Yngve Forssélls

YNGVE FORSSÉLLS - i Överklinten, 12 km från Robertsfors
mellan Skellefteå-Umeå. Sångerskan på bilden, Ann-Evy Jonsson,
är mor till Bo "Kasper" Sundström från Piteå.
----------------------------------------------------------------------------
Bild: www.sr.se  
 

Bensinpriser i Piteå, onsdagen den 24 juli 1974.

IC-stationen på Sundsgatan i Piteå onsdagen den 24 juli 1974.
 
¤ UNO-X, 93 oktan 1:30, 97 oktan: 1:33. Gällande pris vid betjäning.
 
¤ BP, Sundsgatan, självbetjäning: 93 oktan 1:32, 95 oktan 1:34, 97 oktan 1:36, 99 oktan 1:38. Betjäning: 93 oktan 1:38, 95 oktan 1:40, 97 oktan 1:42, 99 oktan 1:44.
 
¤ SHELL, Sundsgatan, självbetjäning: 93 oktan 1:32, 97 oktan 1:36, 99 oktan 1:38. Betjäning: 93 oktan 1:38, 97 oktan 1:42, 99 oktan 1:44.
 
¤ TEXACO, självbetjäning: 93 oktan 1:28, 97 oktan 1:32, 99 oktan 1:34.
 
¤ IC, Sundsgatan. Självbetjäning: 93 oktan 1:32, 97 oktan 1:36, 99 oktan 1:38.
 
¤ NYNÄS, Sundsgatan. Självbetjäning: 93 oktan 1:32, 97 oktan 1:36, 99 oktan 1:38.
 
¤ MOBIL, Forslunds. Betjäning: 93 oktan 1:32, 95 oktan 1:34, 97 oktan 1:36, 99 oktan 1:38.
 
Samma priser gäller för Mobil (Bil-City). Priserna i Älvsbyn är identiska med Piteås.
 
97 oktan vid IC-stationen på Sundsgatan i Piteå: 1:36 vid självbetjäning.
---------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdagen den 25 juli 1974.
 
 

Max Fenders, Tomas Ledin & Lena Andersson /1974

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 30 augusti 1974.

Lill-Babs kommer till sta´n...

 
 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 2 juli 1974.

Parkkväll med Bosse Parnevik

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 26 juni 1974.
 
PS. Trummisen Åke Sundqvist var en otroligt duktig musiker. Han utbildade sig på Framnäs Folkhögskola vid slagverkslinjen under läraren Stig Arnop. Åke Sundqvist skulle med tiden turnera med bl. a. ABBA, Tomas Ledin, Björn Afzelius och många fler av våra kända artister. /Roger.

Kjell-Bertils - Logen Vändträsk

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 14 juni 1974.
 

Surströmmingsmästerskap

Harry Klein från Öjebyn segrare i surströmmingsmästerskapet.
Kontrollanten Göte Lindkvist i bakgrunden tittar på.
 
1.000 kronor rikare blev Harry Klein från Öjebyn på lördagskvällen den 17 augusti. Han segrade i surströmmingsmästerskapet som anordnats i samband med PIF-mässan i Piteå. Ner med fisken och det snabbt tycktes Harry Klein resonera. Han stoppade hela fisken i sitt gap. I bland dubblerade han för att det skulle gå fortare.
----------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 19 augusti 1974.
 
PS. Göte Lindkvist var min jobbarkompis på Furunäset i några år. /Roger.

FAMILY FOUR i Piteå

Fr. v. Pierrre Isacsson, Agnetha Munther, Anki Nilsson och Berndt Öst,
på Badhusparkens scen onsdagen den 31 juli 1974. 1.358 personer löste
biljett den här kvällen.
--------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdagen den 1 augusti 1974.

Auktionshallen, Piteå

De kunder som besöker Sven Jonssons antikaffär, måste klättra
uppför denna trappstege för att komma in.
 
Sven Jonsson är arg på Piteå kommun. Detta sedan Kyrkbrogatan sedan en tid är bortgrävd. Därför har han satt ut en stege för kunderna. Sven Jonsson har inte fått minsta besked om vad som är i görningen. Han berättar även att omsättningen har minskat kraftigt. Sommaren brukar i normala fall vara den bästa tiden.
--------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 21 augusti 1974.

Cool Candys på Pite Havsbad /1974

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Juli 1974.
 

TV-inspelning på Gågatan i Piteå

Lördagen den 3 augusti får vi se den här bilden på TV-skärmarna. Piteå kommunala musikskola svarar för innehållet i TV-2 programmet "Musikresan". Några scener spelades in på Gågatan i Piteå. De andra scenerna spelades in på Christinasalens scen, tisdagen den 23 juli.
----------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 24 juli 1974.
 
 

Östtyskt värdskap för skolmusiker från Piteå

Stödföreningens ordförande Tage Hansson stående till höger,
informerar musikanter och anhöriga om sommarens resa till
Östtyskland. På bilden ses också kommunala musikkårens
dirigent Curth Nilsson.
 
Ungdomarna i Piteå kommunala musikkår kan se fram mot något av en drömresa i sommar. Tyska demokratiska republiken eller Östtyskland, som vi vanligen säger, tar nämligen emot en trupp från Piteå, cirka 60 personer stor, för deltagande i Östersjöveckan i Rostock. Frånsett resekostnaderna Piteå-Sassnitz-Piteå, som piteborna själva får svara för, står de tyska värdarna för transporter, övernattningskostnader och tre måltider per dag. Orkestermedlemmarna får också 10 östmark per dag som fickpengar. Musikkåren jämte ledare lämnar Piteå den 5 juli, som är en fredag, och skall redan dagen därpå vara framme i Rostock. Där ger man en första konsert söndagen den 7 juli.
 
Ungdomarna skall också hinna med att besöka Berlin och Potsdam innan de anträder återfärden. Pitemark trampas igen onsdagen den 17 juli. På torsdagskvällen informerades musikanter och anhöriga om sommarresan av socialchef Tage Hansson. Han är ordförande och sekreterare i musikkårens supporterklubb, som för övrigt döpts om till Föreningen för skolmusikens främjande. Hansson erinrade om att den till i fjol planerade resan gick i stöpet av ekonomiska skäl. Pengarna räckte inte. Men slantarna fonderades för en resa i år i stället. Samtidigt fortsatte man att samla in medel genom att spela i olika sammanhang och att sälja lotterier. I slutet av förra året började stödföreningen att sondera möjligheterna för en utrikestripp i sommar.
 
Västtyskland avböjde besök på grund av de påfrestningar på inkvarteringskapaciteten som sommarens fotbolls-VM kommer att medföra. Men DDR:s besked var som sagt positivt generöst. Resan till Sassnitz företas med tåg, som är det billigaste transportsättet. Den 31 mars ger kommunala musikkåren en konsert i Christinasalen i samarbete med bl. a. Piteå musikkår. Behållningen tillfaller Föreningen för skolmusikens främjande.
 
SOVJET NÄSTA ÅR?
Det kan nämnas att ännu en längre resa kan bli aktuell kanske redan nästa år. Kontakter har tagits med Sovjets kulturattaché i Stockholm i syfte att eventuellt få till stånd någon form av vänortsbyte mellan Piteå och en ungefär jämnstor kommun i Minskområdet i Vitryssland. I det sammanhanget kan utbyte av skolungdomar bli aktuellt. Planerna härpå befinner sig dock ännu på ett mycket preliminärt stadium.
-----------------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Lördagen den 23 mars 1974.

Strumplagar

Det stiftas så många lagar, att man knappt hinner med.
Snart kommer väl det någon lag som förbjuder hål på
strumporna också. Och då ligger jag risigt till -
åtminstone just för tillfället. Höger häl är på väg ut genom
min svarta strumpa. Någonting säger mig, att jag måste byta.
Tur är väl då att mitt strumplager är välfyllt. Men då återstår
nästa problem; vad skall jag välja, svart eller vitt?
Detta blir onsdagens stora höjdpunkt, byte av strumpor.
 
Roger Lindqvist.  

Kjell-Bertils & Yngve Forssélls

Så en liten information till den det intresserar: vad har Kjell-Bertils och Yngve Forssélls gemensamt?
Svar: På Kjell-Bertils första platta, medverkade Yngve Forssélls orkester med musikalisk uppbackning. Plattan kom 1971 och gavs ut på skivmärket Arac. Inspelningsstudion och bolaget, var hemmahörande i Örnsköldsvik.
/Roger.
 
 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdagen den 11 april 1974.
 

Jan Öjlers - Pite Havsbad

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ April 1974. 

Bröderna LINDQVIST - Royal, Rosvik

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdagen den 2 maj 1974.

Baracudaz - Örnsköldsvik

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdagen den 4 april 1974.

JOHN HARRYS ORKESTER

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 29 mars 1974.

Att välja rätt

När en våldsam man, möter en våldsam död -
blir jag inte ett dugg förvånad.
Vi har alla våra val i livet.
Det mest primära och avgörande,
är vilken väg vi väljer att gå.
Livet blir också därefter.
 
Roger Lindqvist.

Kjell-Bertils, Piteå & Bandet, Umeå

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ April 1974.

ELMERS med Roger Jonsson & ALDOR ÖSTMANS

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 19 april 1974.

Club Napoleon, Piteå

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 29 mars 1974.

Janne Önnerud & Gänget / Rolf Åhmans

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 26 april 1974.

STREAPLERS - Logen Långträsk /1974

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 20 mars 1974.

Anders Glenmark /1975

Anders Glenmark onsdagen den 6 augusti 1975 på Skansen efter
TV-inspelningen av "Sommarnöjet". Elisabeth var där och hade naturligtvis
med sig sin kamera.

TV-inspelning Rådhustorget Piteå

Tamburmajor Ingrid Forsman leder "de rödas skara" på Storgatan i Piteå,
sommaren 1974.
 
Syskonparet Birgitta Askegård (fd TV-hallåa) och regissören Staffan Olzon
framför TV-kameran.
 
 
 
 
 
 
 

Alexander & Bandet

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 4 januari 1974.

Rolf Åhmans & Stieg-Rohlands

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 4 januari 1974.
 

Leffes, Hammond, Lasses

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 25 januari 1974.

Lennes med Bitte

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 1 februari 1974.

Max Fenders & Grethe´s

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 25 januari 1974.

Solbritt och Kjells hjälparbete i Kenya

Att Solbritt och Kjells idoga arbete för de behövande i Kenya fungerar till 100% - vet vi. Idag kom dessa två bilder där man åkt till byarna Wambaa och Samuru med en leverans av 12 getter. Fram till i början av mars jobbar man vidare med de män, kvinnor och barn som så väl behöver en hjälpande hand. Att hjälpen behövs vet vi, av alla de rapporter och samtal som vi hela tiden får oss tillhanda.
 
Solbritt med fyra av de 12 getter man levererat till Wambaa och Samuru.
 
Solbritt med vänner, maken Kjell bakom kameran.
 

Sven-Erics & Lasses

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 8 mars 1974.

En trummis kan också dö

 
GENE KRUPAS trummor. "BG"= Benny Goodman.
 
Gene Krupas sista vilorum. Lägg märke till trumstockarna...
 

Min barndoms glass - 1969

 

Polarna & Jörgen Edman / Göran Boustedt´s

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 15 februari 1974.
 

Logen Långträsk presenterar:

 
 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 4 januari 1974.

KJELL-BERTILS spelar upp till dans

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 8 februari 1974.

ABBA:s nya LP

ABBA:s nya LP i Belivas skivbar.

Perudden: YNGVE FORSSÉLLS orkester

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 22 februari 1974.

Februarifiraren...

Roger Johnson februari månads firarvärd i radion.
 
Månadens firarvärd är Roger Johnson, Skellefteå. Han är ganska välkänd i Sverige, men håller på att lägga åtminstone Tyskland för sina artistfötter. Förra året pendlade han mellan Sverige och Tyskland och har i år redan hunnit med en resa. Fler skall det bli, bland annat två månader på en kabaré i Berlin. Vem är då han, denne norrlänning, som skall fira för första gången? En gång i tiden var han försäljare av kontorsmaskiner från USA. På sin lediga tid var han amatörsångare. Från 1960 till 1967 tog sången mer och mer tid.
    - Men då så sa jag nej. Jag hade andra planer än artista. Jag ville satsa på försäljaryrket.
Så kom tre strävsamma år. Han tog inte en ton, annat än i badrummet. En dag år 1970 började dock sången kvillra i hans strupe.
    - Jag bodde på hotell i Luleå och av en tillfällighet var det amatörtävling i matsalen. Jag ställde upp på skoj på kvällen - och vann. Sen åkte jag runt i landet och vann alla finalerna.
Nu hade amatören chans att bli proffs.
    - Jag fick göra en provplatta och det ledde till en LP. En av låtarna slog på Svensktoppen: I går sköt jag ihjäl en okänd man. Ett år senare var det dags med ny Svensktoppsplacering med: Snälla pappa vänta på mej. Den låten ger skakande inblickar i en skilsmässa och är en riktig snyftis.
 
    - Tiden gick. Jag började sjunga med Yngve Forssélls orkester och efter ett par år började jag en egen karriär. Det blev TV-jobb i Tyskland där jag numera jobbar mest. Jag har varit programledare i amatörtävlingar i TV kört Gammeldans i radio.
Nu skall han alltså fira för första gången.
    - Och jag har ingen aning om hur det kan vara. Jag kan föreställa mig att det är jobbigt att läsa en massa brav, men det är också det enda jag på förhand kan inbilla mig.
Tänker debutanten försöka på några specialiteter?
    - Jag måste först få jobba några dagar eller kanske en vecka innan jag börjar göra något särskilt. Men Firat skall ju vara att man läser brev ocj spelar plattor, så skall jag väl inte göra det till något alltför märkvärdigt. Kanske... kanske jag skriver namnsdagsverser.
 
