Kusinen My

Min kusin My.
 
Det är inte så ofta jag träffar mina kusiner. När vi numera möts så är det i regel på nån begravning. Annat var det förr om åren, då möttes vi rätt ofta. En av kusinerna heter My. Våra mammor var syskon. Hade det inte varit för facebook så hade mötena blivit rätt så sällan. My har en storasyster som heter Åsa. Som sagt under barndomen så träffades våra respektive familjer vilket jag minns med glädje. I dag brukar My kalla mig för storebror. Jag är inte ett dugg sämre, jag kallar henne för lillasyster. My bor idag i Gällivare.
 
 

Gerd

I dag kom min syster Gerd och hälsade på.
 
Gerd, Elisabeth och jag åkte till mammas och pappas grav med några blommor. Sedan så blev det kaffe på balkongen i ca 16-17 graders värme.
 

Grattis, mormor

Söndagen den 20 maj 1895 hade Potentiana och Potentia sin namnsdag. I Nyfors i Älvsbyn föddes samma dag Beda Karolina Jonsson. Jonas och Augusta hette hennes föräldrar. Beda kom senare att bli min mormor. På bilden som togs på dottern Ellys bröllop 1956, sitter min mormor och morfar vid sitt bord på Riddarkällan på Aronsgatan i Piteå. Mormor var en snäll och vänlig mormor, tyvärr så drabbades hon av sjukdomen Parkinson i 60-årsåldern. Efter en galloperation på lasarettet i Piteå, så skulle hon några dagar senare upp ur sin säng, och ramlade. Lårbenet gick av. Ny operation, som hennes bräckliga kropp inte klarade av. Hon avled onsdagen den 8 oktober, 69 år gammal. Jag var nyss fyllda 7 år, och hade precis börjat i första klass på Sörbyskolan i byn. Strax innan hon åkte in på lasarettet gav hon mig en tvåkrona. Den har jag kvar än i dag.
 
PS! Kära mormor, hälsa morfar.
 
Roger

Mor och far

Igår tisdag satte jag och Elisabeth blommor på mina föräldrars grav på Hortlax kyrkogård. Den 4 juni 2019 har det passerat 14 år sedan min pappa somnade in. Min mamma gick bort den 19 februari 2018. När jag idag konfronteras med olika saker i livet, brukar jag tänka; undrar hur mamma och pappa skulle ha gjort i den speciella situationen. Nu när våren är här, och fåglarna börjar bygga sina bon, tänker jag speciellt på min far. Han älskade nämligen våren, han njöt i fullaste drag. Om han satt ute en vårdag med en kopp kaffe och en mazarin, ja, då var han den mest förmögna personen i hela världen. Så fanns min omtänksamma mamma ständigt runt omkring. Alltid på språng för att leverera och servera sina nära och kära. Daniel, en av våra söner sa en gång om sin farmor: Jag har aldrig sett farmor arg. Inte jag heller, inflikade jag.

Grattis lilla mamma i din himmel, på 90-årsdagen

Grattis lilla mamma på din 90-årsdag. Tyvärr kan vi inte fira den tillsammans som vi borde ha gjort. Hoppas att du mår bra däruppe i din himmel.
 
Så här såg födelsedagen ut 2016 när mor fyllde 87 år. Då kom barn, barnbarn och barnbarnsbarn på besök. På bilden ses barnbarnet Andreas och hans lilla Loke då 1 år gammal. Möte mellan generationer. Den 19 februari 2018 avled min mamma omgiven av mig och två av mina tre söner, Andreas och Daniel.
 

Mamma

En för mig okänd dam sände mig det här fotot under fredagskvällen. Fotot föreställer min mor, Maj-Gerd Lindqvist f. Lundgren. Damen ifråga berättade att min mor brukade sköta om henne när hon var barn.

Mor och far - dec. 1995

Mina kära föräldrar hemma i sin lägenhet på Tolvmansvägen i Bergsviken, december 1995. På den övre bilden finns även barnbarnet Daniel också med. Inte fullt tio år senare så går pappa bort, 82 år gammal. 14 år därpå så dör min mamma, 88 år gammal.

Farbror Erik

Min pappas bror, Erik Lindkvist med sitt barnbarn Åsa sommaren 1971. Erik var även han en snäll och mycket fin herre som jag hade turen att vara släkt med. Han var född 1912 och gick bort 1986.

