ROLF ÅHMANS ORKESTER anno 1987

Gubsen i bandet, med förnamnen: HASSE, GUNNAR, ROGER, SUNE och SUNE.
 
Efter fem år i träda - vi slutade officiellt trettondagsaftonen 1982 - så fixade jag en spelning på en av Norrbottens populäraste danslogar. Käcktjärn, i Bölebyn utanför Piteå. Lördagen den 18 juli 1987 stod vi återigen på estraden, Hasse, Roger, Gunnar, Sune A. och Sune K. Sedan uppbrottet var det endast Sune A. och undertecknad, som fortsatt med spelningen. De återstående tre gubbarna, hade nog endast lirat till husbehov, som jag minns. Lite ringrost förekom, men dock inte så mycket. Och det bästa av allt, det kom rejält med folk som ville dansa i sommarnatten.
 
Rolf Åhmans orkester, den 18 juli 1987.
 
 
 

Orkesterbussen

Hösten 1978 bytte vi orkesterbuss. Den gamla Scanian hade blivit alltför trött, och ville liksom inte vara med längre. Hasse och Sune A. åkte då ner till Sundsvall och hämtade upp en mercabuss, som hade haft "anställning" hos postverket i samma stad. Den behövde fräschas upp och lackeras om, detta hjälptes vi åt med, en söndag i Vidsel. Vi gjorde den klar inför lackeringen, genom att slipa ner den, sedan fick den sin nya färg hos Börjes Billackering. Den gamla originallacken var grön, den nya blev orange. Man kan väl klart påstå att vi syntes långa vägar där vi drog fram.
 
Hösten 1978 var det dags att byta orkesterbuss. Två av killarna i
bandet åkte ner till Sundsvall och hämtade upp den. Här står den
parkerad hemma på mina föräldrars tomt i Hortlax.
 
Den nya färgen blev orange med grön text på sidorna.
 
Grön text mot orange bakgrund kan man bara inte missa.
 
Mellan åren 1978-1982 rullade den på de norrländska vägarna.
 
Hemma i Hortlax vintern 1978.
 
Senare flyttades bussen upp till Korsträsk ovanför Älvsbyn, där
Gunnar våran saxofonist och organist bodde. I förgrunden skymtar
min senapsgula Datsun.
 
 
 
 
 
 
 

Tre musikanter

Tre musikanter efter spelningens slut, året 1969/70. Fr v Sune Andersson, gitarr, sång,
Rolf Åhman, dragspel, sång och Mats Pettersson, trummor. Bakom kameran
Carl-Axel Öberg, gitarr.
-----------------------------------------------------------------
 

Fadäsen i Tuböle

I Rolf Åhmans spelplan för lördagen den 11 april 1981 stod Tuböle i Skellefteå antecknat. Detta år spelade vi mellan 4-6 spelningar per månad. Annat var det under "de ljuvliga" 70-talet, då spelplanen var knökfull. Trots sju år som trummis i orkestern, så kändes det fortfarande lika roligt att ge sig ut på de norrländska nöjesställena. Vi spelade ofta i Västerbotten. Något som vi trivdes med hela bandet. Det var trevliga människor man mötte, både gällande arrangörer som danspublik. Så var det väl också i Norrbotten, men de där skellefteborna med omnejd, var riktigt trevliga glada prickar. Vi gästade ofta Folkets park i stan. Så också Fromheden, Rännaren i Norsjö, Bastuträsk, Missenträsk, Kusmark, Boliden, Drängsmark, ja, ända ner till Obbola i Umeå. På skelleftetravet Tuböle, var ett ställe som kom in litegrann senare i vår spelplan. Där hann vi spela vid två tillfällen innan vi lade ner orkestern 1982.

Den aktuella lördagen i april 1981 åkte vi som vanligt iväg med vår stora landsvägsbuss. När vi kom fram så stod Yngve Forsséll vid dörren och hälsade oss välkomna. Yngve Forsséll var ingen ny bekantskap. Han brukade vi även möta på parken inne i stan vissa gånger. Yngve fungerade som arrangör, och ingen kunde vara bättre lämpad. Yngve gav ju bevis på sitt enorma kunnande, när han lotsade banden som kom för att spela på de respektive ställena.

Allt började tämligen vanligt och ordinärt. Det var inte förrän vi skulle öva in en ny låt som vår sångare Hasse upptäckte, det som inte fick hända. Han hade glömt repertoarpärmen med alla låtar hemma i Vidsel. Mina låtar som jag sjöng hade jag med, så också med de andra i bandet. Men eftersom Hasse var vår "lead singer" så kändes en slags katastrofstämning. Han stod för cirka 90 procent av alla sånglåtar. Att åka hem till Vidsel var helt uteslutet. Det skulle ta alldeles för lång tid. I vanliga fall då pärmuschlingen fanns med, behövde Hasse nästan aldrig titta, han sjöng med andra ord utantill. MEN...när han inte hade tryggheten med sig, så visste han inte hur det skulle gå.

Vi fattade beslut att försöka lösa "pärm-problemet" i pausen. Tills dess så var han så illa tvungen att klistra på sitt bästa stomatol-leende och låtsas som om det regnade. Jag tror vi tog om vissa låtar fram till pausen. Och när klockan så småningom visade paus, då andades vi alla ut en aning. 1981 var inte mobiltelefonerna var mans egendom. Istället var Yngve oss behjälplig och införstådd med problemet. Han fixade en telefon, så att Hasse kunde ringa hem till sin fru i Vidsel. Med flera vita ark och en penna krampaktigt hållen i sin hand, bad han sin fru att hon skulle läsa upp så mycket låttext som bara var möjligt. Hasse skrev så att pennan formligen blev illröd, och jag tror bestämt att den började ryka också.

Vid bordet med varsin kaffekopp och en macka, satt vi och höll våra tummar att Hasse skulle få med alla sina sånglåtar. I den stunden hade det varit guld värt om han kunnat stenografera. Vid samma bord satt vår arrangör Yngve Forsséll. Han var en intressant person, i mina ögon sett. Redan då var jag väldigt intresserad av att dokumentera historier av alla slag. Och när Yngve började berätta om sin orkesters historia, ja, då växte mina öron till en elefants storlek. Mycket av det han berättade kom väl till pass många år senare då jag började skriva i tidningen. Så också detta som jag publicerat på bloggen.

Han berättade om tiden med Emile Ford i bandet. Även om samarbetet med Jerry Williams, han berättade om showerna man gjorde på Trägår´n i Göteborg tillsammans med Bernt Dahlbäck. Han berättade, och jag önskade att jag då skulle ha vågat ta fram en penna för att anteckna allt det han sa. Inom parentes kan jag säga så här i efterhand, att det var stor synd och skam att man inte gjorde en rejäl form av dokumenation om Yngve och hans band. Tänk så mycket PR han gett sin hemstad.


ROLF ÅHMANS bjöd upp till dans på Tuböle i Skellefteå. Det fanns
en hake - låtpärmen med alla sånglåtar låg hemma i Vidsel, nära 20
mil enkel väg från Skellefteå. Goda råd var dyra. Men genom telefonen
så läste Hasses fru upp texterna, alltmedan Hasse skrev så pennan
formligen glödde.

Danskvällen fortsatte. På notstället låg Hasses nedkrafsade kråkfötter. Och i det dunkel som rådde, så blev det fel i texterna ibland. Men med sitt stomatol-leende så sjöng han som om inget hänt. Publiken märkte inte av "fadäsen i Tuböle". Och danskvällen blev lyckad trots allt. När vi äntligen satte oss ner i fåtöljerna i orkesterbussen, på väg hem, kunde vi äntligen andas ut. Ovissa om vad som senare skulle hända. Även om det inte var av samma kapacitet. På en annan spelning ute på Pite havsbad, hade Hasse glömt sina scenkläder på Forum i Luleå, där vi spelat kvällen före. Men det är en annan historia.


Lördagen den 11 april 1981, skall gå till historien som "Fadäsen i
Tuböle". Året därpå, i januari 1982 valde vi att lägga ner bandet.
Men oj, vad många minnen som åren i Rolf Åhmans gav mig.


