Kalle Anka /1960

 
Julaftonen 1960, hälsade Kalle Anka på för första gången i våra TV-apparater.

Andreas röda slips

 
Andreas, 1 år och 10 månader, provar min slips innan jag åker iväg till Stadshotellet i Piteå för att spela med Kjell-Bertils orkester. Detta hände i december 1983. Den här månaden hade vi vita skjortor, svarta byxor och röda slipsar som scenkläder. Vi var engagerade en hel vecka på statt.

GOTT NYTT ÅR!

 

Hortlax-maffians årsmöte, sommaren 2017.

Daniel, Roger, Andreas och Robert.

Hortlax, den 30 december 2017

Hortlaxvägen.

Serier

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Gunnar Wiklund

 

"HONKEN" /1969

 

Fotokatalog

 

NONNES

 

Tetrapaket - 1960

 

"Du som är ung och frisk"

 

Sörbyskolan 1890-1990

 
Till höger; "min" skola på Sörbyvägen i Hortlax. Här började jag i 1:a klass i augusti 1964. Min första lärarinna hette Gunhild Lundman f Bergkvist. Min andra hette var Annie Wiklund, hon var hustru till Elof Wiklund, kyrkoherde i Hortlax församling. I Sörbyskolan fanns årskurserna 1, 2 och 3. Mitt klassrum fanns på den övre våningen bakom de fyra fönstren längst till vänster. Året 1968 när jag började i 4:e klass flyttade vi över till Centralskolan, som stod klar 1958. Gunnar Sundén, hette min första manliga lärare. Han var även kantor i församlingen. Sundén, kom till byn 1951. Gunnar Sundén, hade jag  t.o.m. 6:e klass. I 5:e klass började jag med mina trumlektioner, en gång i veckan. Det var Curt Nilsson, som hjälpte mig med de viktiga grunderna. Fastän det gått en mansålder sedan dess, så ligger det kvar i mitt medvetande och i mitt trumspel.
 
Matbespisningen fanns i en våning som låg ovanför vårat klassrum. Med tiden så ansågs det alltför brandfarligt så vi fick flytta ner till säkrare plats. Jag har för mig att en av mattanterna hette Estrid. Jag hann även gå i skolan på lördagarna. Det var då vi hade roliga timmen. Ibland så läste våran fröken Gunhild, ur boken om Pelle Svanslös i Amerika. Jag minns hur vi skrattade när elake Måns och hans två kumpaner Bill och Bull blev lurade på konfekten av Pelle och Maja Gräddnos.
 
Ibland spelade vi elever upp egna saker för klassen. Vi gjorde Hylands hörna minns jag. Vi hade dockteater, där jag gjorde en av rollerna. Till julen sjöng vi julpsalmer, jag var även en av de tre vise männen i ett julspel. Lektionerna brukade börja med att fröken satte sig vid den orgel som stod till vänster om hennes kateder. På den här tiden så fanns fortfarande kristendomsundervisningen kvar. Det var mycket psalmsång, vilket jag idag tycker var helt rätt.
 
Det fanns fyra lärarinnor i skolan: Gunhild Lundman, Sigrid Marklund, Annie Wiklund och Anna-Lisa Bleckert. Sigrid Marklund, var född Lindbäck, hon var dotter till Frans Lindbäck, som var kusin med min farmor Hanna Lindqvist f. Eriksson i Stensjökullen. Frans var en av grundarna till Lindbäcks bygg. Frans hette egentligen också Eriksson, men tog sig namnet Lindbäck. Gottfrid Marklund, hade jag senare som slöjdlärare. När vi flyttade till våran lägenhet på Prästbovägen i Hortlax, fick vi en granne som hette Tekla Pettersson. Tekla, var också hon dotter till Frans Lindbäck, och syster med lärarinnan Sigrid Marklund. Teklas barnbarn, Caroline, är i dag sambo med våran äldste son Andreas. Carolines pappa, och Andreas svärfar är PT-fotografen Hans G. Pettersson. Hasses pappa, var polismannen Göran Pettersson.
 
