den mest populära orkestern norr om Dalälven. Spelningar är bokade för lång tid framåt. Grabbarna spelar tre gånger i veckan, under högsäsong kan det bli ännu mera. Engagemanget med Yngves kräver mer och mer tid. Roger är inte helproffs, men han har blivit mer artist än försäljare. Någon parkshow i egentlig mening blir det inte i sommar för Roger. Går inte att genomföra eftersom orkestern är hårt bokad. Däremot satsar Yngves på en egen show.
-Arrangörerna har inte råd att engagera såväl artist som dansorkestern. Dagens modell är att slå två flugor i en smäll, kombinera dans och show. Därför håller vi på med att arbeta fram en scenshow, berättar Yngve Forsséll. Yngves är en orkester som då och då syns i TV. Redan i morgon söndag är det dags igen. Bertil Hedlund i Sundsvall har producerat programmet.

TILL ROSTOCK
Forsséll har lyckan att ha två svensktoppsångare i sin orkester. Ann-Christin Hedmark heter det andra vokala inslaget. Ann-Christin kommer förresten i Kvällsöppet någon gång i mars. Det är också klart att Roger och Ann-Christin kommer att göra en LP tillsammans. Skivurvalet är inte klart, men mycket talar för att det blir några spår med hederliga  evergreens. Skivbolaget satsar hårt på Roger Johnson. I juli månad åker han till en stor schlagerfestival i Rostock. Sällskap på resan får han av Titti Sjöblom. Och så blir det kanske en firarmånad i radion. Roger Johnson är på väg att bli sångproffs.


Kapellmästaren Yngve Forsséll (till höger på bilden) har all anledning
att se nöjd ut. Roger Johnsons svensktoppframgångar betyder att
Yngves befäster sin ställning som populäraste dansband norr om Dal-
älven.


Roger började sin sångkarriär i orkestern Qvintett - 61 året 1962.


Med detta band sjöng han fram till 1968. (Annonserna är från 1967).

----------Piteå Tidningen den 19 februari 1972-------------------------------------

-----------Norra Västerbotten den 27 februari 1959----------------------

Yngves = Yngve Forssélls.

Norra Västerbotten den 27 december 1957.

Så gick det till när Yngve Forssélls klev upp på svensktoppen. Skellefteorkestern gjorde i våras ett sex månaders gästspel på Berns i Stockholm. Då fick man chansen att göra en liveinspelning. Av inspelningen blev en single som innehåller låtarna "Så gick det till när farfar var ung" och Les Humphrie Singers storhit "Mama Lou". Nu har "farfar" marscherat upp som svensktoppssuverän och "Mama Lou" klämde in sig på listans 10:e plats. Vi säger ett hjärtligt grattis till kapellmästaren Yngve, som i många herrans år kuskat omkring och bjudit på dansmusik av toppklass.


I morgon får vi veta om Yngve Forssélls orkester från Skellefteå be-
håller första plats på Svensktoppen med "Så gick det till när farfar var
ung".

-Vilken uppståndelse svensktoppsframgången har skapat! Jag tror att varenda tidning i landet har ringt, jublar Yngve Forsséll. Om och om igen får Yngve svara på journalistfrågor. För stora delar av landets press och danspublik är Yngves från Skellefteå ett okänt begrepp. Men här uppe i norr är orkestern mer än välkänd. Yngve har lett sin orkester ända sedan "farfar var ung".....
-Kul att även södra landsändan får upp ögonen för ett norrlandsband, säger Yngve.

Aldrig förr har det hänt att en dansorkester norr om Stockholm slagit sig in på svensktoppen.
-Och det bästa av allt är att vi är ordinarie på skivan. Vi är helt utan studiomusiker och inspelningen är befriad från stråkar och andra specialarrangemang, säger kapellmästare Forsséll. Yngve Forssélls har tidigare gjort skivinspelningar. Man har vid några tillfällen kompat sångstjärnan Ann-Christine Hedmark. "Anki" har redan gjort sig ett namn inom underhållningsbranschen. Nu får hon dessutom vara med om att lyfta fram hela orkestern i rampljuset. Tyvärr tvingas Yngves spela utan Anki den närmaste tiden eftersom hon går i "väntans tider". Nu innebär det ingen katastrof eftersom orkestern har två sångerskor. Den andra är Elisabeth Lundberg, som flyttat hem till Skellefteå efter en tid som vokalissa på kontinenten.

Återbördad till fadershuset är även trumpetaren Gösta Pettersson. Gösta har förresten arrangerat "Mama Lou" - veckans svensktoppstia. Elisabeth Lundberg sköter om den största delen av sången i "Mama Lou". "Så gick det till när farfar var ung" är en amerikansk country-and-western-låt. Av ett musikförlag fick Yngve ett antal nya och fräscha låtar. Så småningom fastnade man för "Farfar" och orkesterns gitarrist Göran Wilén plitade ned ett lämpligt arrangemang.
-Men ingen tände riktigt på låten. Vi har fyra sångare i bandet, men ingen ville sjunga låten. Då beslöt jag att alla fyra skulle sjunga var sin vers, berättar Yngve. Och så blev det. Kent Larsson, Ann-Christine Hedmark, Göran Wilén och Elisabeth Lundberg tog en vers var och så avslutade man det hela med lite stämsång.
-Om jag hade vetat att låten skulle slå så här bra hade vi lagt ner mer arbete på att göra ett "snyggt" jobb med mera stämmor, säger Yngve.

Orkestern framförde "Farfar" i TV:s valborgssatsning från Arjeplog. Men någon egentlig reaktion märktes inte ute i landet.
-Vi började spela "Farfar" ute på danserna, och upptäckte mer och mer att låten var poppis. Därför tog vi med den i showen på Berns.
"Så gick det till när farfar var ung" ligger på en LP som kommit ut i dagarna. Skivan kommer att bli en säljsuccé. Första laddningen distribuerades ut på nolltid och nu är skivbolaget i full färd med att pressa fram fler exemplar. LP-skivan är liksom singeln inspelad på Berns. Singeln med "Farfar" gick in på försäljningslistan "Kvallstoppen" den här veckan.

På Svensktoppen fick "Farfar" rekordhöga poäng i söndags. Tidigare har bara "Ring, ring" med Björn Ulvaeus & Co inhöstat fler poäng. Det skulle förvåna om inte "Farfar" toppar listan även efter helgens omröstning. Yngves är en hårdbokad orkester.
-Nu blir det spelningar fem dagar i veckan. Alla medlemmar utom en spelar på heltid. Det börjar bli svårt att förena jobb och spelningar, säger Yngve. Det är bara Tommy Forsséll (Yngves grabb) som kombinerar spelandet med annan sysselsättning. Han pluggar när tiden medger.

(I artikeln står att Yngves gästspelade på Berns i sex månader. Personligen tror jag att detta är fel. Sex veckor håller jag mera troligt.)
/Roger.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Artikeln om Yngve Forssélls var införd i Piteå Tidningen den 25 augusti 1973.

Piteå Tidningen den 2 april 1971.

Orkesterfoto av Yngve Forssélls av 1965 års årgång. Vokalisten
Ann-Kristin Hedmark hade nyss börjat sitt engagemang i den
populära Skellefteåorkestern. Hon var 15 år fyllda, och skulle
under de nästkommande åtta åren fira stora triumfer på dans-
ställen runt om i landet. Vad kanske inte många vet, är att Ann-
Kristin hade en känd bror, friidrottaren Lennart Hedmark. Lennart
deltog i OS i Mexico City 1968, München 1972 och Montreal 1976.


Lennart Hedmark.