Numera är Roger Johnson också fritidsbonde.
    - Vi har köpt ett gammalt lantbruk och här fanns en fin ladugård som jag byggt om till stall.
Han är dessutom fortfarande försäljare.
    - Jag jobbar med miljövänliga kemisk- tekniska produkter och rengöringsmedel, inte så mycket för pengarnas skull som för att stödja något bra. Killen som tagit fram produkterna beskostar sin forskning genom att sälja sådana här saker.
 
I Sverige kommer vi att få se mindre och mindre av denne man.
    - Sverige är för litet. Ett par framträdande i TV och ens ansikte är utslitet. Skall man jobba heltid med detta måste man kanske ha ett par turnéer om året och då skall man förnya sig varje gång. Jag klarar det inte - då är det bättre att jobba med de stora marknaderna och komma tillbaka ibland här hemma.
-----------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdagen den 31 januari 1974.

Huset som föddes framför våra ögon...

Februari 1987. Vi går alla i väntans nervösa tider. Hela familjen, utom då förstås nyfödde Daniel, väntar på det där huset som snart skall ta plats på våran tomt. Så en dag - den 19 februari min pappas födelsedag - kommer de två första delarna. De tre återstående modulerna anländer någon dag därpå. Vi var nyfikna, förväntansfulla och glada inför det som skulle ske: huset som skulle födas bit för bit framför våra ögon.
 
Den 2 april 1987 flyttade vi in våra saker i vårt nybyggda Älvsbyhus. Det var en härlig sorts känsla att gå in i det som bara var vårt. Det luktade nytt och välkomnande. Det var en speciell dag den dagen. En dag att minnas.
 
I väntans tider, på den övre bilden ses Elisabeth på den undre Roger med spaden.
 
På den övre bilden står Robert undrande och betraktar platsen där hans och
familjens ny hus skall stå. Den undre bilden visar de två första delarna,
tvättstuga samt delar av köket som först anlände.
 
Under loppet av några veckor växte huset vi skulle bo i sakta men säkert fram.
Den 2 april öppnade vi entrédörren och flyttade in våra saker. En härlig känsla.
 
 
 
 

Av samma rötter...

Vid midsommartid 1991 fick vi besök från USA. Tremänningen Jerry Nelson med hustru Sandy och sonen Eric hade hittat hit till oss i Hortlax. Under en veckas tid hade vi ett fullproppat schema. Som ciceron åkte jag runt och berättade om den bygd vi levde i, och visade Jerry och hans familj de rötter som han och jag var komna ur. Midsommaraftonen, som bjöd på strålande sommarväder, hade jag och några andra i släkten ordnat ett stort släktkalas som gick av stapeln i Hemmingsmarks bönhus. Där hälsade min fars kusin, Henning Eriksson oss alla hjärtinnerligen välkomna, till alla de 160 personer som hade hörsammat kallelsen. Det blev mat det blev sång och det blev även en tillbakablick på våra anor, i den mini-utställnig som jag hade anordnat. Under vistelsen bodde familjen Nelson i vårt andra hus som stod på tomten.
 
Avskedets stund kom tisdagsmorgonen den 25 juni när Jerry, Sandy och Eric skulle åka iväg. Eftersom Sandy hade danskt påbrå, så har jag för mig att familjen skulle göra ett besök även där. Den här veckan, med många och långa samtal till sent på de ljusa sommarnätterna, är ett minne som jag aldrig glömmer. Och jag tror att de tre familjemedlemmarna Nelson, uppskattade besöket hos oss lika mycket som vi gjorde härhemma i Hortlax.
 
Det fanns en sak som jag fick till avsked när de skulle åka; Sandy gjorde sig till talesman  för vad de kände: - Glöm inte Roger, att det är du som gjort detta till en verklighet. Utan dig hade våra familjer varit helt ovetande om varandra. Det var du som tog den nödvändiga kontakten efter alla dessa tysta år. Tack!
 
Med dessa fina värmande ord så åkte Jerry, Sandy och Eric iväg, alla med en stor erfarenhet rikare. Såväl dem som oss.
 
/Roger.
 
Familjen Nelson gjorde sig snabbt hemmastadda i vårt "reserv-hus".
Till deras ära hängde en amerikansk flagga bredvid vår svenska.
Vi var och är ju komna ur samma sorts rötter jag och Jerry.

Piteåbilder - den 26.1 2014.

Med kameran vänd mot Strömsborg.
 
Hamnplan, zonområdet.
 
Trädgårdsgatan.
 
Fd Pingskyrkan.
 
Fd Pingstkyrkan i korsningen Prästgårdgatan-Persgatan.
 
-------------------------------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist. 
 
 
 
 

Grattis Alice!

Ett stort och varmt grattis på din 90-årsdag Alice! De senaste årens svarta tidningsrubriker, har berättat om en gammal dam som inte längre får träffa vänner och bekanta. Hur det egentligen hänger ihop är jag inte man att svara på. Men visst har man ibland undrat hur det ligger till. Jag hoppas i alla fall att att någon god vän/familjemedlem tar upp en rejäl hyllningssång till dig idag - vart du nu än befinner dig. För det är du värd - många gånger om.
 
Det är ju bra synd om detta på nåt sätt skulle fördunkla allt det imponerande och fantastiska som Alice Babs har i sin ryggsäck. Låt oss i stället minnas en kvinna vars röst har gett oss så mycken värme och glädje. Ja, jag hoppas att de braskande tidningsrubrikernas svärta, skall ta semester åtminstone den dag som i dag är.
 
Grattis än en gång ALICE!
 
 
Foto: SVT.

December 1995

När man väl börjat bläddra i sina fotoalbum, kan man nära på inte sluta. Det är ju en himla tur att kameran fanns med så ofta som den gjorde. Men mitt ibland släkt och vänner, började jag också bli van med de som inte alls ville fastna på bild. De tyckte att det var obehagligt att se in i kameran och bli avporträtterade. Men mina föräldrar hade inge som helst problem med detta. I december 1995 var kameran med än en gång när vi hälsade på. Resultatet blev några bilder, varav två av dem ses här.
 
Översta bilden: mamma Maj-Gerd pappa John och barnbarnet Daniel.
På den undre bilden så fortsätter pappa att äta sin efterrätt, medan mamma
nöjer sig med en kaffekopp. Varje söndag efter köttsteken så gjorde min mor
den obligatoriska efterrätten. Detta hände när jag var barn. Pappa åt lika
obligatoriskt sin efterrätt med kaffe därtill. Som kronan på verket så intogs
även en snus, och så var den söndagen räddad.

Julen 2002

Två bilder från julen 2002. Bland de som kom var mina föräldrar och pappas
brorsa Sven. Sven tyckte om fika med bröd. Han fick sitt lystmäte den här
julkvällen. När han skulle hem hade byxorna (av nån anledning) blivit en aning
trånga. Det fick till följd att han inte kunde knyta sina skor. Det var jag som
fick hjälpa honom med det. Sven var född 1919 och hade två år kvar att leva.
Min far som föddes 1923 avled året efter, 2005. När Sven var borta, fick jag
klä på honom de kläder som jag trodde han skulle ha gillat. Efter att ha suttit
en lång stund med hans hand i min, så tog jag fram de kläder som ses på bilden.
Byxorna skulle ha pressveck, och naturligtvis skulle slipsen också sättas fast.
Detta var hans vilja - och så blev det.
 

Andreas och traktorerna

Så länge jag kan minnas har Andreas skumpat omkring i olika traktorsmodeller. Han och kompisen David började rätt tidigt med att hjälpa de bönder som fanns i trakterna. Sommaren 2002 så var det precis samma som de föregående åren. I augusti när den här bilden blev till, var Ante hos Jan Nordlund och hjälpte till med allt mellan himmel och jord. På dagarna jobbade han på Granngården, på kvällar och helger var det "bondjobbet" som väntade.
 
Andreas i Jan Nordlunds traktor. 
 

Piteå Älvdals Sjukhus (PÄS) - 2002

De tre bilderna som följer, tog jag från avdelning 9:s balkong i juli 2002.
Jag jobbade på Öjeby Sjukhem och åkte många vändor med min Caddy
Combi mellan Öjebyn-Piteå. Den här dagen hade jag kameran i fickan.
Bilden visar infarten till lasarettet. Bygganden närmast t.h. är Psykiatriska
mottagningen.
 
OBS! Det blå fordonet till höger. Det är min Caddy Combi årsmodell 1996.
Bakom de tre stora fönster som ses t.h. om Caddyn fanns sjukhusets
telefonväxel.
 
Så vänder jag på kameran och riktar den mot Timmerleden. Man kan även
urskilja stadskanalen samt t.h. om den, en liten skymt av Badhusparken.
-----------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.
 
PS. Ett minne av denna fotografering är att jag faktiskt mötte Arno Gullberg på balkongen. Arno var en mycket skicklig vibrafonist, som kom att samarbeta med många namnkunniga musiker genom åren. /Roger.
 
 
 
 

OPUS

Dansbandet OPUS den 18 oktober 1997.
Fr. v:
¤ Håkan Norberg - sax, sång, keyboard, gitarr.
¤ Sune Carlsson - bas, sång.
¤ Roger Lindqvist - trummor, sång.
¤ Stefan Engman - gitarr, sång.
¤ Sture Kuusisalo - keyboard, dragspel, sång.
-----------------------------------------------------
Foto: Robert Lindqvist.

Summa: 500 kronor

Elisabeth sitter vid köksbordet efter att ha plockat fram de varor som
vi hade handlat i februari månad 1997. Summan löd: 500 kronor.
Så en undran: vad skulle samma matkasse kostat i dag, januari 2014?
 
 
 

Mor och far

Mamma och pappa på besök hos oss sommaren 2002. Pappa hade slutat
med sin bilkörning, men jag åkte förbi rätt ofta och tog ut dem på olika
utflykter. Då blev farsan som ung på nytt och log sitt bredaste leende.
 
 

Gamla PT-huset, Prästgårdsgatan, Piteå

I oktober 1972 gick jag in genom Piteå-Tidningens entré. Jag hade valt att göra min pryo på PT som jag kände skulle bli väldigt spännande. Jag tror att det rörde sig om två veckor, och en av dem som jag mötte var journalisten och sedermera chefredaktören Erik Westling. Sven Meyer, Jan Lundqvist, Allan Forsberg var också några som jag "stötte på". Jag träffade även PT-journalisten Ulf Dahlberg samt fotograferna Hans G. Pettersson och Nils Ögren. Tillsammans med Dahlberg/Pettersson fick jag åka på sk reportageresa. Jag fick montera en egen PT-sida tillsammans med typograferna i PT-husets källare. En av dessa "typer" var en fd granne, Rune Sandlund. Några våningar upp i byggnaden, fick jag sätta mig bakom en skrivmaskin och fritt skriva ner vad jag hade i tankarna. Jag hade någonstans ett sug efter att både fotografera och skriva. Det blev ju inte ett dugg sämre, när jag tillsammans med några andra skolkompisar, fick möjligheten att ha Rune Höglund som lärare i film och fotokunskap. Rune var ju en riktig Piteå-profil med egen fotoateljé på Prästgårdsgatan. Även Runes fru Anna-Greta var med i skolan under lektionerna. Detta var något av en Aha-upplevelse. Vi hade en kamera av märket Konica som vi laddade, fotade och framkallade. Vi filmade med en Super 8 och gjorde en film om hur ett hus kommer till. Vi var bl. a. ute på Hortlaxhus för att filma och senare klippte vi ihop det hela. Jag fick både vara bakom som framför kameran. Undrar vart den filmen tog vägen?
 
Att skriva och fota var ett utmärkt sätt att få fram sina känslor. Och så har det ju fortsatt att vara. Spela trummor handlar om samma sak. Det fanns många saker som jag upplevde som otroligt tråkigt under skoltiden. Men så fanns det stora ljusglimtar. Ljuset i skolan var teckning, musik och foto och film. Jag minns att jag även ingick i en grupp som handlade om konst. Där var jag ensam kille bland massa tjejer. Jojo, man stack ju ut... men det var underbart att vistas i den miljön. Så var det ju väldgt vackra tjejer också ... men jag var så innerligt blyg, så in i bomben. Det fanns en tjej som jag tyckte väldigt mycket om, men tror ni att jag tordes säga det? Nej, tyvärr.
 
Nu har Lindqvist-tåget återigen spårat ut. Jag skulle inte bli nån vidare lokförare alltså. Vad det hela egentligen skulle handla om var ju PT-huset, som så småningom skall bort. Leif Lidman och jag gjorde för ca ett år sedan, ett besök och tog många interiörbilder. Dessa bilder ligger ännu i sin mapp, opublicerade. När PT flyttade efter 30 år i bygganden, så flyttade andra firmor in. Däribland Fonus och Keramix. I dag är huset tömt på allt sitt innehåll. Det står liksom bara och väntar på nådastöten. Dödsdomen är ju redan avklarad. Stackars gamla hus. Undrar om gamla rivningshotade byggnader kan gråta? Det brukar var lite blött på trottoaren när jag passerar. Jag har undrat varför - men nu vet jag.
 
Roger.
 
En av de firmor som flyttade in i PT-huset var Keramix.
 
Till höger om entrédörren fanns under PT:s tid annonsavdelningen.
Senare tog Fonus över lokalerna. 
 
 
 
 
 
 

Vistbäcken

 

Vidsel - Robotbyn

Två fina bilder som jag lånat från www.vidsel.nu. Fotograf: EIVOR LUNDSTRÖM. Gå gärna in och kolla på deras hemsida, det finns mycket bilder och annan intressant information. /Roger.
 
 
Torget i Vidsel.
 
Foto: Eivor Lundström.

Slingerland

 
1973.

Kalle Anka /1966

 

Svend Asmussen /1945

 

Älvsbyn

Tidigt 1900-tal

ESSO

ESSO på väg!

The King of Swing!

Benny Goodman (1909-1986) The King of Swing.
I Benny Goodmans Septett ingick under 40-talet en ung svensk vid namn Åke Hasselgård (1922-1948). Hasselgård spåddes en lysande framtid, men ödet ville annorlunda. Den 23 november 1948 omkom den unge begåvade klarinettisten Åke "Stan"  Hasselgård, utanför Decalur i Illinois.
 