I släkten Lindbäck har även fd hockeyspelaren Mikael Renberg sina rötter. Min far och Tekla, var alltså tremänningar. Jag är fyrmänning med Hasse. Ja, världen kan vara bra liten ibland.
 
 
 
 

Sörbyvägen, Hortlax - 1976

 
Den röda byggnaden till höger; Sörbyskolan, byggd 1890 revs 1990. Där gick jag mina tre första skolår, 1964-1967.
 
 
Sörbyn i Hortlax. Längre bort i bild går hortlaxvägen.
 

Bergsviksbron 1936-1970

 
På den lilla holmen till höger, låg festplatsen Öholma, 1948-1968. Längre tillbaka i tiden så hette den Killingholmen, där unga killar från Storfors/ Bergsviken spelade fotboll om somrarna. Det var där som grunden till Storfors AIK kom till. På Öholma, så uppträdde en gång en berusad Zarah Leander. På samma scen har Swe-Danes uppträtt med Alice Babs, Svend Asmussen och Ulrik Neumann. Vilket föranledde en granne till mig, Gunvor som jobbade där ideellt, att berätta, "Svend, är nog den grannaste karl  jag mött". Här uppträdde även Hep Stars, Målle Lindberg och många fler.

Hortlax kyrka ca 1950

 

PITEÅ

Kyrkbrogatan.
 
Västergatan.

Skyltsöndag, 1964

 
Vi står tysta en stund i den kalla decemberkvällen, utanför Oskar Sundströms lilla butik uppe i byn. Skyltsöndag, ger mig en försmak av det stora som väntar längre fram. Snöflingorna dalar sakta ner från den stjärnbeklädda skyn. Jag gör ett tappert försök att fånga flingorna med min utsträckta tunga.
 
Sätter mig på sparken. Mamma och pappa ger den fart, medarna skär som vassa knivar genom snön. Jag sitter klädd i min varma jacka, mina skidbyxor, i pjäxor och de nyinköpta lovikkavantarna. Nästa besök avläggs hos köpman Axel Lundman. Vi tittar på de senaste som finns av TV- och radioapparater i det juldekorerade skyltfönstret.
 
På väg hem till Övremarken, tilltar snöandet till min stora förtjusning. Till höger om hortlaxvägen står den utsmyckade stora julgranen med kulörta lyktor, som skänker en skarp kontrast i den vintermörka decemberkvällen. Granne med oss, finns Nisse Stenbergs speceriaffär. Vi stannar till en stund, för att tjusas av julens röda och varma färger. Tänk om tiden kunde stillas en stund. Tänk om.
 
Roger Lindqvist - 2004.

Elsa och Ivan /1976

 
Min faster Elsa och hennes man Ivan. Faster Elsa, fyllde 60 år den 4 augusti 1976. Det var då den här bilden togs. Det blev kalas med hennes syskon och deras äkta hälfter. Elsa och Ivan är ett bra exempel på de fina släktingar jag omgavs av under min barndom. Och på grund av detta, så blir jag mer och mer tacksam ju äldre jag blivit. Elsa gick ur tiden den 10 mars 2002. Ivan dog inte så långt efter, han avled den 14 juni 2002.

Pensionärshemmet, Hortlax - 1984

 
Min morfar, Sanfrid, med våra två barn, Robert och Andreas. Morfar bodde i Pensionärshemmet på Hortlaxvägen i Hortlax. Andreas f. 1982 och Robert f. 1984. Morfar föddes 1899 och avled 1989.