Bröderna Eriksson från Hemmingsmark

Fd Piteå-företag trivs bra i Kalix
 
Siktar nu även på den amerikanska marknaden
 
Hema-industrier - företaget som redan fanns i Norrbotten och lokaliserade sig även längre norrut för några år sen - är i dag ett företag som varken kan klaga på bristande idéer, eller brist på order. När Henning Eriksson för sexton år sedan startade rörelsen i pitebyn Hemmingsmark var det fråga om en mindre affär med blygsamma anspråk på produktion och försäljning. Nu produceras snöskopor, takräck och specialspik för 3,5 miljoner per år. Företaget funderar på att utvidga sortimentet och har stora problem men att kunna effektuera alla order som kommer.
 
Marknaden omspänner inte bara Sverige utan praktiskt taget hela kontinenten, och man har redan börjar kasta blickarna mot Nordamerika. Firman har patent på sina tillverkningar, och egen produktutveckling, samt sköter marknadsföringen själv. Problemen är det att man inte kan utvecklas utan utbyggnader. Dels en ogynnsam fraktkostnadskalkyl. Det senaste problemet kan dock kanske rättas till genom den nya transportpolitiken.
 
Hema Exclusive heter ett hopfällbart takräck av ny konstruktion, med åtta fästpunkter i stället för det traditionella fyra. Verkmästare Folke Eriksson och fabrikör Henning Eriksson demonstrerar nyheten tillsammans med snöskopor och övriga produkter i det välfyllda lagret. Lagerman Börje Larsson i bakgrunden.
 
Hema-industrier flyttade för några år sedan till Kalix samhälle där man har en relativt stor verkstadslokal, som dock blivit för liten. Cirka 40 man är anställda och huvudproduktionen är som nämnts takräck för bilar, skidställ, snöskopor samt den uppmärksammade "Hema-spiken". Samtliga produkter är av egen tillverkning. Bolagets chef Henning Eriksson har med brodern Folke som idékläckare, lyckats så bra med produkterna att man erövrat en stor del av marknaden.
 
VÄRLDSARTIKLAR
Det betyder att en mycket stor del av takräck och skidställ som vi ser på bilarna, samt en ännu större del av snöskoporna som används av villaägarna kommer från Hema. Henning Eriksson säger lite skämtsamt:
    - Vi är världens enda tillverkare av snöskopan "Tipp", vi är världens enda som tillverkar takräcket Hema Exclusive, och vi har världspatent på tillverkning och försäljning av Hema-spiken.
 
Det senaste tarvar en förklaring. Hema-spikenär en speciell betongspik av stål som dels består av en hylsa som drivs in i betongen, och dels en specialspik som slås in i hylsan. När spiken drivs in leds den ut genom sidan på hylsan och in i betongen. Ett par klaffar i hylsans hölje fälls samtidigt ut i betongen varför spiken sitter "som i betong". Eftersom firman endast arbetar med egna produkter och egna maskiner måste man också ha en egen verktygsavdelning, för att få fram de speciella verktyg som behövs.
 
NYA IDÉER
Men idéerna är flera. Just nu arbetar man med en ångbastu av Hema-tillverkning. Marknadsundersökningar pågår. Och då bröderna Eriksson alltid går och grunnar på nya produkter har ytterligare en del mognat fram, som kanske kommer. Eriksson är bland annat intresserad av biltillbehör.
 
Då verkstaden redan är för liten har man löst en del av problemet genom att lägga ut smärre detaljer som legotillverkning, dels i Kalix och dels i Överkalix. På det sättet vinner man något, och detta är givetvis möjligt att utveckla, säger Eriksson.
 
Fabrikör Henning Eriksson i Hema demonstrerar den betongspik som är en av företagets stora produkter. I bakgrunden en affisch över ännu en ännu inte marknadsförd produkt - Hema ångbastu.
 
NYTT TAKRÄCK
Takräcken började man tillverka i större skala för tio år sen. Men vad som då var en ganska lönande produktion har undan för undan försämrats. De skyddade verkstäderna i kommunal regi har blivit en farlig konkurrent, med sjunkande priser och lägre kvalitéer som resultat. I dag vill Eriksson inte vara med längre i den pressen. Nu satsar man på en ny typ av takräck "Hema Exclusive", med större hållfasthet åtta istället för fyra stödpunkter, och med stramare för fastsättningen. Det är också ihopfällbart. Vikningsrisken är obefintlig, enligt gjorda prov. Räcket blir dyrare men det har redan visat sig att många bilägare föredrar den bättre kvaliteten framför det lägre priset. Eriksson tror att det är en riktig satsning. Motortidningarna har också uppmärksammat detta.
 
