Grattis JANNICE!
Igår den 12 juli fyllde sonhustrun Jannice år. Vi hyllade henne igår med en blomma och en annan present. Jannice var den av våra två andra sonhustrur som kom in först i familjen Lindqvist. Om jag inte minns fel så var det 2002. De andra två heter Caroline och Linda. Vi tycker om er alla tre från månen och tillbaka. Tänk, att vi hade en sådan tur att vi fick just de här tre tjejerna i familjen. Det var och är en rejäl högvinst.
Roger och Elisabeth.
Släktingar från Minneapolis USA
Den här bilden tog jag midsommaraftonen 1991 vid en släktträff i Hemmingsmark med 160 närvarande släktingar. De mest långväga gästerna den här dagen var Jerry, Sandy och Eric Nelson från Minneapolis, Minnesota, USA. Året innan så hälsade Jerrys och Sandys son Paul på hos oss. Med sig hade han kompisen Nestor Joel Rova-Hegena.
Nu är Pauls dotter Sophia i antågande. Det blir alltså den tredje generationen som hälsar på oss. Jag är tremänning med Jerry Nelson och hans bror Richard "Skip" Nelson. "Skip" är idag avliden.
Nu gäller det att börja öva på sin knaggliga skolengelska.
Roger
Onsdag den 11 juli 2012
För exakt 7 år sen var vi inne i en hektisk period. Min mor hade fått plats på ett äldreboende, vi skulle flytta från den plats där vi hade bott de senaste 30 åren. Jag och Elisabeth hade bestämt oss för en lägenhet uppe i själva byn. Yngste sonen skulle flytta in i vårt gamla hus. Två flyttningar som krockade med varandra. Jag drömde om flyttkartonger om nätterna. Men mitt i röran så gick det ändå bra. Och allt blev bra, för alla parter. Den 7 augusti den här sommaren, föddes vårt tredje fina barnbarn, Malte. Vi hade redan två fina barnbarn, Norah och Max. Åren går fort. Jag var nyss 30. Fortsätter det så här, så får vi snart fira min 80-årsdag.
Måndag den 9 juli 2012
Det var måndagen den 9 juli 2012. Jag och Elisabeth hälsade på hos min mamma i hennes lägenhet på Tolvmansvägen i Bergsviken. Vi följde samma ritual som vi brukade när det var sommar och sol. Fika på balkongen. Den här fikstunden på balkongen, blev en av de sista innan hon flyttade in på sitt boende på Hortlaxgården. Där blev hon kvar fram till och med den 19 februari 2018 då hon lämnade livet.
Hanna och Amandus
Mina farföräldrar, Johanna "Hanna" Lindqvist f. Eriksson 1888 d. 1970. Knut Amandus Lindqvist, f. 1886 d. 1965.
Farmor var född i Stensjökullen, Blåsmark, Piteå landsförsamling, Norrbottens län. Farfar föddes i Blåfors i Byske församling, Västerbottens län. Sin västerbottens dialekt behöll han livet ut. Tio barn föddes i äktenskapet. Sju pojkar och tre flickor.
Eftermiddagssol i Övremarken /1964
För att få ut det mesta av sol under somrarna, brukade vi ibland sätta oss mot solväggen vid vårt hus, då eftermiddagssolen värmde som mest. Den här kvällen, hade vi besök av min farmor Hanna och min farbror Åkes särbo Dagmar. Det var Dagmar som tog bilden med sin lådkamera. Mina föräldrar sitter också vid det vita runda träbordet, som faktiskt finns kvar än i denna dag. Idag är det den mellersta sonen Robert som använder det. Bordet är idag 55 år gammalt, och håller sig än rätt så fräscht. Helt otroligt.
I min famn så håller jag min katt som pappa brukade kalla för "Hitler" på grund av sin svarta mustasch under nosen. "Hitler", som inte hette så egentligen, hade jag fått av min faster Essy och farbror Erik som inte bodde så långt ifrån oss. Jag är uppvuxen i en sörgårdsidyll, något som jag idag är så otroligt tacksam för. Nästan hela min pappas släkt bodde i området runt omkring. Mina mor- och farföräldrar gjorde det också.
Vallen, Svensbyn 1970-2014
En sommardag 1970, åkte jag, min mor och syster till Vallen i Svensbyn. Vi hade sällskap med min morfar Sanfrid, kusinerna Robert och Kent, mostrarna Elly och Malin, Göta Jonsson och hennes dotter Gudrun, så även en kille som hette Ulf som bodde hos Malin och hennes man Gösta i Blåsmark. 44 år därefter, 2014, så gjorde jag om besöket. Den här gången i sällskap av Elisabeth. Stenhällarna fanns naturligtvis kvar, precis som det så har varit i kanhända tusentals år. Naturen runt omkring hade förändrats. En rubrik som istället kunde ha varit - Då & Nu.
Finnträsk kyrka, Västerbotten /1959
På kyrkogården i Finnträsk i Byske församling, ligger min farfarsfar, Carl-Gustav Gustavsson-Lindqvist begravd. Här vilar även några andra Lindqvistare.