Furunäsets sjukhus, den 24 mars 1988 kl 7.01

 
Några av mina arbetskompisar, församlade i rökrummet på Transport-centralen vid Furunäsets sjukhus. Fr v Harry Löfgren, Sven Pettersson, Christer Hammarstén och Göte Asplund. Utanför bild, Olle Lindgren, Harry Nilsson och Brage Lindgren. Harry Löfgren och Göte Asplund är båda borta.

SVEN-INGVARS - 1971

 

Avans Lantbruk AB Hortlax

 
Andreas Lindkvist och Caroline Pettersson, i deras Gårdsbutik
på Avans Lantbruk i Hortlax. Bilden ingick i ett större reportage
som publicerades den 27 december 2017. Andreas, är våran
äldste son, sambo med Caroline.
 
Foto: Piteå-Tidningen.

Doktorsvillan

 
Sara Dupuich och Linda Jonsson, på Restaurang Doktorsvillan.
Linda, är sambo med vår yngste son Daniel. Artikeln var införd
den 28 december 2017.
 
Foto: Piteå-Tidningen.

Sommaren -72

 
14 år gammal. I väntan på en fight med trummorna i Piteå Havsband. Jag skulle iväg på en spelning, och innan mina föräldrar åkte in med mig till Christinasalen så tog min mor den här bilden. Tröjan finns fortfarande kvar, men jag skulle nog knappt kunna ta på mig den i dag.

Gun Hägglund /1960

 

Släkten Lindqvist / Eriksson

 
Midsommarafton 1991 ordnade jag och två andra släktingar en jättestor släktträff med 160 deltagare i Hemmingsmark. Av de 22 personerna på bilden, så är 13 av dem borta i dag.
 
Aldrig glömda:
 
¤ Sven och Elma Lindqvist ¤ Ivan och Elsa Lundmark ¤ Emmy Risberg ¤ Åke Lindkvist ¤ John Lindqvist ¤ Gun Sandström ¤ Artur och Ragnhild Lindqvist ¤ Gun-Britt Öqvist ¤ Anita Pettersson ¤ Aina Lindqvist ¤

Svensk motortidning - 1966

 

Legenderna från Slottsbron

 
SVEN-INGVARS!

Trummis sökes!

 
Då törs man inte ringa...

Leif "Honken" Holmqvist - 1972

 

Vandrarhemmet, Öjebyn

 

Den svenska åsiktskorridoren

 
 
Delar av Stefan Löfvens regering. Löfven i mitten.

Tonellis

 

TONIX - Mönsterås

 

RADIO - 1965

 

Ann-Louise Hanson

 

Paul Dennis

 

Christer Abrahamsson - 1971

 

Dansband

 

Simons

 

Safir med Ove Pilebo

 

FORBES

 

Sven-Erik Magnusson

Sven-Erik Magnusson.
 
Efter att ha sett onsdagskvällens TV-dokumentär, så kan man klart konstatera; att Sven-Erik Magnusson berörde oss ända in i den svenska folksjälen.
 

Mässling eller inte?

Ett utbrott av mässling i Göteborg, har den senaste tiden fått stora tidningsrubriker. Mässlingen, som enligt wikipedia i stort sett utrotad, har fått ett obehagligt fäste, och på Sahlgrenska har man gått upp i stabsläge. Här i landet började man vaccinera barn redan 1971. Vi som är födda tidigare, har alltså ingen vaccin. Jag har en svag aning om att jag hade mässling som barn, men jag kan även ha förväxlat den mot röda hund. En fullvuxen människa, som drabbas, kan dö. Låter allvarligt.
 
Frågan är då, varifrån kommer den här nära på utrotade sjukdomen? När jag drabbades av en lungsjukdom 2005, så misstänkte man bl a  TBC. Likadant här, den sjukdomen är också i stort sett borta. Även om den då och då kan dyka upp. Min lungläkare, som kom från Iran, frågade rätt så tidigt om jag hade träffat någon från ett annat land. Det hade jag. Två ryssar som kom hem till mig för att köpa en kamera. Läkaren frågade t.o.m. om jag mindes om nån utav dem hostade.
 