Yngve Forsséll (1930-2009) var den aktuella spelkvällen arran-
gör på Skellefteå travrestaurang Tuböle. Yngve berättade om sitt
bands historia i pausen. Något som jag gladdes åt. Yngve Forsséll
var även arrangör på Folkets park i Skellefteå.

-------------------------------------------------------------------------------------
ROGER LINDQVIST.

I Älvsbyn med ROLF ÅHMANS

När jag i förra veckan var på besök i Älvsbyn var det nästan som att komma hem. Under de mest aktiva åren med Rolf Åhmans så vistades jag en hel del i trakterna kring "Norrbottens Pärla". Rolf, kapellmästaren, bodde på Humlegatan, därifrån utgick bandet när vi skulle iväg och spela, åtminstone när vi skulle åt det hållet. I Korsträsk bodde en av mina kollegor samt även i Vidsel. Vi brukade spela på Forum i "byn" (som en riktig Älvsbybo säger) även på Kanislogen var vi ofta. I Korsträsk, bara ett stenkast från vår organist/saxofonist fanns ett Folkets hus. Där spelades f ö vissa scener in i filmen Jägarna sommaren 1996. På Sparta mitt i centrala Älvsbyn har jag spelat med John Harrys, Rolf Åhmans, Kjell-Bertils, Opus och som vikarie i Pitebandet Parad. 

På den minimala Spartascenen - där man knappt rymdes, fanns en decebelmätare ovanför våra huvuden. Den reglerade ljudet (oljudet?) och för varje hög ton så släcktes hela anläggningen. Ett i vårt tycke väldigt irriterande åtgärd. Inte nog med att det mitt i en låt blev knäpptyst, det var eller inte så hälsosamt för vårt PA. Dvs ljudanläggningen med högtalare och mixerbord och hela faderullan. Ibland när ingen såg ryckte vi helt enkelt ut kontakten ur väggen. Sen var det bara att låtsas som att det regnade. Och ingen brydde sig. Visserligen tog våra öron stryk på sådna här små scener. Det ringde i ens huvud och öron flera timmar efter att man slutat för kvällen.

Vissa band (Max Fenders bl. a.) hade löst det ev. oljudet med att placera en plexiglasskiva framför trummisen. På så sätt eliminerade man bort exempelvis cymbalerna som ibland skrällde extra på dåligt byggda estrader. Jag var väldigt noga med att ha rätt medhörning där jag satt. Medhörningen eller "skvallerlådor" var satta antingen på golvet riktade mot typ trumslagaren. Jag körde i bland med hörlurar, men mest och vanliga Hagströmlådor uppsatt på ett stativ i öronhöjd. I Kjell-Bertils hade jag en mindre medhörning som kallades "Hot-Spot". Även den gick över förväntan.

Många dansmusiker fick ju bestående men efter att ha stått i den alltför höga musiken år ut och år in. Värst drabbade var ju de musiker som hade dansmusiken som jobb, och genom åren kom att turner ibland upp emot nära 250-300 dagar per år. Sven-Erik Magnusson har vittnat om atT han med åren fick "cymbalöra". Kort och gott tinnitus. En annan dansbandsikon är trumslagaren Bjarne Lundqvist. Efter alla åren ute på vägarna med Streaplers och Flamingokvintetten, har han idag sådan svår tinnitus att han var tvungen lägga ner sitt trummande. Sven-Eric Gissbol, en gång sångare i Cool Candys och Curt Haagers har även han berättat om sin tinnitus.

Nu var det inte tinnitus jag skulle skriva om. Men så fort jag öppnar kranen så dräller det ut en kolossalt massa minnen. Jag kan liksom inte stoppa det. Inlägget började om Älvsbyn och Rolf Åhmans, så därför när jag nu avrundar så är det "Älvsbojn" och Roffes som får bli slutvinjetten.


Hösten 1978 vandrade dessa fem män omkring på en gårdsplan i
Älvsbyn. Vi hade precis släppt våran första platta
Rolf Åhmans -
"För bra för att vara sant".
Det var Svenne, Roger, Hasse, Gunnar
och Sune. Idag är Gunnar borta, medan vi andra ännu har det stora
privilegiet att fortfarande vandra kvar här på jorden.


Samma plats fast 33 år senare. Husets ägare var 1978 tandteknikern
Moses Ericsson. En känd profil i Älvsbyn. I den högra delen bodde
våran basist Sven-Åke Andersson med familj. Huset står kvar helt klart.

--------------------------------------------------------------------------------
Foto övre bilden: Arnold Eklund nedre: Roger Lindqvist.




Farsan...managern!

Min far tyckte om att ha det snyggt och prydligt omkring sig. Så även med sina privata papper. Han brukade sitta under lampans sken vid köksbordet, med penna, papper och de räkningar vi skulle betala. När jag började spela var det inte enbart det musikaliska som jag pysslade på med. Det fanns även en del "göra-saker-runt-omkring". Detta gällde alla papper som då och då ramlade ner i brevlådan. Speciellt i deklarationstider var det saker som måste göras. Turen var att vi hade världens bästa man till detta: Helge Öberg i Bredsel. Han skötte mina deklarationer klanderfritt från 1974 fram till 1984-85.

Men innan allt var klart för att skickas, så gjorde min farsa (nästan) allt förarbete. Jag var ung, jag ville spela, inte sitta med en massa tråkiga papper. Så man kan väl säga att pappa var min manager. Jag har sparat en del saker från åren som musiker när vi åkte runt med vår stora turnébuss för att spela. Det finns i samlingarna kuvert och andra saker, där min pappa skrivit med sin speciella handstil. Här kommer lite smakprov på hur det en gång kunde se ut:


I det Lindqvistiska pappersarkivet var det ordning och reda - om
pappa managern fick bestämma. Och det fick han så gärna! Min fars
handstil finns på det här kuvertet. Dess innehåll var detta...


Jag tillhörde Musikerförbundets avdelning 53. Och varje månad kom
ett sådan här avi. Denna är från året 1975. Då spelade jag med
Rolf
Åhmans.


På baksidan hade han prydligt och snyggt satt fast kvittot. Det här
var en tid då vårt postkontor ännu fanns kvar i Hortlax. Också långt
före datorns intåg, där man i dag kan göra sina inbetalningar. Den här
räkningen betalades den 3 maj 1975.


Uppdelade i olika kuvert, låg dom där, alla nödvändiga kvitton och
papper - ditsatta av managern - farsan! Noggrant påskrivna.


Kontrolluppgifter från 1978. Pappas verk. På kuvertet står "Öjeby
Idrottsförening". Det här var också under Rolf Åhmans eran. Vi brukade
varje vår spela i Öjebyns sporthall på Björklunda.


En lista som jag gjorde inför en deklaration i slutet av 70-talet. Det
var viktigt att få med alla de inköpta grejerna - varför nu det då?
Jo, det var avdragsgillt.


Snoddas hade på sin tid Torsten Adenby som manager - jag hade en
som var ännu bättre: FARSAN!

---------------------------------------------------------------------------------


Spelningen som glömdes bort...

Det hela utspelades en fredagskväll sommaren 1979. Vi hade äntligen en spelledig fredag (trodde vi). Vid den här tidpunkten, bodde jag och Elisabeth i Munksund. Den lediga kvällen skulle vi fira med en spektaktulär show på Hedens Idrottsplats i Storfors. Kvällens begivenhet var Hell Drivers. En grupp på flera våghalsiga personer som med sina läckra fordon visade upp de mest halsbrytande nummer. Hell Drivers hade jag sedan tidigare stiftat bekanskap med, några år tidigare, på Kvarnvallen i Piteå. Showen var slut cirka 19.30. Vi åkte då hem till mina föräldrar, i Hortlax. Så fort jag kommit innanför köksdörren, sa min mor att Hasse hade ringt, han verkade väldigt angelägen av att få tag på mig. Som ni förstår så var det här före mobilens tidevarv.

Jag ringde Hasse (kapellmästare, sångare och gitarrist i Rolf Åhmans), han verkade nästintill väldigt tagen.
   - Gud i himlen! var det första han sa i telefonluren.
   - Dom har ringt från Parken i Skellefteå, och undrar var vi håller hus. Vi ska spela där ikväll.
   - Men vi är ju lediga, sa jag.
   - Jag har tittat fel i spelplanen, sa Hasse litet bekymrad.
   - Hur gör vi, vi kan ju inte åka nu eller...? sa jag.
   - Det är redan ordnat, dom fick tag på ett annat band.

