Roger Lindqvist

Vid midsommartid 1991 fick vi besök från USA. Tremänningen Jerry Nelson med hustru Sandy och sonen Eric hade hittat hit till oss i Hortlax. Under en veckas tid hade vi ett fullproppat schema. Som ciceron åkte jag runt och berättade om den bygd vi levde i, och visade Jerry och hans familj de rötter som han och jag var komna ur. Midsommaraftonen, som bjöd på strålande sommarväder, hade jag och några andra i släkten ordnat ett stort släktkalas som gick av stapeln i Hemmingsmarks bönhus. Där hälsade min fars kusin, Henning Eriksson oss alla hjärtinnerligen välkomna, till alla de 160 personer som hade hörsammat kallelsen. Det blev mat det blev sång och det blev även en tillbakablick på våra anor, i den mini-utställnig som jag hade anordnat. Under vistelsen bodde familjen Nelson i vårt andra hus som stod på tomten.

 

Avskedets stund kom tisdagsmorgonen den 25 juni när Jerry, Sandy och Eric skulle åka iväg. Eftersom Sandy hade danskt påbrå, så har jag för mig att familjen skulle göra ett besök även där. Den här veckan, med många och långa samtal till sent på de ljusa sommarnätterna, är ett minne som jag aldrig glömmer. Och jag tror att de tre familjemedlemmarna Nelson, uppskattade besöket hos oss lika mycket som vi gjorde härhemma i Hortlax.

 

Det fanns en sak som jag fick till avsked när de skulle åka; Sandy gjorde sig till talesman  för vad de kände: - Glöm inte Roger, att det är du som gjort detta till en verklighet. Utan dig hade våra familjer varit helt ovetande om varandra. Det var du som tog den nödvändiga kontakten efter alla dessa tysta år. Tack!

 

Med dessa fina värmande ord så åkte Jerry, Sandy och Eric iväg, alla med en stor erfarenhet rikare. Såväl dem som oss.

 

/Roger.