För ett antal år sedan så drabbades några barn av en svårbotad hosta på en skola i Bromma. Trots att de blev medicinerade, så tillfriskande ingen. Det visade sig vara TBC. En av skolans anställda var smittbärare. Det hela blev endast en liten notis i tidningen. Den anställde var inte svensk. Om detta kan man dra vissa slutsatser.

Go´fika hos Gerd

 
I dag ett besök hos min syster, Gerd. Hennes älskade lillebror (JAG) och min hustru Elisabeth, parkerade sig vid bordet för en stunds avnjutning av diverse konditorivaror. Tomtenissarna, i förgrunden höll sig krampaktigt fast i sitt rep. Tack och lov, så ramlade ingen ner i golvet.

Jag har inte fått allt...

Jag har inte fått allt, men nästan.
Men det är ändå ganska bra, eftersom det finns många,
som ingenting får.
 
Roger Lindqvist    

Den svenska Fuzzens födelse


P. O. Alm, trumslagare och fb-vän.
 

"En yrkeskår av ynkryggar"

 

CANDELA

 

PEDERS

 

Thorleifs /1979

 

Släktmiddag!

 
Middag, på annandagen för Elisabeths syskon med sina respektive. Roger och Ulla-Mai Sandberg, Göran och Helena Öhlund och  Solbritt och Kjell Holmbom.
 
 
Ulla-Mai och Roger. Rogers klädsel den här aftonen, fick mig att tänka på den berömde sheriffen Wyatt Earp, i Tombstone City. Rocken var specialskräddad. Till detta hade han en vit skjorta med djurmotiv, samt ett par boots. Samt en hatt, som pricken över I:et.

Hortlax, Lappnäset 4:8

 

Kalle Anka och hans vänner firar jul

 
 
 
 
 
 
 
 
 

Robert trummar

 
Robert, fick några dyrbara lektioner i trumslageri av sin far, på julaftonens kväll. Lektionen var helt gratis.

Julkramar!

 
På julaftonens eftermiddag gjorde jag och Daniel ett besök hos min mamma på Hortlaxgården. Hon fyller 89 år i maj 2018. Det blev kaffe med bullar vid köksbordet. Älskade mamma!

Roland Cedermark

 

Sten & Stanley

 

Buddy Rich

 

Julen 1967

 
Julen 1967, var det jag som var tomte. Här sitter jag i vårt kök och delar ut både mjuka som hårda klappar. Det avlånga paketet bakom mig, var ett par skidor som jag fick. Tyvärr, så har jag idag inget minne av det som fanns i de andra paketen. Julen 1967, var Teskedsgummans jul. Enligt mig den bästa kalender som sänts. Jag gav barnbarnet Norah en DVD för ett tag sedan, med Teskedsgumman. När jag sa att den var svartvit, så rynkade hon på sin vackra näsa och sa med frågande röst: - Är det sant, farfar, är den inte i färg? Nja... Men hon tog emot den i alla fall.
 
Svågern, Henning Höglund tog bilden.

36-årig bröllopsdag

 
Den 23 december 1981 gifte vi oss i Piteå stadshus. Tage Hansson vigde oss. På vägen in, så spelades Jämtländsk brudmarsch, i Merit Hemmingsons version. Bröllopsvittnen var Helena och Göran Öhlund. Efteråt så åt vi middag på Tuna på Storgatan i Piteå. I dag firar vi alltså 36 år som gifta. Fast vi träffades redan 1978.

GOD JUL till er alla!

 

Hortlax Centralskola 1972-73

 
En bild av mina klasskompisar, i A, B, C. Vilket år kan jag inte säga. Jag är tyvärr inte med på bilden av någon anledning. Alla hade det gemensamma, att de var födda 1957. Bilden togs vid entrén till Centralskolan i Hortlax. Vilken årskurs det var, kan jag bara gissa. Eventuellt årskurs 8 elller 9? Lärarna som ses stående till vänster är Börje Hedberg, (längst upp) Jan Wikström (i mitten) och en lärare som gick under smeknamnet "Mole". Jag kan ha fel... Börje är jag säker på!