Jag är inte säker, men möjligen så var det Rune Lindstedts orkester från Boden, som räddade kvällen på Skellefteå Folkets Park. Det kan också varit något band från Skellefteå, minnet sviker mig där.
Trots alla år ute på vägarna, så hände det aldrig några allvarliga saker. Endast den gången då vi skulle spela i Bastuträsk Folkets Hus, som vi anlände en dryg timma försent. Men det var p.g.a. att vår orkesterbuss gick sönder. När vi kom fram så fick vi hjälp av publiken att lasta ur våra instrumen, förstärkare m.m. På hemväg från en spelning i Norsjö, sommaren 1977 så skar bussmotorn. Men som sagt, det var på hemvägen mitt i den ljusa sommarnatten, ingen publik och nervös dansarrangör stod och väntade. På hemväg från en spelning i Vändträsk logen, blev det en oförklarlig rökutveckling från instrumentbrädan. Efter en stunds vädring och fixande så fortsatte vi mot utgångsadressen Korsträsk, Älvsbyn.

Innan orkesterbussen kom, så hade vi personbil med släp. Rolf Åhman hade en blå Volvo herrgårdsvagn. I den satt vi alla fem bandmedlemmar och trängdes. På väg till en spelning i Junosoando, hade både jag och saxofonisten Gunnar Sandbladh feber. Jag minns att vi satt i baksätet och skumpade på, och önskade att kvällen skulle gå i racerfart så vi fick komma hem igen. Gunnar hade magsjuka under en spelning på Forum i Luleå. Han var kritvit i ansiktet, och drack nån slags gegga ur en stor flaska. Hans hustru, Lisbeth, var sjuksköterska hon hade ordinerat sin magsjuke man att dricka geggan.

När Rolf Åhmans så smått började om, 1988, så spelade vi mycket på fester. Jag hade problem med njursten vid ett tillfälle, i Logen Långträsk, så pass att jag så fort det bara gick sprang ut och in på toaletten. Stenen satt fast, och kunde i värsta fall orsaka mycket svår smärta. Ja, jag t.o.m. åkte in akut på lasarettet i Piteå när jag vid ett annat tillfälle plågades som allra värst. Sen bar det i väg till universitetssjukhuset i Umeå, där man "sprängde" bort den. Denna resa gjorde jag två gånger. När jag hade "tur" så kom den ut alldeles själv, då kändes det som om man vunnit flera miljoner.



ROLF ÅHMANS låg ute på vägarna i många år. Trots detta så hände

inga större katastrofer, bilolyckor osv. Men en augustikväll 1979 så

missade vi - eller kapellmästaren - en spelning på Parken i Skellefteå.

 

 


Skellefteå Folkets Park. Ett favoritställe, under åren ute i dans-

bandssvängen. Yngve Forsséll brukade vara arrangör, och även på

travrestaurangen på Tuböle. 1979 en sommarkväll, ringde Hasse för

att berätta att han "tappat" bort spelningen i spelplanen. O, du hemska

öde.

 

 


Hell Drivers - genomförde sin högst spektakulära motorshow på

Heden i Storfors. Jag och Elisabeth var där. När vi kom hem till Hortlax

blev jag ombedd att omedelbart ringa Hasse i Vidsel.

 


Roger & Elisabeth några år efter den där kvällen på Heden i Storfors.

Här hade barnen anlänt. Året var 1992 och jag hade året dessförinnan

börjat som trumslagare i OPUS. Stående fr. v. Elisabeth och Roger.

Sittande fr. v. Daniel, Andreas och Robert.

--------------------------------------------------------------------------

Hell Drivers, bild: www.flickr.com

 

 


ROLF ÅHMANS - 1974

Att lämna in sin självdeklaration är idag en ren baggis. Det vill säga om man nu inte driver nån rörelse av något slag. För vanliga "svenssons" finns numera alla uppgifter förtryckta och det enda som behövs är en underskrift. Annat var det 1974, då jag blev medlem i ROLF ÅHMANS orkester. Det var bilagor hit och dit, ja, det var nästan så man fick ont i magen innan deklarationen var klar för avlämning varje år den 15 februari. Kapellmästaren Rolf Åhman skötte om att lämna uppgifter. Och tur var ju också att vi alla i bandet hade en och samma gubbe som skötte deklarationen, Helge Öberg i Bredsel. Annars vet jag då rakt inte hur det skulle ha gått.

Jag är av naturen en person som sparar det mesta, så också med mina gamla deklarationspapper från tiden som musiker. När jag tittade i dessa upptäckte jag Rolfs anteckningar, om alla de spelplatser som vi besökte bl. a. året 1974. Han har även noggrant fört in alla spelställen, arrangörer,klockslag, datum samt alla de musiker som medverkade. I Svenska Musikerförbundets Orkesterbilaga finns följande anteckningar gjorda av Rolf Åhman gällande spelåret 1974:

¤ MUSIKER:

¤ ROLF ÅHMAN  Humlegatan 6. 942 00  ÄLVSBYN

¤ SUNE KARLSSON  Älvbrinken 7. VIDSEL

¤ HANS ERIKSSON  Kronovägen 32. VIDSEL

¤ ROGER LINDQVIST  Pl. 200. 940 10 HORTLAX

¤ GUNNAR SANDBLADH  Hallonstigen 1B. 942 00. ÄLVSBYN

¤ MATS PETTERSSON  Altunavägen 25. 942 00. ÄLVSBYN

¤ OLA FRODELL  Hantverkargatan 1A. 942 00 ÄLVSBYN

(
Mats Pettersson var trummis, han spelade fram till den 8 februari då jag ersatte honom. Ola Frodell hoppade in som vikarie vid nåt enstaka tillfälle. De övriga var ordinarie medlemmar i orkestern.)
----------------------------------------------------------------------

¤ SPECIFIKATION ÖVER ENGAGEMANG:

¤ 11/2 - Spiltan, Boden. 18.00-03.00.

¤ 8/2 - Spiltan, Boden. 17.00-04.00.

¤ 9/2 - Folkets Hus, Kåbdalis. 17.00-04.00.

¤ 15/2 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 16/2 - Kaskad, Kalix. 16.00-05.00.

¤ 22/2 - Örnässkolan, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 23/2 - Bergskolan, Bergnäset. 17.00-04.00

¤ 1/3 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 2/3 - Norrmalmia, Piteå. 18.00-03.00.

¤ 8/3 - Spiltan, Boden. 18.00-03.00.

¤ 9/3 - Folkets Hus, Kåbdalis. 17.00-04.00.

¤ 15/3 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 16/3 - Kaskad, Kalix. 16.00-05.00.

¤ 22/3 - Fromheden. 16.00-05.00.

¤ 23/3 - Bergskolan, Bergnäset. 17.00-04.00.

¤ 29/3 - Forum, Luleå. 17.00-04.00

¤ 30/3 - Spiltan, Boden. 18.00-03.00

¤ 11/4 - Medborgarhuset, Gammelstad. 17.00-04.00.

¤ 12/4 - Edeborg, Harads. 17.00-05.00.

¤ 13/4 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 14/4 - Folkets Hus, Kåbdalis. 17.00-04.00.

¤ 19/4 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 20/4 - Bergskolan, Bergnäset. 17.00-04.00.

¤ 26/4 - Spiltan, Boden. 18.00-03.00.

¤ 27/4 - Norrmalmia, Piteå. 18.00-03.00.

¤ 30/4 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 3/5 - Spiltan, Boden. 18.00-03.00.

¤ 4/5 - Logen Långträsk. 17.00-04.00.

¤ 10/5 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 11/5 - Edeborg, Harads. 16.30-05.00.

¤ 17/5 - Spiltan, Boden. 18.00-03.00.

¤ 18/5 - Sörbyparken. 16.00-05.00.

¤ 22/5 - Örnässkolan, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 24/5 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 25/5 - Folkets Hus, Sangis. 16.00-05.00.

¤ 31/5 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 1/6 - Logen Långträsk. 17.00-04.00.