Tilläggas kan att Olof Palme var en stor beundrare av Benny Goodmans musik.
/Roger.

Norrstrandsbadet Piteå, sommaren 1963

En liten glimt av sommaren 1963. Platsen är Norrstrandsbadet i Piteå.
Istället för den moderna tidens husbilar- och husvagnar, ses här istället
idel tält uppsatta.

Pite Havsbad

Det började rätt så knapphändigt och enkelt... för att så småningom slå ut
i full blom. Det var 1943 som Elof Söderbergs vision blev till verklighet.
Pite Havsbad föddes och har genom åren blivit till ett känt PR-märke för
Piteå stad.

Fredagkväll...

 

Ondskan måste vi alla hjälpas åt att motarbeta

 
 

Har du tänkt på att...

 

Du gamla parkeringsdäck, i dag ett minne blott

På bilderna ni ser existerar fortfarande stadens parkeringsdäck till fullo. Idag är allt borta. Grävmaskinernas aggessiva glupska framfart, har resulterat i att "Domus-däcket", som det också brukade kallas, idag är ett minne blott. Men som en fågel Fenix kommer så småningom en ny "cementkropp" att resa sig ur sin aska. Hösten 2014 skall stadens nya parkeringshus stå klart för invigning.
 
Det gamla däcket som i dag är ett minne blott.
 
Under gatufesten Piteå Dansar och Ler användes däckets stora
yta till olika arrangemang. Jag har själv spelat här under festligheterna
1994.
 
P-däcket beläget på Prästgårdsgatan-Sundsgatan med kyrkan i
bakgrunden.
 
 
 

Hemma igen...

Efter en natt i Sunderbyn är den allmänna ordningen återställd.
Elisabeth är åter hemma, tack och lov! Kaffe och fika till bröderna
Lindqvist, Robert och Daniel samt Max. Andreas är fnv i Stockholm
så han hörde av sig på telefon istället. Och sist men inte minst,
hon fick ju blommor också. Bra kämpat Bettan! Älskar dig!
 
 

Sängkammartjuven - 1959

 
NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ Den 15 oktober 1959.

91 Karlsson

 

I hjärtat av Övremarken

En arbetskamrat kom en gång med det förslaget, att jag skulle byta mitt efternamn Lindqvist till Övermark. Platsen där mitt föräldrahem en gång låg, kallades/kallas i folkmun för Övremarken. Fast egentligen om man skall vara korrekt så heter platsen Övermarken. Det beror alldeles på hur man sätter E o R i namnet. Jag bytte aldrig efternamn. Lindqvist var det namn jag föddes med, det kom till nångång i slutet av 1890-talet då min farfarsfar, Carl-Gustaf bytte från Gustafsson till Lindqvist. I gamla handlingar hette min farfar alltså Amandus Gustafsson som barn. Ja, tänk så det kan bli.
 
Övremarken.
 
Mammas gata i Övremarken.
 

Det Piteå som går

 
För att bereda plats för det nybygge som AB P. A. Lundberg & Son - eller Sko-Lundbergs som firman får heta i vardagslag - planerar på sin tomt i korsningen Uddmansgatan-Prästgårdsgatan skattar i dessa dagar ett par rätt gamla träfastigheter åt förgängelsen. De äldsta delarna av de under årens lopp om- och tillbyggda fastigheterna torde vid det här laget ha bortåt hundratalet år på nacken. På sin tid var i fastigheten närmast Prästgårdsgatan stallar inrymda och i dem ställde landsborna in sina hästar då de befann sig i staden i affärsärenden. Westlings järnhandel o. Höggboms kolonialaffär är veterligen de två tidigare innehavarna av de snart utplånade byggnaderna. Bilden visar rivningsentreprenören Hj. Öhlund, Bergsviken.
---------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 19 januari 1956.

OS-mössan /1948

MORGONBLADET ¤ 1948.

PITEÅ - älskade stad

 

Alice - en musikalisk "kronjuvel"


Siwan

 
 

Rogers

 

Lill-Babs

 

Svarta spår i asfalten...

När jag ser den här bilden, som togs för nåt år sedan, kan jag inte
låta bli att uppmärksamma de svarta däckspåren i asfalten. Den
skyldige till detta, är en av medlemmarna i familjen Lindqvist. Och
jag vet vem. Inte pappa, inte mamma men...

Kristoffer Johansson, Boden.

Jag bara undrar hur man kan orka leva vidare efter en sådan här
gräslig gärning? Styckmördaren Kristoffer Johansson, Boden, fick idag
sin dom: 14 års fängelse. Enligt psykiatrisk expertis så bedöms han
inte lida av någon allvarlig psykisk sjukdom - men frisk är man inte när
man mördar och därefter styckar en kropp. Så är i alla fall min bedöming.
---------------------------------------------------------
Bilder: Expressen.

Vinterväg

 
Foto: Roger Lindqvist.

Lill-Babs & Peter Kraus

 

Oppe bojn

 
Foto: Roger Lindqvist.   

I Kenya

Idag sänder vi en hälsning till Solbritt och Kjell som fnv befinner
sig i Kenya.

Morsans glasögon

Det nya glasögonmodet har hämtat inspiration från det gamla modet.
Dessa "ögon" låg hos min mor när jag besökte henne häromsistens.
Sina egna hade hon förlagt, men tur i oturen så hade de glasögon som
vilar på min näsa, "hittat" vägen in i morsans rum. Ett traditionellt par,
som återigen blivit på modet.
 

Svensbyn

 
Foto: Roger Lindqvist.

Att säga: HEJ!

Jag kan väl på en gång säga; att jag är inte perfekt. Och ingen annan heller. Men det finns vissa "måste-saker" som man bara inte kan strunta i, och detta är att använda det enkla lilla ordet: HEJ!
 
Redan som barn fick jag det konstaterat av mina föräldrar, att man skall hälsa på varandra när man träffas. Att man liksom glömmer av, är väl ingen fara, men av de 10 gånger man möter en annan person (medmänniska) så måste man åtminstone säga HEJ! 8-9 gånger av mötena. Det finns fnv ingen lag som säger att man måste, men det hör liksom till. Det finns heller ingen lag som säger att man inte får svära i kyrkan. Men någonstans i ens sunda förnuft så gör man inte så - använder svordomar i kyrkan.
 
Jag såg ett intressant TV-program i SVT igår. Skådespelaren Thommy Berggren intervjuades av Anna Hedenmo.
- Du har rykte om dig att vara svår, att tända till och bli arg, stämmer det?
- Njaee... jag är snäll. Men jag visar mina känslor, och det tycker jag är viktigt, svarade Berggren.
- Jag brukar likna mig med en eldig italienare när jag sitter vid matbordet med mina tre barn.
- Är jag arg och upprörd då syns det, är jag snäll så syns det också.
 
Jag kan också bli arg och upprörd när jag känner mig orättvist behandlad. Men det är inget jag ber om ursäkt för. Blir man trampad på, är det min mänskliga rätt att ifrågasätta detta, om än rösten går upp en och annan decibel. Men att det skulle var fel, nja, icke det. Men i det här "lagom-landet" får man inte visa några som helst italienska åthävor. Då är man endast konstig.
 
Nu har jag gjort som tåget: spårat ut! Det var ju om ordet Hej jag började om, men på nåt sätt så tycker jag hejet och de italienska känslorna på nåt sätt hör ihop. Dvs jag säger min mening...
 
 
 
 

Family Four & Inger Öst /1969

 

TONIX 1967-2010

 

Towa Carson

Towa Carson.
 
LÅTAR PÅ SVENSKTOPPEN 1963-1978
 
¤ Runt Hela Vår Värld - 1963-09-14
¤ Hello Dolly - 1964-06-26
¤ Jag Måste Ge Mej Av - 1964-07-03
¤ Ro Ro Ro med Lasse Lönndahl - 1964-07-24
¤ Visa Mej Hur Man Går Hem -  med Lasse Lönndahl - 1964-09-19
¤ En Lilja Är Vit -  med Lasse Lönndahl - 1965-11-06
¤ Fotsteg I Rabatten -  med Lasse Lönndahl - 1965-12-18
¤ Edelweiss - 1966-04-23
¤ Tusen och En Natt - 1966-12-10
¤ Guantanamera - 1967-01-07
¤ Alla Har Glömt - 1967-04-29
¤ Vem Frågar Vinden - 1967-05-07
¤ Det Är Så Skönt Att Sjunga - 1967-09-24
¤ Laxå - med Mats Olsson - 1967-11-05
¤ Det Är Lugnt och Tyst - 1967-11-19
¤ Du Vet Var Jag Finns - 1968-05-19
¤ Tack För Att Du Älskar Mej - 1968-07-21
¤ Kazatjok - 1969-06-15
¤ Våran Luffare - 1970-05-17
¤ Nu - med Lasse Lönndahl - 1971-01-24
¤ Ett Gammaldags Bröllop - med Lasse Lönndahl - 1971-07-11
¤ Det Finns En Plats - 1972-04-30
¤ Miss Mcnamaras Band - 1972-10-15 
¤ Surra Surra - 1976-05-01
¤ Casablanca - 1978-06-18
 
##########################################
Fakta: Svensktoppen i våra hjärtan ¤ 1996
 

Thor Modéen

Thor Odert Folke Modéen. F. 22.1 1898 i Kungsör, d. 28.5 1950 i Stockholm.
 
 

Siw Malmkvist

 

KNOLL & TOTT

 

Film...

 
Har fått en förfrågan att skriva om film. Värt ett försök.
Hur det blir och när det blir, det återstår att se.
 
Roger.

BUDDY RICH - Världens bäste trumslagare

Buddy Rich (1917-1987)
 
 

Håll polisen utanför

Hösten 1969 sändes TV-thrillern Håll polisen utanför i sex avsnitt. Deckardrottningen Dagmar Lange, (1914-1991)  skrev manus. Hans Dahlin (1922-2000) stod för regin.
I rollerna: Sven-Bertil Taube, Monica Ekman, Olof Thunberg, Olof Bergström, (1919-1984), Börje Ahlstedt, Fred Hjelm, John Elfström, (1902-1981), Barbro Hiort af Ornäs, den sistnämnda är idag 92 år fyllda.
 
 
Sven-Bertil Taube som Christer Wik.
 
Barbro Hiort af Ornäs i rollen som Dagny.
 
 
 
 

Inköp av tvättmaskin 1964

 
 
 

Motellet i Öjebyn då och nu

1965.
 
IC & Motellet dåtid.
 
OK Q8 & Paltzerian idag den 21.1 2014.
 
 

En tiger i tanken

 

"Man skall spela för varandra"

Uppe på söders höjder i huvudstaden, bildades året 1957 en musikgrupp som fick namnet Trio me´Bumba. Namnet Bumba bidrog basisten Jan-Erik Lindqvist med. Bumba var nämligen ett namn som musikanten Lindqvist hade förärats med. De övriga Bumba-medlemmarna var Bertil Lindblom, Jan Harg och Tommy Wener.
 
Åren har gått - närmare bestämt 57 stycken, men Trio me´Bumba består. Förutom Bumba himself, så finns också Bertil Lindblom och Jan Harg fortfarande med i bandet. Sångaren Tommy Wener, som gav gruppen sin "sångliga"-profil, avled tyvärr 2002. Wener kom sedan att ersättas av Rolf Larsson, tidigare sångare i dansbandet Cedermarks från Sveg i Härjedalen.
 
Trettio veckor på Svensktoppen låg grabbarna med Spel-Olles gånglåt året 1963. Om detta kan gubbarna gärna skryta med (om de nu vill). Detta hände sig nämligen vid den tiden då en liknande listplacering öppnade vissa viktiga dörrar i branschen. Detta medförde att gruppen samma år, fick turnera med popkillarna i The Beatles under några hektiska och intensiva dagar. Gissa vilka fyra grabbar som var huvudattraktioner? Rätt gissat: Bumba och hans kamrater.
 
Den största succén kom 1968, när Trio me´Bumba spelade in Bengt Sundströms: Man skall leva för varandra. En låt som förpassades upp på Svensktoppens allra högsta topp, detta mellan den 26 maj-16 november 1969. Melodin har sedan dess "förföljt" bandet, och blev också deras kännemärke.
 
En kul grej kan jag här berätta, när Trio me´Bumba gästade Norrbotten under slutet av 60-talet. En kväll spelade Trio me´ Bumba på ett dansställe, där en lokal orkester också fanns med. Bandet hette Rolf Åhmans, och var vid denna tidpunkt en trio, bestående av dragspelaren Rolf Åhman, trumslagaren Mats Pettersson och gitarristen Karl-Axel Öberg. När de unga fansen kom in i lokalen och tiggde autografer, blev de lite rådvilla. I deras ögon så fanns endast ett band med tre medlemmar. I det andra bandet fanns fyra. Enligt autografjägarna så var Rolf Åhmans Trio me´Bumba. Åtminstone att döma av antalet spelemän. Efter en stund så rättades misstaget till. Denna historia har berättas för mig av Karl-Axel Öberg. Jag kom ju själv att ingå i Rolf Åhmans så småningom, men då hade bandet ökat till en kvintett.
 
Roger.
 
Trio me´Bumba på turné, men här har det gått åt pipsvängen vad
hjulet på släpet beträffar.
 
Hjulet är fixat och Bumba med musikanter har anlänt till en park
någonstans i Sverige.
 
Tommy Wener i inspelningsstudion.
 
Bandet går...
 
"Om du vill ha mej..."
 
Mixerbord av 60-talsmodell...
 
"Bumba"-Lindqvist spelar bas...
 
Sångpålägg av Bertil Lindblom och Jan Harg.
 
Från sångpålägg till trumpålägg av Jan Harg.
 
Weine Renliden blåser trumpet...
 
Brorsan Ivan Renliden dirigerar...
 