Kärlek och hat

Kärlek gör underverk.
Men hat gör det rakt motsatta.
 
Roger Lindqvist     

INGMAR NORDSTRÖMS

 

LENNART DUVSJÖ & STOCKHOLMARNA

 

BO-EJES ORKESTER

 

CURT HAAGERS

 
Sångaren Robert Löfvendahl, längst ner till höger, har jag kontakt med. En alldels strålande sångare, som vann en stor sångtävling på Rondo i Göteborg, 1967. Året därefter, vid fyllda 17 år, så fick han anbud av Streaplers. Robert, var sångare i bandet fram till 1970 då Ove Pilebo tog över. Häromveckan så träffades tre sångare med ett förflutet i Streaplers: Robert Löfvendahl, Curt Borkman och Ove Pilebo. Robert har skickat mig prov på sin sångkonst då och då.

THORLEIFS

 

COOL CANDYS

 

rogerlindqvist.blogg.se 9 år!

Grattis, bloggen! I dag den 22 december 2017 är det exakt nio år sedan DU föddes. Egentligen var det inte alls meningen att DU skulle se dagens ljus. Jag minns att jag rådfrågade sonen Daniel och Andreas dåvarande sambo Jennie, hur jag skulle gå tillväga. Och med förenade krafter, så föddes DU. Under dessa nio år, så har jag skrivit 16. 277 inlägg, till detta så har jag publicerat 31. 680 bilder. Nu fortsätter DU och jag och inriktar oss på det 10-årsjubileum som inträffar om exakt ett år. Nu kör vi...!

"Huse oppe norremojra..."

Mormor och morfars hus i Blåsmark.
Bilden togs 1987.

Ibland blir drömmen till verklighet

 
Norah, fick äntligen sin efterlängtade keyboard.
 

Garagemusik

 
Jag, bakom ett lånat trumset för 3-4 år sedan, hemma hos min kusin Sune Karlsson. Vi repade i hans garage. Bilden togs av en annan Sune, nämligen gitarristen Andersson.

Julgranspåklädning

 
Den här tisdagskvällen, har vi klätt julgranen hemma hos barnbarnen. Max, var tyvärr inte med. Men honom träffar vi i morgon och på julaftonen. Barnbarnen som var med: Norah, Malte och Loke samt Norahs kompis Ellen. Pappa bonden pratarde i telefonen med sambon Caroline som den här kvällen var på stor invigning av den fabrik som tillhör byggföretaget Lindbäcks bygg.

Ett rulltårts-leende

 
I dag bakade Elisabeth en rulltårta. Det dröjde dock inte länge, innan fikagrisen var framme. Fikagrisen... jo, det är jag det! Så gav hon mig två rejäla bitar, och jag flög genast upp till den blå himmelen. Där stannade jag kvar ca 10 minuter, innan det var dags för återresa. Väl tillbaka på jorden, så togs den här bilden av en småleende fikagris. Tja, det är klart, jag hade väl kunnat le lite till. Men nu blev det ju som det blev.

Sverige förfaller...

...och ingen verkar bry sig! En guldsmedsaffär i södra Sverige har hafr 5-6 rån på en vecka. Efter 53 år så är ägaren less. Han stänger. Kvinnan som hade tänkt ta över, orkar inte gå till jobbet längre, hon är rädd. Mord, dråp, misshandel, gruppvåldtäkter - som inte eller verkar bry sig om - otrygga människor som liknar Stockholm vid en krigszon. En ung mamma berättade att hon måste följa sina barn till skolan varje dag. Samt hämta dem. De är rädda! En 17-årig kille från Enskede mördades med flera knivhugg i ryggen igår. Mördaren, en 16-årig klasskamrat greps strax därefter. Om gruppvåldtäkten i Fittja förra året, där 15-20 män var inblandade, då man även filmade överfallet, är nog bland det mest skrämmande jag hört på länge. Men i vanlig ordning så bryr man sig ingenting från regeringshåll. Det går liksom inte fram.
 