¤ 2/6 - Logen Långträsk. 17.00-04.00.

¤ 7/6 - Logen Bredsele, Kusfors. 16.00-05.00.

¤ 8/6 - Ramdal, Harads. 16.30-05.00.

¤ 15/6 - Tallheden, Altersbruk. 18.00-03.00.

¤ 21/6 - Sörbyparken. 16.00-05.00.

¤ 22/6 - Logen Långträsk. 17.00-04.00.

¤ 29/6 - Furulogen, Kalix. 16.00-05.00.

¤ 20/7 - Logen Långträsk. 17.00-04.00.

¤ 26/7 - Logen Vändträsk. 18.00-03.00.

¤ 27/7 - Juoksengi. 14.30-06.30.

¤ 2/8 - Logen Vändträsk. 18.00-03.00.

¤ 10/8 - Ramdal, Harads. 16.30-05.00.

¤ 16/8 - Örnässkolan, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 17/8 - Logen Långträsk. 17.00-04.00.

¤ 24/8 - Sörbyparken. 16.00-05.00.

¤ 31/8 - Furulogen, Kalix. 16.00-05.00.

¤ 6/9 - Fromheden. 16.00-05.00.

¤ 7/9 - Forum, Älvsbyn. 19.00-02.00.

¤ 13/9 - Spiltan, Boden. 17.00-04.00.

¤ 14/9 - Norrmalmia, Piteå. 18.00-03.00.

¤ 21/9 - Logen Långträsk. 17.00-04.00.

¤ 27/9 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 28/9 - Svappavaara. 12.00-14.00
(Hem nästa dag 14.00)

¤ 5/10 - Folkets Park, Byske. 16.00-05.00.

¤ 11/10 - Forum, Luleå. 17.00-03.00.

¤ 12/10- Edeborg, Harads. 16.00-05.00.

¤ 19/10 - Spiltan, Boden. 18.00-03.00.

¤ 25/10 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 26/10 - Norrmalmia, Piteå. 17.00-03.00.

¤ 1/11 - Logen Långträsk. 17.00-04.00.

¤ 2/11 - Logen Långträsk. 17.00-04.00.

¤ 9/11 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 15/11 - Fromheden. 15.30-05.30.

¤ 16/11 - Kalludden, Voullerim. 16.00-05.00.

¤ 22/11 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 23/11 - Edeborg, Harads. 16.00-05.00.

¤ 30/11 - Edeborg, Harads. 16.00.-05.00.

¤ 6/12 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 7/12 - Folkets Hus, Kåbdalis. 17.00.04.00.

¤ 14/12 - Perudden, Svensbyn. 17.00-04.00.

¤ 20/12 - Forum, Luleå. 17.00-04.00.

¤ 21/12 - Folkets Hus, Jouksengi. 15.00-06.00.

¤ 25/12 - Logen Långträsk. 16.30-04.00.

¤ 26/12 - Folkets Hus, Kåbdalis. 17.00-04.00.

¤ 27/12 - Spiltan, Boden. 18.00-03.00.

¤ 28/12 - Bergskolan, Bergnäset. 17.00-04.00.

¤ 31/12 - Logen Långträsk. 16.00-05.00.



¤ Hasse Eriksson - Sång, gitarr ¤ Sune Andersson - Sologitarr, sång,
sax ¤ Roger Lindqvist - Trummor, sång ¤ Gunnar Sandbladh - Piano,
orgel, sax, sång ¤ Sven-Åke Andersson - Bas, sång.
--------------------------------------------------------------


Musik, musik och åter lite musik...

Året är 1978. Spelplanen är knökfull, och när jag rycker in på S3 & I 19 i Boden så är jag en smula rädd för att det kommer att innebära problem med mina spelningar. Tänk så fel jag hade! Vid ett enda tillfälle, blir min permissionsansökan avslagen av major Artur Åkerstedt på 5:e kompaniet. Jag beslutar mig för att uppsöka överstelöjtnanten och bataljonschefen Tillman. När jag redogjort för mitt besök på hans kontor, så blir han väldigt intresserad av mitt spelande. Han pratar länge och gärna. Rent demonstrativt river han sönder major Åkerstedts avslag med ett litet illmarigt flin. Han tittar på mig med sin mest intensiva blick och säger:
   - Det är klart att Lindqvist skall åka iväg och spela. Ansökan bifalles!

Ibland hade vi vakt och beredskap. Då blev det en aning kärvare. Men tur var väl då att på luckan låg en stockholmare med namnet Biström. För några hundringar tog han mer än gärna min vakt- och beredskap, och jag kunde slinka ut genom grindarna för att åka iväg på både fredag- och lördagsspelningar. Så hav tack du käre Biström, för att du räddade mina helgspelningar helg ut och helg in.


Hemma i Bettans lägenhet på Trädgårdsgatan i Piteå. Året är 1978 -
och jag ligger i med både spelningar och lump. Här har jag parkerat
mig vid Elisabeths stereo för att avlyssna lite plattor. Trots vakt- och
beredskap på I 19 i Boden, så löstes problemet genom stockholmaren
Biström, som för nån hundring tog sig an mina åtaganden.
-----------------------------------------------------------------

ROLF ÅHMANS på Tradera

Häromdagen när jag besökte auktionssajten Tradera, såg jag fem välbekanta gubbar. Det var ROLF ÅHMANS  EP; "För bra för att vara sant" som låg ute till försäljning. Nå, vad kunde då en skiva inspelad 1978 i Skellefteå med de fem musikanterna vara värd? Jo, 76 kronor. Inte illa pinkat så här 33 år efteråt. Nu väntar jag bara också på att den även skall dyka upp i Antikrundan så småningom, värderad av Knut Knutsson?


76 kronor betalade en anonym köpare för ROLF ÅHMANS EP; "För bra
för att vara sant" på Tradera. Nu väntar jag att samma skiva även
skall bli värderad av Knut Knutsson på SVT:s "Antikrundan?".
/Roger.
-----------------------------------------------------------


En kväll med ROLF ÅHMANS orkester


Dansbandet ROLF ÅHMANS från Älvsbyn. Under 70-talet ut-
sedd som en av Norrbottens populäraste dansorkestrar gen-
om tiderna.
--------------------------------------------------------
NORRSKENSFLAMMAN ¤
Fredag den 29 augusti 1975.


ROLF ÅHMANS - Bergskolans aula 1974


-----------------------------------------------------
NORRBOTTENS-KURIREN ¤ Fredag den 22 februari 1974.


ROLF ÅHMANS - Forum Luleå 1974




ROLF ÅHMANS - 1968

Dansbandet ROLF ÅHMANS grundades 1967-68. Originalmedlemmarna var förutom kapellmästaren Rolf Åhman på dragspel, även gitarristen/basisten Carl-Axel Öberg samt trummisen Mats Pettersson. Även gitarristen  Sune Andersson kom in i bilden, fast lite senare. Bandet hade sin utgångsort i Älvsbyn, även känd som "Norrbottens pärla". Orkestern spelade sin sista spelning trettondagsafton 1982 (var det tänkt). 1987 samlades åter de "gamla gardet" till en liten comeback. Av de originalmedlemmar som fanns med vid starten, fanns ingen kvar. Men de fem musikanterna i kvintetten hade ändå en lång historia i bandet. Rolf Åhmans orkester fortsatte med festspelningar de närmaste fyra åren. Dock som kvartett. 1990/91 gick medlemmarna återigen åt skilda håll. Och därmed skrevs de sista raderna i Älvsbybandet Rolf Åhmans historia.

För en tid sedan, fick jag ett telefonsamtal av Carl-Axel Öberg i Norsholm. Carl-Axel, en älvsbybo i förskingringen, var en av de musiker som fanns med från bandets första år. Han hade också vänligheten att skicka mig en del bilder av Rolf Åhmans åren 1968/69. Carl-Axel skickade också tre ljudfiler av bandet, inspelade på en danstillställning nån gång i slutet av 60-talet. Intressant att lyssna till! Kapellmästaren Rolf Åhman föddes 1935 och gick ur tiden 2006. Även organisten/saxofonisten Gunnar Sandbladh (1950-2002) är borta. Gunnar började i orkestern i juni 1974 och fick tillsammans med sina övriga kollegor uppleva en del framgångar under dansbandens gyllene år, dvs 1970-talet. Gunnar fanns med "To the bitter end", 1982.