Familjen Georg Lundkvist, Furulund.
Min farmors syster Vilma Lundkvist f. Eriksson och hennes make Georg Lundkvists familjegrav på Hortlax kyrkogård.
Deras dotter Astrid gift med fotografen Roland Ridderstråle som hade egen fotoateljé i Piteå. Det var i den ateljén som min mor och far tog sitt bröllopskort 1948.
Bengt Enberg var gift med deras dotter Dagny.
Dottern Onny Norberg, som hade ett café i Piteå, var gift med socioterapeuten vid Furunäsets sjukhus Axel "Acke" Norberg född i Haparanda. Acke var även musiker i många lokala orkestrar i Piteå. Det var Acke som kom på idén med en slags fritidsanläggning vid Piteälven, för sjukhusets patienter, "Gläntan". Makarna Norberg hade sommarhus i Spanien där Acke var medlem i en blåsorkester. Han spelade både piano och trumpet. Han gjorde även kompositioner. Jag har i min ägo en hel bunt med Ackes notpapper.
Sonen Odal, som var både trumslagare och trumpetare, ligger också begravd här tillsammans med hustrun Ruth. Georgs och Vilmas barn var kusiner med min far och hans syskon.
Dottern Greta med maken Birger Norberg framför Georg och Vilmas hus i Furulund. Birger var också musiker. Trots samma efternamn som sin svåger Acke, så fanns ingen släktskap.
Familjen Lundkvists fastighet.
Sommaren 1968 togs den här flygbilden över det hus där familjen Lundkvist en gång bodde.
Familjen Georg och Vilma Lundkvist med barn. Bilden togs omkring 1925.
Min far och japanen /1979
Våren 1979 köpte pappa en ny bil.
Som den noggranna person han var så läste han bruksanvisningarna om och om igen. Inget fick lämnas åt slumpen.
Där satt han. Läste och funderade. Funderade en gång till, och läste.
Exakt vad bilen hette, kommer jag inte ihåg. Men att det var en japansk bilmodell minns.
Hemma hos Sven och Elma på Storforsvägen 46
Hemma hos Sven och Elma Lindqvist på Storforsvägen 46. Min pappas äldre bror och hans fru. Väderkvarnen som syns på bilden, har troligtvis Arvid Öberg på Innimarksvägen i Hortlax tillverkat. Han gjorde en liknande kvarn till mina föräldrar också. Elma dog 1993 och Sven 2004. Jag och två av mina kusiner, Britta och Rigmor fick ärva huset och alla de saker som vi var intresserade av. Bilden togs gissningsvis någongång på 70-talet. Farbror Sven hade den förmågan att han kunde få folk att skratta. Han var en farbror med glimten i ögat. Barnen i kvarteret kallade honom för "farbror-snäll". Tyvärr så fick Sven och Elma inga egna barn. I slutet av sin levnad så sa han en gång till mina föräldrar: Det känns som om Roger vore min son. Vilket gjorde att min mamma replikerade: Vi delar på honom. Han är vår och han är din.
Familjen Nelson, Minneapolis, Minnesota
Mamma Sandra med sönerna Mark, Paul och Eric. Pappa Jerry fotograferade. Jag är släkt med Jerry på min fars sida. Paul, längst till höger, hörde av sig häromdagen för att berätta att hans ena dotter och hennes kompis är på väg till Europa och Sverige. Eventuellt så kommer tjejerna att hälsa på oss i Hortlax. Sandra avled tyvärr förra året. Men Jerry är fortfarande i livet. De har alla varit hit på besök några gånger.
Daniel och Linda
Yngste sonen Daniel med sambon Linda.
Caroline och Loke
Sonens sambo Caroline och Loke, vårt barnbarn. Alltid lika roligt när vi träffas.
Konfirmation, 1944
Efter konfirmationen i Hortlax kyrka, 1944, togs den här bilden. Fr v Inga Ceder, Blåsmark, dotter till Johan Ceder, Mary Jonsson, Hortlax, dotter till Karl Jonsson och Maj-Gerd Lundgren, Blåsmark, dotter till Sanfrid Lundgren. Den lilla kaninen längst ner till vänster, hade enligt uppgift inte konfirmerat sig. Mary och Maj-Gerd var kusiner. Marys far Karl var bror till Maj-Gerds mor Beda.
Sommaren -78 då det sa KLICK!
Trädgårdsgatan 3C i Piteå, det var på den här adressen Elisabeth bodde den där sommaren 1978 då det sa KLICK! 41 år senare står vi utanför samma port. I dag 2019 med tre fullvuxna söner och lika många sonhustrur samt fyra barnbarn (än så länge).