Ute på fb sitter folk och bedyrar att allt är som det ska! När jag frågar dem hur de ställer sig till alla våldtäkter svarar de med tystnad. 240.000 är en siffra på alla dem som idag lever under hedersvåld. Till detta kan man plussa på ca 1000 IS-män och sympatisörer som vandrar omkring fritt i vårt samhälle.
 
 

Sverige, har aldrig varit tryggare!

 

Morfar

Sanfrid Lundgren (1899-1989).
 
Att så här kort ge en slags heltäckande levnadsbeskrivning om morfar, är rätt så svårt, och skulle inte alls ge honom rättvisa. Hans intåg i den här världen, den 21 juli 1899, var omgärdad med ett slags tabu. Varför, jo, när jag kikade i kyrkböckerna i början av 90-talet så gav man honom den stämpel som förföljde honom i alla fall de första barndomsåren: "OÄKTA". 
 
Morfar, hade den oturen att födas utan en känd pappa. Dåtidens moralsyn var hård och fast. Så det blev som det blev. Jag tror att morfar så småningom skakade av sig den där stämpeln. Han gjorde inget större väsen av det.
 
Även om jag inte upplevde morfar speciellt religiös, så hade han ändå ett behov i att läsa sin heliga skrift. Till detta tillkom också att skriva ner de bibliska texterna på allt som han kunde skriva på. När jag som barn hälsade på så satt han oftast med den Lutherska postillan på köksbordet, och med sina läsglasögon på nästippen. Morfar var ingen sträng person. Tvärtom! Han hade alltid nära till skratt, ett skratt som ibland ledde till tårar. Inte ledsna tårar, utan glada tårar.
 
Eftersom både mormor och morfar bodde grannar med oss, så träffades vi ofta. Det är jag glad över i dag. Som barn är det nyttigt att ha äldre människor runt omkring sig. Även mina farföräldrar bodde ett stenkast från mitt föräldrahem.
 
Mormor dog den 8 oktober 1964. Och jag minns morfars sorgsna tårar. Morfar var 65 år fyllda, mormor fyra år äldre. I familjen fanns sju barn varav den äldsta, Anny, som mormor hade före äktenskapet med morfar. Anny var gravt hörselskadad. En åkomma i tidiga barndomen gjorde att hon förlorade sin hörsel. På grund av detta, så sattes hon på tåget till Härnösand och den dövstumsskola som fanns där. Men Anny kallade alltid sin styvpappa för endast pappa.
 
En av sönerna, Tage, föddes med en muskelsjukdom och en utvecklingsstörning, som gjorde att han så småningom placerades på Tallhedsskolan i Råneå. Där avled han vid 14-årsålder 1947. Min mor har berättat om kvällen innan Tage åkte till Råneå. Mormor och morfar vankade av och an i köket i huset i Blåsmark. Gjorde man rätt eller gjorde man fel? Min mor berättade också om sömnlösa nätter då morfar gick omkring i köket med Tage i famnen. Det fanns en oro över honom, vad som skulle vara bäst. De efterföljande åren så fanns oron och ångesten kvar. Men livet fortsatte.
 
Ett exempel på de handskrivna texter som morfar lämnade efter sig.
 
Ark efter ark, sida efter sida, fanns välbevarade i morfars lägenhet,
efter hans död, 1989.
 