Dragspelaren Rolf Åhman och trumslagaren Mats Pettersson gör sig
redo med sina respektive instrument inför en spelning. Bakom kam-
eran fanns gitarristen/basisten Carl-Axel Öberg.


En bild på Mats Petterssons glittrande Ludwig-trummor. T.v. syns
Rolf Åhmans dragspel. På baskaggens frontskinn står orkesternamnet
samt ordet "Happy". På de affischer som senare gjordes står det även
att läsa: Rolf "Happy" Åhmans. Har frågat varför Happy fanns med,
men ingen vet egentligen varför. När jag gjorde entré i bandet 1974,
så hette orkestern kort och gott Rolf Åhmans.


Rolf Åhmans orkester 1968. Bandet var forfarande en trio. Fr. v.
Rolf Åhman, Carl-Axel Öberg och Mats Pettersson.


Fr. v. gitarristen Sune Andersson, som 1971 började med ett annat
band från Älvsbyn, Leffes. Sune återkom i orkestern 1975. I mitten
kapellmästaren Rolf Åhman och trummisen Mats Pettersson. Som
vanligt så fanns Carl-Axel Öberg bakom kameralinsen. Foto från 1968.


Rolf Åhman bakom ratten i sin merca, på väg till en spelning. Carl-Axel
berättar att Rolf Åhmans en gång spelade tillsammans med Trio mé
Bumba. Efteråt kom delar av publiken fram för att få autografer - av
Rolf Åhmans. Man tog fel, och förväxlade banden med varandra.


Trummisen Mats Pettersson sitter i Rolfs merca på väg till en spelning
1968.


En lite förbryllande bild. T.v. syns Mats Petterssons ena hand, t.h. ses
kapellmästar Åhman i full färd med att dra kabel. T. h. syns Rolf syster
Ulla. 1968 kunde spelemännen åka iväg på sina gig iklädda scenkläder.
När jag började var detta otänkbart. Det var mycket utrustning som
skulle plockas fram. Scenkläderna togs på cirka en halvtimme före spel-
ningens början.
--------------------------------------------------------------------------
Återigen ett stort tack till Carl-Axel Öberg för dessa foton.


ROLF ÅHMANS spelar upp till nyårsdans 1975


ROLF ÅHMANS Orkester från Älvsbyn. Vid nyåret 1974 var vi upp-
bokade fram till nyåret 1976. Jag minns att kapellmästaren Rolf Åhman
tog upp sin stora kontraktspärm för att berätta att: "På nyårsaftonen 1976
spelar vi på Medborgarhuset i Arvidsjaur!" Dessemellan fanns inte många
lediga helger. Men det gick bra. Man var ung, singel och ständigt spelsugen.
1975 spelade vi upp till nyårsdans på det numera nedbrunna danspalatset
Perudden i Svensbyn utanför Piteå. Se annonsen!





ROLF ÅHMANS

¤ Hasse Eriksson, sång, gitarr.

¤ Sune Andersson, sång, gitarr, sax.

¤ Roger Lindqvist, sång, trummor.

¤ Gunnar Sandbladh, sång, orgel, sax, stråkmaskin.

¤ Sven-Åke Andersson, sång, elbas.
-------------------------------------------------------------




Rolf Åhmans orkesterbuss - 1978


Våran orkesterbuss hemma på gården i Hortlax våren 1978. Till höger
syns min fars röda Datsun av årsmodell 1973 stående i garaget. Bussen
hade vi köpt i Sundsvall, eftersom den stora landsvägsbussens motor
skar på hemväg från en spelning i Norsjö. Mercabussen var grön till färg-
en när den kom. En spelledig helg samlades hela bandet i Vidsel för att
slipa hela bussen, för att därefter lämna in den hos Börjes lackeringsfirma
i Piteå. Varför den blev orange - ja, det vet jag faktiskt inte. Men den synt-
es i alla fall på flera kilometers håll när vi kom efter vägarna på väg till
våra spelningar.



Rolf Åhmans / Chinox m. Danne Stråhed i Långträsk - 1977

Den 12:e februari 1977 spelade vi i Logen Långträsk. Vi spelade i storstugan, medan Chinox från Malmö spelade upp till dans i den lilla logen under samma tak. Det bestående intrycket var, kommer jag ihåg, att hela bandet hade en sådan kolossal feminin utstrålning. Vad jag inte visste då, men vet idag, är att sångaren i bandet var Danne Stråhed. I bandet fanns även Dannes bror Bosse Stråhed. Bakom trumsetet satt en långhårig kille - Allan Dittrich - som 31 år senare skulle bli medlem i Wizex. Allan Dittrich såg vi senast i Dansbandskampen där han trummade bakom sångarna Anna Sköld och Thomas Lindberg i nämnda orkester. Danne Stråhed slutade i Chinox 1981 och tillsammans med bl. a. Allan Dittrich bildade han gruppen Änglabarn. Vad Allan beträffar så har han också spelat med i dansbandet Dannys från Helsingborg. 2008 antog han erbjudandet att börja med Wizex där han alltså spelar nu idag.


ROLF ÅHMANS spelade i Storstugan. CHINOX spelade i lilla logen.
På bilden t.h. syns Danne Stråhed som andra man fr. v. Bredvid
honom ses trumslagaren Allan Dittrich.


CHINOX från Malmö. Bildades 1972 av Danne Stråhed och hans bror
Bo. Upplöstes 1980/81. Spelade i Logen Långträsk den 12 februari -77.


Danne Stråhed i Wizex som sångare och kompsitör.
Sångerskan Lena Pålsson fanns även med under samma
period.


WIZEX. Fr. v. Thomas Lindberg, Eric Iversen, Anna Sköld, Allan Ditt-
rich, Tommy Karlsson och Dan Andersson. Det var den här konstella-
tionen som vi såg i Dansbandskampen senast.
-----------------------------------------------------------------------------
Bilder: www.budera.se / www.kristiandsbladet.se / www.svenskadansband.se

"Kapellmästar´n"

Här följer en artikel som handlar om ROLF ÅHMAN kapellmästare i "Rolf Åhmans" orkester. Rolf var - fick jag veta senare - engagerad politiskt inom Centerpartiet i Älvsbyn. Rolf satt i kommunalfullmäktige, något som faktiskt gått mig helt förbi. Jag visste inget om det här. Det var inte förrän en f.d. bandkollega flera år senare förde det på tal som jag fick nys om det. Rolf var en klippa. När jag som 16-åring började i orkestern, redogjorde han för mina föräldrar att alkohol var strängt förbjudet i orkestern. Något som min far och mor tyckte kändes skönt. Fastän jag inte själv drack så kändes det ändå skönt att "veta vad som gällde". Rolf skötte under sina år i bandet all typ av pappersexercis. Han tog hand om nästan allt det praktiska som kretsade runt Rolf Åhmans orkester. Det kändes både tryggt och förtroendeingivande att ha med Rolf att göra. Jag litade fullständigt till 100% på honom. Sprit förekom aldrig. Det var absolut strängt förbjudet. Jag kom alltid tryggt dit jag skulle (hade inget körkort då jag började) jag kom alltid lika tryggt tillbaka hem. Både Rolf och de andra i bandet turades om att ge mig skjuts hem på nätterna. Ibland låg jag över hos nån av spelkompisarna utifall vi skulle åka norrut även nästa dag. Allt funkade som det skulle, och det är jag väldigt glad och tacksam över. Jag hade även turen att ha trevliga och skötsamma killar omkring mig i gruppen. I "Roffes" trivdes jag väldigt bra.
------------------Roger.-------------

"GRÄVMASKINISTERNA - en minoritetsgrupp inom fackföreningen".