Sommaren 1963
Hemma hos farmor och farfar sommaren 1963. Farfar Amandus sitter tryggt tillbakalutad i sin stol. På min mammas knä sitter min kusin Åsa Dagbro från Gällivare. Till höger står jag bredvid min pappa och vinkar glatt åt fotografen. Jag skulle fylla sex år i september det här året. I mina farföräldrars hus bredvid Hortlaxvägen, bodde även mina morföräldrar. Amandus och Hanna Lindqvist på bottenvåningen, Sanfrid och Beda Lundgren i en lägenhet ovanpå. Den som tog bilden med sin lådkamera, var farbror Åkes särbo, Dagmar Lamberth-Karlén. Dagmar hade sitt jobb på Hotell Tuna i Piteå. Dagmar, som hade sina rötter i Skellefteå, bodde på Bryggargatan i Piteå. Hon körde en gul Skoda.
Familjen John Lindqvist, Hortlax /2000
Fr v John, Maj-Gerd, Gerd och Roger.
Faster Elsa
Under ett besök i Elsa och Ivans sommarstuga sommaren 1990, så hittade jag en bild av en ung och vacker sjuksköterska bosatt i Minneapolis. Faster Elsa berättade att den vackra damen var en kusin vid namn Syrena Nelson och som hade flyttat till USA för många år sedan. Då började hjärnkontoret att snurra. Jag hittade också en adress, som jag skrev av. Faster Elsa hade brevväxlat med Syrena från slutet av 40-talet till och med 50-talets mitt. Jag fick även låna de brev som Elsa hade sparat.
Några veckor efter att jag skickade iväg ett brev till den okända adressen, kom två svarsbrev. Det ena var från Gerald "Jerry" Nelson det andra från hans bror Richard "Skip" Nelson. Skip bodde kvar i sitt föräldrahem, med sin familj, hustrun Lucinda och barnen Anne och Andrew "Andy". Jerry bodde i samma stad med sin familj, hustrun Sandra "Sandy" och barnen Mark, Paul och Eric.
Jerry berättade att sonen Paul och hans kompis Joel Rova var på resa i Europa. Han frågade om de båda killarna skulle få komma på besök hemma hos mig och familjen i Hortlax. En eftermiddag i oktober hämtade jag dem på busstationen i Piteå. De stannde en hel vecka. Jag åkte runt med dem till olika platser där Pauls förfäder hade bott en gång. Ett ställe som vi besökte var hos faster Elsa och hennes man Ivan. På bilden ovan står Faster Elsa och försöker förstå det Paul och Joel berättar. Ann-Christin Lundmark, gift med Roland, Elsa och Ivans son och sonhustru översatte. Det gjorde jag också, men Ann-Christin var en klippa.
Joel Rova, hade sina rötter i Rovaniemi i Finland, därav hans efternamn. Sedan följde några år av många besök av Jerrys och Skips familjer. Skip är idag borta, så även Sandra. Elsa och Ivan är också bortgångna. De är alla saknade.
Bilden tog jag torsdagen den 25 oktober 1990.
Musikalisk släkt
Kenneth Sandström med dottern Therese Lundgren.
Jag tillhör en musikalisk släkt. På bilden ovan syns två exempel, Kenneth, som är son till min kusin Gun Sandström och hans dotter sångerskan Therese Lundgren f. Sandström. Therese vann en talangtävling hemma i Piteå för ett antal år sedan. Jag lyssnade, och hörde genast att hon skulle sopa banan rent med de andra medverkande - det gjorde hon också. Hon har utbildat sig i Los Angeles, körat bakom Jill Johnson och Carola Häggkvist. Kenneth har två söner varav en av dem spelar gitarr.
Kenneth, som är pastor till yrket, spelar både gitarr och piano, han sjunger också. Mamma Gun var körledare i Filadelfiakyrkan i Piteå i många år, hon spelade både gitarr och piano. Gun var min kusin.
Kusinen Gösta Lindkvist, spelade trummor i dansorkestern Alf Johnnys. En annan kusin, Sune Karlsson, har spelat bas i många dansband från 1969 och framåt. Gösta Eriksson, min pappas kusin var professionell musiker i Stockholm från 1950-talets början till mitten av 60-talet då han valde den andliga vägen. Men han fortsatte att spela, mest piano, men trakterade kontrabasen och dragspelet lika bra. Ivar Eriksson, var bror till Gösta och kusin till min far. Han var kontrabasist och spelade i olika konstellationer hemma i Piteå. Han var med i det husband som kompade artister på Piteås parkkvällar i början av 60-talet.
En annan kusin till min pappa, Thure Lindkvist, blev violinist i en symfoniorkester hemma i Köping. Det finns även musiker på min mors sida. I mitt fall så blev det trummor. Sonen Daniel spelar gitarr och sjunger. Jag blir lika imponerad av hans spel varje gång jag hör honom. Även hans sång.
Henning och Gun Sandström, föräldrar till Kenneth och farföräldrar till Therese. När vi hälsade på under min barndom, minns jag ett stort piano som stod på hedersplats i deras vardagsrum. Det fanns även gitarrer. Både Henning och Gun är borta idag. Tyvärr. Två mycket fina människor. Bilden tog jag 2004.