I kontrollrummet övervakas inspelningen av två herrar...
 
Bertil Lindblom och John Kongshaug. Den sistnämnde är där i
egenskap av inhyrd studiomusiker.
 
Kaffepaus...!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Än lefva de gamla Cool Candys-gudarne

Två medlemmar ur Cool Candys; Göte Johansson och Arne Nathansohn är fortfarande still going strong. Göte och Arne tillhörde den äldre årgången av det populära bandet, som föddes i Lidköping 1950. Göte Johansson är förvisso inte originalmedlem, men nära på. Han började sin bana som basist i bandet 1953, Arne anslöt sig till orkestern tio år senare. När de båda musikanterna, med de grå tinningarnas charm, plockar fram sina instrument och minns, så gör man det med både sång, musik och historier om det som en gång var.
 
Arne Nathansohn har sänt mig detta urklipp där Göte Johansson ses med sångmikrofonen och Arne med sin gitarr.
Tack Arne!
 
 

1975 - Dansbandens goda år

När Var Hur ¤ 1976.
 
 
 
 
 
 

Grattis Daniel!

Grattis på din födelsedag Danne! Undrar om din far köpte
för liten smörgåstårta? Jo, det gjorde han nog. Nästa år ska
du få en jättetårta utformad som en gitarr.

Burt Lancaster

Burton Stephen "Burt" Lancaster. Född 2.11 1913
d. 20.10 1994.
 
En av Burt Lancasters mera minnesvärda avtryck, är den som Fanjunkaren Milton Warden, i filmklsssikern "Härifrån till evigheten" - som i sitt original hette "From Here to Eternity". Inspelad 1953 och där Frank Sinatra gjorde sitt - kan man kanske säga - livs roll. Sinatras prestation gav honom en Oscar. Övriga medverkande: Deborah Kerr, Montgomery Clift, Donna Reed, Ernest Borgnine m. fl. Filmens regissör Fred Zimmerman fick även han en Oscar för bästa regi.

Fantomen /1966

 

Pernell Roberts

Pernell Elvin Roberts. Född 18.5 1928 d. 24.1 2010. Känd för sin
medverkan i kultklassikern: Bröderna Cartwright där han spelade rollen
som Adam mellan 1959-65.

Musse & Långben /1962

 

Vivien Leigh

Vivian Mary Hartley mest känd och ihågkommen som Vivien Leigh.
Född den 5.11 1913 d. 8.7 1967.

William Holden

William Franklin Beedle Jr. men mest känd som William Holden.
Född den 17.4 1918 d. 12.11 1981.
 
 

Greta Garbo & Clark Gable

Greta Garbo och Clark Gable i filmen "Susan Lenox" från 1931.
Garbo spelade Susan Lenox och Gable rollen som Rodney Spencer.
 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
 

Idrottsbladet 1963

 

Guror /1965

 

Älvsbyn

 
 

Öjebyn

 
 

PITEÅ

 
 
 
 

Tages Saloon med "tryckkammaren"

 
Hit vallfärdade människor för att dansa i den s.k. "tryckkammaren".
Ett populärt ställe som också blev föremål för ett TV-program.

Spelställen

Ett av de ställena som vi spelade på under många långa och varma somrar:
Rimjokk semesterby.
 
Natursköna Rimjokk.
 
Hotell Silverhatten i Arjeplog var ett annat ställe där vi brukade spela...
 
...också vackert och betagande. Det var förresten på denna plats som
Pekka och Bibi Langer hade stor påskshow i TV:n 1973. Yngve Forssélls
orkester fanns med som husband.
 
Hotell Laponia i Arvidsjaur premiärklart 1957. Här har jag också trummat.
Dock inte premiäråret, utan långt senare.
 
Laponia än en gång.
 
Björnfällan på Dundret i Gällivare, detta har jag nämnt i ett tidigare inlägg.
Här var vi också under 1990-talet.
 
Björkliden hann jag tyvärr inte besöka. John Harrys orkester skulle hit,
men jag började i ett annat band så detta gick jag miste om.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Pansarskeppet Drottning Victoria

Drottning Victoria 1921. Min pappa låg vid flottan 1943. Där han tjänstgjorde en
tid i Victorias maskinrum.

Skolfoto

 
En bild som jag lånat av Älvsby forskarförening. På detta klassfoto ses min svärmor
Rut Lundgren med siffran 8. Hennes bror Åke Lundgren syns bakom siffran 12.
 

VM 1967

En matchbild från drabbningen mellan Sverige-Tjeckoslovakien där motståndarlaget
i röda tröjor, precis gör 5-5 bakom Tre Kronors Kjell Svensson.

Gene Krupa (1909-1973)

 
 
 
 
 
 

Pensionat Paradiset /1937

 

SONJA /1943

 

Hemma hos Poppe

 
SVENSK DAMTIDNING ¤ 1976.

Greven från gränden /1949

 

"Me´Poppe tapp man aldri´hoppe"

1955.

JAN ÖJLERS /1968

 

Barbro S.

 

Volvo P1800 /1966

 
 
 
 
 

the SHANES på turné! /1964

the SHANES under en paus vid vägkanten...
 
...the SHANES åter på väg...
 
 

Piteå Älvdals Sjukhus

 
Foto: Roger Lindqvist. 

Intaget på Furu

En gång var detta den plats som vi körde de personer som var i behov av akut
psykiatrisk vård. Ibland kom dom med Piteå lasarettets ambulanser, ibland
med de bussar som vi på sjukhuset körde. Det kunde vara personer upphämtade
direkt från Piteås gator, dvs "A-laget" som de kallades.  I dag finns en HSB-skylt
monterad på intagets tak. Bakom den vita porten fanns avdelning 30. I "A-lagets" fall
så handlade det om vård pga av akuta alkoholproblem. Man satt på "torken", några
månader, efter utskrivningen bar det av raka spåret till polarna på bänken igen.
 
-------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.  
 
 

Hemmingsmark

 
 
 
 
Midsommarhelgen 1991 anordnade jag och några till, en stor släktträff i
bönhuset. 160 personer kom till släktsammankomsten, därav tre personer
från USA. Personerna från USA hade jag "forskat fram" året tidigare.
 
--------------------------------------------------------
Foto: Roger Lindqvist.   
 
 

Olivia Hussey

OLIVIA HUSSEY. En i mitt tycke helt överjordisk skönhet. Kanske jag håller på
att bli "gubbsjuk", men jag vidhåller ändå att vår Herre var på ovanligt gott humör,
den dagen hon skapades. Hon har alltid tilltalat mig, denna vackra kvinna, både
som skådis och person. Hon föddes 1951 och har bl. a. varit gift med Dean Martins
son.
 
 

Pite-Revyn 2014

 
Sångnumret: "Lilla Anna" framförs av
Sixten Renqvist. Text: Roger Lindqvist &
Sixten Renqvist.

www.rogerlindqvist.blogg.se STÄNGT p.g.a. KYLA!

Återkommer den 1 juli 2014.

Falska tårar

Likadant som att det finns falska pengar,
finns även falska tårar.
 
Roger Lindqvist.

Din tystnad

Din totala tystnad, låter lika högt
som ett rytande vildsint lejon.
 
Roger Lindqvist.
 
 

Humphrey Bogart

Idag för 57 år sedan, närmare bestämt den 14 januari 1957, avled en av de stora:
Humphrey Bogart. Hollywood-ikonen Bogey, vars stjärnstatus bara växer och växer.
 

Siw Malmkvist /1961

 
 

Gällivarebesök

Som barn var jag nästan varje sommar på besök i Gällivare. Min moster bodde där med man och två barn. Det var jag, mina föräldrar och morfar som för det mesta åkte iväg nångång där i juli, när min far hade semester. Ibland åkte även min syrra med tillsammans med sin kille. Jag minns också att jag tyckte det var konstigt, ja, nästan en smula häftigt att det låg kvar snö uppe på Dundrets topp, mitt i sommaren. Senare i livet åkte jag också ibland till Gällivare, men då i egenskap av musiker. Vi spelade uppe på Björnfällan som låg däruppe på den snövita fjälltoppen, på Dundret. Andra gånger stannade vi nere i själva samhället, när vi hade spelning på Nex-hotell, eller Gällivare FH. Vi spelade även i Malmberget på ett Barnens Dag, sommaren 1993. Kiruna besökte vi ibland, då på Hotell Ferrum. Men det var inte så ofta. Tack och lov. Det var en resa på 40 mil enkel väg. Sommaren 1984 spelade vi i krokarna, då en polisman blev skjuten till döds i centrala Gällivare. Polismannen, Holger Pohjanen, 37 år, sköts i sin polisbil. Han var bror till författaren Bengt Pohjanen. Jag minns att jag tyckte det lät väldigt obehagligt, när jag fick veta detta, då vi satt på en restaurang och åt.
 
Gällivare sommaren 1964. Mina kusiner, Åsa och Nonne, bodde i närheten.
 
Ytterligare en bild från Gällivare centrum.
 
Nu en svartvit bild av ungefär samma motiv.
 
Hotell Vassara som sedan bytte till NEX-hotell. Idag heter det något helt annat.
Här brukade vi spela.
 
Här spelade vi också. Uppe på Dundret.
 
Ännu ett foto på samma objekt.
 
Interiörbild av Björnfällan.
 
Skidanläggningen uppe på Dundret.
 
Malmberget.
 
 
 
 
 
 
 

PITEÅ ca 1910

 

Lis Nilheim /1964

 

Mats Linday /1966

Mats Linday på sin tid ett välkänt TV-ansikte. Linday var en av de nyhetsuppläsare
som fanns bredvid Olle Björklund och Sven Lindahl.

Postnummerkatalog /1969

Hemma hos en bekant låg den här postnummerkatalogen och skräpade.
Naturligtvis tycker jag inte att det är skräp. Men min bekant tyckte nog det,
så jag fick den.

Vidsel /1902

 

Roger Johnson: "Snälla pappa vänta på mej"

Roger Johnson.
 
Med låten Snälla pappa vänta på mej, gick Roger Johnson från Skellefteå in på Svensktoppen den 13 februari 1972. I 12 veckor låg Roger på listan, och nådde som bäst en 1:a placering. Roger Johnson var vid den här tidpunkten sångare i Yngve Forssélls orkester.
 
 
 
 

Öjebyn, den gamla staden

Alla Pitebor och däromkring  har ett förhållande till Öjebyn. Jag har det, och som sagt många andra. En gång vid 1600-talets andra hälft, så brann hela Öjebyn ner, förutom kyrkan. Det sägs att det var en sjöman som varit oförsiktig med eld. Öjebyn kom alltså att betitlas som "den gamla staden". Min morfar brukade säga på pitemål: "Gamel staan". Det var till Gamel staan som man skulle fira olika högtider. Däribland pingst. Man åkte in till Öjebyn, från de närliggande byarna, för att bo i sina kyrkstugor under helgen. Det var då man gick "oppe tjörken", (man gick till kyrkan). Öjebyn är en trvisam plats att vistas på, med sina kyrkstugor och smala gränder. Den magnifika medeltidskyrkan är en klar sevärdhet. Samt klocktornet som är betydligt äldre än kyrkan. Nästa gång ni besöker Piteå, missa icke Öjebyn! Helst att ni kommer sommartid, så kan ni också uppleva den årliga kyrkmarknaden som går av stapeln i skarven mellan juni/juli. Väl mött!
 
Öjebyn som det såg ut - och fortfarande gör i stort sett - nångång under 60-talet.

FLAMINGO

 
¤ ÅKE ANDERSSON
¤ BORIS ESTULF
¤ DENNIS JANEBRINK
¤ HASSE CARLSSON
¤ GUNNAR KARLSSON..........................................................
 

Winston Churchill

 

Lenne Broberg: "Mälarö kyrka" /1968

Lenne Broberg med Mälarö kyrka, 1968.
 
Under 60-talet medverkade Lenne Broberg i popbanden The Adventures och Lee Kings. I slutet att decenniet sadlade han om, och påbörjade en solokarriär. Låten "Mälarö kyrka", skriven av TV-mannen Sven Lindahl, blev en framgång för den f d popmusikern. Melodin låg på Svensktoppen under våren 1968. Lenne Broberg föddes 1940 och avled endast en kort tid före sin 50-årsdag 1991, i en cancersjukdom.
 
Sven Lindahl, skrev text och musik till Lenne Brobergs Mälarö kyrka, 1968.
 
 
 

Luleå - 1964

 

Johnny Hazard

Seriefiguren Johnny Hazard skapades 1944 och tecknades fram till 1977.
Hazard ingick i serietidningen Fantomen, vilket jag med spänning läste.
 
 

Kalle Anka /1960

 

Anna-Lena Löfgren /1968

 
 

Piteå

 

LILL LINDFORS: "En man i byrån" /1969

Lill Lindfors med "En man i byrån".
 
Originalet hette: "If You Can Put That in a Bottle". Peter Himmelstrand skrev den svenska texten, som så småningom blev: "En man i byrån". Melodin låg hela 14 veckor på Svensktoppen, mellan 7 december 1969 - 8 mars 1970.
 
 

Mats Olin /1967

 

Garnisionssjukhuset, Boden ("Garnis")

1912.
 
1960-talet.
 

PITEÅ i ett fryst ögonblick 13.1 2014

Det gamla P-däcket lyser idag med sin frånvaro.
 
De sista resterna.
 
Sakta men säkert glufsar de hungriga maskinerna i sig det som en gång var
det s.k. "Domusdäcket". T.h. längst ner i bild, ses en skopa, som i mina ögon
mest liknar en jätterstor skadeinsekt med sina röda antenner, och farliga hugg-
tänder.
 
Sundsgatan i nordlig riktning.
 
Sundsgatan i sydlig riktning.
 
Piteå stadskyrka.
 
Kyrkparkeringen.
 
Storgatan.
 
PDOL-huset är numera ett minne blott. En gång fanns Piteå Elektriska här.
För övrigt även Thord Carlssons barndomshem.
 
Rådhustorget.
 