När Statsanställdas förbunds avdelning 5107, tidigare Sv. Vägarbetareförbundets avdelning, hade sitt årsmöte fick Älvsbyn ytterligare en representant i dess styrelse, nämligen grävmaskinisten Rolf Åhman, Älvsbyn. Han tillhör den minoritetsgrupp av medlemmar, som är knutna till det så kallade "Sveabunds"-avtalet - ett av storavdelningens medlemsområde, som man dels vill medlemsmässigt fastare knyta till sin fackliga verksamhet och dels satsa på att så långt det är möjligt skapa bättre löne- och arbetsförhållanden för. De har för närvarande ett minimiavtal som i och för sig strikt tillämpats av arbetsgivare, men anses inte tillfredsställande jämfört med övriga grupper inom avdelningens avtalsområde.


Ökat fackligt inflytande för SVEABUNDS-grupperna är välkommet,
säger nyvalde styrelseledamoten Rolf Åhman, som här ses tillsammans
med avdelningens mätningsman Isak Fors, Boden.


I sällskap med avdelningens mätningsman Isak Fors, har PT varit ut till den nya styrelseledamotens arbetsplats i Maitum, där Rolf Åhman för dagen var sysselsatt med gruskrossning. Han har sedan september 1964 varit anställd hos AB Planbetong, Älvsbyn, och blivit en av företagets allroundanställda. Det är till fördel för både företag och den anställde, tycker han, för på det sättet har han garanterat arbete året om. Det eliminerar en annars mera säsongsbetonad sysselsättning.
- Eftersom grävmaskinisterna alltjämt har tre olika organisationstillhörigheter - vägarbetarna, byggnads- och transport - har vi kommit att förbliva en minoritetsgrupp inom facket, där ingen riktigt har velat satsa på att förbättra våra förhållanden, säger Rolf Åhman. Gemensamt har man försökt följa ett likartat avtalsmönster, men trots det har grupperna släpat efter i många avseenden. En annan orsak till eftersläpningen är att vi inte haft ett tillräckligt inflytande i den fackliga verksamheten, särskilt vår grupp, knuten till Sveabunds avtalsområde, som är utspritt över så vitt skilda arbetsområden.

Det har inneburit minimala kommunikationer mellan arbetsgrupperna, avdelningen och förbundet. Att jag nu kommit med i avdelningsstyrelsen får tas som uttryck för en önskan att komma fram till bättre kommunikationer och större hörsamhet för våra krav och önskemål. Rolf Åhman har inte något att invända mot det företag han arbetet åt. Det har uppfyllt de avtalspliktelser och överenskommelser som träffats. Men därför saknas inte problem, som kan vara svårlösta, både arbetsmässigt och lönemässigt, för att komma bort från känslan att utgöra en låglönegrupp inom en annars normal lönegrupp. När vi sitter och pratar en stund inne i kojan erinrar Isak Fors om de speciella arbetsplatsproblem gruppen har.
- Exempelvis har buller och dammproblem ökat, till följd av allt större och effektivare maskiner - krossar och borrmaskiner - tagits i bruk på arbetsplatserna och inte åtföljts av tillräckligt effektiva skyddsåtgärder.


ROLF ÅHMAN som han såg ut när han kastat sin arbetsoverall
och stod bakom sitt dragspel på dansbandsscenerna runt om
i Norr- och Västerbotten, mellan åren 1967-1976.


Vattenspolning som anses vara den effektivaste mot damm elimineras helt vintertid på grund av kylan. Inbyggda fläktanordningar har provats men ger än så länge inte tillräckligt effektivt resultat. Decibeltalet har väsentligt ökat genom dessa större anläggningar.
- På fackligt håll anser vi, säger Isak Fors, att en hel del av nu befintliga maskiner borde kunna utrustas bättre och anvisningar är under utarbetande. De ligger för närvarande på remiss hos förbundet. Det som helt glömts bort är asfaltsverken och tilläggsanvisningar är under bearbetning. Med de åtgärderna kan man hoppas på att få fram klarare linjer om hur dessa problem bör tacklas. Det har även framförts önskemålet att förbundet redan i ett mycket tidigt skede får vara med när nykonstruktioner skapas, påpekar Fors. Önskvärt är att vi får komma in redan när maskinerna befinner sig på ritblocksstadiet för att få ge våra synpunkter. Från förbundet har också uttalats bekymmer över den knappa medelstilldelningen till vägunderhåll. Exempelvis har maskinfonden fått minskade anslag, samtidigt som man går på den privata sidan med subventioner. Detta är inte konkurrens på lika villkor.

- Många andra problem finns också att brottas med, säger Isak Fors och berättar att avdelningen nu velat satsa lite hårdare på den medlemskår som är knuten till Sveabunds-avtalet. Därför utökades styrelsen med två ledamöter, Rolf Åhman, Älvsbyn, på maskinsidan och Roland Svensson, Öjebyn, på asfaltarbetarsidan. Avtalsläget är att dessa grupper utgör en låglönegrupp i vad man skulle kunna kalla ett "höglöneområde". Vi har också traktaments- och reseersättningen, som inte kan anses tillfredsställande. Grupperna har ett minimiavtal, som strikt tillämpas av arbetsgivarna, och naturligtvis fungerar efter principen tillgång och efterfrågan. Det har inneburit att de som varit verksamma i Norrland inte haft samma lön som de som arbetat i södra  och mellersta Sverige. För att komma till rätta med detta har man på den fackliga sidan diskuterat ett speciellt Norrlands-tillägg som en framkomlig väg att klara ut problemet.



Jag och kapellmästar´n, i Kusmark Folkets Hus
1975. Rolf t.v. Roger t.h.

Andra problem som är svåra att komma tillrätta med är förknippade med arbetsplatserna. Exempelvis får reparationer ibland göras i arktisk vintekyla. Det är dyrbara maskiner och stillestånd är varken företagare eller anställda betjänta av. Bra förarsitsar kan vålla svårigheter liksom buller och damm och många andra saker, som är intimt förknippade med arbetsgruppens hälsoproblem. Om en maskinist blir lite krasslig en dag går han i alla fall oftast ut i arbete, därför att hans arbetsplats ligger så illa till att en ersättare inte kan anskaffas, påpekar Fors som exempel på de besvärligheter som kan möta ute på arbetsplatserna. Isak Fors och Rolf Åhman är överens om nödvändigheten av att denna arbetsgrupp får ett större medinflytande i det fackliga arbetet. Det är över avtalsförhandlingar man menar sig kunna komma tillrätta med många av de problem man brottas med. Det är en fråga om att få ut bättre lön och berättigade rese- och traktamentsersättningar. De stora avstånden underlättar inte men en gemensam facklig satsning, är en god väg att aktualisera och komma fram till acceptabla lösningar.
- Fackföreningens åtgärd med representation i styrelsen från vår grupp tolkar vi som ett gott tecken på att de problem som vi brottas med skall få ett större utrymme vid avtalsförhandlingarna, säger Rolf Åhman. Det är det vi har eftersträvat. Vi, som utgör en minoritetsgrupp, har hitills inte haft möjlighet att hävda våra synpunkter i detta sammanhang. Känslan av ökad information och inflytande stimulerar till aktiviteter i det fackliga arbetet.
------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 6 april 1971.


ROLF ÅHMAN F. 13.10 1935 D. 30.5 2006.

Gunnar...

Gunnar var en utomordentlig keyboardspelare och saxofonist. Första gången vi träffades var på en parkeringsplats i Ävsbyn, dagen före midsommarafton 1974. Vår ordinarie medlem, kapellmästaren Rolf, hade råkat ut för en allvarlig olycka och låg i Boden på garnisionssjukhuset. Vi hade inbokade spelnngar både midsommarafton och midsommardagen. Goda råd var dyra. Skulle vi ställa in eller lösa problemet på nåt sätt. Det var då som Hasse, sångare i bandet, kom på den briljanta idén att ringa sin gamla skolkamrat Gunnar. Det visade sig vara ett lyckokast. En hammondorgel införskaffades. Vi stämde möte med Gunnar på redan nämnda parkering. Ur Hasses röda Amazon klev en 24-årig kille med en cigarett i ena handen. Det var Gunnar. Målet var att ta oss en repkväll i Folkets Hus i Korsträsk, beläget efter Arvidsjaursvägen nån mil utanför Älvsbyn. Vi hade inte spelat så värst länge innan vi alla förstod att Gunnar var killen som skulle lösa våra problem. Gunnar var själv väldigt glad och positiv till det hela, så därför bestämdes det gemensamt att "köra" som om ingenting hänt. Det gick så pass bra att när Rolf senare kom tillbaks så blev Gunnar kvar i orkestern. Gunnar spelade inte bara klaviatur, nää, han både sjöng och "tutade" på sin tenorsax också. När bandet slutade trettondagsafton 1982 gick vi alla skilda vägar, så också Gunnar. Han fortsatte som egen företagare inom musiken. Gunnar ägde en musikaffär i Luleå, där han säkert trivdes rätt bra med alla instrument omkring sig. Rätt man på rätt plats med andra ord. Men säg den lycka som varar för evigt? Sista mötet med Gunnar var på ett lasarett. Han berättade att han var allvarligt sjuk, men skulle få behandling mot sitt onda. Tyvärr så gick det inte som det skulle. Den 22 augusti 2002 avled Gunnar efter en tids sjukdom, 51 år gammal.