Livet fortsatte, som sagt. Morfar, var nu änkeman, och förblev ensam fram till sin död, den 29 mars 1989. Häromdagen tittade jag igenom några gamla videofilmer där morfar fanns med. Han satt hemma i vårt kök och pratade med våra barn. Det här var våren 1988. Han hade då ungefär ett år kvar av sitt liv. Jag frågade honom en gång om han skulle velat börja om från start. Svaret kom omedelbart: Nää... Han verkade nöjd och belåten över det liv han hade fått till skänks. Den 7 april 1989 fördes han till den sista vilan på Hortlax kyrkogård. Jag såg honom efter att han hade dött på lasarettet i Piteå, och även i döden såg han nöjd ut.
 
Döden kom inte oväntat, men inträffade ändå abrupt. Morfar, hade en tanke om detta; En ung kan dö, en gammal måste dö. Jag minns även några andra ord kommen från morfar: Att dö är som när man blåser ut ett ljus. Tänk så rätt han hade, min morfar.
 
Morfar, på Vallen i Svensbyn sommaren 1978.
 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
 
 

Kyrkan och verkligheten

Om nu kyrkan säger, att man skall vara med folket ute i verkligheten, kanske man borde visa det också. Det räcker alltså inte att bara vara tyst. I dag känns det som om det är staten och politikerna som bestämmer. Trots då att staten och kyrkan är skilda ifrån varandra. Det är tydligen viktigare att våra partier finns representerade, för att slå vakt om sina positioner, än att de som är  troende är det. Politiken, har jag förstått, är bra mycket viktigare än tron. Om det är så, ja, då förstår jag varför människorna väljer att söka utträde ut ur den kyrkliga helgedomen. Man kallar kyrkan för Guds hus, men tänk om Gud har flyttat ut, på grund av att politikerna har flyttat in? Har någon tänkt på det?
 
Roger Lindqvist      

LUDWIG

 
 

Jul i Piteå på 1960-talet

 

Gösta & Roffe

 
Gösta Nilsson och Rolf Bäckman. Båda herrarna spelade med i The Telstars. Det var Gunnar Nilsson som bildade gruppen. En grupp med en ofantligt stor musikalitet och kunnighet.

THORLEIFS-medlem död

 
I dag nås vi av budet, att förre Thorleifs-medlemmen, Magnus "Bisse" Bergdahl har avlidit, 67 år gammal. Bisse ses längst till höger.
 
Vila i frid!

Andrew Walter & Nils-Bertil Dahlander /1964

 

THE HONEYCOMBS /1965

 
The Honeycombs, som fanns mellan 1963-67 väckte stort uppseende pga den kvinnliga trummisen, "Honey" Lantree. Honeycombs, gjorde ett besök på festplatsen Udden Sikfors i mitten av 60-talet.

The Lee Kings /1966

 
 

RLF tidningen /1970

 

Cliff Richard /1965

 

Gamla färjstället i Pitsund /1962

 
Bilden tillhör Leif Lidman.

PITEÅ /1954

 
 

Norrfjärden /1943

 

Hilda Borgström /1921

HILDA BORGSTRÖM (1871-1921).

Kenne Fant med hustru /1978

 

Birger Malmsten /1951

 

Hampe Faustman & Gunn Wållgren /1942

 

Kära mamma...

 
Min mor närmar sig de nittio... fast först måste hon ju fylla 89. Födelsedagen har hon den 14 maj. Sedan 5 år bor hon på Hortlaxgårdens äldreboende. Sedan 12 år är hon änka, efter min pappa John. 1947 förlovade sig mina föräldrar. Det finns en fin bild av dem båda stående vid kyrkmuren utanför kyrkan i Öjebyn. Båda uppklädda så fina så propra.  I januari 1948 gifte de sig. En mycket kall dag, enligt min mor. 40 grader, och mycket snö.
 