SKOPOR
Snöskoporna är en annan Hema-specialité. För någon vecka sedan var Henning Eriksson över till USA för att titta litet på marknaden där och återkom litet fundersam.
    - Amerikanerna ligger 20-30 år efter oss när det gäller snöröjning på gårdarna. Man har antingen en spade eller en motoriserad snöslunga. Något mellanting som en snöskopa finns inte. Där finns en närmast obegränsad marknad, om exporten kan ordnas. Eriksson visade filmer över hur man arbetar med "Tipp" och intresset var stort.
 
Av Hema-produkterna går 50-60 procent på export. Firman sköter själv all försäljning - man har just anställt en försäljningschef - samt annat utvecklingsarbete, tester och marknadsundersökningar.
 
LÄTTNADER
Men något som Henning Eriksson önskar en förändring i är transportkostnaderna. Den hämsko som dessa betytt för Norrbottensindustrierna vill han ha bort. Och han hoppas mycket på de åtgärder som ställts i utsikt för att förbättra transportsituationen på långa avstånd. Och det är inte bara frakterna på produkterna. Det kostar att ta hit råvaran också. Ström, olja, telefon och annat är likaså dyrare i norr. En utjämning är Hema-chefens främsta önskemål. Då kan Hema och andra industrier i Norrbotten våga sig på en expansion.
 
-------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Lördagen den 25 april 1970
 
Fakta-------------------
 
Henning Emanuel Eriksson (1929-2018) var son till Jonas Algot Eriksson (1886-1963) och hans hustru Ida Maria f. Wikström (1893-1965) bosatta i Hemmingsmark. Algot Eriksson, var bror till min farmor Johanna "Hanna" Alvina Lindqvist f. Eriksson (1888-1970). Henning och min far John Lindqvist var således kusiner, så även med Hennings bror Folke Eriksson.
 
 
 
 

Gerd flyttar

Efter 34 år flyttar min storasyster från sin lägenhet på Degeränget. Hon flyttade in 1985 och har varit sin lägenhet trogen sedan dess. Den här dagen då jag var på besök, den 2 december 2018, så stod flyttkartongerna färdigpackade för vidare transport till Öjebyn.

Födelsedag

Roger och Elisabeth.
 
 
Blomsterbord.

Kär och galen

Sommaren 1978. I Elisabeths lägenhet på Trädgårdsgatan 3C i Piteå. Jag var 20 år, skulle fylla 21 i september. Hon var nyss fyllda 20. Kär och galen kan man väl lugnt påstå att man var. Men det skulle dröja fyra år innan första barnet anlände. Vi jobbade på Furunäsets sjukhus båda två, hon i C-köket, jag i sjukhusets vaktmästeri och transportcentral. En mycket fin tid.

Hemma igen

Min mor på besök vid sitt gamla hem, där hon och pappa bodde mellan 1957-1982. 1987-1990 återvände mina föräldrar till samma hus i väntan på att hyreshuset i Bergsviken skulle bli klart. Bilden togs den 25 maj 2013. Den 14:e samma månad så fyllde hon 84 år.

Domusrestaurangen, Piteå, 1970

En sommardag 1970 besöker mina föräldrar och jag Domusrestaurangen på Storgatan mitt i centrala Piteå. Medan min mor och jag tar oss ett fika, så väljer min far en god lunch med en lättöl till maten. Det är då jag tar fram min kamera och förevigar honom. Troligtvis så hade pappa påbörjat sin semester från Wallboardfabriken. Den här sommaren åkte vi till mina kusiner i Gällivare. Morfar Sanfrid följde med på samma färd. Pappa som var VW-frälst hade vid den här tidpunkten en blå VW TLE 1200 av 1967-årsmodell. Bilen köptes på Åströms i Piteå.

Gerd

Häromdagen fyllde min syster Gerd år. I dag har jag och Elisabeth firat henne. Bilden togs 1964 i Rune Höglunds fotoateljé på Prästgårdsgatan i Piteå. Gerd var då 16 år gammal.

