Födelsedagsblommor

Elisabeths födelsedagsblommor som hon fick av barnen och deras respektive.

Ökenvandring...

Roger Lindqvist, ökenvandraren.

Glimten i ögat...

 

Det kommer en dag...

Bloggen har funnits sedan den 22 december 2008. Uppdatering sker nära på varje dag. Kanske alltför ofta. Ibland har jag börjat se slutet på den. Allt har ju ett slut även detta skrivande. Men det går i vågor. Inspirationen är det inget fel på. Men som sagt en dag tar det slut. Vi får väl se när.
 
Roger.

Vila i frid Jan

Sommaren 2017 spelade Rolf Åhmans och The Steelmen på Lillpitedagen. En av de medverkande var trummisen Jan Öqvist som står längst till höger. Häromdagen kom beskedet att Jan har avlidit. Jan Öqvist hade ett förflutet i popbandet The Steelmen från Älvsbyn. Ett band som blev omåttligt populära häruppe i norr. Jan och jag kom att prata en hel del om detta. Efter åren i popbandet blev Jan dansmusiker i dansbandet Leffes som också var hemmahörande i Älvsbyn. Det kom att slumpa sig så, att mitt första trumset var Jans gamla avlagda. Jag kan tillägga att de övriga två personerna på bilden är fr v Kjell Andersson och Hasse Eriksson. Kjell spelade jag med i Kjell-Bertils och med Hasse i Rolf Åhmans. Två mycket fina sångare.
 
The Steelmen på Forums scen hemma i Älvsbyn året 1963. Bakom trummorna sitter Jan Öqvist i sin glitterkavaj.
 
VILA I FRID, JAN!
 
Roger.
 

Kristusbilden och den mumifierade prästen

Händelsen i Kristinebergsgruvan har jag läst om flera gånger. Den mumifierade prästen Rungius kropp i en kyrka i finska Kemi har jag sett på plats och ställe två gånger i mitt liv. Dels sommaren 1972 med mina föräldrar, dels en gång i början av 90-talet med min egen familj.

Ulf Elfving mr. Svensktoppen

 

GLAD PÅSK

 

Roger Rickenbacker

Från trummor till bas. En liten kuriosa grej: när min kollega Jan Hofverberg i Joe´s Combo spelade med Max Fenders 1976 då hade han den här basen.

Mannen i den blå kavajen

 
 
LASSE BERGHAGEN.
 

Lasse Lönndahl, 92 år

Den 12 augusti detta år, fyller Lasse Lönndahl 93 år.

Owe Thörnqvist, 92 år

Ett försenat Grattis till Owe Thörnqvist som fyllde 92 år den 12 mars.

IOR - min vän

 

Från Hippie till Medelsvensson

Igår Hippie och Flower Power. Idag en åldrande Medelsvensson.

Barndomskompis från förr

 
Torgny och jag bodde i samma by granne med varandra. Han var två år yngre än mig. Vi tillhörde samma gäng som under barndomssomrarna byggde kojor, badade, cyklade och busade. Vintrarna var de väl skidor och byggande av snögrottor som gällde. Omkring 1970 så flyttade Torgny och hans familj. Kontakten bröts. Det skulle ta ungefär 45 år innan vi återigen skulle ses och höras. Det var facebooks förtjänst. Sommaren 2019 stod han utanför våran dörr. Vi hade mycket att tala om av naturliga skäl.
 

En blick i backspegeln

I 12 år har jag skrivit på min blogg. Men vem är det då som läser den? En del har gett sig tillkänna, men den övriga delen då? Det finns läsare i olika länder. En hel del i USA. I Frankrike, Thailand, Norge, Finland, Danmark, Polen m fl. Men det finns ytterligare läsare i Sverige. Det känns ibland som att publicera saker rakt ut i tomma luften. Några får jag respons på, medan andra går spårlöst förbi. En konstig känsla.
 
Det har varit många släktbilder på sistone, det finns en tanke bakom det. Under kategorin släkthistorier samlar jag allt som rör min släkt. Tanken som jag nämnde hur tänker jag? Jo, en dag är jag borta. En dag kanske barn eller barnbarn blir nyfikna på sin egen historia. Då är det en hjälp på traven, hoppas jag, med att visa bilder och där berätta om personer, om händelser om kuriosa saker. Som t. ex när jag häromsistens berättade om den första tvättmaskinen vi hade. Vem som hade sålt den osv. Eller när jag berättar om min morfar Sanfrid. Om mina föräldrar. Det är guld värt att upptäcka en bild och en förklaring till denna som du och jag har anknytning till.
 
När barnbarnet Max sov över hos oss för ett tag sedan så visade han på bilder som han hade hittat på nätet. Alla bilderna av honom och hans kusiner fanns på bloggen. Han tyckte det var kul. Alla behöver vi en historia hur det hela ligger till, även om många är hur ointresserade som helst. Men det kan komma en dag då ointresset övergår till ett intresse. Jag samlar på minnen. Man ska se framåt brukar det heta. Helt rätt. Men utan en blick i backspegeln blir det som en födelsedagstårta utan ljus. Eller en bil utan hjul. Det är min fasta övertygelse. Det viktiga är också att berätta medan minnet fortfarande finns kvar. Vem vet hur länge jag kan minnas?
 
Min pappa drabbades av Alzheimers när han var i 75-76-årsåldern. Inom loppet av nåt år hade han tappat allt. Hans en gång så fina minne var borta. Min mamma drabbades av en demenssjukdom i början av 80-årsåldern. En hög ålder visserligen men tragiskt ändå. Därför gäller det att ta tillvara det som ännu finns i behåll. Därför tänker jag fortsätta att dokumentera. Medan tid finnes.
 
Roger.

"Säg det med ett leende å med en glimt i ögonvrån"

Här ligger långhårige och skäggige Lindqvistarn mitt i pandeminträsket och skrattar. Ja, hade det varit bättre om man hade stoppat huvudet ner i toan? Tror icke det. I morgon hade jag tänkt börja så smått att klättra på väggarna. Eller kanske sova ute på balkongen hela helgen. Jag försökte skratta bort eländet, men tyvärr så sattes nog skrattet i halsen. Covidföljetongen fortsätter.
 

Våren -79

Volvo 242 årsmodell -76. Slukade bensin.
 
Hemma på besök, några dagar före muck på 5:e kompaniet I19 i Boden. Efter 7,5 månad började man se ljuset i tunneln. Min mamma tog bilden hemma i köket i Hortlax.
 

Cigarettmunstycke utan cigarett

Tack och lov så röker jag inte. Men det här munstycket saknar ju en cigarett, det vet jag.
 

Brylcreem 2 kr

En tub med Brylcreem i samlingen. Endast 2 kr.

Tidigare inlägg
RSS 2.0