När jag tänker tillbaka på min mamma, så finns inget minne av att hon någonsin var arg. Jag brukar påminna henne om detta, då ler hon och säger; "jag kanske inte hade nån anledning att vara arg". Anledning hade hon säkert. Men att inte vara arg, har ingått i hennes personlighet. Jag tror att min mormor hade samma personlighetsdrag, så även morfar.  Något som har utmärkt min mor i alla år är hennes rädsla för mörker. Hon har med andra ord varit mörkrädd.
 
En väninna till till mamma, Birgitta, berättade en gång att min mamma alltid var en social och mycket gladlynt person. Birgitta eller Birgit som hon ofta kallats, berättade i ett av sina många brev om ett möte, på vägen mellan Blåsmark och Hortlax. "Maj-Gerd och jag möttes på vägen, jag bodde i Hortlax, Maj-Gerd i Blåsmark. Hon kom i sin allra finaste sommarklänning och cyklade. Hon var glad, som vanligt. Ja, Maj-Gerd har alltid varit en kär vän".
 
Mamma, har inte bara varit en kär vän, hon har varit en kär mor också. Hon har alltid trott på mig. Om det var nåt jag hade på hjärtat så gick jag till mamma. Även om pappa också var snäll, så var det ändå mamma som var den som man anförtrodde sig åt.
 
Idag, 2017, är mammas minne långt ifrån intakt. Hon som tidigare mindes när vi andra inte gjorde det. Är man 88 år så har man full förståelse för minnesluckorna.
 
Älskar dig, mamma!
 
Roger 
 
 

Herr Svensktopp - ULF ELFVING - 1971

 

Hasse Alfredson på hal is

 
Hasse Alfredson roade många stockholmare i förra veckan då han försökte sig på 1000-metersslingan på Gärdet. På skridskor, alltså. Och inte vilka som helst. Det var vad som i vår ungdom kallades halvrör. Undra sedan på att han måste ge upp halvvägs runt slingan.
 
HÄNT I VECKAN ¤ Den 21 januari 1972

Povel Ramel /1972

 
HÄNT I VECKAN ¤ Den 21 januari 1972

Piteåbor som slåss... eller?

 
 
En 60-årig man blir misshandlad av en 35-årig man i centrala Piteå. Dock inte allvarligt. Om detta stod att läsa på Piteå-Tidningens förstasida den här dagen. Inne i tidningen, så finns en notis om att ett fyrtiotal personer drabbat samman. I två olika grupper. Det brukar inte hända i lilla Piteå. Jo, möjligtvis på 60-70-talet då raggare från Luleå kom till Piteå för att spöa skiten ur Piteåraggarna. Men dessa två grupper, som slåss i nutid, verkar intressant. Kan inte tänka mig att Svensson, Karlsson, Lundström och jag drabbar samman på samma sätt. Varför vill då inte PT berätta bakgrunden? Jag tror det finns fler som höjer på sina ögonbryn.
 
 
I många tidningar landet runt, har den här annonsen dykt upp då och då. Vi pratar om mångfald. Då borde väl i rimlighetens namn det även gömma sig nån person av utländsk härkomst också. Om man nu ska följa statistiken. Männen som gömmer sig bakom de här pixlade bilderna, är inga vanliga brottslingar som ni säkert har förstått. Dom är modeller. Men det ger även en sorts fingervisning hur man tänker i dag 2017. Om man nu gör ett sånt här upprop, så tycker jag att man burit sig väldigt klumpigt åt. Det bevisar, att våra tidningar inte är helt objektiva när det gäller. Att utländska män toppar statistiken av vissa brott är ingen hemlighet. Men vår massmedia gör allt för att dölja det för oss godtrogna medborgare. Och alltför många köper det rakt av. För ni vet väl - en svensk ifrågasätter helst inte.
 

Pratmakarna /1974

 

Janne Loffe Carlsson /1980

 

IKEA 1971

 

ANDREAS & DAVID - Avans Lanbruk AB Hortlax

Vid ratten, David Johansson och t.h. Andreas Lindqvist.

RSS 2.0