Ytterligare en del av vårt fina 1600-talstorg: Rådhustorget.
 
Byggnaden t.v. en gång Polisstation...
 
...men som idag håller på att förvandlas till bostadslägenheter.
 
En del av Uddmansgatan. I huset som skymtar t.v. fanns en gång stadens poststation.
 
Byggnaden mitt i bilden; Skoogs Hotell. Beläget på Uddmansgatan.
 
Korsningen Uddmansgatan-Hamngatan.
 
Hamngatan.
 
Västergatan i riktning mot Sundsgatan. Den här platsen kallas också för
"Hedmansbacken", detta p g a av den bilaffär som låg runt hörnet till höger.
Viktor Hedman sålde bilar av märket Opel. Detta var också den backe, där
bilskolornas elever fick träna på dragläge i sin övningsbil.
 
Foto: Roger Lindqvist.   
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ronny!

 

Munksund

 

MEDITOL /1935

 

Laila W. /1962

 

Svenne Hedlund /1967

 

Fick-Journalen /1956

 

Yngve Forssélls orkester /1977

 

TJADDEN HÄLLSTRÖM /1970

 

Gubbar med guldinlagda strupar.

Sven-Eric Gissbol - Cool Candys, Curt Haagers.
 
Göran Lindberg - Tonix, Matz Bladhs, Göran Lindbergs.
 
Christer Sjögren - Pelles, Vikingarna.
 
Christer Oxenryd - Schytts.
 
Bosse Möllberg - Tötas, Five Teddys, Streaplers.
 
Thorleif Torstensson - Thorleifs.
 
Hasse Carlsson - Flamingokvintetten.
 
Bjarne Lundqvist - Flamingokvintetten, Streaplers.
 
Mats Långström - Max Fenders.   
 
 
 
 
 
 
 
 

Hootenanny Singers /1965

 

Inger Berggren /1965

 
 

Gunnel Broström /1953

 

Viveca Lindfors /1943

 

Monica Zetterlund /1960

 

Elisabeth Taylor /1956

 

Karl Gerhard /1954

 

MONARK /1953

 

Lill-Babs /1971

 

Lars Ekborg /1968

 

Räkna de lyckliga stunderna blott...

Roger i tavlan: 24 år, Roger i soffan: 56 år.
 
Långt hår, stora glasögon, snorbroms under näsan, skjortkragen utvikt på kavajen. Mode tidigt 1980-tal.
Kort hår, små glasögon, ingen snorbroms under näsan, skjortkragen innanför kavajen. Mode år 2014.
 
 

I förtroende...

För några år sedan ringde mig en person som ville ha ett samtal. Det var en person som börjat ångra vissa beslut som gjorts tidigare i livet. Jag lyssnade, och lyssnade. Personen ifråga hade kommit till så pass insikt att hon/han hade ångest över att det "blev som det blev". Jag lyssnade och lyssnade om och om igen. Men att komma med råd kände jag inte att jag kunde göra. Det enda jag sa, var att det som hänt tidigare i ens liv, kommer så småningom ifatt. Och det är där själva pudelns kärna ligger. Jag rådde personen att söka någon form av samtalsterapi. Vilket hon/han inte alls ville. Samtalet avslutades, med för mig många efterföljande tankar om vad jag egentligen borde ha sagt istället. Detta har sedan upprepats då och då. Och varje gång har jag upprepat samma vädjan: sök hjälp!
 
Ett bollplank är bra att ha. Men även ett bollplank kan bli utslitet så småningom. Speciellt om bollplanket utsätts ideligen med nya "attacker". Det är därför det är så viktigt att försöka gå vidare i livet - om än det känns svårt. Det blir inte bättre av att i frustration kasta över detta på andra människor, för att du själv inte orkar bära det längre.  Varje enskild individ har ett eget ansvar för sina gärningar. Det är ingen annan som skall beskyllas. Det är en sak mellan människan och det liv som hon/han lever. Har valt att leva. De "osorterade" gärningar och tankar samt upplevelser, måste ibland sorteras, och sättas i olika delar av hjärnans rum. En annan viktig sak, är att lyfta blicken mot framtiden, och att inte göra som "bök-svinen" att leva sitt liv med sina ansikten nerkörda i dyngan.
 
Roger Lindqvist.     

MALTE

Malte är en hjälpsam gosse. Här hämtar han farfars handskar när han var
hos oss häromdagen. - Varsågod, farfar!

Söndagsskola i Blåsmark

Söndagsskola i Blåsmark i mitten av 1940-talet, under ledning av Valfrid Lundmark.
I översta raden, 4:e från höger upptäcker jag ett bekant ansikte. Det måste vara min
moster Elly Nilsson, född Lundgren. Elly föddes 1935 och var yngst i barnaskaran,
där min mor också ingick. Mamma är född 1929.
-----------------------------------------------------------------------
Bilden har jag lånat av Eivor Lundberg, Piteå.

KJELL-BERTILS /1988

Allan Lundström blåser på sin tenorsax, i Öjebyn 1988. Kjell-Bertils
hade för en kväll återförenats på en S-röd sammankomst. Jag minns
att Anders Sundström var där och dansade. Anders var vid den tid-
punkten kommunalråd i Piteå. 1991 var det dags igen. Då firade
Folkets Hus i Piteå 10-årsjubileum, och än en gång återuppväcktes
Kjell-Bertils ur sin dvala. Jag var med om ytterligare nån "come-back"
efter den här spelningen i Öjebyn. Våren 2010 samt 2012 o 2013
har vi strålat samman. Och trots att det dröjt många år mellan våra
möten, så funkar orkestern som ett äkta schweitziskt-ur. Vi har t.o.m.
fått erbjudanden att återigen spela på vanliga 21-01-danser.
 
Den här kvällen såg sättningen ut så här: Robert Öberg - gitarr, sång,
Allan Lundström - tenorsax, Kjell Andersson - bas, sång, Hans Berg-
lund - keyboard, Roger Lindqvist - trummor.
 
 
 

Ludwig

Ludwig har flyttat in - ordningen är därmed återställd.

Sic transit gloria...

 
Ännu ett av det gamla Piteås stolta byggnadsverk skattar nu åt förgängelsen. Framlidne schatullmakare O.E. Lönnbergs fastighet vid Persgatan håller nämligen på att rivas. Den snart 110-åriga byggnaden - den uppfördes enligt uppgift 1853 - hade när Piteå-Tidningen besökte platsen förlorat en del av väggarna. På tomten kommer så småningom en bostadsfastighet att uppföras.
-------------------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 16 juni 1961.    

PT:s förstasida, torsdagen den 29 mars 1956

 

Domus-bygget startar redan i oktober i år

Pitekonsum kommer att flytta special- och livsmedelsaffären från Storgatan
till denna försäljningshall vid Uddmansgatan under den tid nya varuhus-
bygget pågår. Bygget beräknas starta under oktober månad.
 
Konsums Domus-bygge i Piteå sätts i gång till hösten.
    - Om allt går efter beräkning börjar bygget i oktober, omtalar konsumchefen Henning Boström för Piteå-Tidningen. Och under samma förutsättning skall man vara klar ett år senare, efter att ha investerat bortåt tre miljoner i kvarteret mellan Storgatan och Prästgårdsgatan.
 
Redan för ett tag sedan började man förberedelserna genom att uppföra en stor försäljningshall vid hörnet av Uddmansgatan och Hamngatan, nedanför posten. Special- och livsmedelsavdelningarna från butiken vid Storgatan skall överflyttas dit under byggtiden, medan däremot restaurangen stängs. Det anses allt för omständigt att flytta en sådan rörelse.
 
Konsumbygget vid Aronsgatan blir ett stort komplex, som bland annat gör att den nuvarande parkeringsplatsen reduceras till endast en mindre del vid Prästgårdsgatan. Varuhuset kommer att omfatta cirka 800 kvm, och livsmedelsavdelningen 270 kvm. I källarvåningen kommer bageriet att ligga, liksom troligen även byggtjänst, plus givetvis lagerutrymmen. I övervåningen blir restaurangen inrymd liksom tidigare.
    - Vi har fått tillstånd att börja i oktober, och vi räknar med att kunna släppa ut bygget för entreprenad i slutet av augusti, säger herr Boström, som har åtskilligt att stå i under förberedelserna. Det är ingen enkel sak att planera ett så stort bygge, även om man har Domus-expertisen bakom.
-------------------------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 2 augusti 1961.  
 

Alice Babs blir hemmafru...

Alice Babs tillsammans med dottern Titti. Alice får mera tid med familjen,
sedan hon lämnat Swe-Danes. Men hon slutar inte sjunga!
 
Den populära trion Swe-Danes sjunger på sista versen. Trion spricker i höst som bekant - Alice Babs har ju beslutat sig för att bli hemmafru. Det innebär inte att hon slutar sjunga. Men hon tänker ransonera sina framträdanden i fortsättningen.
 
Swe-Danes tar just nu "ett glatt farväl" i Göteborg och innan det är dags för upplösning kommer trion också att en sista gång framträda i kungliga huvudstaden i oktober. Det finns en scen i Swe-Danes avskedsföreställning, där alla tre ligger i ett hölass och sjunger. Man ser bara tårna och fötterna vicka ikapp med musiken, medan de sjunger, men till slut dyker de upp och hoppar barbenta från hölasset ner på scenen.
 
Alice verkar att trivas speciellt bra i den scenen. Hon stortrivs också med att ha sommarparadiset på Gottskär inom räckhåll. Med bil och båten "Olivia" tar hon sig dit - den här gången har hon barnen Titti och Lasse med "i bagaget". Och Alice är sig lik, fräsch och naturlig som under alla 22 åren, som gått sedan hon debuterade.
 
Nya anbud från Amerika
    - Inga mer Amerikaanbud?
    - Visst har vi det. Vi kunde åka över när vi ville igen, men det vill vi inte. Det är för mycket folk inom showbusiness som lever på branschen: det är en manager och hans assistent och en man som håller kontakt med reklambyråerna o.s.v. Men visst beundrar jag en hel del inom amerikansk showbusiness - speciellt "Ludde" Armstrong, som hållit sig lika bra genom alla dessa år, och Judy Garland, som kom tillbaka efter sina svåra år.
    - Varför inte sluta, då man är på toppen? Vi skulle säkert kunna hålla på många år till, men en dag kanske det kommer en nedgång och klättringen uppåt igen är mycket svår - se bara på undantaget Frank Sinatra, som var hur nere som helst vid sitt Sverigebesök, men sedan åter har blivit kung i branschen.
 
Fortfarande sånglektioner
    - Det är klart att jag inte kan sluta sjunga. Jag kommer att sjunga in skivor och göra framträdanden i TV. Men jag kommer att ransonera mina framträdanden. Jag vill inte stå på samma scen i flera månader och riskera att bli mer och mer robotmässig i mitt framträdande. Jag vill ge det bästa åt publiken. Det kan jag inte göra om engagemangen blir för långa.
    - Tar Alice Babs sånglektioner?
    - Ja, det gör jag verkligen fortfarande. Man måste skola rösten så att man kan behärska den vid olika typer av framträdanden. Det tror jag är nödvändigt.
-----------------------------------------------------------------------
NORRA VÄSTERBOTTEN ¤ Den 31 augusti 1961.

Samboparet Selma & Pelle Lindqvist, Hortlax

Selma till vänster och Pelle till höger bor tillsammans.
 
De delar det mesta. Bl. a. matskålarna. Ibland sitter Pelle i stram
givakt och väntar på sin tur. Här är det Selma som inväntar sin tur.
 
Medan Pelle äter så det knakar, väntar Selma otåligt.
 
Pelle har ett område som han inmutat; Dannes säng. Därför ser
han det rätt allvarligt att Selma nu också börjat tassa in på hans
heliga domäner. Pelle fyller f ö 11 år till sommaren. Selma är ung
i sammanhanget, tre år gammal.
 

Putte Wickmans sextett - Munksunds Folkets Hus /1954

 
Sune Svensson, den genommusikaliske vibrafonisten, fick många flickhjärtan att
klappa fortare, men förutom detta kunde han också hantera sitt instrument, som
han här något drömmande verkar betrakta.
 
Ååh, vicka killar! stönade flickorna, när Putte Wickmans ensemble gjorde entré i Munksunds Folkets Hus häromkvällen, där det förutom uppträdande även bjöd på ett par tre timmars dansmusik. Och man skulle nästan kunna hålla med flickorna, för frågan är väl om man kan finna prydligare exponenter för den moderna dansmusiken än Putte Wickmans. Alla är nämligen välvårdade och uppträder i sina välsittande dräkter precis som man vill att en musiker skall - med lagom show och klädsam blyghet.
 
Dessutom kan de också musicera, och frågan är väl om en mera samspelt och bättre jazzensemble uppträtt i Munksund. Inte en enda miss kunde man höra på hela kvällen, vilket väl aldrig händer med våra amatörorkestrar. Visserligen kan sättningen förefalla en aning tråkig - man börjar i vanliga fall längta efter något instrument med mustigare klang - men när det gäller Putte Wickmans har man bara att ge sig.
 
Det är till stor del de förträffliga arrangemangens förtjänst som gör att man hela tiden kan finns något nytt och intressant i det orkestern spelar. "Underbarnet" Reinhold Svensson har också signerat de flesta av melodierna. Men det viktigaste av allt är att det svänger om gänget, vilket det ju också bör göra med det formidabla komp, solisterna har bakom sig. Sextetten har också funnit en egen personlig stil även om Benny Goodman naturligtvis är förebilden.
 
Kapellmästare för bandet är Putte Wickman, vars musik
hädanefter står högt i kurs hos de ungdomar som hörde
honom i Munksund.
 
Kapellmästaren spelar, som ju alla musikintresserade vet klarinett, där han nu i ett flertal år har befunnit sig i den sbenska och europeiska toppen. En suverän ton och teknik gör det möjligt för honom att utföra de svåraste saker på sitt instrument. Sune Svensson, som spelar vibrafon, är en nykomling i bandet, där han fått ersätta sprattelgubben Bosse Kallström. De två spelar i helt olika stilar, men är ändå inte Sune den bättre av de två? Åtminstone är han mera musikalisk, men hans flytande, idérika spel är ännu inte lika teknisk som Bosses.
 