Juli -77

Min pappa, John, 54 år gammal. Under sin semester från Wallboardfabriken i Piteå. Samma sommar åkte min föräldrar till Dalarna i sällskap med min faster Elsa och hennes man Ivan. I Dalarna bodde min mors väninna, Birgitta med maken Ingemar.
 
Den här mycket varma sommardagen intog mor och far sin lättlunch ute i det fria. Närmare bestämt på sin egen tomt.
 
Mor åt sin fisk, medan min far åt bryta.
 
Mina föräldrar hade inte alltid samma syn på mat. Morsan älskade fisk, däremot inte min pappa. Surströmming och saltströmming gick väl bra.
 
Den orangea hammocken hade min syster köpt på ICA-Lundmans i Hortlax året 1968. Den orangefärgade brickan som ligger till höger om min mor, finns idag hos sonen Robert och hans familj.
 
Stekt strömming...
 
Den 14 maj det här året så fyllde min mamma 48 år.
 
Våra grannar, Ivan och Irene.
 
Sammanbiten, fokuserad med en liten mjölkdroppe på sin haka.
 
Pappa, som tidigare varit Volkswagen trogen, hade vid den här tidpunkten en röd Datsun årsmodell 1973.
 
Om det hade varit möjligt, så hade jag mer än gärna rest tillbaka till just den här stunden tillsammans med mina föräldrar.
 
Maj-Gerd Karolina Lindqvist f. Lundgren 14 maj 1929 d. 19 februari 2018.
 
John Elof Lindqvist f. 19 februari 1923 d. 4 juni 2005.
 
I dag besökte jag graven där mina föräldrar vilar. Då jag stod där, så tänkte jag på just den här stunden, den här varma sommardagen i juli månad 1977.
 
Sommaren 1977 spelade vi i ROLF ÅHMANS på följande platser under juni och juli:
 
¤ 3.6 RIMJOKK, 4.6 RIMJOKK, 10.6 SKELLEFTEÅ FP, 11.6 FURULOGEN, KALIX, 17.6 LOGEN VÄNDTRÄSK, 18.6 LOGEN MISSENTRÄSK, 24.6 SÖRBYN (midsommarafton), 25.6 LOGEN TALLHEDEN, 1.7 RIMJOKK, 2.7 RIMJOKK, 23.7 FURULOGEN, KALIX, 29.7 RIMJOKK, 30.7 LOGEN TALLHEDEN, 5.8 LOGEN VÄNDTRÄSK, 13.8 LOGEN MISSENTRÄSK, 19.8 LOGEN MITTENA, 20.8 NORSJÖ, 26.8 LOGEN KÄCKTJÄRN, 27.8 SÖRBYN.
 
Den 26 september 1977 fyllde jag 20 år.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

GERD fyller år

I dag fyller min storasyster GERD år.
 
GRATTIS!
 
(Lova att inte föra detta vidare, med hon fyller faktiskt 71 år. Men säg det inte till henne. Hon som nyss var 18).
 
/Lillebror.

Paul och Eric Nelson

Bröderna Eric och Paul Nelson från Minneapolis, Minnesota. Släktningar till mig på min pappas sida. Lillebror Eric t.v. var 16 år när han kom på besök. Paul var den som först kom hit året 1990. Det finns en tredje bror, Mark Nelson, som hälsade på 1997. Deras föräldrar heter Gerald "Jerry" och Sandra "Sandy" Nelson. Jerry är min tremänning. Sandy gick tyvärr bort för en tid sedan. Jerrys bror Richard "Skip" Nelson kom också hit på besök, så även Jerry och Sandy. Skips fru Lucinda och deras två barn Anne och Andy har också varit hit. Skip är också borta idag.
 
Eric är i dag advokat hemma i Minneapolis, Paul är lärare i samma stad. Mark är författare och grafiker i New York. Bilden har jag lånat av Anne Nelson.

Hagaparken /2015

Hösten 2015 åkte jag och Elisabeth till Stockholm tillsammans med Andreas, Caroline och Daniel. Den här bilden togs i Hagaparken närmare bestämt den 13 oktober. Carro tog bilden.

Tidig sommarmorgon, 1975

En tidig sommarmorgon 1975 i mina föräldrars sovrum. Pappa med sin obligatoriska Piteå-Tidning, min mor och barnbarnet Mathias, då 1 år gammal, ligger också kollar vad som händer och sker.

Tidigare inlägg
RSS 2.0