Gunnar Sandbladh måste stänga sin musikaffär mitt under högsäson-
gen för en repövning. Det är vansinnigt, det krossar min och familjens
ekonomi, säger han. Jag gör gärna repövningen på annan tid.

REPÖVNINGEN SLÅR SÖNDER MITT FÖRETAG....

Repövningen slår sönder mitt företag och min familjs ekonomi, säger Gunnar Sandbladh som äger en musikaffär i Luleå. Trots begäran om anstånd i mycket god tid, vägar värnpliktsmyndigheterna honom anstånd.
- Jag är förtvivlad, säger Gunnar Sandbladh. Jag känner mig oerhört maktlös. Hur kan ett modernt samhälle ha så stelbenta bestämmelser?
- Vi anser inte att repövningen vållar den typ av olägenheter som avses i bestämmelserna, säger Jan Ahlstrand vid Övre Norrlands värnpliktskontor i Boden.
- Den kungörelse vi måste göra vår bedömning efter är från 1969. Personligen anser jag att den kan var i behov av översyn.

Högsäsong
Gunnar Sandbladh överklagade till värnpliktsnämnden i Stockholm, sammansatt av representanter från LO, SAF och TCO bland annat. Där gjordes samma bedömning som i Boden. Gunnar Sandbladh, 33 år, är bosatt i Älvsbyn, sex mil från Luleå. Han är gift och har två barn, 6 och 10 år. För ett år sedan gjorde han sitt livs satsning när han köpte musikaffären i Luleå. Han har arbetat ensam hela tiden, under högsäsong praktiskt taget dygnet runt. Han har ingen som kan ersätta honom ens tillfälligt. Branschen kräver stor sakkunskap. Just nu är det högsäsong.
- Min revisor har redogjort för rytmen i den här branschen, säger Gunnar Sandbladh. Från augusti fram till nyår görs praktiskt taget hela årsomsättningen.

Vanlig signalist
- Jag är inkalld 10 dagar i början av november. Samma tid i oktober sålde jag för 105.000 kronor. Jag förlorar minst den summan när jag måste stänga för inkallelsen - 10 procent av den beräknade årsomsättningen!
Gunnar Sandbladh gör gärna sin repövning under vilken tid som helst utanför högsäsongen.
- Om jag hade haft en nyckelbefattning skulle jag kanske förstått avslaget, säger han, men jag är vanlig, menig signalist. Sådana måste det finnas 13 på dussinet av!
--------------------------------------------------------------
Expressen den 7 november 1984.


ROLF ÅHMANS inför en spelning på Forum i Älvsbyn 1977.
Fr. v. Gunnar Sandbladh, Roger Lindqvist, Sune Andersson,
Hasse Eriksson och längst bak Jan-Olof Höglund.

Dansbandslåtar från förr....

Vissa kunde man spela om och om igen. Medan andra blev rätt så fort slätstrukna och tappade sin glöd tämligen omdelbart. Jag talar om de dansbandslåtar som vi en gång hade på vår repertoar. Från min start 1974 fram till bandets upplösning en januarikväll för snart 30-år sedan. I en pärm i bokhyllan finns de kvar, alla de där melodierna som fick danspubliken att svettas, bugga, kramas och kanske tralla med i de välbekanta refrängerna.


ROLF ÅHMANS i Rimjokk den 6 augusti 1978. Fr. v. Hasse, Gunnar,
Sune, Roger och Sven-Åke. I en pärm här hemma finns låtarna kvar.
Låtar som kanhända väckte ljuva minnen, låtar som var trallvänligt goa.
Låtar som fick benen att sprattla av sig själv. Låtar som idag kanske
är bortglömda.....?


Låtar ur ROLF ÅHMANS repertoar 1974-1982:

¤JAG VILL LEVA MITT LIV MED DIG¤ ¤HEY PAULA¤ ¤TA MIG SOM JAG ÄR¤ ¤SISTA SOMMARLOVET¤ ¤OM JAG GRÅTER¤ ¤VI SES IGEN¤ ¤SHINDIG¤ ¤BLUE HAWAII¤ ¤MARGIE¤ ¤HOME ON THE RANCH¤ ¤GUNFIGHT SALOON¤ ¤TAJTA JEANS¤ ¤DET ÄR LÄTT ATT BLI KÄR¤ ¤DANSENS DROTTNING¤ ¤SPRINGA OMKRING¤ ¤I DON´T WANT TO BE ALONE TONIGHT¤ ¤DET ÄR FÖRSENT¤ ¤FÖR BRA FÖR ATT VARA SANT¤ ¤BARA EN FRÅGA¤ ¤MIN DRÖM SKALL BLI SANN¤ ¤INGEN¤ ¤I DEN GAMLA KASTANJEALLÉN¤ ¤HEMMA HOS MIG IGEN¤ ¤NÄR KOMMER DU¤ ¤AFTON VID MJÖRN¤ ¤DU ÄR DET BÄSTA JAG HAR¤ ¤RÄTT TID, RÄTT PLATS¤ ¤ÄLSKLING FÖRLÅT¤ ¤GRÅT INGA TÅRAR¤ ¤FÖRLÅT LILLA VÄN¤ ¤TINGE-LINGE-LING¤ ¤DET GÖR DETSAMMA¤ ¤EN ANNAN STAD EN ANNAN VÄN¤ ¤LYCKA TILL¤ ¤ÅH VILKEN KVINNA¤ ¤DET KOM EN LITEN TÅR¤ ¤AJ, AJ, AJ¤ ¤IGEN OCH IGEN¤ ¤DU KOM MED SOLEN¤ ¤KOM LÅT OSS DANSA¤
-----------------------------------------------

¤DREAM¤ ¤ETT ÄVENTYR¤ ¤I NATT JAG DRÖMDE BLOTT OM DIG¤ ¤SVÄRMOR¤ ¤NU VILL JAG TACKA¤ ¤VARFÖR VILL DU INTE ANN-MARIE¤ ¤JAG SAKNAR DIG ÄNNU¤ ¤HEJ DU RARA¤ ¤NÅGON ATT HÅLLA I HAND¤ ¤SJUNG BORT BEKYMREN¤ ¤VACKRA SAGOR ÄR SÅ KORTA¤ ¤LÅT VÅR KÄRA JORD FÅ HA SIN GÅNG¤ ¤LYCKA TILL MED NÄSTA KILLE¤ ¤KÄR PÅ LEK¤ ¤STAND BY YOUR MAN¤ ¤ÅH MARIE¤ ¤TIO MIL KVAR TILL KORPILOMBOLO¤ ¤ENSAM¤ ¤HÄNGER DU MED PÅ MITT PARTAJ¤ ¤I KVÄLL¤ ¤ÄR DU MIN ÄLSKLING ÄN¤ ¤OM DU UNDRAR HAR JAG DET OKEJ¤ ¤NU ÄR DET SOM VANLIGT¤ ¤SÖTA LILLA ANN-CHRISTIN¤ ¤EN LITEN BITTER TÅR¤ ¤DU VAR MIN¤ ¤VARJE GREJ I VÅRT HUS¤ ¤DU LEVER SOM DU EN GÅNG HAR LÄRT¤ ¤EN ENDA FRÅGA¤ ¤VAD HAR DU UNDER BLUSEN RUT¤ ¤TÅRAR SMÅ TÅRAR¤ ¤BLUE BOY¤ ¤TIDEN GÅR OCH VI FÅR FÖLJA MED¤ ¤SOUTH OF THE BORDER¤ ¤ONE WAY TICKET¤ ¤MORE¤