Reinhold Svensson var den som publiken hade mest talas om och
han gjorde heller ingen besviken, vare sig det var fråga om dixieland,
boogie-woogie eller något mera modernt.
 
Kalle Löhr, den som tillsammans med Reinhold Svensson längst hållit ihop tillsammans med Putte, spelar gitarr, och även om han inte utmärker sig solistiskt sett, så är han utomordentligt värdefull i ensemble-spelet. Reinhold Svensson förbluffade åhörarna med sin fantastiska teknik, och det var synd att man kunde höra honom ordentligt endast i uppträdandet. Pianot var nämligen svagt upptaget, att det inte var mycket som uppfångades i sorlet från den absolut fullpackade lokalen.
 
Hasse Burman och "Stubben" Kallin fullbordade kompet, och den förre som spelar bas, fick även sjunga ett par låtar, bl. a. Route 66, vilken han framförde överraskande väl. "Stubben" fick de kanske största ovationerna när han i sin egen komposition - stubbologi - stod för ett fem minuters långt, men i alla fall riktigt skojigt solo.
--------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 13 mars 1954.
 
FAKTA------------------------------------------------------------------------------
 
Två av de musikanter som finns omnämnda i artikeln: T.v. trumslagaren
Sture "Stubben" Kallin (1930-1998) och Putte Wickman (1924-2006)
klarinettist och bandledare. Här på en bild från januari 1970.
 
Reinhold Svensson (1919-1968)
Kalle Löhr (1917-1965)
Hasse Burman (1926-
Sune Svensson, ingen uppgift.
 
Roger-------------------------------------------------------------------------------
 
 
 
 

ÖHOLMA

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 3 september 1954.

Ett nytt år...

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ December 1954.

Morgonvandring i Piteå

Programchefen vid luleåradion, lektor Karl-Erik Wikholm, låter kantor
Olov Selinus berätta piteåhistoria under morgonvandringen. Vid inspelnings-
apparaten radioingenjör Sune Danielsson.
 
Radiotjänst bjuder i dag klockan 8.15 på ett Staden-vaknar-program med en morgonvandring i Piteå. Piteå är något för sig och kan sägas vara väl värt ett morgonbesök, skriver man i senaste Röster i Radio. Och i dag får radiolyssnarna landet över konstatera om värderingen är riktig eller inte. Programmet räcker en halvtimme och börjar som nämnt klockan 8.15.
---------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 13 september 1955.

Trafikmissöde i Piteå

I korsningen Hamngatan-Persgatan i Piteå inträffade i går en kollision mellan
en personbil från Piteå och en bil från bodentrakten. Fordonen fick rätt avsevärda
materiella skador, men ingen av de som åkte i bilarna ådrog sig skador. Här ser vi
fordonen omedelbart efter missödet.
-----------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 24 maj 1955.

Våldsam vurpa gav nyare PV

Karl-Erik Dahlberg, Pite-Långnäs vid sin demolerade PV.
 
En våldsam vurpa fick Karl-Erik Dahlberg, Pite-Långnäs var med om sent på fredagskvällen, då han med sin PV körde av vägen ungefär mitt mellan Öjebyn och Håkansö. Fordonet blev totalhavererat och ses här ovan strax efter kullkörningen. Bilen hade slagit runt men som genom ett under skadades vare sig föraren eller kamraten han hade med sig i förarsätet. Men Dahlberg behöver inte göra någon förlust på grund av det skedde. Redan på lördagen fick han hos direktör Conrad Pettersson i Piteå mottaga en splitter ny PV. A.B.Volvos nya försäkring fick därmed tillämpning för första gången i Piteå och Dahlberg såg glad ut när han 12 timmar efter det att hans bil blivit totalhavererad ur direktör Petterssons hand fick taga kontraktet på en splitterny bil.
 
12 timmar efter haveriet fick K-E Dahlberg mottaga en ny PV av
direktör Conrad Pettersson.
 
-----------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 11 juli 1955.   
 

Elbolaget, Piteå

 
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 28 juni 1955.

Karnevalståg i Piteå /1955

Karnevalståget på söndagen, arrangerat i anslutning till Idrottsmässan i Piteå,
hade trots det dåliga vädret lockat stora åskådarskaror efter gatorna där tåget
drog fram. Åtskilliga av inslagen var fyndiga och kvicka. Många barn följde tåget
genom stan.
-------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 8 augusti 1955.

Vid stadens kaj

WARIA vid stadens kaj.
 
Solen lyste, fiskmåsarna cirklade skrikande över vattnet och många tisdagsflanörer bättrade på den solbränna som den långa vårvintern eventuellt givit då Piteå-Tidningens fotograf i går i det faktiskt sommarljumma vädret tog en titt på den inledda sjöfarten vid kajen i Piteå. Ur läckra sveabåten WARIA´s väldiga lastrum vinschas säck efter säck med cement, som i många fall är så efterlängtad att den lastas direkt på lastbilsflak fvb till förbrukarna. Sammanlagt 1.150 ton cement lossar WARIA i Piteå, innan den på nytt vänder stäven sydvart för nya laster.
 
Ur WARIA´s lastrum lossas säckar med cement.
-----------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 1 juni 1955.
 
 
 

Jultrafiken 1955

 
NORRA VÄSTERBOTTEN ¤ Den 6 december 1955.

Kalle Anka /1954

 

Cirkusrevyn 1930

 

40-talets ÄLVSBYN

 

Triangel-Kaffe /1952

 

ALGOTS /1955

 

Marie kex /1956

 

Dammsugare årsmodell -58

 

Piteå i bilder

 
 
 
 
 

Amandus & Hanna

Den 7 januari 1970 avled min farmor Hanna, 81 år gammal. Den 20 januari 1965 gick min farfar Amandus bort i en ålder av 78 år. En hyllning till dessa två denna dag, utan dem hade jag inte suttit här.
 
Amandus och Hanna Lindqvist, sommaren 1963.
 
- Det finns en grav -
 
Det finns en grav,
på Hortlax kyrkogård.
Som med jämna
mellanrum
ägnas kärlek och vård.
Där vilar mina pappas
mor och far,
ännu bevarade i minnet
sedan flydda dar.
 
Roger Lindqvist.       

Tingsholmsbaggen

Den här krabaten träffade jag i somras, när jag och Max besökte Tingsholmen.
Vi bestämde ett nytt möte sommaren 2014 på exakt samma plats. Torsdagen
den 16 juni 2014 klockan 16:00. Undrar om han kommer ihåg? Måste ringa honom
längre fram.
 
Foto: Roger Lindqvist.  
 

Pite Revyn

 
 

RUMFORD /1931

 

Piteå, hamnen

 

Såsom i en spegel /1961

 

JFK:s död en olyckshändelse?

Nya uppgifter gör gällande, att John F. Kennedys tragiska död, kan ha varit en ren olyckshändelse. Visserligen avfyrade Lee Harvvey Oswald sitt vapen från skolbokslagret, men den kulan var inte dödande. I samma veva lyfter secret service agenten George Hickey (1923-2005) upp sitt vapen i den följebil som finns bakom presidentens bil, för att besvara elden. I det hastigt uppkomna och stressade situationen, accelererar Hickeys bil, vilket får honom att tappa balansen. Vapnet som är osäkrat brinner av, och tar så olyckligt i JFK:s bakhuvud, som exploderar av den kula som träffat honom. När secret service agenterna anar det förfärliga, börjar operation mörkläggning. Många vittnen har berättat om besynnerliga hot av agenter, som t.o.m. beordrat en obducent att förvanska en röntgenbild av JFK:s huvud. Detta med hot av att ställa eventuella ryktesspridare inför krigsrätt. JFK:s hjärna försvann mystiskt efter att kroppen hade obducerats. Den fotograf som tog bilder under den kaotiska obduktionen, fick aldrig tillbaka de filmrullar som secret service agenterna tog hand om. För hur skulle det sett ut om presidentens egen livvakt mördat honom?
 
JFK:s död kan med all säkerhet berott på en ren olyckshändelse.
 
George Hickey i den följebil som fanns strax bakom presidentens, med vapen i hand.
 
George Hickey fick vid flera tillfällen en chans att bemöta anklagelserna.
Vilket han aldrig gjorde.
 
 

Ironi? Nej tack!

 

Hur en traktor fungerar

Den 1.7 1957 fanns det 133 500 traktorer i Sverige i bruk.
 
-------------------------------------------------------------------
NÄR VAR HUR ¤ 1957.

ÅRETS NAMN /1958

Sven-Bertil Taube och Olle Adolphson.
 
Både Sven-Bertil Taube och Olle Adolphson har artistpåbrå genom sina fäder. Den förre är son till Evert Taube den senare till Edvin Adolphson. Bägge har framträtt som unga trubadurer. Olle Adolphson har t.o.m. två vissamlingar på sitt samvete: Aubade 1956 och 13 visor 1957. Mest känd av Olle Adolphsons visor har Okända djur, som Beppe Wolgers skrivit text till, och En glad calypso om våren, blivit.
 
Sven-Bertil Taube har studerat folkvisor på resor i Italien, Spanien och USA och fått vackra rosor för sina tolkningar av bl. a. sin faders och Birger Sjöbergs visor.
 
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
 
 
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
 
Allan Johansson och Brita Borg.
 
1946 engagerade nyetablerade kapellmästaren Allan Johansson Brita Borg till sin dansorkester i Stockholm. Därmed inleddes ett samarbete som efter moget övervägande ledde till att de gifte sig 1953. Hon är söderflicka och kom via en amatörtävlan 1942 och turnéer med Vårat Gäng till hans orkester. De blev uppmärksammade i en del radioprogram, bl. a. Fyra kring en flygel och Föreningen För Flugighetens Främjande. Därmed inleddes samarbetet med Povel Ramel, som sedan dess varit tämligen konstant. De har deltagit i Povels revyer, filmer och grammofonskivor.
 
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
 
Little Gerhard.
 
De sista årens rock´n roll-feber har frambringat flera svenska rockstjärnor. Hösten 1958 kröntes Little Gerhard alias Gerhard Lundkvist till hela Nordens Rock´n´ rollkung i Oslo. Gerhard Lundkvist är född 1935 och var innan sin fantomliknande rockkarriär plåtslagare. Efter sitt genombrott på Nalen 1957 har han övergivit sitt civila yrke för att helt ägna sig åt musiken. Under sina turnéer sommaren 1958 samlade Gerhard Lundkvist upp till 3 000 personer vid sina framträdanden. Han medverkade dessutom i två filmer som kommer upp under spelåret 1958-59. Gerhard Lundkvists största skivframgång hittills har varit Buena Sera som gått ut i 10 000 singel- och 16 000 EP-skivor.
 
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
 
Max von Sydow.
 
I den yngre teatergenerationen märks Max von Sydow genom sin personliga stämma och sina pregnanta rolltolkningar. Han är född i Lund 1928 och son till en professor. Efter Katedralskolan i Lund där han bl. a. spelade teater tillsammans med Yvonne Lombard kom han in på Dramatens elevskola 1948. Efter engagemangen på statsteatrarna i Norrköping och Hälsingborg knöts han till Malmö statsteater och Ingmar Bergman, som kom att inleda ett mycket fruktbart samarbete med Max von Sydow. 1956 fick han Svenska Dagbladets Thaliapris. Bland Max von Sydows teaterroller märks en uppmärksammad tolkning av Peer Gynt i Malmö 1957. Sitt genombrott som filmskådespelare gjorde han i Ingmar Bergman-filmen Sjunde inseglet där han spelade riddaren som söker sin tro. Max von Sydow är även flitigt anlitad i radio. Sommaren 1958 deltog Max von Sydow i Bergman-filmen Ansiktet.
-----------------------------------------------------------------
NÄR VAR HUR ¤ 1958.
 
 

"När döden kommer, är det som när man blåser ut ett ljus..."

I en sjukhussal på Piteå lasarett, julaftonens eftermiddag 1988,
möts två generationer, Sanfrid, min morfar 89 år, och Robert min
son, 4 år gammal. Med sin vänstra hand håller han Roberts hand
i sin. Morfar blev nästan alltid lite gråtmild, när han mötte små barn.
Ett brett leende spreds över hans ansikte, och i nästa stund sa han
de där orden, meningen, som han brukade säga: "Hä jär de små
som sko upprätthåll värld´n" (De är de små som ska upprätthålla
världen). Några månader därpå, den 29 mars 1989, avled Sanfrid
Karl Oskar Lundgren, vägarbetaren, skomakaren, filosofen, som
var en viktig del i min barndom. Min mor fick ett telefonsamtal,
tidigt samma morgon, där en sköterska sa att Sanfrid avlidit stilla
i sin säng på lasarettet. Döden inträdde ungefär som han själv
brukade sia om: "När man är gammal, och döden kommer, så
är det ungefär som när man blåser ut ett ljus". Tänk så sant
han hade...

MARILYN MONROE: "BUS STOP" /1956.

 
 

Kalle Anka /1964

 

Morfar julen 1988

Morfar julen 1988 på Piteå lasarett.
 
Han hade under sommaren uppnått den aktningsvärda åldern
av 89 år.
 
....................................................................................................
 
 

Marilyn Monroe - "Niagara" /1953

 

Egil Hauge (1929-1996)

 

Gary Cooper (1901-1961)

Gary Cooper avled en vecka efter sin 60-årsdag.
 

?

De intressantaste frågorna, är de som aldrig blir ställda.
 
R.

Piteå

 

Goldfinger /1964

 

Vi som går köksvägen /1932

 

Adolf Jahr (1893-1964)

1936.

