Dansbandet OPUS

Efter rätt många år ute på olika danstillställningar beslutade jag mig för att lägga trumstockarna på hyllan hösten 1984. Men oj, vad jag bedrog mig. Redan året därpå, 1985, ringer Robban från Kjell-Bertils (det band som jag tidigare spelat med) för att be mig vikariera de återstående spelningar som orkestern har, fram till januari -86, när Kjell-Bertils definitivt ska gå i graven. Hösten 1985 hoppar jag alltså åter på "dansbandståget." I Kjell-Bertils spelar då följande mannar: Conny Danielsson - gitarr, sax. Robert Öberg - gitarr, sång, kapellmästare. Roger Lindqvist - trummor. Håkan Norberg - keyboard, sång. Kjell Andersson - bas, sång. Den absolut sista kvällen med gänget i januari 1986, finns även Thomas Eriksson med på bl.a slagverk. Samt även Allan Lundström - tenorsax.

Det dröjer fram till sommaren 1987, då spelsuget blir så pass stort att jag bestämmer mig för att kontakta mina gamla polare i Rolf Åhmans. Jag ringer även Folke Sjöberg, dansarrangör på Logen Käcktjärn, för att förhöra mig om möjligheten att boka in oss under en kväll i juli. Folke nappar på förslaget. Detta gör även mina musikantkollegor. Därefter följer en hektisk tid, med mycket repetitioner, val av lämpliga låtar, anskaffning av ljud och ljusanläggning ja, allt som bara är  ett måste för att det hela ska fungera. Så när kvällen så äntligen kommer är vi alla laddade till max. Men så händer en tragisk olycka. Vår saxofonist och keyboardkille Gunnar, är alldeles förstörd och likblek i ansiktet när han kommer. Under dagen har han blivit vittne till en obehaglig olycka med dödlig utgång. Hans svågers dotter blir påkörd under en släktsammankomst, vittne till detta tragiska blir även Gunnars ena dotter, tillika kusin till den omkomna. Trots det tragiska, så genomfördes spelningen planenligt. Nån tid efter Käcktjärnsspelningen, kommer olika förfrågningar in om vi kan spela på olika privata fester och dylikt. Alla utom Gunnar fortsätter. Och så håller det på i cirka 3 år.

1991 blir jag tillfrågad av Håkan Norberg om jag kunde tänka mig att åter börja spela, "därute." Jag accepterar anbudet, och sen så raggas det ihop lämpligt folk. Min kusin Sune Karlsson som spelar elbas, tackar ja. Även gitarristen och sångaren Stefan Engman samt keyboardmannen Erling Dahlberg ansluter sig. OPUS blir namnet på vårt nya band. Och under de följande 6 åren, spelar vi åter ute på krogrestauranger, Folkets Hus, utedansbanor ja, t.o.m. på lastbilsflak. 1994 beslutar sig Erling för att sluta. Ersättare blir istället den mycket kunnige Sture Kuusisalo, musiklärare på musikhögskolan i Piteå. Stures huvudinstrument är dragspel, men i OPUS är det keyboarden som gäller för det mesta. Efter 6 innehållsrika år, bestämmer vi oss för att lägga ner bandet hösten 1997. Sedan följer för mig ytterligare 2 år med Kjell Anderssons orkester, innan jag känner att det är dags att runda av det hela. Så nu sitter jag här, med en drös av många glada och roliga minnen i min kappsäck. Som jag gladeligen förvaltat på bästa tänkbara sätt och vis. De här åren, med så många möten med olika människor, kommer för alltid att finnas kvar, inne i ett speciellt rum i mitt medvetande.

OPUS - 1993.

OPUS på Strömbackaskolanstak. Våren 1993.

OPUS spelar på Piteå Dansar och Ler 1994.

OPUS tillsammans med Hep Stars i Pajala 1995.

OPUS med Leif Engvalls och Nordix i Dansmara 1996.

Sture Kuusisalo och Sune Karlsson i OPUS, på spelning i Sikfors
Folkets Hus våren 1997.

OPUS i Luleå 1996.

Parken i Skellefteå en onsdag i juli.

Folkan i Piteå 1992.

Trummor Roger Lindqvist. Här i Kjell-Bertils på "Rännaren" i Norsjö
sommaren 1984.

OPUS på Medan i Arvidsjaur. Konferencier var ståupparen Jan Bylund.
(Trevlig kille)

Sångaren och gitarristen i OPUS Stefan Engman.

Roger Lindqvist och Sture Kuusisalo. Storfors Folkets Hus 1997.

En till synes förvånad Håkan Norberg.

Nöjesutbud på Havsbadet i Piteå. OPUS finns med under mars månad.

Sista natten med gänget. Hösten 1997 tog det slut. För gott?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0