------------------------------------------------

¤RÖDA SANDENS DAL¤ ¤ BESAME MOUCHO¤ ¤I´LL REMEMBER YOU¤ ¤PERFIDIA¤ ¤TO YOUNG¤ ¤TSARENS KURIR THEME¤ ¤AMAZING GRACE¤ ¤RED RIVER ROCK¤ ¤HARBOUR LIGHTS¤ ¤APACHE¤ ¤GUITAR BOOGIE¤ ¤THEME FOR YOUNG LOVERS¤ ¤ALONE AT THE DRIVIN´MOVIE¤ ¤CAROLINA MOON¤ ¤DET KÄNNS SÅ SKÖNT¤ ¤HON ÄR MIN FLICKA¤ ¤LENA¤ ¤I DIN FAMN¤ JAG MINNS DIG ÄN CARINA¤ ¤BLÅ LÖFTEN¤ ¤MIN SOMMARROMANS¤ ¤RÖD SOM ROSEN¤ ¤GIMME GUM¤ ¤BARA VARA RARA MOT VARANDRA¤ ¤HEJ DÅ HA DET SÅ BRA¤ ¤GAMLA KÄRA TUFFA TUFF-TUFF TÅGET¤ ¤TA MIG SOM JAG ÄR¤ ¤GOODBYE MY LOVE GOODBYE¤ ¤OM JAG GRÅTER¤ ¤TAKE GOOD CARE OF HER¤ ¤VI SES IGEN¤ ¤APRE´TUA¤ ¤SAIL ALONG SILVRY MOON¤ ¤MIN GAMLA GULA FLYGMASKIN¤ ¤CHARLIE BROWN¤ ¤ÄNNU KAN EN SJÖMAN LÄNGTA HEM¤ ¤LITE FÖRSENT¤ ¤SKALL DU NÅGONSIN BLI MIN¤ ¤FÖR 70 ÅR SEN¤ ¤DET ÄR DANS I PARKEN I KVÄLL¤ ¤DET ÄR DAGS ATT TA FARVÄL¤ ¤KORS I JÖSSE NAMN¤ ¤SWAY¤

---------------------------------------------------

¤MULLIGA GULLIGA ANN-KATRIN¤ ¤PÅ VÄRLDENS TAK¤ ¤JAG ÄLSKAR DIG I MORGON¤ ¤DU SKA VETA MARGARETA¤ ¤BLÅ ÖGON¤ ¤BUONA SERA ANGELINA¤ ¤FARVÄL TILL SVUNNA TIDER¤ ¤DU SVARAR ALDRIG NÄR JAG RINGER¤ ¤DU ÄR JÄMT KÄR I NÅN ANNAN ÄN MIG¤ ¤VILKEN HÄRLIG FEST¤ ¤ROSEN ÄR RÖD¤ ¤LIVET ÄR HÄRLIGT ATT LEVA¤ ¤TA EN DANS CARINA¤ ¤EN KVÄLL MED DIG¤ ¤DU ÄR MITT LIV¤ ¤KOM TILL MIG¤ ¤PÅ JAKT EFTER DIG¤ ¤VILKEN UNDERBAR SOMMAR¤ ¤IT WANT BE ANY MORE¤ ¤REALESE ME¤ ¤KAN INGEN TALA OM FÖR MIG NÄR TÅGET GÅR¤ ¤PUT YOUR HEAD ON MY SHOULDER¤ ¤DIANA¤ ¤I DAG HAR JAG GLÖMT DIG¤ ¤TÄNK OM JORDEN VORE UNG¤ ¤TRO MIG¤ ¤INGENTING BLEV SOM JAG HADE TÄNKT MIG¤ ¤VINDENS MELODI¤ ¤MIN ÄLSKADE FARVÄL¤ ¤BY, BY CHERIE¤ ¤SKYNDA DIG¤ ¤DA DO RUN RUN¤ ¤AJA BAJA ANNA-MAJA¤ ¤PARTY PÅ VÅRAN GÅRD¤ ¤DET ÄR INTE FÖRSTA GÅNGEN¤ ¤EVA, STRIPPAN IFRÅN TROSA¤ ¤SÄG FRÖKEN FÅR JAG EN DANS¤ ¤VÄLKOMMEN HEM¤ ¤GAMLA VÄNNER FRÅN FÖRR¤ ¤HÄLFTEN SÅ KÄR¤ ¤SJÄTTE SEPTEMBER¤ ¤IVÉ GOT A FEELING¤

---------------------------------------------------

¤ALLTID TÄNKER JAG PÅ DIG¤ ¤FÖRSTA GÅNGEN JAG SÅG DIG¤ ¤HEY BABERIBA¤ ¤DÅ BÖRJAR JAG LEVA IGEN¤ ¤VARFÖR ÄR SOLEN SÅ RÖD BORTA I VÄSTER¤ ¤WILL SING IN THE SUNSHINE¤ ¤PRETTY WOMAN¤ ¤OM JAG SÄGER ATT JAG ÄLSKAR DIN KROPP¤ ¤HEY MRS. LONLEY¤ ¤SHE BELIEVES IN ME¤ ¤MARIA MAROSCHKA¤ ¤HJÄLP VARANDRA¤ ¤I ALL EVIGHET¤ ¤BRÖLLOPET¤ ¤KÄR I DIG¤ ¤KÄRLEKSBREV I SANDEN¤ ¤LÅT MIG FÅ FÖLJA DIG PÅ VÄGEN¤ ¤VARFÖR¤ ¤EN SÅNG OM VÅREN¤ ¤JAG HAR DET BRA HÄRNERE PÅ STRANDEN¤ ¤JAMBALAYA¤ ¤DET ÄR UNDERBART ATT LEVA¤ ¤IF I HAD A HAMMER¤ ¤DRÖM, DRÖM¤ ¤TÄNK ATT OSYNLIG FÅ GŤ ¤DET ÄR MIN GITARR¤ ¤UTAN DIG¤ ¤LÅT DAGEN BLI LÅNG¤ ¤VI HAR HUNNIT FRAM TILL REFRÄNGEN¤ ¤DET SPELAR INGEN ROLL¤ ¤GE MIG EN TIDIG SOMMARMORGON¤ ¤BUONA NOTTE¤ ¤PIRRI-PIRRI¤ ¤ÄNGEL¤ ¤JAG HAR VÄNTAT PÅ DIG¤ ¤OM DU STANNAR KVAR¤ ¤VI SJÖNG TILLSAMMANS¤ ¤GEORGIA¤ ¤MIN NAJAD¤ ¤JAG KOMMER HEM¤ ¤JAG LEVER I EN DRÖMVÄRLD¤ ¤DU SA TACK¤ ¤HALLÅ VÄSTINDIEN¤ ¤AKTA DIG¤ ¤SÅ SKA SOMMAREN VA¤ ¤KRAMA MIG¤ ¤LYCKAN I STOCKHOLM¤ ¤LET IT SHINE¤ ¤BLUE MONDAY¤ ¤HANGIN ON¤ ¤NATT OCH DAG¤ ¤NÅNTING HÄNDER NÅNSTANS ÖVER VÅR LILLA STAD¤ ¤FÖRSÖK FÖRSTŤ ¤RAINING IN MY HEART¤ ¤VART TOG DIN KÄRLEK VÄGEN MARIE¤ ¤SOLITAIRE MAN¤ ¤SÄG BLIR DET SÅ NÄR VI BLIR GAMLA¤ ¤EN KORT ROMANS¤ ¤DU ÄR MIN HELA VÄRLD¤ ¤JAG HAR GÅTT DEN LÅNGA VÄGEN HEM¤ ¤SHE´S NOT YOU¤ ¤MUSTALAINEN¤ ¤DANCE ON¤ ¤SKA DU FÖLJA MED¤ ¤ONLY YOU¤ ¤SHI DO BI DAM¤ ¤YOUNG LOVERS¤

----------Samt många många fler som jag i nuläget inte kommer ihåg......

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0