Sista spelningen/ROLF ÅHMANS

Trettondagsafton 1982 spelade vi vår sista spelning.
Avskedet togs i Edeborg, Harads. Den 5 juni samma
år, började jag med Kjell-Bertils. Premiärspelningen
gick av stapeln i Furulogen, Kalix.
 
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
 

Romeo & Julia i Pite Revyns tappning...

Siw Öhman och Sixten Renquist i Romeo och Julias roll, hemma
i sitt kök.
 
Igår hade Pite Revyn sin premiär. Ett av de nummer som jag skrev hade hittat sin väg fram till scenen på Christinasalen i Piteå. Jag var själv inte på plats, men såg den här bilden i PT:s nätupplaga, där Siw Öhman och Sixten Renquist gör stora försök att efterlikna de två stora klassiska figurerna, med stora förvecklingar som följd.
 
----------------------------------------
Bild: Piteå-Tidningen. 

Tänk dig för innan...

Innan man/jag/du avfärdar en annans åsikt/lösning som "skit",
kom istället med en egen konstruktiv lösning.
 
Jag tror den här sortens argumentering, är rätt så vanligt förekommande. Det är rätt så "behändigt" att genast avfärda en annan persons åsikt eller lösning i en fråga, med att totalt förkasta, och ibland också håna. När två heller flera inblandade parter, försöker sig på att lösa ett uppkommet problem, är det allra bästa att man tillsammans kommer fram till en positiv lösning. Men på varje arbetsplats och även ute i det "lefvande livet", finns ju även den personlighet som jag här kallar för "Tvärvigg". En personlighet som för det mesta redan bestämt att allt är skit, innan ens han/hon fått alla papper på bordet i frågan.
 
Jag personligen accepterar att någon har andra åsikter i en fråga, naturligtvis. Men är lite betänksam när den motsatta parten endast förkastar, och icke kommer med någon slags egen lösning på problemet. Resultatet blir i stort sett, att man står och dunkar sitt huvud blodigt i ett hörn, istället för att lyfta blicken och istället komma med eget alternativ. Summan av kardemumman blir en onödig negativ energi som inte gagnar någon av de inblandade.
 
Såja, nu blev det sagt, och hjärtat blev lättare. Ja, jag blev genast 12 kilo mindre tung. Idag behöver jag inte ut på promenad, det räcker kort och gott att motionera sina fingrar på tangentbordet. En lindrigare form att hålla sig i trim. Med detta inlägg försvann all jul- och nyårsmat i ett enda huj! Oj, va´skuj!
 
Roger.
 
 Tjalle Tvärvigg.      
 
 
 
 

Piteå - 1960-tal

 

Simon Brehm /1963

 

Carl Gustaf Lindstedt

 

Carli Tornehave

 

FYFFES /1932

 

Öjebyn

 

Marilyn /1954

 

Malte i väntan på mat...

-Farmor! Vaaar är maten...?

Reservkärran...

Igår köpte jag en sprillans ny merca. Jag passade då på att
även köpa mig en reservkärra...
 
...den här röda granna saken. För de båda fordonen blev
det 70 kronor. Jag tyckte jag hade det ekonomiska
underlaget för denna minst sagt spontana bilaffär. Behöver
jag säga att jag är skitnöjd? Nä, jag visste väl det, så då
säger jag ingenting.

Anders de Wahl (1869-1956)

Anders de Wahl läser Tennysons "Nyårsklockan" 1930.
 
de Wahl föddes den 9 februari 1869 och gick ur tiden
den 9 mars 1956. Han var en firad aktör i stora och tunga
roller på Dramaten. Han kom därför att kallas "den store
Anders de Wahl". Min mor har en gång berättat, att hemma
i hennes hem i Blsåmark, brukade familjen lyssna när de Wahl
läste "Ring klocka ring" på nyårsaftonen. Hon blev nästan lite
skrämd av hans mäktiga röst och framförande.
 
 

ELVIS

The King! 

Kalle Anka /1949

 

Rolf Lennartz - Umeå

1977.

Järnvägsstationen, Piteå

1960-tal...

Putte Wickmans sextett

Av de autografer som ses kan jag urskilja några:
Robert Edholm, trummor, Reinhold Svensson, piano, Sture Nordin, bas,
Putte Wickman, klarinett, Erik Nilsson...? samt okänd...
 

Gösta Ekman sr

1914.
 
1919.  
 

Fridolf Rhudin

 

Så sant som det är sagt!

 

Edvard Persson

 

Piteå lasarett

 

Helan & Halvan /1932

 

Gunnar Wiklund /1959

 

Anna Christie

 

Pitsundsfärjan

Färja med nummer 267 på vilken vi åkte med över till Pite havsbad,
under mina barndoms somrar.

Flamingokvintetten

1970.
 
1970.
 
1970.
 
1971.
 
1971.
 
 
 
 
 
 
 
 

Gammal - men ändå ung /1972

ALICE, 18 år.                                                                        ALICE, 48 år.
 
Alice Nilsson heter hon på den vänstra bilden, tagen 1942. Trettio år senare heter hon Alice Sjöblom. Men se på blicken och leendet - det är Alice Babs. Själv ler Alice Babs bara förläget när man frågar henne hur hon bär sig åt för att se så ung ut. - Inget särskilt, säger hon, och tillägger, - Det kanske beror på att jag är ovanligt lycklig. Och vem kan tro att Alice Babs blir 50 om några år?
 
 
 
AUDREY, 26 år.                                                              AUDREY, 43, år.
 
Det är 17 år mellan bilderna - och Audrey ser precis likadan ut på båda. Hon slog igenom i mitten av 50-talet som den tantiga flickan med rådjursögon. Så småningom gifte hon sig med en kollega, Mel Ferrer. Nu bor Audrey i Italien tillsammans med nye maken Andrea Dotti och sonen Sean. Audrey är oföränderligt densamma.
 
 
----------------------------------------------------------
AFTONBLADET ¤ 1972.
 

GUDFADERN /1972

Hösten 1972 satte jag mig på en biobänk på en av stadens tre biografer. Gudfadern hade sin premiär i Piteå. Jag fascinerades av det jag såg, dels handlingen, men även de gedigna skådespelarinsatser som gjordes. Filmen har jag sett om flera gånger, naturligtvis har jag också sett dess uppföljare. Betyg: 15 Rograr av 10 möjliga.
 
Roger Rograr Lindqvist. Leg. filmtyckare.
 
 

"Honken" i Sapporo 1972

Då tände Honken Holmqvist - när Jiri Holik öppet hånade honom 
för att han släppt in Horesovskys segermål, 2-1. Det är något som
Jiri kan: reta galla på folk. Honken blev så retad att han omedelbart
gick till attack för att slå Jiri på käften. Med- och motspelare samt
domaren rusade till och kunde gemensamt stoppa kurret.
 
En bild hämtad ur bildtidningen SE 1972 när våra kära kronor kämpade så tappert i OS-hockeyn. Honken hade en ordentlig formsvacka innan Tre Kronor åkte iväg till japanska Sapporo. Inte blev det bättre när det blev obligatoriskt, för alla ishockeymålvakter, att bära ansiktsmask. Det störde Honken, gammal målvaktsräv som han var. Han som under många år stått obekymrat i sin kasse, och sett trissorna vina förbi i farter upp emot 100 km/tim. Detta utan några som helst skydd för sitt ansikte. Den dagen man blir rädd, då måste man sluta, sa Honken i en intervju. Leif Honken Holmqvist en av de mest folkkära hockeyidoler vi haft. /Roger.

Ny bil...

I dag så köpte jag en ny bil. Endast 35 kronor kostade bilköpet. Jag är såååå
nöjd och belåten. Jag har en känsla av att bilen kommer att delas med
barnbarnen Max och Malte.

Rundvandring på Furunäsets sjukhus /1988 Del.2

Furunäsets sjukhus var en s k "värld i världen". Här fanns många
olika yrkesskrån representerade. I mureriet jobbade Gunnar Andersson.
Han var en äldre bror till förre S-riksdagsmannen- och landshövdingen
Georg Andersson.
 
Byggnaden där mureriverkstaden fanns, byggdes 1910 och tjänade
då som sjukhusets bryggeri. Idag, 2014, finns här ett glasblåseri.
 
Furunäsets sjukhus hade - då jag började - ett eget Tvättbytesförråd.
Man tvättade personal- och patientkläder. När detta försvann, så
åkte all smutstvätt till Boden för att där tvättas, och kom senare tillbaka
med lastbil i skrindor, som vi i vaktmästeriet körde ut till de olika
avdelningarna.
 
1988 när jag filmade Tvättbytesförrådet, var produktionen nerlagd.
 
I byggnadens nedre del fanns ett båtbyggeri. Det var personal och
patienter som tillsammans byggde mindre båtar.
 
Transportcentralens garage.
 
I det röda huset granne med vårt garage, fanns förutom ett snickeri,
även lokaler för Arbetsterapin.
 
T.v. snickeri- samt arbetsterapi.
 
Entrén in till sjukhusets borggård. T.h. om de två "blindfönstren"
fanns ingången till Centralköket och personalmatsalen.
 
Sjukhusets borggård, den 19 mars 1988.
 
Ingång till avdelningarna.
 
Delar av den gamla panncentralen nåt år innan den revs.
 
I den gula tegelbygganden fanns en maskinavdelning, kaffestuga,
bibliotek, terapilokaler och en konsumbutik. Till höger: C-köket.
 
Portvaktstugan, som senare blev fackets lokaler. Byggnaden finns
fortfarande kvar.
 
Avdelningarna 49 och 50 fanns i detta hus. Det skulle rivas, man hade
upptäckt sprickor i grundfundamentet, men den lever fortfarande kvar.
Men med helt andra hyresgäster inneboende.
 
Huset där 52 och 53 fanns inrymt, revs däremot. Man byggde nya
hyreshus på samma ställe.
 
I mitten: sjukhusets röda VW-buss som jag körde. Vi titulerades
chaufförer så småningom. Fick busskort gratis av landstinget 1985.
Inte endast buss, även ett c-kort följde med på köpet.
 
I den "röda ladan" fanns på övre planet avdelning 55. I det nedre,
Centralförrådet, där Rune Andersson var chef. Här hämtade vi
förrådsartiklar åt sjukusets alla avdelningar. Utkörning några gånger
per vecka.
 
C-förrådet, och rakt fram ses panncentralens skorsten samt tvätt-
bytesförrådet.
 
Entrén till avdelning 54 eller Nybo som den också kallades. Men när
jag började på sjukhuset, benämndes den som "kolonin". 1976 startade
jag varje morgon med att hjälpa till att duscha patienterna. En gång, i ett
obevakat ögonblick, så fick jag en riktig smäll på hakan.
 
Av avdelning 54 återstår idag - ingenting.
 
I förgrunden ses sjukhusets trädgård, med växthus. I bakgrunden
avdelning 54, Nybo. Växthuset är också ett minne blott idag 2014.
 
Även B23 och B24 är borta.
 
-------------------------------------------------
Fortsättning följer...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Bergsviksbron (1936-1970)

Bergsviksbron över Pite älv.

Trassel i tvättstugan /1946

 

Kalle Anka /1959

 

Norrfjärden

 

1950-talets Piteå

Rådhustorget med Rådhuset t.h.

Thord - radiorösten från Piteå...

Vi var många som gillade Thord Carlssons framtoning i våra radioapparater. Jag var en av dem. Thord Carlssons intåg i radion, ägde rum året 1962 genom ett sommarvikariat. Sedan låg vägen öppen, och herr Carlsson från "Piit" fick axla rollen som bl. a. producent för populära Sveriges Bilradio, där C. G. Hammarlund stod för snacket vid mikrofonen. Det skulle inte dröja alltför länge, innan även Thord Carlsson själv skulle låta sin stämma ljuda, med sin välkända norrländska dialekt. "Vår egen Pitepalt", blev han en gång kallad, då av Pekka Langer i ett telefonväkteriprogram, där Thord fungerade som producent. Ett av de program som jag tror Thord bäst förknippas med, är Musik för fullvuxna. Ett program som jag också brukade lyssna på. 1989 övertog Thord Carlsson radiolegenden Hasse Tellemars jobb, som programledare för Ring så spelar vi.
 
När Thord Carlsson gick i pension flyttade han tillbaka till hemstaden Piteå, vid den Bottniska viken. Det var här han föddes, den 10 juli 1931. I hemstaden, som visserligen hade förändrats sedan flytten på 50-talet, levde han ett stilla liv, fram till sin död den 7 november 2005.
 
Thord Carlsson medverkade även i den Mosebaskiska-TV:n vid ett
flertal tillfällen. Här i ett program från december 1970 tillsammans
med bl a Hatte Furuhagen.
 
Thord Carlsson medverkade även i några filmer: Äppelkriget, 1971,
Picassos äventyr, 1978 samt Sopor, 1981.
 
 
 

Helmer Bryds E.F.Q.

Det vore en dröm - kanhända ett önsketänkande, att på ålderns
höst, få ingå i en liknande eminent Quartett. Kanske man då skulle
kunna få sjunga: "Den berömde dr. Sloans liniment..."

GOD JUL 1972!

H. H-t. = Harald Hedqvist.

Julhelgen 1967

Syster Margaretha Eriksson, Piteå, var en liten tröst för de skadade
vid trafikolyckan i lördags. När vi hälsade på vid lasarettet i Piteå
bjöd hon Eelis Matilainen, 19 och Reino Nykänen, 18 på en julchoklad.
 
En svår trafikolycka blev en dyster introduktion på julhelgen i Piteå. Olyckan inträffade tidigt i lördags morse. Det var fem finländska ungdomar - på väg hem till Finland - som totalkvaddade sin bil längs E4 vid Norrfjärden i Piteå. Alla klarade sig dock undan äventyret med livet i behåll. Annars har julfirandet i Piteå-bygden gått i fridens tecken. Polisen har till exempel endast tagit en fyllerist. En liten misshandelshistoria i Öjebyn, natten mot julafton, finns också bland polisens minnesnoteringar. Mindre glad är sjukvårdare Per-Axel Pettersson, i stadsdelen Klubbgärdet, i Piteå. På hans gårdsplan saknas en så kallad silvergran.
-----------------------------------------------------------------------
NORRBOTTENS KURIREN ¤ December 1967.

Manolito ger ridlektion

På bilden ses Manolito med Susanne Eneroth, Kristianstad.
 
Alla svenskors TV-idol Manolito kommer att kunna massor med svenska när han kommer till Sverige för sitt tolvdagars besök i augusti. Under en hel söndag träffade Manolito några svenska flickor som gav honom en mängd praktiska svenska ord. Manolito var idel öra och hoppas kanske få uppleva en månskenskväll med en söt svensk flicka. Som tack för språklektionerna lärde Manolito svenskorna hur en cowboy rider och kastar lasso och sjunger.
---------------------------------------------------------------------------
ALLERS ¤ Den 17 augusti 1969.

Annonser - Juni 1969

 
 

Rundvandring på Furunäsets sjukhus /1988 Del. 1.

Tänk att jag var så förståndig, att jag tog med mig min videokamera den där marsdagen 1988, när jag skulle på mitt jobb. Kvalitén på bilderna må inte vara den bästa, men det ger ändå en viss fingervisning om hur det såg ut, på det sjukhus där jag kom att jobba i 15 år. Det har förändrats rejält sedan dess. Den stora förvandlingen kom att påbörjas i början av 1990-talet. Det var då som de olika sjukhusavdelningarna började att flytta ut sina patienter. Sjukhusets profil ändrades i takt med att patientantalet sjönk. Många av de byggnader som ses på bilderna är idag borta. Det gäller t. ex. det växthus som stod i sjukhusets trädgård. Samma med den vita bygganden som fanns i närheten, där avdelning 54 (Nybo) fanns. Det gamla tvättbytesförrådet som skymtar, med ett båtbyggeri inrymt i den nedre delen, är också historia idag 2014. Panncentralen med dess skorsten, är riven sedan länge, så även kolgårdsmagasinet. En av de större magasinen, som en gång fanns placerad där Nordea idag har sina lokaler, flyttades i början av 70-talet rakt över i motsatt riktning. Uppe på taknocken, fanns den s k vällingsklockan. Det röda magasinet blev offer för några ynglingar, som roade sig med att leka pyromaner.
 
Mycket nöje!
 
Den välbekanta skylten vid infarten. Som hade fått sig en törn av
plogbilen.
 
Sjukhusets postavdelning fanns vid den stora entrén t.v. när man
kom in. Rummet är idag borta.
 
Varje morgon delades posten ut i de fack som fanns i ena väggen.
Den som jobbade helg, började alltid med att dela ut dagstidningar
i facken. Det var Norrbottens Kuriren, NSD, och Piteå-Tidningen.
När jag började 1976, var det Elof Boström som var postmästare.
Efter honom kom Olle Lindgren, därefter Roger Lindqvist. Här fanns
en liten lucka, där personal och patienter kunde köpa frimärken.
Det fanns därutöver två postbud, som åkte runt för att både hämta
och dela ut post på avdelningarna. Några av dem kommer jag ihåg:
Jörgen Öberg, Roger Åkerlund, Katarina Åkerlund, Christer Pettersson
Jan Lundmark och några till.
 
Vid detta tvättställ - som inte syns i bild - blev jag bjuden på ETTAN
snus. Det yrade i huvudet, och snusen åkte ut lika fort som den kom
in. Jag tror det var Roger Å. som hade vänligheten att bjuda. Tack
Rogge!
 
En bild som inte säger så mycket, annat än att vi hade gröna gardiner.
 
När vinkeln ändras träder dock detta skrivbord fram. Så även den
korg som står på kylskåpet. Där fanns postbudets mappar, med
de brev och övrig post som skulle avdelningarna tillhanda. Jag har
för mig att postbudet gick 3-4 turer varje dag.
 
Postkontorets anslagstavla. Lägg märke till FACIT-skrivmaskinen
som ses t.h. Datorerna lyste än så länge med sin frånvaro.
 
Utsikt mot det fönster som man än idag kan se på entrésidan.
 
Bitsockret spelade en viktig roll i en postmästares vardag. Så även
för alla de besökare som gästade kontoret på morgnarna.
 
Bakom denna dörr fanns sjukhusets vaktmästeri och transportcentral.
Det var här jag jobbade. Min första chef hette Rune Grahn. Sedan kom
Stig Åkerlund, Göte Asplund och Christer Hammarstén. Av de upp-
räknade namnen, så är idag Rune och Göte borta. Vi var ett trivsamt
gäng, som skojade rätt bra med varandra. Jag minns detta med stor
och sann glädje. Trevliga gubbar (och tjejer).
 
När jag började -76 fanns ännu inte denna lastbrygga. Den kom till i
början av 80-talet.
 
 
Bakom de fyra fönster som syns längst ner, fanns Transporten. Nångång
i början av 90-talet dockades ännu ett hus ihop med denna fastighet. Det
var ett äldreboende vid namn Mogården som fick plats på den på bilden
ännu tomma platsen till höger.
 
"Min" truck som jag använde dagligen med att dra vagnar bestående
av förrådsartiklar, sopor och tvätt m.m. Denna truck syntes även i
TV-programmet "De okända". Vi förfogade över två truckar på sjukhuset.
En av dem övetogs senare av vaktmästarna på Piteå Lasarett.
 
Varje morgon, vardag som helg, hämtades sopor och tvätt på alla
avdelningarnas balkonger. Och det värsta av allt; det fanns råttor
inblandade i det hela. När man kom ut på balkongen, skramlade
man så högt man kunde med sin stora nyckelknippa. Jag hade den
här tiden lite råttfobier.
 
Redan 1982 fick vi våran dödsdom. Detta hängde över oss som ett
blött täcke under flera år. Det var många och långa diskussioner vid
frukostbordet. Hur skulle det bli? Var det överhuvudtaget genomförbart?
När flyttlasset gick 1991, förstod vi att det inte fanns nån väg tillbaka
till gamla Furu.
 
Mina arbetshandskar förevigade den 19 mars 1988. En tid fanns
tre Rograr på arbetsplatsen: Sandberg, Åkerlund och Lindqvist.
 
Ingången mot vårt fikarum och matbord.
 
Från detta skrivbord sköttes Transpotrcentralens alla åtaganden om.
Det bokades transporter, till när och fjärran. Här satt även jag ibland
och skötte ruljangsen. Det var den 12 september 1983 som den
öppnades officiellt. Här satt även 1:e vaktmästaren Göte Lindkvist
några år. Sedan delade vi på uppgiften. En kul tid. Lägg märke till
Kobratelefonen på skrivbordet.
 
På dessa tavlor fördes körningarna in. Men även i de böcker som
vi hade när beställningarna ringdes in. Dessa gällde fredagen den 18
mars 1988.
 
Här satt cheferna. Bl. a. Stig Åkerlund som var boss för Transporten,
men även föreståndare för yttre arbeten. Stig blev så småningom
facklig ordförande 1986, och överlämnade stafettpinnen till Christer
Hammarstén.
 
Chefens skrivbord. Den vita flaskan var "Tipp-ex" vilket kom till
flitig användning när Stig skulle skriva på sin Facit-maskin. Det var
då man hörde den berömda "Pekfingervalsen" ibland med en svordom.
Ett tecken på att pekfingret träffat fel tangent.
 
En skylt som Stig satte upp på sin vägg i kontoret. En luciamorgon
när vi kom till jobbet, hade Stig kokat kaffe, samt lastat upp ett
stort lass med gott fikabröd. Fikat hade hans fru gjort, det var gott
som bara den. En annan morgon hade han en kobjällra hängande
runt sin hals, som ett halsband. När vi frågade varför, så sa Stig:
Ja, det var nån som gärna ville veta i förväg när jag kommer. Men
med denna så hörs jag flera kilometer i förväg. Det var många
skratt som följde efter den förklaringen.
 
Sjukhusets måleri vars chef hette Sixten Öhman.Här jobbade även
en granne till oss, Erik Degerman.
 
I samma fastighet som måleriet fanns en Tapetserarverkstad.
 
 I snickeriet var Börje Jonsson chef.
 
----------------------------------------------------------
Fortsättning följer...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tempo

Ett knappinköp som gjordes för bra länge sedan. Ja, se vilka arkeologiska fynd
man kan göra i sitt eget hem.
 

SILVIA, kronprinsens flicka

 
25-åriga Silvia de Toledo-Sommerlath från München i Västtyskland -
blir hon Sveriges drottning? På sin fritid går hon helst i urtvättad
jeanskostym, som hon dekorerat med tygblommor. Hon älskar att
dansa och gå på Operan.
 
¤ Har kronprins Carl Gustaf äntligen hittat en flicka som han vill göra till Sveriges drottning? Under ett års tid har han lyckats dölja sin romans med mörkhåriga Silvia de Toledo-Sommerlath från München i Västtyskland. Kronprinsen och Silvia träffades första gången under München-olympiaden, där Silvia jobbade som värdinna. Sedan dess har de i hemlighet träffats oupphörligt. De har till och med firat skidsemester tillsammans i schweiziska Zermatt. I somras besökte 25-åriga Silvia kronprinsen under tio dagar i Falsterbo.
 
Silvia de Toledo-Sommerlath är dotter till en tysk köpman och hans brasilianska hustru. Hon är född i Heidelberg i Västtyskland men växte upp i Sao Paolo i Brasilien. När hon var tolv år återvände familjen till Tyskland. Under sommarolympiaden i München förra året arbetade den språkbegåvade Silvia, hon talar flytande tyska, engelska, franska, italienska, spanska, och portugisiska, som värdinna. Hon fick ta hand om sådana storheter som förbundskansler Willy Brandt, FN-chefen Kurt Waldheim, tyske presidenten Heinemann, engelske premiärministern Edward Heath. Och så kronprinsen förstås. Det var så det började.
 
HEMLIGA MÖTEN
Kronprinsen och Silvia träffades flera gånger under hans olympiabesök. Men de lyckades kamouflera sina sammanträffanden så skickligt att pressen aldrig lyckades lista ut vem de svenske tronföljaren umgicks så flitigt med. Den hemliga romansen kunde först avslöjas av den tyska miljontidningen Bild am Sonntag. Ända sedan det första mötet i München har Carl Gustaf skrivit och ringt varje vecka till Silvia. Hon bor i en enrummare på 30 kvadratmeter på Silcherstrasse i München. Willy Daume, vicepresident i Internationella olympiska kommittén säger så här om Silvia de Toledo-Sommerlath:
    - Hon är en mycket sällsynt personlighet. Hon inte bara ser ut som en drottning. Hon för sig som en sådan.
En av Silvias grannar på Silchersstrasse, Jürgen Schröder, 33, säger:
    - Jag har sällan sett en kvinna som är så charmant och älskvärd.
Husets övriga invånare är lika positiva om kronprinsens nya flicka. En äldre dam säger:
    - Hon ser strålande ut, och hon har alltid någonting vänligt att säga.
 
Den mörka och långhåriga Silvia bär alltid enkla kläder. Hon syns nästan aldrig i kort-kort. På sin fritid går hon helst i en urtvättad jeanskostym som hon dekorerat med tygblommor. Hennes älsklingsfärg är blått. Hon äger en gammal nersliten folkvagn. Hon går gärna på opera och konserter och hon älskar att dansa och föredrar sydamerikanska rytmer. Silvia har hela tiden fruktat att hennes romans med Carl Gustaf skulle upptäckas. Sedan två veckor står lägenheten i München tom. Hon har gått under jorde och inte ens vännerna vet var hon finns.
 
Kronprins Carl Gustaf har under ett års tid lyckats dölja
sin romans med Silvia. De träffades under München-
olympiaden 1972, där Silvia jobbade som värdinna. Sedan
dess har de umgåtts mycket flitigt - och mycket hemligt.
-----------------------------------------------------------------------------------
EXPRESSEN ¤ September 1973.
 
 
 

Bröllopsbilder, Hortlax kyrka nyårsaftonen 2013

Med lite pirr i maggropen, kommer de skridande efter altargången.
 
Väntande vid altaret står Gösta Degerman, präst i Hortlax församling,
och gammal bekant till familjen Lindqvist.
 
På en av bänkarna sitter Norah och Malte tillsammans med Daniel
och deltar i den högtidliga bröllopsceremonin.
 
I en vacker kyrka står ett vackert par. I en kyrka med många vackra
minnen.
 
Brudparet Lindqvist/Hedman. T.h. Gösta Degerman.
 
Och under hela bröllopsakten satt Malte tyst och stilla i Dannes knä.
Handen i Maltes hår tillhör Solbritt som satt med maken Kjell bakom
oss.
 
Max med sin röda bil i handen, kom fram till sin mamma...
 
...för att ge henne en puss...
 
Juldekorerat kyrkfönster.
 
Två av bröllopsgästerna var Caroline och Andreas, här i Storfors
Folkets Hus.
 
Det blev middag och presentöppning...
 
...i en mysig och trevlig miljö med släkt och vänner, långt in på
nyårsnatten.
 
Det togs släktbilder bl. a.  på dessa tre herrar. Fr. v. Daniel, Andreas
och Robert Lindqvist.
 
Även pojkarnas far fick vara med på ett hörn.
 
Brudparets dans...
 
Storfors FH en lokal med gamla anor.
 
Här har jag själv spelat på scenen i bildens mitt.
 
En speciellt sammansatt orkester tog ton under kvällen. Här spelade
och sjöng Chrille, Magnus, Fredrik, Daniel och Tommy.
 
Även brudgummen Robert fick en text i sin mobil och sjöng med.
Här med barndomskompisen Mange.
 
Tolvslaget firade vi samtliga ute på bron för att titta på fyrverkeri-
föreställningen på himlen. Här syns Carro och Ante.
 
Daniel rökte nyårscigarr.
 
 
 
 
 
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

I Hortlax kyrka brinner ett ljus...

 
Foto: Roger Lindqvist.   

RSS 2.0